52007DC0836

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 03.01.2008

KOM(2007) 836 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

om kreativt innehåll på internet inom den inre marknaden {SEK(2007) 1710}

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

om kreativt innehåll på internet inom den inre marknaden

1. INLEDNING

1.1. Kreativt innehåll på internet

Tillgången till och utnyttjandet av bredband och den ökande möjligheten att få tag på kreativt innehåll och kreativa tjänster överallt och när som helst, innebär nya möjligheter och problem. För konsumenter innebär det nya sätt att få tillgång till och även påverka det kreativa innehåll som finns tillgängligt på världsomspännande nätverk såsom internet, både hemifrån och via mobiltelefoner. För företag innebär det möjligheter att erbjuda nya tjänster och nytt innehåll samt att utveckla nya marknader.

I takt med att ny elektronik och nya nätverk och tjänster kommer ut på marknaden måste innehålls- och nätverksleverantörer, rättsinnehavare, konsumenter, statsregeringar och oberoende tillsynsmyndigheter ta itu med dessa möjligheter och problem. Positiva lösningar kommer att vara en avgörande faktor för tillväxt, arbete och nytänkande i Europa.

Det är klokast att ta itu med utmaningarna på EU-nivå, eftersom de flesta av dessa nya tjänster behöver både de stordriftsfördelar och den kulturella mångfald som EU:s inre marknad erbjuder. Därför bör EU-politiken sträva efter att gynna ett snabbt och effektivt genomförande av nya tjänster och relaterade verksamhetsmodeller för skapandet och spridningen av innehåll och kunskap på nätet. I detta sammanhang har kommissionen identifierat följande som ”kreativt innehåll som distribueras på nätet”: innehåll och tjänster på internet såsom audiovisuell media (film, TV, musik och radio), spel, publikationer, utbildningsrelaterad information liksom innehåll som skapas av användarna.

Enligt undersökningen om ”Interactive content and convergence”[1] (som omfattar EU 25) kommer intäkterna från innehåll på internet att mer än fyrdubblas från år 2005 till 2010, dvs. från 1,8 till 8,3 miljarder euro. Innehåll på internet kommer också att utgöra en avsevärd del av de totala intäkterna inom vissa områden – runt 20 % för musik och 33 % för videospel.

I takt med att bredbandsuppkopplingar och avancerade nätverk för mobiltelefoni blir allt vanligare och ny elektronik allt mer lättillgänglig är det möjligt att sprida innehåll på internet på en marknad med tidigare okända dimensioner. Konsumenter i Europa får allt större tillgång till film, musik, nyheter eller spel via olika nätverk och elektronisk utrustning.

1.2. Resultaten av det offentliga samrådet

För att utforska ytterligare sätt att stödja utvecklingen av tjänster för kreativt innehåll på internet i Europa, genomförde kommissionen ett offentligt samråd om ”Content Online in the single Market” i juli 2006. Detta samråd resulterade i fler än 175 skrivna bidrag från flera olika typer av berörda aktörer[2].

I många av bidragen till det offentliga samrådet[3] ansåg man att kommissionen bör vara försiktig med att lagstifta i ett för tidigt stadium på denna nya och snabbt växande marknad, eftersom det riskerar att medföra negativa effekter. Andra önskar att specifika ändringar genomförs inom de rättsliga ramarna för immateriell äganderätt, avgifter för privatkopiering och driftskompatibilitet.

Många av de medverkande uppmanar kommissionen att uppmuntra ett samarbete (inklusive stadgor och uppförandekoder) mellan näringslivet, rättsinnehavare och konsumenter avseende frågor som DRM-teknik, innehåll på nätet (Content Online) och film på nätet (Film Online).

Dessutom efterfrågade flera aktörer ekonomiskt stöd och flera aktörer uppmanade till standardisering av DRM-teknikens driftskompatibilitet.

Det offentliga samrådet kompletterades av den tidigare nämnda oberoende undersökningen ”Interactiv Content and Convergence”. Med utgångspunkt i ett brett samråd för berörda aktörer, gav den en överblick över de problem som måste ses över för att främja utvecklingen av nya innehållstjänster i EU.

1.3. Detta meddelandes syften

Med utgångspunkt i resultaten av denna samrådsprocess och för att kunna komplettera de initiativ som redan tagits i samband med strategin i2010, avser kommissionen att vidta ytterligare åtgärder för att stödja utvecklingen av innovativa affärsmodeller och utnyttjandet av gränsöverskridande kreativa innehållstjänster av varierande sort på internet.

Marknaden för kreativt innehåll på nätet är på uppgång och utvecklingen går snabbt. Därför behövs en dubbelverkande taktik för att hantera redan kända problem som kräver snabba åtgärder och ytterligare diskussioner om några av de nuvarande och väntande utmaningarna. Därför startas i och med detta meddelande ett särskilt offentligt samråd som förberedelse inför en rekommendation om kreativt innehåll på internet som kommer att antas av rådet och Europaparlamentet och dessutom skapas ett diskussions- och samarbetsforum för berörda aktörer, nedan kallat ”forumet för internetinnehåll”, för att sätta igång arbetet med kommande utmaningar .

Detta meddelande belyser ett antal frågor som är centrala i samband med utnyttjandet av innehållstjänster på internet i Europa. Övriga initiativ från kommissionens sida, såsom översynen av den inre marknaden, översynen av konsumentlagstiftningen, översynen av satellit- och kabeldirektivet (93/83/EEG)[4], rapporten om tillämpningen av 2001 års direktiv om upphovsrätt (2001/29/EG)[5], grönboken om upphovsrätt i kunskapsekonomin, som för närvarande utarbetas av kommissionen, rapporten om genomförandet av rekommendationen om musikrättigheter på internet (2005/737/EG)[6] samt den kommande andra utvärderingsrapporten om direktivet för villkorad tillgång (98/84/EG)[7], utgör ytterligare möjligheter att möta utmaningar relaterade till kreativt innehåll på internet.

2. UTMANINGAR OCH FÖRSLAG

Utmaningarna som uppkommer i samband med spridning av kreativt innehåll på internet är betydande och av varierande karaktär: alltifrån rättsliga frågor avseende licenser för attraktiva faktureringssystem till frågor om bredband och bandbredd. Den sista punkten kommer att behandlas inom ramen för moderniseringen av den rättsliga ramen för elektronisk kommunikation, medan andra punkter måste behandlas på annat lämpligt sätt.

Överföringen av tjänster för kreativt innehåll till internet är ett exempel på en betydande och omfattande förändring. Att göra det bästa av den här förändringen innebär för beslutsfattare att uppnå följande tre näraliggande målsättningar:

- Att säkerställa att europeiskt innehåll uppnår sin fulla potential genom att det bidrar till den europeiska konkurrenskraften och genom att gynna tillgången på och spridningen av den stora variation av europeiskt kreativt innehåll och av Europas kulturella och språkliga arv.

- Att uppdatera och klargöra möjliga rättsliga bestämmelser som i onödan hindrar spridning av multimedia på internet inom EU men samtidigt erkänna vikten av upphovsrätten.

- Att främja användarens aktiva roll i valet av innehåll, spridning och skapande.

Med utgångspunkt i resultaten av det offentliga samrådet och av undersökningen ”interactive content and convergence”, anser kommissionen att det finns fyra huvudsakliga, horisontella problem som kräver åtgärder på EU-nivå: tillgången till kreativt innehåll, gränsöverskridande licenser för kreativt innehåll, driftskompatibilitet och transparens avseende DRM-system samt lagliga tjänster och piratkopiering[8].

2.1. Tillgång till kreativt innehåll

Brist på tillgång till kreativt innehåll för spridning på internet och brist på aktiv licensiering av rättigheter på nya plattformar är fortfarande stora hinder för utvecklingen av innehållstjänster på internet. Eftersom marknaden för dessa är relativt ny, är värdet av nya spridningsmetoder i vissa fall okänt. Detta resulterar i stora svårigheter med att fastställa handelsvillkor för utnyttjande av kreativt innehåll. Rättsinnehavare är rädda att förlora kontrollen eftersom piratkopiering i den digitala miljön har visat sig vara mycket skadlig. Trots att lagliga tjänster för kreativt innehåll på internet av många ses som ett sätt att bromsa piratkopieringen, föredrar vissa rättsinnehavare att skydda befintliga intäktskällor snarare än att aktivt licensiera sina rättigheter på nya plattformar. Licensiering för internetbaserade multimedia hindras också av potentiella konflikter avseende rättigheter som redan beviljats för de huvudsakliga formerna för utnyttjande.

De flesta svårigheterna avseende tillgången till innehåll anses vara en naturlig följd av uppkomsten av nya marknader, och aktörerna förväntas hitta gemensamma och innovativa lösningar för att utnyttja innehåll på internet och för att förebygga eller råda bot på kombinationserbjudanden, exklusivitet eller icke-användning av medierättigheter[9]. Som svar på de berörda aktörernas begäran, avser kommissionen att förenkla ytterligare och att uppmuntra "win-win"-uppgörelser och branschöverskridande överenskommelser inom ramen för det nya forumet för internetinnehåll.

Tillämpningen av konkurrenslagstiftningen kan i vissa fall rätta till missbruk av utnyttjande eller kombinering av rättigheter.

En annan fråga avser de ofta höga transaktionskostnaderna för handeln med rättigheter. Ett särskilt akut problem utgör verk av okända upphovsmän – dvs. böcker, foton, filmmaterial och andra upphovsrättsskyddade verk vars rättsinnehavare är svåra eller rent av omöjliga att identifiera eller spåra[10]. Arbetet för identifiering och spårning är kostsamt och tidskrävande. Verk av okända upphovsmän kan därför i många fall inte utnyttjas och ger således ingen ekonomisk vinst till den (okände eller icke-spårbare) författaren. Verken är varken ekonomiskt eller samhälleligt lönsamma.

Problemen som uppkommer i samband med verk av okända upphovsmän tas särskilt upp i samband med i2010-initiativet för digitala bibliotek (Digital Libraries initiatve), vars målsättning är att överföra Europas kulturella och vetenskapliga arv till internet. I sin rekommendation av den 24 augusti 2006 om kulturellt innehåll – digitalisering, elektronisk tillgång och digitalt bevarande[11] drev kommissionen på medlemsstaterna att utarbeta mekanismer för att underlätta framför allt användandet av verk med okända upphovsmän. Rådets slutsatser av den 13 november 2006[12] godkände kommissionens synsätt och underströk vikten av att säkerställa effekten av nationella lösningar för verk med okända upphovsmän i gränsöverskridande sammanhang. Detta är också en mycket viktig rekommendation i rapporten om upphovsrättsliga frågor av högnivåexpertgruppen för digitala bibliotek[13]. Kommissionen kommer att på nära håll övervaka genomförandet av rekommendationen och behovet av ytterligare åtgärder på EU-nivå.

2.2. Gränsöverskridande licenser för kreativt innehåll

En annan stor marknadsförändring som uppstår tack vare konvergens är innehållsleverantörernas förmåga att nå ut till nya målgrupper genom att göra innehåll tillgängligt på nya plattformar på europeisk eller till och med global nivå. Som ett resultat av att territorialitetsprincipen gäller för upphovsrätten, måste innehållsleverantörer erhålla licensrättigheter i var och en av medlemsstaterna. Kostnaderna som detta innebär kan vara avgörande för huruvida den stora majoriteten europeiska kulturella verk utnyttjas utanför sina nationella marknader.

Internetmiljön gör det möjligt att tillgängliggöra innehållstjänster på hela den inre marknaden. Men bristen på gränsöverskridande upphovsrättslicenser gör det svårt för innehållsleverantörer och användare att till fullo dra nytta av den inre marknadens potential.

Rättsinnehavarna behöver kunna uppskatta de potentiella vinsterna med gränsöverskridande licenser, och det finns ett behov av att förbättra de nuvarande licenssystemen för att möjliggöra en utveckling av gränsöverskridande licenssystem, exempelvis genom att främja sunda konkurrensvillkor på marknaden för förvaltning av rättigheter. Det bör noteras att olika metoder tillämpas på olika typer av innehåll .

I oktober 2005 utfärdade kommissionen en rekommendation om förvaltning av musikrättigheter på internet för att underlätta introduceringen av ett gränsöverskridande system för upphovsrättslicenser för musiktjänster på internet. Syftet med rekommendationen är att underlätta beviljandet av gränsöverskridande licenser för musikaliska verk på internet. Detta kan göras genom att rättsinnehavarna får möjlighet att överlåta förvaltningen av de rättigheter som är nödvändiga för att sköta legitima musiktjänster på internet till en kollektiv rättighetsförvaltare som de själva får välja, oberoende av både rättighetsförvaltarens och rättsinnehavarens bosättningsstat och nationalitet. Rättsinnehavarna bestämmer även storleken på området som licensen ska omfatta. Kommissionen uppmanade nyligen alla berörda aktörer att lämna synpunkter och kommentarer avseende deras första erfarenheter av rekommendationen samt hur internetmusiksektorn har utvecklats i allmänhet sedan rekommendationen antogs .

Gränsöverskridande licensiering har blivit relevant även för andra sektorer för kreativt innehåll, såsom den audiovisuella sektorn. Det nya direktivet om audiovisuella mediatjänster kommer att underlätta en gränsöverskridande utveckling av beställtjänster. Många rättsinnehavare i den audiovisuella sektorn väljer dock fortfarande att bevilja licenser för endast ett fåtal nationella territorier, och därigenom minskar urvalet av audiovisuella verk såsom film och TV i beställtjänstkataloger utomlands . Att utveckla ett system där rättsinnehavare uppmuntras att förutom huvudlicensen även bevilja en andra, gränsöverskridande licens kan utgöra dels en fråga i det offentliga samrådet avseende utarbetandet av ett förslag till en rekommendation, dels en diskussionsfråga i forumet för internetinnehåll. Dessutom räknar kommissionen med att finansiera en oberoende undersökning av de ekonomiska konsekvenserna för europeiska audiovisuella verk av ett sådant system.

2.3. Driftskompatibilitet och transparens inom DRM-system (Digital Rights Management)

Utnyttjandet av lagliga tjänster stärks genom att problemet med digital piratkopiering bekämpas med hjälp av ett förbättrat samarbete mellan de olika aktörerna i värdekedjan och genom att det utvecklas attraktiva erbjudanden och affärsmodeller för spridningen av digitalt innehåll. DRM-tekniken spelar en mycket viktig roll i det här avseendet – den tillåter rättsinnehavare att förstärka sina rättigheter i den digitala miljön och att utveckla affärsmodeller anpassade till konsumenternas krav och behov. DRM och TPM (Technological Protection Measures) har dock sedan en tid tillbaka uppfattats som något negativt – som en teknik som bara kan användas för att begränsa kopiering och konkurrens och som inte uppfyller användarnas och företagens ursprungliga förväntningar. Detta har lett till en situation där vissa marknadsaktörer väljer att sprida innehåll på internet utan några kopieringsbegränsande mekanismer. Dock påverkar detta huvudsakligen endast en typ av innehållstjänst och affärsmodell, nämligen betalning per nedladdad musikfil. Teknik som möjliggör rättsförvaltning i internetmiljön kan vara nyckeln till innehållssektorns digitala omvandling och för utvecklingen av nytänkande affärsmodeller – särskilt beträffande innehåll med högt värde.

Övergången till en DRM-skyddad miljö resulterar i ett stort paradigmskifte för Europas innevånare och konsumenter. Användning som styrs via licensavtal förstärkta med tekniska åtgärder kompletterar nu användningen av upphovsrättsskyddade verk som regleras av lagen. Som ett resultat av detta stöter konsumenter i allt större utsträckning på komplexa kontraktuella villkor när de köper musik, film eller annat kreativt innehåll på internet, och de är inte nödvändigtvis medvetna om att användarrestriktioner ofta tillämpas eller hur deras personliga uppgifter kan användas. Detta anses i stor utsträckning påverka användarintressen negativt och sätta förhållandet mellan upphovsrättsinnehavare och användarintressen ur balans. Ett stort antal DRM-skyddade innehållstjänster har lanserats de senaste åren, och på samma gång ökar oron bland berörda aktörer att bristen på driftskompatibilitet, standardisering och gränsöverskridande plattformskompatibilitet avseende DRM-system leder till tillgångsbegränsningar. För att inte sätta den här teknikens framtid på spel som en fullmaktsmekanism, är det viktigt att ta upp frågan om driftskompatibilitet.

Bättre driftskompatibilitet hos DRM-systemen skulle öka konkurrensen och stärka konsumenternas förtroende, något som är nödvändigt för att öka spridningen av kreativt innehåll. För konsumenter innebär driftskompatibilitet inom DRM-system att de med vilken typ av apparat som helst kan utnyttja olika nedladdningstjänster. För innehållsproducenter eller innehållsredaktörer innebär driftskompatibilitet att de inte är begränsade till en enskild distributionskanal som utestänger dem från resten av marknaden. För elektronik- och IKT-utvecklare innebär driftskompatibilitet att deras produkter kan användas med olika innehållstjänster[14].

Omfattande diskussioner bland berörda aktörer har ännu inte lett fram till en utveckling av driftskompatibla DRM-system, men det finns i vilket fall som helst ett behov av att fastställa ramar för transparens inom dessa system avseende driftskompatibilitet, genom att säkerställa att konsumenter informeras på lämpligt sätt avseende användningsbegränsningar och driftskompatibilitet. Genom att konsumenter erbjuds ett lämpligt och lättförståeligt märkningssystem för driftskompatibilitet och användningsbegränsningar som hjälper dem att göra medvetna val kommer deras rättigheter att öka och utgöra en god grund för en bredare tillgång till innehåll på internet.

2.4. Lagliga tjänster och piratkopiering

Musik- och filmindustrin har uttryckt en önskan om att kommissionen borde vara beredd att lagstifta för att säkerställa att det allmännas intresse – att säkerställa en lämplig nivå av uppgiftsskydd – på ett lämpligt sätt kan förenas med andra viktiga allmänpolitiska mål, såsom behovet av att bekämpa illegala aktiviteter och att skydda tredje mans rättigheter och friheter.

Piratkopiering och otillåten upp- och nedladdning av upphovsrättsskyddat material är fortfarande en central fråga. Arbetet med att bekämpa piratkopiering på internet innefattar ett stort antal kompletterande inslag: (1) att utveckla lagliga tjänster; (2) utbildningsrelaterade initiativ; (3) förstärkning av juridiska rättigheter; (4) att söka ökat samarbete från internetleverantörer för att stoppa den illegala spridningen av innehåll. Idén med utbildning och åtgärder för ökad medvetenhet om vikten av upphovsrättsskydd för tillgängligheten av innehåll ses från många håll som ett verktyg i kampen mot piratkopiering.

Rättsinnehavare vill se ökat samarbete i kampen mot piratkopiering. Bilaga 1 till det nyligen antagna lagförslaget för reformen av auktorisationsdirektivet innehåller hänvisningar avseende förenlighet med nationella åtgärder för tillämpningen av direktivet om upphovsrätt (2001/29/EG) och direktivet om säkerställande av skyddet (2004/48/EG)[15] Artikel 20.6 i lagförslaget om ändring av direktivet om samhällsomfattande tjänster föreskriver vidare att internetleverantörer ska informera sina abonnenter dels innan avtal ingås, dels regelbundet därefter om deras skyldigheter att respektera upphovsrätten och andra relaterade rättigheter[16].

I Frankrike undertecknades den 23 november 2007 ett samförståndsavtal[17] mellan musik- och filmproducenter, internettjänsteleverantörer och staten. Enligt avtalet ska Frankrike inrätta en ny internetmyndighet med befogenhet att suspendera eller bryta internetuppkopplingen för dem som ägnar sig åt illegal fildelning.

Det verkar onekligen lämpligt att sporra samarbetsprocedurer (”uppförandekoder”) mellan tjänsteleverantörer, rättsinnehavare och konsumenter för att säkerställa ett brett utbud av attraktivt innehåll på internet, användarvänliga internettjänster, lämpligt skydd för upphovsrättsskyddade verk, ökande medvetenhet om vikten av upphovsrätt för tillgången till innehåll och ett nära samarbete för att bekämpa piratkopiering och illegal fildelning.

3. SAMMANFATTNING

Förfarandet för att se över de direktiv som avser spridning av material, såsom satellit- och kabeldirektivet, 2001 års direktiv om upphovsrätt och direktivet för villkorad tillgång har redan startats, men detta meddelande sätter igång en process i syfte att ta itu med de identifierade och mest akuta problem som har att göra med spridningen av kreativt material på internet. Kommissionen vill ta itu med problemen som nämns i det här meddelandet på två sätt:

- Utformandet av forumet för internetinnehåll – ett diskussionsforum på EU-nivå. Detta forum, som är avsett särskilt för materialspecifika eller branschöverskridande förhandlingar kring spridningen av kreativt innehåll på internet, bör utnyttjas av innehållsleverantörer, rättsinnehavare, företag och organisationer från telekom- och teknikbranschen eller konsumenter, beroende på varje mötes dagordning. Det ansvarsområde som forumet för internetinnehåll täcker innehåller problemen som nämns i detta meddelande såsom: tillgången till innehåll, förenkling av systemet för handel med rättigheter, utveckling av gränsöverskridande licensiering, upphovsrättsförvaltning på internet samt samarbetsmekanismer för att öka hänsynen till upphovsrätten på internet. Arbetet på forumet bör också bidra till utarbetandet av en konsument- och användarguide till informationssamhällets olika tjänster[18].

- Utarbetandet av ett förslag till en rekommendation från Europaparlamentet och rådet, i mitten av 2008, om kreativt innehåll på internet. Detta skulle omfatta följande frågor: transparens (märkning) och driftskompatibilitet hos DRM-system, främjande av innovativa licensieringssystem för audiovisuella verk samt lagliga tjänster och piratkopiering. Kommissionen vill återigen rådfråga intresserade berörda aktörer angående det kommande förslagets huvuddrag. Alla berörda aktörer uppmanas därför att svara på frågorna i bilagan till detta meddelande före den 29/02/2008.

BILAGA

Kreativt innehåll på internet – lagstiftningsfrågor för samråd

DRM-teknik (förvaltning av digitala rättigheter)

1) Anser du att främjande av driftskompatibla DRM-system skulle stödja utvecklingen av tjänster för kreativt innehåll på den inre marknaden? Vilka är de största hindren för helt driftskompatibla DRM-system? Vad anser du vara god praxis avseende DRM-systemens driftskompatibilitet?

2) Anser du att man bör förbättra konsumentinformationen om driftskompatibilitet och skydd av personuppgifter avseende DRM-systemen? Vilket skulle enligt din mening vara det lämpligaste sättet att förbättra konsumentinformationen om DRM-system? Vad anser du vara god praxis avseende märkning av digitala produkter och tjänster?

3) Håller du med om att enklare och mer lättlästa licensavtal för slutanvändare (EULA) skulle stödja utvecklingen av internettjänster med kreativt innehåll på den inre marknaden? Vad anser du vara god praxis avseende licensavtal för slutanvändare? Anser du att det finns något särskilt problem relaterat till licensavtal för slutanvändare som man bör ta itu med?

4) Håller du med om att alternativa mekanismer för tvistlösning i samband med tillämpning och förvaltning av DRM-system skulle öka konsumenters förtroende för nya produkter och tjänster? Vad anser du vara god praxis avseende detta?

5) Håller du med om att en icke-diskriminerande tillgång (t.ex. för små och medelstora företag) till DRM-lösningar behövs för att bevara och främja konkurrens på marknaden för spridning av digitalt innehåll?

Gränsöverskridande licensiering

6) Håller du med om att frågan om gränsöverskridande licensiering måste lösas med hjälp av en rekommendation från Europaparlamentet och rådet?

7) Vad är enligt din mening det effektivaste sättet att främja gränsöverskridande licensiering för audiovisuella verk? Håller du med om att ett system med online-licenser där åtskillnad görs mellan en primär och en sekundär gränsöverskridande marknad skulle förenkla licensiering på EU-nivå eller global nivå för det kreativa innehåll som du arbetar med?

8) Håller du med om att långsiktiga affärsmodeller som går ut på idén att sälja mindre av mer drar nytta av gränsöverskridande licensiering för katalogtitlar (exempelvis verk som är mer än två år gamla)?

Lagliga tjänster och piratkopiering

9) Hur kan ett ökat och mer effektivt samarbete mellan berörda aktörer öka respekten för upphovsrätt på internet?

10) Anser du att samförståndsavtalet som nyligen antogs i Frankrike är ett bra initiativ?

11) Anser du att ett införande av filterinsatser vore ett effektivt sätt att förebygga brott mot upphovsrätten på internet?

Vänligen svara på elektronisk väg före den 29/02/2008. Alla bidrag kommer att offentliggöras på kommissionens webbsida såvida inte annat yrkas. Om ett bidrag ska behandlas konfidentiellt bör detta anges överst på första sidan. Om du vill lägga till ett följebrev, vänligen gör detta i form av ett separat dokument. Om dina synpunkter överstiger fyra sidor, var god lägg till en sammanfattning. Alla bidrag ska skickas till enheten för AV- och mediapolitik inom Generaldirektoratet för informationssamhället och medierna på följande e-postadress: avpolicy@ec.europa.eu. |

[1] Undersökning om ”Interactive Content and Convergence; Implications for the Information Society”, beställd av Europeiska kommissionens generaldirektorat för Informationssamhället och medierna, offentliggjord den 25 januari 2005.

[2] http://ec.europa.eu/avpolicy/other_actions/content_online/contributions/index_en.htm

[3] För en sammanfattning av det offentliga samrådet, se kommissionens arbetsdokument om kreativt innehåll på internet.

[4] EGT L 248, 6.10.1993, s. 15.

[5] EGT L 167, 22.6.2001, s. 10.

[6] EUT L 276, 21.10.2005, s. 54 och EUT L 284, 27.10.2005, s. 10.

[7] EGT L 320, 28.11.1998, s. 54.

[8] För information om de övriga punkter som ingick i det offentliga samrådet, se kommissionens arbetsdokument om kreativt innehåll på internet.

[9] Interactive Content and Convergence; Implications for the Information Society, 2007, s. 13

[10] Gowers Review of Intellectual Property, december 2006, s. 69: ”British Library uppskattar att 40 procent av alla tryckta verk är verk med okända upphovsmän”.

[11] EUT L 236, 31.8.2006, s. 28.

[12] EUT C 297, 7.12.2006, s. 1.

[13] Se http://ec.europa.eu/information_society/activities/digital_libraries/hleg/index_en.htm

[14] I den andra utvärderingsrapporten om direktivet för villkorad tillgång ska kommissionen avgöra i vilken utsträckning det direktivet har underlättat eller kan komma att underlätta utvidgningen av DRM-tekniken, eftersom denna är ett sorts system för villkorad tillgång .

[15] KOM(2007) 697 slutlig.

[16] KOM(2007) 698 slutlig

[17] ”Accord pour le développement et la protection des œuvres et programmes culturels sur les nouveaux réseaux” – http://www.culture.gouv.fr/culture/actualites/index-olivennes231107.htm

[18] Se parlamentsledamoten Z. Roithovas (EPP) initiativ till betänkande om konsumenternas förtroende för den digitala miljön och Europaparlamentets resolution av den 21 juni 2007 om konsumenternas förtroende för den digitala miljön (2006/2048(INI)) - http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//TEXT+TA+P6-TA-2007-0287+0+DOC+XML+V0//EN&language=EN