[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 19.10.2007

KOM(2007) 621 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

Agenda för en hållbar och konkurrenskraftig europeisk turism

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

Agenda för en hållbar och konkurrenskraftig europeisk turism

1. INLEDNING

Kommissionen inser vilken central roll turismen spelar i EU:s ekonomi, och därför antog den i mars 2006 en ny turistpolitik[1], vars huvudsyfte är att bidra till att ”förbättra den europeiska turistnäringens konkurrenskraft och skapa fler och bättre arbetstillfällen genom en hållbar utveckling av turismen i Europa och övriga världen”. Kommissionen erkände även uttryckligen att ”ange tillväxt och sysselsättning som omedelbara mål går hand i hand med att främja mål på det sociala området och miljöområdet” och tillkännagav att man inlett arbetet med en europeisk Agenda 21 för turism som bygger på arbetet i gruppen för hållbar turism[2], vilket presenterades i rapporten ” Action for more sustainable European tourism ”[3], som offentliggjordes i februari 2007.

Turismen är verkligen en av de ekonomiska verksamheter som har störst potential att generera framtida tillväxt och sysselsättning i EU. Med en snäv definition[4] av turism står den för närvarande för drygt 4 % av EU:s BNP, med en variation från cirka 2 % i vissa av de nya medlemsstaterna till 12 % i Malta. Turismens indirekta bidrag till BNP är mycket högre: den genererar indirekt över 10 % av EU:s BNP och står för cirka 12 % av alla arbetstillfällen.

Turismen är särskilt viktig när det gäller arbetstillfällen för unga människor, som utgör en dubbelt så hög del av arbetskraften i turistnäringen som i resten av ekonomin[5]. Sysselsättningstillväxten i turistnäringen har de senaste åren varit betydligt högre än i resten av ekonomin, vilket gör att näringen ger ett betydande bidrag till Lissabonmålet att skapa fler och bättre arbetstillfällen. Turismens betydelse för EU:s ekonomi kommer troligen att öka under de kommande åren, då efterfrågan på turism beräknas växa med något över 3 %[6] per år.

Att hitta den rätta balansen mellan resmålens självständiga utveckling och skyddet av miljön där å ena sidan och utvecklingen av en konkurrenskraftig ekonomisk verksamhet å den andra sidan kan vara svårt. Arbetet i gruppen för hållbar turism bekräftade dock att turismen i högre grad än någon annan ekonomisk verksamhet kan utveckla synergieffekter i nära samspel med miljön och samhället. Det beror på att resmålens utveckling är nära kopplad till deras naturliga miljö, kulturella särprägel, sociala interaktion, trygghet och lokalbefolkningens välbefinnande. Dessa egenskaper gör turismen till en drivkraft för bevarande och utveckling av resmålen – såväl direkt genom att öka medvetenheten och ge dem ett inkomststöd som indirekt genom att ge ett ekonomiskt försvar för att andra ska ge sådant stöd.

Globala utvecklingstendenser och prioriteringar förändras – mer än någonsin är den överordnade utmaningen för turistnäringen att förbli konkurrenskraftig samtidigt som man anammar hållbarhet och inser att på lång sikt är konkurrenskraft beroende av hållbarhet. Särskilt klimatförändringar anses nu vara en grundläggande fråga som kräver att även turistnäringen minskar sitt bidrag till utsläppen av växthusgaser och att resmålen anpassar sig till förändrade efterfrågemönster och anpassar de typer av turism de erbjuder.

Den europeiska turismens framtid är beroende av kvaliteten på turisternas upplevelse – turisterna kommer att inse att det är större chans att man bryr sig om dem på resmål där man även bryr sig om miljön, de anställda och lokalsamhället. Genom att integrera hållbarhetsfrågor i sin verksamhet kan berörda parter inom turistnäringen alltså skydda de konkurrensfördelar som gör Europa till världens attraktivaste resmål, nämligen dess inneboende mångfald och dess variation av landskap och kulturer. Att ta itu med hållbarhetsfrågor på ett socialt ansvarsfullt sätt[7] kommer dessutom att hjälpa turistnäringen att förnya sina produkter och tjänster och öka deras kvalitet och värde.

Den ” agenda för en hållbar och konkurrenskraftig europeisk turism ” som läggs fram i detta meddelande fullgör därför ett långsiktigt åtagande från kommissionen[8] som stöds av de andra EU-institutionerna[9]. Den bygger på rapporten från gruppen för hållbar turism och resultaten av det efterföljande offentliga samrådet[10]. Agendan utgör ytterligare ett bidrag till genomförandet av den förnyade Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning[11] och den förnyade strategin för hållbar utveckling[12].

2. AGENDAN FÖR EN HÅLLBAR OCH KONKURRENSKRAFTIG EUROPEISK TURISM

Att skapa den rätta balansen mellan dels turisternas välbefinnande och den naturliga och kulturella miljöns behov, dels resmålens och företagens utveckling och konkurrenskraft kräver ett samordnat och helhetsinriktat tillvägagångssätt där alla berörda parter har samma mål.

2.1. Målen för den europeiska turismens hållbarhet och de utmaningar som måste mötas

EU:s befintliga ram för utveckling av ekonomi-, social- och miljöpolitiken på grundval av partnerskapet för tillväxt och sysselsättning och strategin för hållbar utveckling ger en tillräcklig grund för att målen i denna agenda ska kunna nås: ekonomiskt välstånd, social rättvisa och sammanhållning samt skydd av miljö och kultur[13].

Dessa mål bör även utgöra riktlinjer för berörda parter inom den europeiska turistnäringen när de utformar politik och åtgärder som påverkar inverkan av turismen från Europa och stöder turism som ett verktyg för hållbar utveckling i värdländerna.

För att dessa mål ska uppnås måste ett antal utmaningar[14] som särskilt berör turistnäringen mötas. Dessa omfattar huvudsakligen att på ett hållbart sätt bevara och förvalta natur- och kulturtillgångar, minimera resursanvändningen och föroreningen på resmålen, inklusive avfallsmängden, hantera förändringar på bästa sätt för samhällets välbefinnande, minska den säsongsbetingade variationen i efterfrågan, ta itu med miljöpåverkan från transporter som är kopplade till turism, göra turistupplevelser tillgängliga för alla utan åtskillnad och förbättra kvaliteten på arbetstillfällena i turistnäringen – vilket även omfattar att inom ramen för kommissionens migrationspolitik ta itu med problemet med anställning av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU[15]. Att se till att såväl turisterna som lokalsamhällena på de platser där turisttjänster tillhandahålls är trygga och säkra är en ytterligare utmaning och dessutom en förutsättning för att turismen ska utvecklas framgångsrikt[16].

Dessa utmaningar är inte begränsade i tid eller rum. Hur de prioriteras, hur de hanteras och vilka möjligheter de ger som kan tas tillvara kan variera från plats till plats.

De berörda parterna måste alltid förvänta sig och hålla jämna steg med förändringar. I politik och åtgärder måste man ta hänsyn till hur tillgång och efterfrågan påverkas av miljöproblem som klimatförändringar[17] och vattenbrist[18], teknisk utveckling och andra aktuella politiska, ekonomiska och sociala frågor. Därför kommer uppsättningen av utmaningar att uppdateras regelbundet i samarbete med alla berörda parter.

2.2. En handlingsram

För att nå målen i denna agenda och möta de ovannämnda utmaningarna krävs samordnade åtgärder som kan stödjas genom lämplig politik: hållbar förvaltning av resmål, företags integrering av hållbarhetsfrågor och turisters medvetenhet om hållbarhet.

Hållbar förvaltning av resmålen är central för turismens utveckling, särskilt genom effektiv fysisk planering, planering av markanvändning och utvecklingskontroll samt genom beslut om investering i infrastruktur och tjänster. Hållbar förvaltning kan förstärka ett resmåls ekonomiska vinst och konkurrenssituation på lång sikt genom att styra utvecklingen av turistnäringen så att den sker i en omfattning och är av en typ som stämmer överens med behoven hos lokalsamhället och miljön. Detta kräver en stödjande ram där alla regionala och lokala berörda parter ingår och en effektiv struktur som främjar partnerskap och effektivt ledarskap.

Ett grundläggande krav för företag är att de förblir konkurrenskraftiga. Åtgärder som vidtas för att stödja detta bör ses som en del i den process för hållbarhet som väntas utgöra en av de viktigaste konkurrensfördelarna. För att säkra sin långsiktiga konkurrenskraft, överlevnad och lönsamhet bör företag därför på ett bättre sätt än tidigare integrera hållbarhetsfrågor helt i sina rutiner och verktyg för beslutsfattande och förvaltning. I denna process har företagsstödjande tjänster och organisationer en viktig roll att spela.

Slutligen, för att göra märkbara framsteg bör efterfrågesidan på både fritids- och affärsmarknaden ge starkare och tydligare signaler. Turisterna måste involveras så att deras kritiska förmåga att göra val som främjar hållbar utveckling utvecklas. Medvetenhet om hållbarhet och hållbarhetsetik kan främja skapandet av ansvarsfulla individuella attityder och vanor hos turister. Konsumenternas växande kunskap om hållbarhet kan omvänt påverka företagen att visa denna förståelse och agera i enlighet med detta.

2.3. Principer för att skapa en konkurrenskraftig och hållbar turism

För att skapa en konkurrenskraftig och hållbar turism uppmanar kommissionen alla aktörer att iaktta följande principer[19]:

- Skapa ett helhetsinriktat och samordnat tillvägagångssätt – Alla former av inverkan från turism bör tas med i beräkningen vid dess planering och utveckling. Vidare bör turismen vara välbalanserad och samordnad med en rad verksamheter som påverkar samhället och miljön.

- Planera långsiktigt – Hållbar utveckling handlar om att ta hänsyn till såväl kommande generationers behov som våra egna. Långsiktig planering kräver förmåga att stödja åtgärder under lång tid.

- Nå en lämplig utvecklingstakt – Nivån, takten och formen på utvecklingen bör motsvara och ta hänsyn till värdsamhällenas och resmålens egenart, resurser och behov.

- Engagera alla berörda parter – För ett hållbart tillvägagångssätt krävs allmänt och engagerat deltagande i beslutfattande och praktiskt genomförande av alla som påverkas av resultatet.

- Utnyttja bästa tillgängliga information – Politik och åtgärder bör präglas av den senaste och bästa information som finns tillgänglig. Information om turismens utvecklingstendenser och inverkan, samt kunskaper och erfarenheter, bör spridas i hela Europa.

- Minimera och hantera riskerna (försiktighetsprincipen) – Om resultatet är osäkert bör man göra en fullständig utvärdering och vidta förebyggande åtgärder för att undvika att miljön eller samhället skadas.

- Låt kostnaden återspegla inverkan (principen om att användaren och förorenaren betalar) – Priserna bör återspegla de verkliga samhällskostnaderna för konsumtion och produktion. Detta innebär inte bara att man kräver ersättning för förorening utan även att man tar betalt för användning av resurser som har betydande förvaltningskostnader.

- Sätta och iaktta gränser där så är lämpligt – Bärförmågan hos individuella platser och större områden bör fastställas, kopplad till en beredskap och förmåga att vid behov begränsa turistnäringens utveckling och storleken på turistströmmarna.

- Genomföra kontinuerlig övervakning – Hållbarhet handlar om att förstå inverkningar och alltid vara uppmärksam på dem, så att nödvändiga förändringar och förbättringar kan göras.

3. FORTSÄTTA UTVECKLINGEN TILLSAMMANS

Många berörda parter har redan insett att hur viktig hållbarhetsfrågan är och arbetar på att förbättra sig. Trots dessa insatser behövs ytterligare framsteg. För att nå mer märkbara resultat bör insatserna i befintliga – och framtida – initiativ förenas och agerandet ske samordnat på ett synligare och mer samverkande sätt.

Syftet med denna agenda är att förstärka en sådan frivillig och kontinuerlig process. Den bör stödjas av alla berörda parter i turistnäringen i Europa: de olika förvaltningsnivåerna – lokala myndigheter, förvaltningsorganisationer på resmålen, regioner, medlemsstaterna – och kommissionen själv, företag, turister och alla andra organisationer[20] som kan stimulera, stödja och påverka turismen.

Turistnäringen omfattar många privata och offentliga parter med decentraliserade behörigheter. Det är därför mycket viktigt att respektera subsidiaritetsprincipen och att arbeta enligt en nedifrån och upp-strategi där de berörda parter ingår som har behörighet och förmåga att agera och som frivilligt bidrar till genomförandet av agendan.

Det är därför som fokus kommer att sättas på gemensamma åtgärder på resmålsnivå, men inom ramen för stödjande politik och åtgärder på nationell nivå och EU-nivå.

3.1. De berörda parternas roll

Gruppen för hållbar turism satte upp en handlingsram med breda ansvarsområden[21] och specifika roller[22] för de olika grupperna av berörda parter för att genomföra agendan i fråga om de tre ovannämnda nyckelområdena – hållbara resmål, hållbara företag och ansvarsfulla turister – och de fastställda utmaningarna.

De berörda parterna inom turistnäringen uppmanas att åta sig sina respektive ansvarsområden och utnyttja de möjligheter som hållbarhetsfrågan ger som en potentiell drivkraft för innovation och tillväxt.

De berörda parterna bör dela med sig av sina kunskaper genom att sprida de positiva och negativa resultat de når på vägen, för att bygga en starkare bro mellan skapandet av kunskap, spridandet av den och genomförandet av hållbara och konkurrenskraftiga metoder. För detta ändamål bör de skapa ett strukturerat och regelbundet samarbete på de nivåer där de har sin huvudsakliga verksamhet – resmålsnivå, regional nivå, nationell nivå, EU-nivå eller internationell nivå – och inkludera hållbarhet i diskussionen i dessa samarbetsstrukturer. Ett exempel på sådant samarbete är dialogen mellan arbetsgivare och arbetstagare och de organisationer som representerar dem.

Små företag och mikroföretag spelar en oumbärlig roll i europeisk turism, men deras storlek kan göra att de har sämre förutsättningar att integrera aspekter som rör hållbar utveckling och marknadsföra dem som en del av sin verksamhet. Därför uppmanas relevanta förmedlare att framföra huvudbudskapen i denna agenda till dem och främja deras bidrag till dess genomförande.

3.2. Kommissionens roll

Kommissionen erkänner sitt ansvar att vidta åtgärder och kommer stegvis att genomföra initiativ på EU-nivå för att ge de berörda parterna inom turistnäringen mervärde på EU-nivå samtidigt som man fullt ut respekterar behörighetsuppdelningen enligt fördraget.

Denna agenda kommer att tjäna som en riktlinje för kommissionens framtida insatser på turismområdet och alla andra politikområden som påverkar turismen och dess hållbarhet. För detta kommer kommissionen att utnyttja gruppen för hållbar turism.

Kommissionen kommer vidare att samarbeta med grannländer (i Östeuropa och Medelhavsområdet) och länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken på turismområdet och stödja utvecklingsländer med låga eller medelhöga inkomstnivåer genom EU:s direktinvesteringar i utlandet och samriskföretag på turismområdet.

3.2.1. Mobilisering av aktörer för att skapa och sprida kunskap

Kommissionen kommer att sträva efter att skapa bättre synlighet för och bättre erkännande av bra metoder från EU-medborgarna och samhället och att förbättra kunskapen om och förståelsen av metoder som kopplar samman hållbarhet och konkurrenskraft på ett ömsesidigt förstärkande sätt.

Kommissionen håller redan på att organisera konferenser och göra forskningsstudier för att öka medvetenheten om utmaningar som att underlätta resande för ungdomar, äldre och människor med särskilda behov genom initiativ för social och tillgänglig turism och om arbetsmetoder som skulle kunna användas på lokal och regional nivå (till exempel en studie av stora kultur- och idrottsevenemangs inverkan på turisminriktade små och medelstora företag). I synnerhet handboken om skapande av områden för lärande inom turistnäringen är ett praktiskt initiativ som förespråkar att kunskapsbaserade institutioner engageras inom ramen för en samförståndsskapande strategi som syftar till att förbättra små och medelstora företags resultat och personalresurser i turistnäringen på resmålsnivå.

Kommissionen kommer vidare att sträva efter att rikta uppmärksamheten hos de aktörer som skapar kunskap (till exempel universitet, forskningsinstitut och offentliga och privata observationsorgan) mot utmaningarna när det gäller den europeiska turismens hållbarhet. Detta kommer att främja deras samarbete och gynna tillhandahållandet av formell och icke-formell utbildning på turismområdet. Det kommer att uppmuntra rörlighet genom Europa genom stöd till gränsöverskridande utbildning och praktik, till utbyte och utveckling av utbildningsmetoder, utbildningsmaterial och utbildningsinnehåll, inklusive integrering av hållbarhetsprinciper i utbildningsprogrammen.

Engagemang på lokal och regional nivå kommer att stödjas genom allianser mellan olika typer av resmål (till exempel på landsbygden, i kustområden, i bergsområden och i stadsmiljö) som åtagit sig att arbeta mot hållbar resmålsförvaltning. Sådana allianser kan ingås av föregångare och sedan öppnas upp för deltagande av alla andra intresserade parter. Kommissionen kommer att stödja förstärkning eller skapande av plattformar – även genom användning av ny teknik – där erfarenheter av bra och dåliga metoder kan utbytas och där samarbetet mellan turistnäringen och näraliggande näringar kan förbättras. Att främja utbyte av bästa metoder för hållbar resmålsförvaltning (till exempel för att lösa frågan om säsongsbetonad efterfrågan och förlängning av turistsäsongen) kan ge ett betydande bidrag till resmålens konkurrenskraft. Dessa plattformar skulle kunna möjliggöra en mer specifik strategi som återspeglar resmålens geografiska och ekonomiska särdrag.

Även det årliga europeiska forumet för turism utgör en plattform där alla berörda parter kan utbyta synpunkter och förstärka sitt samarbete i frågor som har att göra med kopplingarna mellan den europeiska turistnäringens hållbarhet och konkurrenskraft.

För att förstärka samarbetet med och mellan medlemsstaterna kommer deras nuvarande årliga rapportering genom rådgivande kommittén för turism[23] att användas för att underlätta utbytet och spridandet av information även i fråga om hur deras politik och åtgärder garanterar turismens hållbarhet.

Behovet av att snabbare få information om hur turismen utvecklas i Europa kan tillgodoses delvis genom insamling och tillhandahållande av statistiska och geografiska uppgifter[24] och delvis genom verksamheten vid befintliga eller nya observationsorgan. Sådan information skulle kunna underlätta övervakningen av nyckelutmaningarna, särskilt de som är viktiga för små och medelstora företag och som har att göra med sysselsättning och säsongsbetonad efterfrågan.

Slutligen uppmanar kommissionen internationella organisationer (t.ex. UNWTO, UNEP och UNESCO) att bidra till denna process genom att identifiera synergier mellan sina verksamhetsområden och EU:s agenda.

3.2.2. Främjande av framstående resmål

Kommissionen kommer att fortsätta genomförandet av pilotprojektet för framstående europeiska resmål. Projektet främjar framväxande europeiska resmål och ger stöd till resmål där utvecklingen av turismen sker på ett sätt som tryggar social, kulturell och miljömässig hållbarhet. Varje år väljs ett nytt tema för utmärkelsen. Kommissionen kommer att främja skapandet av nätverk mellan resmål som fått utmärkelsen i syfte att främja utbytet av bra metoder på europeisk nivå och uppmuntra andra resmål att anta liknande modeller för utveckling av hållbar turism.

Kommissionen kommer även att förstärka bilden av och uppfattningen om Europa som ett resmål som kännetecknas av hög kvalitet och hållbarhet. För detta kommer kommissionen att samarbeta med den europeiska resekommissionen ( European Travel Commission ) och de nationella turismorganisationerna för att utforma en lämplig strategi som även omfattar användning av webbportalen om europeiska resmål[25].

3.2.3. Mobilisering av EU:s finansieringsorgan

Kommissionen inser att berörda parter behöver ekonomiskt stöd för att främja genomförandet av agendan. Det finns redan möjligheter på EU-nivå som bara behöver utnyttjas, som möjligheten för medlemsstaterna och alla regioner att finansiera turistprojekt genom Europeiska regionala utvecklingsfonden. Hållbara och innovativa metoder på turismområdet framhålls redan som ett prioriterat kriterium i målen för gemenskapens olika finansieringsorgan – i synnerhet sammanhållningsfonderna (Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden), Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Europeiska fiskerifonden, Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (där prioriteringen av klimatförändringar omfattar inverkan på turismen) – och i programmet ”Leonardo da Vinci”, genom införandet av en specifik åtgärd för lärlingar och unga människor i yrkesutbildning samt ett pågående projekt där kvalifikationer inom branschen undersöks och utvecklas. Genom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation ges även stöd för att förbättra konkurrenskraften hos EU:s företag, särskilt små och medelstora företag[26]. Kommissionen kommer att främja spridandet av kunskap om hur EU:s befintliga finansieringsorgan har använts och kan användas i detta syfte av de olika berörda parterna inom turistnäringen.

3.2.4. Integrering av hållbarhet och konkurrenskraft i kommissionens politik

EU:s aktuella politik och åtgärder på flera områden kan starkt påverka turismen och dess hållbarhet och ge ett viktigt bidrag till arbetet med nyckelutmaningarna. Aktuell politik på områden som miljö, transport, sysselsättning och forskning kan påverka olika geografiska områden på olika sätt till följd av deras särdrag. Kommissionen tar och kommer att fortsätta att ta hänsyn till behoven hos dessa olika geografiska områden.

Det stora gensvaret från berörda parter på samrådsprocessen om EU:s framtida havspolitik visade deras intresse och stöd för åtgärder på EU-nivå för mer hållbar och konkurrenskraftig havs- och kustturism. Som svar på deras synpunkter kommer det samordnade tillvägagångssättet i havspolitiken att lägga grunden för utarbetandet av ytterligare åtgärder för att öka hållbarheten och konkurrenskraften i sektorn. Som ett första steg kommer kommissionen att inrikta sig på kustturistnäringen genom att utvärdera effekterna av snabbväxande segment som kryssningsturismen samt undersöka dels kopplingarna mellan kryssningsindustrin, hamnanläggningar, marinor och andra havsindustrier, dels frågor som har att göra med konkurrens mellan land- och havsanvändningar i kustmiljöer.

Bergsområden behöver framåtblickande politik för landsbygdsutveckling som omfattar såväl krav på bevarande av denna speciella naturliga miljö som en bevarad välfärd för invånarna[27]. Kommissionen inser behovet av att bevara det rika naturarvet i många av dessa känsliga bergsområden.

Landsbygdsområden investerar i turism för att diversifiera sin ekonomi, vilket är nödvändigt för tillväxt, sysselsättning och hållbar utveckling. De erbjuder verkliga möjligheter genom sin attraktivitet som en plats för att bo och arbeta samt sin roll som en reserv av naturresurser och högt uppskattade landskap. Detta innebär att det finns ett behov av att säkerställa koherens och samverkan mellan gemenskapens politikområden samt bevara miljön och skydda landsbygden.

Turismen kan också bidra till hållbar utveckling i stadsområden genom att förbättra företagens konkurrenskraft, tillgodose sociala behov och bevara den kulturella och naturliga miljön. För att stadsresmål ska bli framgångsrika inom alla dessa områden måste de ha ett heltäckande synsätt som grundas på principerna om hållbar utveckling och erkänns och stöds av politik på alla nivåer, även EU-nivå.

4. SLUTSATSER

Detta meddelande är den officiella lanseringen och det officiella godkännandet av en agenda på medellång till lång sikt där alla berörda parter bör ta de nödvändiga stegen för att stärka bidraget av hållbara metoder i främjandet av Europas konkurrenskraft som världens attraktivaste resmål.

Kommissionen räknar med politiskt stöd för detta initiativ från de andra EU-institutionerna och kommer att lägga fram sin utvärdering av framstegen 2011.

[1] KOM(2006) 134 slutlig, 17.3.2006.

[2] Se KOM(2003) 716 slutlig och KOM(2006) 134 slutlig för mer information om gruppens sammansättning och roll.

[3] http://ec.europa.eu/enterprise/services/tourism/tourism_sustainability_group.htm

[4] Traditionella rese- och turistföretag (hotell, restauranger, kaféer, resebyråer, biluthyrningsföretag, flygbolag m.m.) som erbjuder besökare varor och tjänster direkt.

[5] Se kommissionen meddelande om att främja unga människors fulla deltagande i utbildning, arbetsliv och samhälle KOM(2007) 498 slutlig, 5.9.2007.

[6] World Travel and Tourism Council (WTTC) – TSA Regional Reports – European Union 2007.

[7] Se även ”Möjligheter och ansvar. Hur man kan hjälpa småföretag att integrera sociala frågor och miljöfrågor i sin verksamhet”, januari 2007.

[8] Detta åtagande tillkännagavs först i KOM(2001) 665 slutlig av den 13 november 2001 (åtgärd 8) och bekräftades i KOM(2003) 716 slutlig av den 21 november 2003 och KOM(2006) 134 slutlig.

[9] Rådets resolution av den 21 maj 2002 om den europeiska turismens framtid (2002/C 135/01), rådets slutsatser om hållbar europeisk turism (8194/05, 19.4.2005) och Europaparlamentets resolution om nya utsikter och utmaningar för en hållbar europeisk turism (2004/2229(INI)).

[10] Se http://ec.europa.eu/enterprise/services/tourism/index_en.htm

[11] KOM(2005) 24 slutlig, 2.2.2005.

[12] EU:s förnyade strategi för hållbar utveckling, som antogs av Europeiska rådet den 15–16 juni 2006.

[13] Dessa mål behandlas utförligare i rapporten från gruppen för hållbar turism (s. 3).

[14] Dessa nyckelutmaningar behandlas utförligt i rapporten från gruppen för hållbar turism (s. 8–17) och är kopplade till de sju utmaningar som anges i den förnyade strategin för hållbar utveckling.

[15] Se även Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om påföljder för arbetsgivare för tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU, KOM(2007) 249, s. 2. Konsekvensbedömning, SEK(2007) 603, s. 7.

[16] Medlemsstaterna skulle kunna vinna på att identifiera och sprida bästa metoder om skydd av relevanta platser och massevenemang genom det europeiska programmet för skydd av kritisk infrastruktur, vilket skulle möjliggöra lämplig samordning av relevanta åtgärder.

[17] Se även grönboken ”Anpassning till klimatförändringar i Europa – tänkbara EU-åtgärder” KOM(2007) 354 slutlig, 29.6.2007.

[18] Se även kommissionen meddelande om problemet med vattenbrist och torka i Europeiska unionen KOM(2007) 414 slutlig, 18.7.2007.

[19] Rapport från gruppen för hållbar turism, ”Action for more sustainable European Tourism”, februari 2007, s. 3–4.

[20] Till exempel utbildnings- och forskningsinstitutioner, fackföreningar, konsumentorganisationer, icke-statliga organisationer och internationella organisationer.

[21] Rapporten från gruppen för hållbar turism, s. 27–30.

[22] Rapporten från gruppen för hållbar turism, tabellerna 1a och 1b, s. 31–39.

[23] Rådets beslut 86/664/EEG av den 22 december 1986.

[24] Till exempel genom ändringen av direktivet om statistisk information rörande turism och/eller genom GMES (global övervakning för miljö och säkerhet) som tillhandahåller enhetlig geospatial information på europeisk nivå.

[25] www.visiteurope.com

[26] Se även KOM(2006) 134 slutlig, s. 6–7.

[27] Protokollet om turism till Alpkonventionen är ett exempel på ett raminstrument som kan stimulera och samordna bidragen från berörda parter på regional och lokal nivå.