52007DC0324

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 13.6.2007

KOM(2007) 324 slutlig

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om genomförandet av rådets förordning (EG) nr 814/2000 om åtgärder för information om den gemensamma jordbrukspolitiken {SEC(2007) 800}

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om genomförandet av rådets förordning (EG) nr 814/2000 om åtgärder för information om den gemensamma jordbrukspolitiken

DEL ETT ÅTGÄRDER ENLIGT RÅDETS FÖRORDNING (EG) NR 814/2000

I. Inledning

Den här rapporten handlar om genomförandet av rådets förordning (EG) nr 814/2000 under åren 2003–2006.

Syftet med åtgärderna för information om den gemensamma jordbrukspolitiken enligt rådets förordning (EG) nr 814/2000 är att

bidra till att förklara samt genomföra och utveckla den gemensamma jordbrukspolitiken, |

främja den europeiska jordbruksmodellen och förståelsen av denna, |

informera jordbrukare och andra aktörer på landsbygden, |

upplysa allmänheten om vad den gemensamma jordbrukspolitiken handlar om och målsättningarna med denna. |

- Det finns två kategorier av åtgärder:

Åtgärder som olika organisationer föreslår för medfinansiering från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ), antingen program eller punktinsatser. |

Åtgärder som föreslås av kommissionen och som till 100 procent finansieras av EUGFJ (”direkta åtgärder”). |

- Rådet beslutade (artikel 8 i förordning (EG) nr 814/2000) att kommissionen vartannat år skall överlämna en rapport om genomförandet av förordningen till rådet och Europaparlamentet. Detta är den andra rapporten. Den första rapporten för perioden 2000–2002 överlämnades i maj 2003[1].

Utarbetandet av tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 814/2000, särskilt i fråga om bidrag som beviljas tredje man, beskrevs i rapporten från maj 2003. Det har sedan dess gjorts ytterligare en smärre teknisk ändring av tillämpningsföreskrifterna[2].

Den här rapporten till Europaparlamentet och rådet skulle från början ha lagts fram i december 2005. Detta sköts upp för att den utvärdering av åtgärderna enligt förordningen som genomförts inom ramen för kommissionens utvärderingspolitik för perioden 2000–2005 skulle hinna avslutas och för att kommissionen skulle få möjlighet att beakta resultatet av utvärderingen[3]. Den fullständiga texten samt sammanfattningen finns på EU:s webbplats:http://ec.europa.eu/agriculture/eval/reports/cap_info/index_en.htm

Bilagorna och en förteckning över förkortningar som nämns i texten finns i det tillhörande arbetsdokumentet från kommissionen.

II. Budget

För perioden 2003–2006 anslogs 6,5 miljoner euro per år för informationsåtgärder under budgetpost B1-382 (som den hette 2003) och efter ändringar i kontoplanen under budgetpost 05 08 06 för budgetåren 2004–2006.

Fördelningen mellan åtgärder som kommissionen vidtagit och åtgärder som vidtagits av olika organisationer (bidrag) var följande:

2003: direkta åtgärder (2 500 000) (38 procent) – bidrag (4 000 000) (62 procent),2004: direkta åtgärder (2 500 000) (38 procent) – bidrag (4 000 000) (62 procent),2005: direkta åtgärder (3 000 000) (46 procent) – bidrag (3 500 000) (54 procent),2006: direkta åtgärder (3 700 000) (57 procent) – bidrag (2 800 000) (43 procent).

En betydande del av årsbudgetarna utnyttjades dock inte (64 procent utnyttjades 2003, 51 procent 2004, 61 procent 2005 och 98 procent 2006, se tabell 2, punkt IV för mer information), med undantag för 2006, då en betydligt större del av årsbudgeten utnyttjades. Att finansieringsmöjligheterna utnyttjades i en sådan begränsad omfattning berodde främst på att den anslagna budgeten för bidrag inte utnyttjades fullt ut. Eftersom många av ansökningarna om bidrag innehöll felaktigheter eller höll låg kvalitet var det endast en mindre del av projekten som uppfyllde alla kriterierna (kriterierna för stödberättigande, uteslutning, urval och tilldelning).

För att den anslagna budgeten för bidrag skall utnyttjas bättre och efter en granskning av de sökandes vanligaste misstag har förslagsinfordringarna 2005/C 252/06[4] om samfinansierade åtgärder under budgetåret 2006 och 2006/C 236/07[5] om samfinansierade åtgärder under budgetåret 2007 förenklats ytterligare och formuleringarna har förtydligats för att hjälpa de sökande att undvika sådana misstag. Det kraftigt ökade bidragsutnyttjandet under budgetåret 2006 visar att dessa åtgärder har fungerat.

III. Redogörelse för finansierade åtgärder (när det gäller åtagandebemyndiganden)

I den första rapporten om rådets förordning (EG) nr 814/2000 beskrivs hur kommissionen under 2000–2002 gradvis förbättrat reglerna för de åtgärder som genomförs. I rapporten uppmärksammades även att tillämpningsföreskrifterna ändrats i kommissionens förordning (EG) nr 2208/2002, som gäller för bidrag som beviljats under perioden 2003–2006[6]. Detta innebar avsevärda förbättringar av systemet: förenkling, ökad öppenhet, bättre utvärdering av föreslagna informationsåtgärder, mer väldefinierade budskap som skall förmedlas och bättre spridning. Den årliga förslagsinfordran förfinades och utvecklades alltmer till följd av det nya politiska klimatet för den gemensamma jordbrukspolitiken. Man fokuserade på att informera jordbrukare och allmänheten om den ändrade politiska inriktningen, särskilt 2003 års reform och senare därmed förknippade reformer.

1. Bidrag (kommunikationsåtgärder på initiativ av olika organisationer)

Kommissionen har under rapporteringsperioden använt budgetposten för att samfinansiera en rad åtgärder, bland annat seminarier, konferenser, publikationer, besök och andra insatser som alla har bidragit – både direkt och indirekt – till att öka kunskapen om den gemensamma jordbrukspolitiken bland EU:s medborgare.

Två typer av åtgärder är tillåtna, punktinsatser och årsprogram. En punktinsats för information är en tidsbegränsad, oberoende och självständig informationshändelse som genomförs på grundval av en enda budget. Exempel på punktinsatser under rapporteringsperioden är en konferens eller ett seminarium osv. Ett årsprogram är en grupp av två till fem punktinsatser för information.

För ovan nämnda åtgärder får finansieringen uppgå till högst 50 procent av de stödberättigande kostnaderna. Finansieringssatsen kan i undantagsfall dock ökas till 75 procent, enligt tillämpningsförordningen och definitionen i förslagsinfordran.

Under rapporteringsperioden samfinansierades 35 program och 70 punktinsatser. Det bör påpekas att varje program innehåller ett antal åtgärder och att de 35 finansierade programmen innehöll 99 punktinsatser, vilket totalt sett innebar 169 åtgärder under fyraårsperioden. Bidrag beviljades för 121 konferenser och seminarier, 11 besök, 22 publikationer, 11 audiovisuella produktioner och 4 webbplatser.

I tabellen nedan visas antalet inkomna och godkända ansökningar från medlemsstaterna.

Tabell I [pic]

I bilaga I finns en översikt över bidragen under rapporteringsperioden. Uppgifter om enskilda bidrag finns på EU:s webbplats: http://ec.europa.eu/agriculture/grants/capinfo/index_en.htm

Det är viktigt att poängtera att många av de samfinansierade åtgärderna med hjälp av fackpress och media spreds till en större publik än de faktiska deltagarna. Detta är ett resultat av att man i förslagsinfordringarna under senare år lagt större vikt vid bättre informationsspridning och vid att de sökande måste fastställa mediaplaner, till exempel målgrupper.

Precis som tidigare fanns många av bidragsmottagarna i Belgien, där de ledande socioprofessionella organisationerna på EU-nivå (bland andra COPA-COGECA, AEFPR, CEJA) har sina huvudkontor. Ett väsentligt antal av dessa åtgärder genomfördes även i Italien och Spanien. Detta är ett tecken på det fortsatt stora antalet ansökningar från dessa länder.

Under 2003–2006 var det fortfarande relativt få ansökningar från den norra delen av EU-15. Sedan utvidgningen har det varit mycket få ansökningar från de nya medlemsstaterna. Kommissionen funderar över vad detta kan bero på och kommer att undersöka om det kan finnas andra lämpliga kanaler som kan användas för att ge större publicitet åt de årliga förslagsinfordringarna utöver att publicera dem i Europeiska unionens officiella tidning och på EU:s webbplats. Man kommer då att ägna särskild uppmärksamhet åt de nya medlemsstaternas särdrag.

Under 2003–2006 beviljades bidrag bland annat till seminarier och konferenser om den gemensamma jordbrukspolitiken och genomförandet av reformen av denna, om Världshandelsorganisationen och om landsbygdens utveckling. Till dessa hörde en rad konferenser på teman om jordbruk och samhället i stort samt utvidgningen.

Några av de organ som fick bidrag under perioden var organisationer på EU-nivå inom miljö och landsbygdsutveckling, såsom Världsnaturfonden (WWF) och Euromontana. Utöver traditionella bidragsmottagare såsom COPA-COGECA och CEJA, fick även regionala och lokala myndigheter i medlemsstaterna, medieorganisationer, nationella jordbruksorganisationer (ofta medlemmar av organ på EU-nivå) samt en del akademiska institutioner bidrag. I en del av de samfinansierade åtgärderna utnyttjade bidragsmottagarna möjligheten att genomföra projekten tillsammans med andra organisationer.

Som tidigare nämnts förbättrades förfarandet för att bedöma och utvärdera bidragen under 2003–2006. Kraven på förhands- och efterhandsutvärderingar förbättrades ytterligare i de årliga förslagsinfordringarna. Det bör även påpekas att bidragsmottagarna enligt de enskilda bidragsavtalen mellan kommissionen och bidragsmottagarna är skyldiga att själva granska sina åtgärder. Bidragen beviljades efter ett noggrant urvalsförfarande. Målet med generaldirektoratets kommunikationsstrategi är för närvarande att bättre kunna mäta och bedöma effekterna av sina informationsåtgärder. Rapporter om bidragens genomförande kommer även i framtiden att analyseras i syfte att göra en helhetsbedömning av samtliga effekter. Detta ligger också i linje med resultaten från den externa utvärderingen och med målen i förordningen.

2. Informationsåtgärder på kommissionens initiativ

I likhet med föregående period finansierades under 2003–2006 ett betydande antal åtgärder på kommissionens initiativ och de genomfördes ofta med externt tekniskt stöd. Under 2003 och 2004 öronmärktes omkring 38 procent av budgeten för dessa åtgärder, en siffra som ökade till 46 procent 2005 och till 57 procent 2006.

I bilaga II beskrivs alla kommissionens kommunikationsinitiativ 2003–2006, samt kostnaderna för respektive initiativ.

Konferenser/seminarier

Arrangerandet av konferenser och seminarier fortsatte att vara en viktig del av verksamheten. Till den här kategorin hör åtgärder såsom utfrågningar, seminarier för specifika grupper (journalister, konsumentorganisationer osv.), EU-konferenser och internationella konferenser.

Under 2003–2006 var kommissionen särskilt inriktad på att fördjupa dialogen med olika aktörer inom hela EU-politiken. Det lades därför ny vikt vid att få olika organisationer i det civila samhället att delta i konferenser och seminarier.

Samarbetet med andra institutioner intensifierades, till exempel i konferensen om unga jordbrukare i januari 2005 som arrangerades av kommissionen och Europaparlamentet gemensamt och konferensen om samexistens mellan genetiskt modifierade, konventionella och ekologiska grödor och valfrihet den 4–6 april 2006 i Wien som arrangerades tillsammans med det österrikiska ordförandeskapet. Det var även stort fokus på förberedelser inför utvidgningen.

Deltagande/montrar på mässor

Under de här åren kom inriktningen på civilsamhället och på att involvera alla berörda parter, samt kommissionens betoning på lokal anpassning från och med 2005, alltmer att påverka organisationen av kommissionens regelbundna deltagande vid stora årliga mässor såsom Salon international de l’Agriculture i Paris och Internationale Grüne Woche i Berlin samt mässor i allmänhet.

Kommissionsledamoten med ansvar för jordbruk och landsbygdsutveckling, andra kommissionsledamöter, ledamöter av Europaparlamentet samt andra högre politiska ledare på nationell och regional nivå deltog ofta, vilket bidrog till att öka mediebevakningen av kommissionens deltagande vid mässorna.

Mässorna kommer att fortsätta vara ett viktigt sätt att nå ut till allmänheten. Denna inriktning på att försöka uppnå synergieffekter och ta fram lämpliga budskap och åtgärder som riktar sig till allmänheten kommer att fortsätta enligt rekommendationerna i den externa utvärderingen.

Publikationer

Det producerades en rad enstaka och återkommande publikationer. Precis som tidigare var reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken, landsbygdens utveckling och WTO centrala ämnen.

För närvarande genomför generaldirektoratet en granskning av dessa publikationer enligt rekommendationerna i utvärderingen. Generaldirektoratets mål är att i framtiden ta fram fler publikationer på Internet, däribland material som kan skräddarsys för att tillgodose lokala behov. Detta skall bland annat bidra till att tillgodose olika språkbehov på lokal nivå.

Webbplats

Webbplatsen om jordbruk och landsbygdsutveckling har utvecklats snabbt under rapporteringsperioden, framförallt som en viktig källa till fackinformation om den gemensamma jordbrukspolitiken och landsbygdens utveckling. I den nyligen gjorda utvärderingen kom man fram till att många viktiga intresseorganisationer i stor utsträckning använder webbplatsen som informationskälla.

Den gemensamma jordbrukspolitiken har även blivit betydligt mer öppen. Det har lagts ut ett kapitel som hjälper den intresserade allmänheten att hitta till medlemsstaternas webbplatser med uppgifter om mottagare av stöd från den gemensamma jordbrukspolitiken.

Det är även värt att notera att kommissionsledamot Mariann Fischer Boel i början på 2007 startade en blogg som är ett nytt och snabbväxande sätt att kommunicera. Det elektroniska nyhetsbrevet ”Agriculture Newsdigest” inrättades 2002 och skickas nu regelbundet ut till över 14 000 prenumeranter över hela världen.

Webbplatser har helt klart stor utvecklingspotential, både som kommunikationsverktyg och som ett sätt att nå ut till en ny och yngre publik. I sin nuvarande kommunikationsstrategi räknar Generaldirektoratet med att den Internetbaserade kommunikationen kommer att utvecklas ytterligare, i synnerhet med hjälp av interaktiva verktyg.

Opinionsundersökningar

Generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling har fortsatt att regelbundet kartlägga EU-medborgarnas åsikter om den gemensamma jordbrukspolitiken och landsbygdens utveckling. Man har nyligen sett över frågorna i Eurobarometerundersökningen för att bättre kunna mäta medborgarnas medvetenhet och kunskap om politiken och för att kunna dela in allmänheten i olika målgrupper. Detta ligger också i linje med rekommendationerna i den externa utvärderingen.

Besök

Generaldirektoratets besöksprogram har potential att nå ut till en bredare publik och har därför fått större publicitet, både på Internet och bland intresserade universitet och högskolor. Även detta följer rekommendationerna i den externa utvärderingen.

IV. Fördelningen av utgifter (åtaganden och betalningar) mellan bidrag på tredje mans initiativ och informationsåtgärder på kommissionens initiativ

Tabell 2 |

Budgetpost 05.0806: Åtaganden och betalningar 2003–2006 |

2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2003–2006 |

(**) | Jämfört med året då åtagandet ingicks och följande år (enligt principen n+1). |

Bilaga II: | Översikt över kommissionens direkta åtgärder 2003–2006 |

Bilaga III: | Förteckning över förkortningar. |

[1] Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av rådets förordning (EG) nr 814/2000 om åtgärder för information om den gemensamma jordbrukspolitiken (KOM(2003) 235 slutlig av den 8 maj 2003).

[2] Kommissionens förordning (EG) nr 1820/2004 av den 20 oktober 2004 om ändring av förordning (EG) nr 2208/2002 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 814/2000 om åtgärder för information om den gemensamma jordbrukspolitiken (EUT L 320, 21.10.2004, s. 14).

[3] Europeiska kommissionen, GD Jordbruk och landsbygdsutveckling kontrakt AGRI 2005/0421, Utvärdering av informationspolitiken för den gemensamma jordbrukspolitiken, december 2006.

[4] EUT C 252, 12.10.2005, s. 28.

[5] EUT C 236, 30.9.2006, s. 71.

[6] Kommissionens förordning (EG) nr 1820/2002 av den 12 december 2002 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 814/2000 om åtgärder för information om den gemensamma jordbrukspolitiken (EGT L 337, 13.12.2002, s. 21).

[7] Meddelande till kommissionen, ”Kommissionens åtgärdsplan för att stärka det kommunicerande Europa” (SEK(2005) 985 av den 20 juli 2005).