[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 1.6.2007

KOM(2007) 285 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om utvärderingen av den europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet (Enisa)

INBJUDAN ATT INKOMMA MED SYNPUNKTER PÅ MEDDELANDET

Europeiska kommissionen vill uppmana alla som berörs av dessa frågor att inkomma med synpunkter på meddelandet, i synnerhet frågorna i avsnitt 7.2. Synpunkterna kan lämnas via ett frågeformulär på Internet, som kommer att ligga kvar i åtta veckor. En länk till frågeformuläret finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/yourvoice/ipm/forms/dispatch?form=EnisaFuture&lang=en

En sammanfattning av de synpunkter som inkommit och en förteckning över de organisationer eller privatpersoner som deltagit kommer att läggas ut på Internet. Anonyma kommentarer kommer inte att beaktas.

Kommissionen förbehåller sig rätten att inte ta med alla synpunkter i sin sammanfattning (inlägg kan t.ex. uteslutas om de innehåller stötande formuleringar). Sammanfattningen kommer så småningom att kunna nås via en länk från den webbplats som anges ovan.

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om utvärderingen av den europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet (Enisa)

INNEHÅLL

1. Inledning 4

2. Enisa: bakgrund 4

3. Utvärderingen av byrån: Tillvägagångssätt och syften 5

3.1. Tillvägagångssätt 6

3.2. Den externa utvärderingens syfte 6

4. Den externa utvärderingens rön och rekommendationer 6

4.1. Utvärderingsgruppens viktigaste rön 6

4.2. Rekommendationer från expertgruppen 8

5. Bedömning av resultaten av den externa utvärderingen 8

6. Styrelsens rekommendationer 9

7. Vägen vidare 10

7.1. Fortsatt samråd och analys 10

7.2. Frågor för den fortsatta diskussion 10

8. Slutsats 11

1. Inledning

Kommunikationsnät och informationssystem har blivit mycket viktiga faktorer för ekonomisk och samhällelig utveckling. Nätens och systemens säkerhet och styrka har blivit allt viktigare samhällsfrågor. I kommissionens i2010-strategi om ett europeiskt informationssamhälle för tillväxt och sysselsättning[1] betonades nät- och informationssäkerhetens stora betydelse för skapandet av ett gemensamt europeiskt informationsområde. Mer nyligen granskades dagssituationen i fråga om hot mot informationssamhället i meddelandet ”En strategi för ett säkert informationssamhälle – Dialog, partnerskap och användarinflytande”[2]. I meddelandet beskrevs också en uppdaterad strategi, som fokuseras på den tekniska mångfaldens positiva inverkan på säkerheten och betydelsen av öppenhet och interoperabilitet.

För att förbättra gemenskapens, medlemsstaternas och i förlängningen näringslivets kapacitet att förebygga, behandla och vidta åtgärder mot betydande hot mot nät- och informationssäkerheten, inrättades 2004 Europeiska byrån för nät och informationssäkerhet (Enisa) för en femårsperiod[3]. Byrån inrättades med huvudmålet att ”säkerställa en hög nivå på nät- och informationssäkerhet i gemenskapen och utveckla en kultur av nät- och informationssäkerhet till förmån för medborgarna, konsumenterna, företagen och den offentliga sektorns organisationer i Europeiska unionen och på det sättet bidra till att den inre marknaden fungerar väl”.

I det här meddelandet presenteras resultaten av den utvärdering av byrån som gjorts av en extern expertgrupp samt de rekommendationer om Enisa-förordningen som utfärdats av byråns styrelse[4] Meddelandet innehåller också en bedömning av utvärderingsrapporten och utgör inledningen på ett offentligt samråd. Utvärderingsrapporten[5] och dokumentet med styrelsens rekommendationer[6] kommer att vidarebefordras till Europaparlamentet och rådet i sin helhet[7]. Utvärderingen av byrån är ett led i kommissionens praxis att systematiskt utvärdera all kommissionsverksamhet i förväg, i halvtid och i efterhand.

2. Enisa: bakgrund

I sitt förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättandet av den europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet[8] konstaterade kommissionen att nät- och informationssäkerhet ”har blivit en viktig politisk fråga”. Därför inrättades byrån i mars 2004. Byråns formella struktur utgörs av en styrelse (som består av företrädare för medlemsstaterna, kommissionen och aktörerna på området), en verkställande direktör och en ständig intressentgrupp, som inrättats för att ge råd och fungera som förbindelseorgan i frågor som rör byråns arbetsprogram. Den rättsliga grunden för Enisa-förordningen är artikel 95 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Detta bekräftades av EG-domstolen i ett ärende som hänskjutits av Förenade kungariket, där EG-domstolen bekräftade att det är korrekt att förordningen är baserad på artikel 95[9].

Den första åtgärden inom ramen för Enisa-förordningen var att en styrelse inrättades. Styrelsen utsåg sedan en verkställande direktör den 14 september 2004 (från en namnlista som upprättats av kommissionen). Efter en inledande period i Bryssel i samband med startfasen flyttade byrån den 1 september 2005 till Heraklion och personalen inledde sin verksamhet där. Byråns placering hade fastställts av den grekiska regeringen, efter det beslut som fattades vid Europeiska rådets möte den 12-13 december 2003 om att byrån skulle förläggas till Grekland.

Byrån fick bland annat till uppgift att samla in information som kan ligga till grund för en analys av nuvarande och kommande risker, framför allt sådana som kan påverka de elektroniska kommunikationsnätens styrka och den elektroniska kommunikationens autenticitet, tillförlitlighet och konfidentialitet. Byrån skall också utveckla ”gemensamma metoder” för att förebygga säkerhetsproblem, bidra till att öka medvetenheten, främja utbyten av ”aktuella bästa rutiner” och ”metoder för att förvarna användare”. Byrån skall dessutom ägna sig åt riskbedömning och ledningsfrågor. Byrån har också fått i uppdrag att förbättra samarbetet mellan aktörerna inom nät- och informationssäkerhetsområdet, bistå kommissionen och medlemsstaterna i deras dialog med näringslivet om säkerhetsrelaterade problem som rör hårdvara och datorprogram och bidra till gemenskapens ansträngningar för att upprätta samarbete med tredjeländer och, när så är lämpligt, med internationella organisationer, för att främja en gemensam global strategi för nät- och informationssäkerhetsfrågor och därigenom bidra till utvecklingen av en nät- och informationssäkerhetskultur[10].

I sin resolution av den 11-12 december 2006, ”En strategi för ett säkert informationssamhälle i Europa”, betonade Europeiska unionens råd hur viktiga dessa uppgifter är genom att uppmana ”Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet att fortsätta ett nära samarbete med medlemsstaterna, kommissionen och andra berörda parter för att kunna fullfölja de uppgifter och mål som fastställs i byråns regelverk och bistå kommissionen och medlemsstaterna i deras ansträngningar att uppfylla kraven som gäller nät- och informationssäkerhet och på så sätt bidra till genomförandet och vidareutvecklingen av den nya strategin för ett säkert informationssamhälle i Europa i enlighet med denna resolution” [11] Sedan byrån inrättades har den bedrivit verksamhet och genererat resultat i enlighet med arbetsprogrammen för 2005 och 2006[12].

3. Utvärderingen av byrån: Tillvägagångssätt och syften

I artikel 25 i Enisa-förordningen fastställs att kommissionen skall utvärdera byrån före mars 2007. Kommissionen skall då ”framför allt göra utvärderingen för att kunna avgöra om byråns verksamhet skall fortsätta efter den period som anges i artikel 27” (alltså efter fem år). Vid utvärderingen skall det också ”bedömas om byrån lyckats uppnå sina mål och utföra sina uppgifter samt dess arbetsmetoder, och den skall vid behov innehålla lämpliga förslag” .

3.1. Tillvägagångssätt

I enlighet med den arbetsbeskrivning som antagits av byråns styrelse har kommissionen tagit initiativ till en oberoende utvärdering av en extern expertgrupp, som grund för utvärderingen enligt Enisa-förordningen. Den externa utvärderingen skulle ge en bild av byråns arbetsmetoder, organisation och, vid behov, mynna ut i rekommendationer om förbättringar. Såsom anges i arbetsbeskrivningen beaktades alla berörda aktörers synpunkter i den externa utvärderingen.

3.2. Den externa utvärderingens syfte

Det främsta syftet med den externa utvärderingen var att bedöma hur byrån lyckats uppnå sina mål och genomföra sina uppgifter samt att göra en bedömning av dess arbetsmetoder. Expertgruppen analyserade byråns genomslagskraft på nationell och internationell nivå, vilka lärdomar som kan användas för att utveckla arbetsprogrammet och möjligheten att ändra byråns ansvarsområde. Man analyserade också den kapacitet som byrån byggt upp och de nätverk som upprättats med berörda aktörer.

Den externa utvärderingen fokuserades på följande:

1. Relevans och nytta , vilket även avser hur väl byråns räckvidd, mål och uppgifter överensstämmer med aktörernas behov.

2. Effektivitet och effekter när det gäller bland annat användning av budget och personalresurser och spridning av resultat samt användning av externa expertkunskaper och nätverksverksamhet. Vilket var mervärdet av byråns verksamhet, hur effektiva är systemen för förvaltning, intern kontroll samt budgetförfaranden och interna förfaranden?

3. Lärdomar inför framtiden: Centrala aktörers förslag och idéer om vilka initiativ och uppgifter som byrån skall prioritera i framtiden, hur samverkan med andra institutioner och verksamheter på EU-nivå skall optimeras, hur samverkan med aktörer i medlemsstaterna och industrin skall förbättras.

4. DEN EXTERNA UTVÄRDERINGENS RÖN OCH REKOMMENDATIONER

4.1. Utvärderingsgruppens viktigaste rön

Den externa expertgruppens utvärderingsrapport[13] bekräftar att de ursprungliga skälen och målen bakom skapandet av byrån fortfarande är giltiga. Alla de viktigaste aktörerna håller med om detta. Byråns hittillsvarande verksamhet har överensstämt med arbetsprogrammet och resultaten är godkända eller till och med väl godkända.

Byråns verksamhet tycks dock inte vara tillräckligt omfattande för att uppnå den stora genomslagskraft och det mervärde som man hade önskat, och när det gäller synlighet har den inte levt upp till förväntningarna. Det finns ett antal problem som påverkar byråns förmåga att prestera maximalt. Det handlar om den organisatoriska strukturen, den operativa personalens storlek och kompetensmix, den avlägsna lokaliseringen samt en bristande fokusering på verksamhetens effekter snarare än på produktion av material. Många av dessa problem har sina rötter i otydliga formuleringar eller val som gjordes i den ursprungliga förordningen, och en förutsättning för en framgångsrik framtid för byrån är att medlemsstaterna når en ny politisk överenskommelse om att bygga vidare på lärdomarna och det som uppnåtts under byråns första fas.

Det bör betonas att byrån endast hade bedrivit sin verksamhet i ett år när utvärderingen gjordes. Byråns potentiella bidrag till en fungerande inre marknad uppskattas av aktörerna och det väntas öka, särskilt när det gäller minskad överlappning mellan medlemsstaternas och kommissionens verksamheter inom området nät- och informationssäkerhet samt harmoniseringen av politik och bestämmelser.

De flesta aktörer ansåg att EU skulle missa viktiga möjligheter om byrån skulle stängas när dess mandat går ut 2009 och att detta skulle ha en negativ inverkan på nät- och informationssäkerheten och på den inre marknadens funktion. Å andra sidan ansåg de att byråns strategiska inriktning och struktur måste ändras.

"SWOT-tabell" från den externa expertgruppens utvärderingsrapport, s. 72 |

STARKA SIDOR | SVAGA SIDOR |

Mandat från medlemsstaterna och kommissionen. God början med att bygga upp kontakter. Personalens kompetens | Brist på vision, fokus och flexibilitet. Förhållandet mellan styrelsen och byrån kunde vara bättre. Placeringen utgör ett problem för rekrytering och nätverksarbetet. Ingen kritisk massa av operativ personal. Tidig fas av inlärningskurvan. |

MÖJLIGHETER | HOT |

Säkerhetens ökade betydelse i EU. Unika möjligheter att fylla behovet av samordning av säkerhetsfrågor. Globala allianser söker en motpart inom EU. Initiativ till nya projekt med stor relevans för säkerhetsområdet. Möjlighet att bli en referenspunkt för alla medlemsstater. | Om effektiviteten inte förbättras kommer byrån snabbt att försvagas och ryktet försämras. Stor personalomsättning försvagar personalen. Motstridiga förväntningar från olika medlemsstater och mellan medlemsstaterna och aktörerna. Missuppfattningar om byråns uppgifter och mål hos externa aktörer. |

4.2. Rekommendationer från expertgruppen

Utöver de rön som görs och analysen av de data som samlats in innehåller expertgruppen rapport några rekommendationer om byråns framtid efter 2009. Nedan följer en kort sammanfattning:

- Byråns mandat bör förlängas efter 2009. De ursprungliga huvudmålen och den underliggande policyn bör kvarstå, men de aktuella erfarenheterna bör beaktas.

- Enisa-förordningen bör ändras, så att den bättre återspeglar byråns ursprungliga strategiska roll och oklara punkter som rör byråns profil klargörs. Förordningen bör inte innehålla någon detaljbeskrivning av byråns operativa uppgifter, i stället bör den ha flexibiliteten att anpassa sig till säkerhetsmiljöns utveckling.

- Byrån bör bli större och få mer resurser (upp till omkring 100 personer) så att man uppnår den kritiska massa som krävs.

- Styrelsens uppgifter bör ändras för att förbättra ledningen av byrån.

- Ett sätt att göra byrån mer känd är att utse en person som är välbekant inom området nät- och informationssäkerhet och som kan fungera som ambassadör.

- Expertgruppen utfärdar också rekommendationer beträffande byråns placering i Heraklion[14].

Slutligen rekommenderar utvärderingsgruppen ett antal åtgärder på kort sikt för att förbättra byråns verksamhet. Kommissionen har uppmanat byråns styrelse och verkställande direktör att ta till sig dessa rekommendationer på kort sikt och vidta de åtgärder som är nödvändiga.

5. Bedömning av resultaten av den externa utvärderingen

Den externa expertgruppens utvärdering har mynnat ut i många nyttiga rön om specifika aspekter som i hög grad kan förbättra både byråns arbete och dess påverkan på nät- och informationssäkerheten, i synnerhet de aspekter som rör den inre marknaden. Kommissionen håller i princip med om dessa slutsatser, som verkligen visar giltigheten i de ursprungliga skälen och syftena bakom inrättandet av byrån. Samtidigt understryks dock att byråns nuvarande storlek och arbetsorganisation inte tycks anpassad till kommande utmaningar.

Viktiga lärdomar kan göras, eftersom flera av de större problem som påverkat byrån tycks vara av strukturell art och bero på oklara tolkningar av Enisa-förordningen och det faktum att byrån inte fått tillräckligt stor personal. Det faktum att byråns personal och dess styrelse tolkat förordningen på olika sätt kan också ha andra orsaker, som beror på bristen på gemensam vision om byrån hos medlemsstaterna. Utvärderingsrapporten är i detta hänseende tydlig och klar och visar på medlemsstaternas olika behov när det gäller nät- och informationssäkerhet. Utvidgningen till 25 länder den 1 maj 2004 (och till 27 den 1 januari 2007) har lett till att förväntningarna på byrån och dess verksamhet varit större än vad man trodde när byrån inrättades.

Uppkomsten och konvergensen av mer sofistikerad och avancerad kommunikationsteknik och trådlös teknik har tillsammans med de snabbt ändrade säkerhetshoten också bidragit till att förändra villkoren för byråns verksamhet. De potentiella konsekvenserna för EU av denna utveckling av nät- och informationssäkerhetsproblemen har belysts av kommissionen i dess strategi för ett säkert informationssamhälle[15]. Man måste beakta denna utveckling när man tar ställning till byråns framtid och beslutar hur EU:s medlemsstater och aktörerna på området skall samarbeta för att hantera nya utmaningar inom nät- och informationssäkerhetens område.

En viktig slutsats av utvärderingsrapporten är att byrån måste förbättra sina kontakter och arbetsrelationer med aktörerna och medlemsstaternas expertcentra. Det är just bristen på regelbundet och effektivt nätverksarbete med befintliga europeiska grupper och sektorer inom vetenskap, teknik och näringsliv som anses vara de viktigaste hindret för att byrån skall kunna få en ställning inom området och utöva sina uppgifter enligt förordningen. Enligt den externa expertgruppens rapport är byråns nuvarande lokalisering snarast ett hinder i detta hänseende, eftersom den gör det svårare att upprätta regelbundna och kontinuerliga arbetskontakter med aktörer och sektorer inom forskning, teknik och näringsliv. Lokaliseringen gör det också svårare att behålla nyckelpersoner inom olika områden som har rätt bakgrund och personlighet för att kunna upprätta sådana kontakter. Samma sak gäller för arbetsrelationerna och kontakterna med medlemsstaternas laboratorier och teknikcentrum.

6. Styrelsens rekommendationer

Vid de möten som byråns styrelse höll den 26 januari 2007 i Bryssel och den 22-23 mars 2007 i Heraklion rapporterade kommissionen om utvärderingen och styrelsen diskuterade de externa experternas rapport. Den 23 mars utarbetade styrelsen rekommendationer om byråns framtid och ändringar av ENISA-förordningen[16].

Byråns styrelse rekommenderar följande:

4. Förordningen bör ändras så att mandatet förlängs. Mandatet skall också omfatta en översyn.

5. Byråns ansvarsområde skall i princip inte ändras.

6. Förordningen bör ändras så att artiklarna 2 och 3[17] kombineras och tydliga resultatbaserade mål fastställs för byrån. Dessa skall vara realistiska och ingå i byråns ansvarsområde.

7. Byrån bör behålla sin kapacitet att tillhandahålla råd och bistånd på särskild begäran, men dessa förfrågningars art och förfarandena för att ta emot och ta ställning till dem bör fastställas tydligare i förordningen.

8. Ledningsstrukturen, med en styrelse, en verkställande direktör och en ständig intressentgrupp, bör inte ändras.

9. Den verkställande direktören bör åläggas att i samråd med styrelsen utse en av aktörerna till ordförande i den ständiga intressentgruppen. Vid sidan av intressentgruppens uppgifter när det gäller arbetsprogrammet bör det tydligare fastställas att den skall bidra till ett utbyte av idéer mellan byrån (både styrelsen och den verkställande direktören) och aktörerna inom området. Den bör också verka för att få aktörerna att avsätta resurser för att främja byråns syften.

7. Vägen vidare

7.1. Fortsatt samråd och analys

Kommissionen anser att det här är rätt tillfälle för att inleda ett offentligt samråd och göra en konsekvensbedömning (som innefattar en kostnads-nyttoanalys) om förlängningen av mandatet och om byråns framtid, i enlighet med kommissionens strategi för bättre lagstiftning[18]. Kommissionen kommer att informera Europaparlamentet och rådet om de viktigaste rönen och resultaten från samrådet.

Det finns flera olika frågor som kan tas upp i det offentliga samrådet och inför konsekvensbedömningen (inbegripet kostnads-nyttoanalysen). För det första måste man välja om byråns mandat skall förlängas eller om den skall ersättas av en annan mekanism, som ett permanent forum för berörda aktörer eller ett nätverk av organisationer på säkerhetsområdet. Om mandatet skall förlängas måste man fastställa den optimala operativa storleken på byrån, med tanke på förmågan att nätverka måste förbättras och antalet uppgifter eventuellt utökas.

Om byråns mandat skall förlängas behöver dess uppdrag preciseras bättre för att främja nät- och informationssäkerhetsdelarna av regelverket för elektronisk kommunikation, som håller på att revideras inom ramen för 2006 års översyn. Målet skulle vara att klargöra hur byrån skall arbeta tillsammans med nationella regleringsorgan, andra kunskapscentrum i medlemsstaterna och den privata sektorn för att fastställa krav och anvisningar för hur de kan klara säkerhets- och integritetsproblem kopplade till dagens och framtidens elektroniska nät. I detta arbete är det avgörande att byrån fokuserar på arbetets effekter snarare än på produktion av material, för att ge ett maximalt mervärde för den inre marknaden.

7.2. Frågor för den fortsatta diskussion

Som en vägledning för den fortsatta diskussionen har kommissionen formulerat ett antal frågor.

10. Vilka är de viktigaste problem som vi står inför i dag när det gäller nät- och informationssäkerhet? Vad har ändrats sedan 2004 då byrån inrättades? För vilka frågor är det mest nödvändigt med åtgärder på EU-nivå? Är det fortfarande en byrå som är det rätta instrumentet eller skulle någon annan mekanism vara bättre lämpad för dessa frågor?

11. Hur skall byrån anpassa sin verksamhet till dagens nät- och informationssäkerhetskrav? Vad bör ändras i byråns uppdrag för att garantera ett maximalt mervärde för EU:s institutioner och medlemsstaterna? Hur skall byråns strategiska roll beaktas? Hur klargörs bäst dess inriktning som kunskapscentrum som tillhandahåller bistånd och råd? Genom vilka typer av verksamheter bidrar byrån bäst till en fungerande inre marknad?

12. Hur kan ett effektivt samspel mellan byrån och aktörerna främjas? Vad bör byrån prioritera i sitt nätverksarbete för att uppnå optimala resultat? Hur kan byrån dra nytta av de rika erfarenheter som gjorts av nationella organ och grupper av aktörer inom säkerhetsområdet Hur kan resultaten av byråns arbete bäst utnyttjas av både offentlig och privat sektor, för att på så sätt göra byrån mer känd?

13. Hur kan ytterligare verksamhet hjälpa byrån att bli mer effektiv, ge ett betydande mervärde åt medlemsstater och aktörer och sist men inte minst öka genomslagskraften, utan att ändra byråns nuvarande syften och verksamhetsområde?

14. Skulle det vara vettigt och genomförbart att utöka byråns syften och verksamheter, med antingen mer operativ eller mer regleringsmässig inriktning? Vilka typer av uppgifter skulle ge ett betydande europeiskt mervärde åt medlemsstaterna eller aktörerna? Hur bör syftena och ansvarsområdet i så fall ändras?

15. Vad krävs för en kritisk massa och vilken storlek på byråns personal och budget krävs för att den ska fungera effektivt och ha en lämplig mix av färdigheter och kompetenser?

16. Hur kan man bäst lösa de problem kopplade till nätverksarbete och möjligheterna att behålla personal som beror på byråns lokalisering?

8. Slutsats

Kommissionen anser att rönen och analyserna i den externa expertgruppens utvärderingsrapport och styrelsens rekommendationer om byråns framtid och ändringar av Enisa-förordningen är värdefulla. Ett offentligt samråd och en konsekvensbedömning, som kommer att innefatta en kostnad—nyttoanalys, kommer att komplettera de inlägg och synpunkter som krävs för ett väl underbyggt och öppet beslut om en eventuell förlängning av byråns mandat. Kommissionen kommer att informera Europaparlamentet och rådet om resultaten av det offentliga samrådet och konsekvensbedömningen samt ange de viktigaste slutsatserna, i synnerhet kommissionens eventuella beslut om att lägga fram ett förslag om förlängning av byråns mandat.

[1] http://europa.eu.int/information_society/eeurope/i2010/index_en.htm

[2] KOM(2006) 251, 31.5.2006.

[3] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 460/2004 av den 10 mars 2004 om inrättandet av den europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet, EUT L 77, 13.3.2004, s. 1 (nedan kallad Enisa-förordningen).

[4] Se artikel 25 i Enisa-förordningen.

[5] På följande webbplats: http://ec.europa.eu/dgs/information_society/evaluation/studies/index_en.htm

[6] På följande webbplats: http://enisa.europa.eu/pages/03_02.htm

[7] I enlighet med artikel 25.3 i Enisa-förordningen.

[8] KOM(2003) 63, 11.2.2003.

[9] Dom av den 2 maj 2006 i mål C-217/04.

[10]. Vilket också upprepades i EG-domstolens dom, avsnitt 56 och 57.

[11] Rådets dokument 15900/06 (Presse 343), 2772:a mötet i rådet (transport, telekommunikation och energi), Bryssel den 11-12 december 2006, s. 14.

[12] Se http://enisa.europa.eu/

[13] Rapporten återfinns på följande webbadress: http://ec.europa.eu/dgs/information_society/evaluation/studies/index_en.htm

[14] Det bör erinras om att placeringen har fastställts genom beslut av stats- och regeringscheferna och Greklands regering.

[15] KOM(2006) 251 slutlig, 31.5.2006.

[16] Såsom fastställts i artikel 25 i ENISA-förordningen. Det dokument som antogs av byråns styrelse, som också innehåller styrelsen reflektioner, kan läsas i sin helhet på följande webbplats: http://enisa.europa.eu/pages/03_02.htm

[17] Om mål och uppgifter.

[18] Meddelande från Kommissionen till Rådet och Europaparlamentet - Lagstifta bättre för tillväxt och arbetstillfällen i Europeiska unionen, KOM(2005) 97, 16.3.2005.