[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 18.12.2006

KOM(2006) 822 slutlig

2006/0269 (CNS)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

1. BAKGRUND

- Motiv och syfte: En enklare rättslig ram för den gemensamma jordbrukspolitiken – en övergripande gemensam organisation av marknaderna i stället för 21 olika

Det främsta syftet med den föreslagna förordningen är att se över de nuvarande 21 förordningarna om sektorspecifika gemensamma organisationer av marknaderna och föra samman dem till en enda förordning, så att den rättsliga ramen kan rationaliseras och förenklas utan att den underliggande politiken förändras.

Meningen med förslaget är att skapa en uppsättning harmoniserade bestämmelser på marknadspolitikens traditionella områden, såsom interventioner, privat lagring, importtullkvoter, exportbidrag, skyddsåtgärder, bestämmelser om statligt stöd och konkurrens, meddelanden och rapportering av data. De nuvarande sektorspecifika bestämmelserna i dessa frågor har omfördelats per instrument eller policyfråga. När så varit möjligt har de också omvandlats till övergripande bestämmelser. Eftersom den föreslagna förordningen utgör en syntes av de nuvarande bestämmelserna för den gemensamma organisationen av marknaderna på rådsnivå, bör den tillämpas på alla jordbruksprodukter som för närvarande ingår i en gemensam organisation av marknaden.

- Allmän bakgrund

Detta förslag är en väsentlig del i kommissionens planer att rationalisera och förenkla den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP). Kommissionen fastställde huvudpunkterna i sin strategi i sitt meddelande av 2005 om enklare och bättre lagstiftning i den gemensamma jordbrukspolitiken (nedan kallat ”meddelandet”)[1]. I sitt meddelande betonar kommissionen följande: ”Att minska byråkratin inom jordbrukssektorn genom att bestämmelserna görs genomskådligare, lättare att förstå och mindre betungande kommer att minska kostnaderna för jordbruksföretagen och innebära att medborgarna i Europa får valuta för pengarna.”

- Gällande bestämmelser

En väsentlig del av den rättsliga ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken utgörs för närvarande av de 21 olika gemensamma organisationer av marknaderna som upprättats sedan GJP infördes (se bilaga 1 till detta dokument ). Var och en av dessa gemensamma organisationer av marknaden styrs av en särskild rådsförordning, som ofta åtföljs av en uppsättning kompletterande rådsbestämmelser.

De flesta av grundförordningarna är uppbyggda på samma sätt och har flera gemensamma bestämmelser. Detta gäller särskilt bestämmelserna om handel med tredjeländer och allmänna bestämmelser, men också i viss utsträckning bestämmelser som rör den inre marknaden. Grundförordningarna innehåller ofta också olika lösningar på samma eller liknande problem. När det gäller denna sista punkt sägs följande i kommissionens meddelande: ”Genom 2003 års reform förenklades GJP-lagstiftningen genom att det upprättades ett övergripande regelverk för alla direktstöd, och de många olika stödsystemen omvandlades till det samlade gårdsstödet.” I sitt meddelande förklarade kommissionen sin avsikt att utvidga den övergripande strategin till de 21 gemensamma organisationerna av marknaderna och att undersöka i vilken utsträckning en harmonisering är möjlig och sektorsspecifika strategier kan ersättas med övergripande strategier.

- Förenlighet med EU:s politik och mål inom andra områden

Detta förslag på jordbruksområdet utgör en integrerad del i kommissionens övergripande strategi för att förbättra och förenkla lagstiftningen, vilket också uttrycks i dess meddelande av den 25 oktober 2005 om genomförande av gemenskapens Lissabonprogram: en strategi för förenkling av lagstiftningen[2] och fastslås i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 16 december 2003[3].

2. Samråd med berörda parter och konsekvensanalys

- Samråd med berörda parter

I sitt meddelande av den 19 oktober 2005 tillkännager kommissionen sin avsikt att utarbeta ett förslag till en övergripande förordning för de gemensamma organisationerna av marknaderna. Efter en diskussion antog rådet i december 2005 slutsatser där denna fråga inte berördes specifikt. Under det förberedande arbetet med förslaget gavs både medlemsstater och berörda parter möjlighet att uttrycka sin åsikt om projektet. Samrådet med medlemsstaterna skedde genom ett möte i kommissionens expertgrupp för frågor som rör förenkling den 27 juni 2006 och samrådet med berörda parter skedde genom ett särskilt möte i rådgivande kommittén i jordbruksfrågor den 30 juni 2006. Till grund för samrådet låg i båda fallen en informerande not med en sammanfattning av huvudlinjerna för det planerade förslaget.

Medlemsstaternas företrädare godtog i allmänhet att strategin kunde komma att leda till en förenkling av den rättsliga ramen för GJP. De framförde dock sina respektive regeringars förbehåll fram till dess att ett detaljerat lagförslag kunde läggas fram.

Också företrädarna för berörda parter var motvilliga till att komma med utförliga kommentarer i fråga om strategin. Flera av dem visade sig öppna för att beakta ett förslag till en övergripande förordning för de gemensamma organisationerna av marknaderna, förutsatt att det endast rörde sig om en teknisk insats som inte ändrar den nuvarande politiken. Viss oro uttrycktes med avseende på förslaget att inrätta en övergripande förvaltningskommitté för alla marknadssektorer.

- Insamling och utnyttjande av synpunkter

Någon extern experthjälp har inte behövts.

- Konsekvensanalys

Ej tillämpligt. Förslaget omfattas inte av krav på en konsekvensanalys, eftersom det inte ingår i kommissionens lagstiftnings- och arbetsprogram.

3. Rättsliga aspekter och huvuddragen hos den övergripande gemensamma organisationen av marknaderna

- Rättslig grund

Artiklarna 36 och 37 i fördraget

- Förslagets innehåll

Förenkling av den rättsliga ramen som inte medför någon ändring av politiken

Ett lagstiftningsförslag av denna storleksordning som består i att slå ihop ett stort antal separata rättsakter till en enda förordning är betydligt mer omfattande än en konsolidering av befintliga lagtexter. Det krävs att många av de berörda bestämmelserna omstruktureras och omformuleras. Det bör dock inte ses som ett försök att ändra de politiska beslut om rådet fattat i GJP-frågor under årens lopp och som återspeglas i de nuvarande organisationerna av marknaderna. Det finns ingen allmängiltig och överenskommen typologi när det gäller förenklingsinitiativen, och den föreslagna förordningen är huvudsakligen en rättsakt för ”teknisk förenkling”. Den innebär, såsom anges i meddelandet, ”en revidering av regelverk, administrativa förfaranden och förvaltningsmekanismer för att förenkla dem, öka kostnadseffektiviteten och uppnå målen på ett effektivare sätt utan att den underliggande politiken ändras.” Därför föreslås inte upphävande och inga ändringar av befintliga instrument, förutsatt att de inte blivit onödiga eller överflödiga och inte är av sådan art att de behöver behandlas på rådsnivå. Detta innebär också att det nuvarande tillämpningsområdet för de gemensamma organisationerna av marknaderna inte får utökas inom ramen för det föreliggande förslaget, och det får inte heller införas nya instrument eller åtgärder.

Mot bakgrund av dessa kriterier avvek de föreslagna bestämmelserna på ett begränsat antal punkter från bestämmelserna i nuvarande förordningar. Detta gäller särskilt ett antal bestämmelser som för närvarande ger rådet mandat att anta rättsakter utan samråd med parlamentet (s.k. ”andra generationens” rättsakter). I enlighet med den institutionella jämvikt som föreskrivs i artikel 202 tredje strecksatsen i fördraget, föreslås det att rättsakter av denna typ antingen antas i enlighet med förfarandet i artikel 37 i fördraget, dvs. efter samråd med parlamentet, eller att lämplig behörighet överförs till kommissionen.

Eftersom det för närvarande inte finns något behov av att i sak ändra eller upphäva relevanta förordningar av andra generationen får de kvarstå enligt förslaget. Kommissionen ges dock uttrycklig behörighet att ändra eller upphäva sådana rättsakter genom förvaltningskommittéförfarandet, så snart det blir nödvändigt. Det bör vidare noteras att vissa frågor, på grund av deras tekniska karaktär, inte bör behandlas inom ramen för en grundförordning utfärdad av rådet. Det föreslås därför att relevant behörighet överförs till kommissionen.

Förslagets tillämpningsområde

Förslagets tillämpningsområde återspeglar steg för steg den strategi som redan fastställts i meddelandet. Enligt förslaget kommer den nya grundförordningen redan från början att vara tillämplig på alla jordbruksprodukter som för närvarande styrs av en gemensam organisation av marknaden. För att vara fullständig och konsekvent, bör den nya förordningen också omfatta vissa andra jordbruksprodukter såsom produkter från silkesodling, etanol som framställts av jordbruksprodukter och biodlingsprodukter som ännu inte omfattas av en fullfjädrad gemensam organisation av marknaden, utan regleras av en uppsättning särskilda jordbruksbestämmelser som dock inte betraktas som en gemensam organisation av marknaden. Det bör noteras att eftersom bomull är en produkt som inte täcks av bilaga I till fördraget[4], har den ett särskilt status och omfattas inte av det här förslaget.

När det gäller sektorer som för närvarande genomgår eller snart kommer att genomgå en policyöversyn (färsk frukt och färska grönsaker, bearbetad frukt och bearbetade grönsaker samt vin) verkar det lämpligt att endast låta förslaget omfatta bestämmelser som inte påverkas och inte heller kommer att påverkas av en sådan översyn. Detta gäller särskilt övergripande eller gemensamma bestämmelser som reglerna för statligt stöd och konkurrens, kommittéförfaranden och medlemsstaternas meddelanden till kommissionen. Varje översyn kommer också att ske på grundval av ett enskilt förslag. Så snart en översynsprocess avslutats kommer den rättsakt som antagits inom ramen för denna att i ett andra steg införlivas med den nya grundförordningen. Kommissionen kommer i god tid att lägga fram lämpliga förslag för rådet när det gäller detta. De befintliga förordningar som styr dessa regler kommer att gälla vid sidan av den nya grundförordningen till dess att ovannämnda förslag antagits.

Införlivade rättsakter

Vid sidan av de rättsakter utfärdade av rådet som avses i avsnitt 1 föreslås det att den nya grundförordningen också bör omfatta ytterligare rådsbestämmelser som för närvarande inte formellt ingår i förordningarna om gemensamma organisationer av marknaderna, trots att de är tillämpliga på jordbruksprodukter som täcks av de nuvarande gemensamma organisationerna av marknaden och annan rådslagstiftning. Denna kategori omfattar t.ex. bestämmelser rörande mjölkkvoter, särskilda bestämmelser om privat lagring och offentlig intervention[5], samt bestämmelserna i förordning nr 1184/2006[6] om tillämpning av vissa konkurrensregler på produktion och handel med jordbruksvaror. Bilaga 2 till detta dokument innehåller en fullständig förteckning över sådana rättsakter.

Struktur

Strukturen för den nya gemensamma organisationen av marknaderna bör huvudsakligen överensstämma med strukturen i de nuvarande grundförordningarna. På grund av konkurrensreglernas omfattning förefaller det lämpligt att behandla dem i en särskild del. Den föreslagna förordningen delas därför in enligt följande:

- inledningsbestämmelser (t.ex. tillämpningsområde, definitioner, regleringsår)

- bestämmelser rörande den inre marknaden (t.ex. offentlig intervention, privat lagring, särskilda interventionsåtgärder, kvoter, stödordningar)

- bestämmelser rörande handel med tredjeländer (t.ex. licenser, importtullar, tullkvoter, särskilda skyddsåtgärder, exportbidrag, skyddsklausul, aktiv och passiv förädling)

- konkurrensregler (antitrust, statliga stöd)

- allmänna bestämmelser (t.ex. störningsklausul, meddelanden, förvaltningskommitté)

- övergångs- och slutbestämmelser (t.ex. ändringar, upphävanden, övergångsklausul, ikraftträdande).

Den föreslagna förordningen innehåller dessutom ett antal bilagor som till stor del har samma innehåll som bilagorna till de nuvarande förordningarna om den gemensamma organisationen av marknaden.

Kommissionens beslut

Enligt förslaget är kommissionen i de allra flesta fall bunden att fatta sina beslut i enlighet med det så kallade förvaltningskommittéförfarandet, vilket är helt i linje med bestämmelserna för de nuvarande gemensamma organisationerna av marknaderna. För att undvika att i varje enskilt fall upprepa nödvändig hänvisning till relevant bestämmelse för kommittéförfarande, fastställs en övergripande bestämmelse i förslaget.

Ikraftträdande och tillämpning

Den nya förordningen föreslås träda i kraft den sjunde dagen efter det att den offentliggjorts i EUT.

Datumen för tillämpningen av bestämmelserna i den föreslagna förordningen bör fastställas så att övergången till den nya rättsliga ramen kan ske på ett smidigt sätt. Detta innebär att de nya bestämmelserna inte bör träda i kraft under ett pågående regleringsår och att kommissionen bör få tillräckligt med tid på sig för att förbereda och anta nödvändiga rättsakter för genomförande. Under förutsättning att rådet formellt antar den föreslagna förordningen under hösten 2007 bör förordningen träda i kraft enligt följande:

- Inom sektorer för vilka det föreskrivs regleringsår, från och med inledningen av relevant regleringsår under 2008.

- Inom sektorer för vilka inget regleringsår föreskrivs, från och med den 1 januari 2008.

I enlighet med den nuvarande ordningen bör bestämmelserna rörande socker- och mjölkkvoter inte gälla längre än till slutet av regleringsåret 2014/2015 för socker och mjölkkvoter.

- Subsidiaritetsprincipen

Målet för förslaget är att förenkla den rättsliga ramen för de gemensamma organisationerna av marknaderna, utan att det underliggande politiska riktlinjerna ändras.

- Val av regleringsform

Föreslagen regleringsform: förordning.

Någon annan regleringsform är inte lämplig eftersom förslaget syftar till att upprätta en övergripande gemensam organisation av marknaderna som är direkt tillämplig i alla medlemsstater.

4. Budgetkonsekvenser

Eftersom förslaget inte innebär någon ändring av befintliga GJP-bestämmelser får det inga budgetkonsekvenser.

5. Förenklingar

Förslaget förväntas leda till en omfattande förenkling av den nuvarande lagstiftningen. Lagstiftningen kommer att

- drastiskt minska antalet rättsakter och bestämmelser för GJP,

- harmonisera och rationalisera instrument och åtgärder inom GJP,

- förtydliga den rättsliga ramen för GJP och göra den mer lättillgänglig för jordbrukare, ekonomiska aktörer och nationella förvaltningar,

- minska de administrativa kostnaderna.

GJP kommer slutligen att huvudsakligen styras av endast fyra rådsförordningar:

- Rådets förordning om den gemensamma organisationen av marknaderna.

- Rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om direktstöd.

- Rådets förordning (EG) nr 1698/2005 om landsbygdsutveckling.

- Rådets förordning (EG) nr 1290/2005 om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Förslaget är därför ett viktigt bidrag till det allmänna målet att förenkla lagstiftningen.

Detta bidrag till att förenkla den gemensamma jordbrukspolitiken bör alltså inte bedömas som en isolerad företeelse utan inom ramen för gemenskapens allmänna ansträngningar på detta område. I meddelandet uttrycks det tydligt att kommissionens arbete för bättre lagstiftning och förenkling av den gemensamma jordbrukspolitiken omfattar en hel uppsättning tekniska och policyrelaterade åtgärder och initiativ. Det föreliggande förslaget är bara en viktig komponent i detta.

Upphävande av gällande lagstiftning

Om förslaget antas, kommer 35 rådsförordningar att upphöra att gälla.

BILAGA 1

GEMENSAMMA ORGANISTATIONER AV MARKNADEN SOM INFÖRLIVATS I DEN FÖRESLAGNA ÖVERGRIPANDE GEMENSAMMA ORGANISATIONEN AV MARKNADERNA

Förordning | Tillämpningsområde |

1. | (EEG) nr 234/68 | Levande träd och andra levande växter, lökar, rötter o.d., snittblommor och snittgrönt |

2. | (EEG) nr 827/68 | ”Solde” (Gemensam organisation av marknaden för många produkter som inte täcks av andra gemensamma organisationer av marknaden) |

3. | (EEG) nr 2759/75 | Griskött |

4. | (EEG) nr 2771/75 | Ägg |

5. | (EEG) nr 2777/75 | Fjäderfäkött |

6. | (EEG) nr 2075/92 | Råtobak |

7. | (EG) nr 1254/1999 | Nötkött |

8. | (EG) nr 1255/1999 | Mjölk och mjölkprodukter |

9. | (EG) nr 1673/2000 | Lin och hampa |

10. | (EG) nr 2529/2001 | Får- och getkött |

11. | (EG) nr 1784/2003 | Spannmål |

12. | (EG) nr 1785/2003 | Ris |

13. | (EG) nr 1786/2003 | Torkat foder |

14. | (EG) nr 865/2004 | Olivolja |

15. | (EG) nr 1947/2005 | Utsäde |

16. | (EG) nr 1952/2005 | Humle |

17. | (EG) nr 318/2006 | Socker |

18. | (EEG) nr 404/93 | Bananer |

19. | (EG) nr 2200/96 | Färsk frukt och färska grönsaker |

20. | (EG) nr 2201/96 | Bearbetad frukt och bearbetade grönsaker |

21. | (EG) nr 1493/1999 | Vin |

BILAGA 2

RÄTTSAKTER SOM INFÖRLIVATS I DEN FÖRESLAGNA ÖVERGRIPANDE GEMENSAMMA ORGANISATIONEN AV MARKNADERNA UTÖVER GRUNDFÖRORDNINGARNA FÖR DE GEMENSAMMA ORGANISATIONERNA AV MARKNADERNA

Produkter som inte omfattas av en gemensam organisation av marknaden

Förordning | Tillämpningsområde |

(EEG) nr 845/72 | Silkesodling |

(EEG) nr 707/76 | Producentgrupper inom silkesodling |

(EG) nr 670/2003 | Etanol som framställts av jordbruksprodukter |

(EG) nr 797/2004 | Biodlingsprodukter |

Övergripande bestämmelser

Förordning | Tillämpningsområde |

(EG) nr 1184/2006 | Rådets förordning om tillämpning av vissa konkurrensregler på produktion av och handel med jordbruksvaror (= f.d. förordning nr 26) |

(EEG) nr 1055/77 | Rådets förordning om lagring och förflyttning av produkter som köpts upp av ett interventionsorgan |

(EEG) nr 2931/79 | Rådets förordning om beviljande av bistånd vid export av jordbruksprodukter som kan komma ifråga för förmånsbehandling vid import till tredje land |

(EEG) nr 386/90 | Rådets förordning om kontroll i samband med export av jordbruksprodukter som berättigar till exportbidrag eller andra belopp |

Sockersektorn

Beslut | Tillämpningsområde |

74/583/EEG | Rådets beslut av den 20 november 1974 om övervakning av omsättning av socker |

Sektorn för frukt och grönsaker

Förordning | Tillämpningsområde |

(EEG) nr 2517/69 | Council Regulation laying down certain measures for reorganising Community fruit production |

Sektorn för griskött

Förordning | Tillämpningsområde |

(EEG) nr 2763/75 | Rådets förordning om fastställande av allmänna bestämmelser för beviljande av stöd för privat lagring av griskött |

Mjölksektorn

Förordning | Tillämpningsområde |

(EEG) nr 1898/87 | Rådets förordning om skydd av beteckningar som används vid saluhållande av mjölk och mjölkprodukter |

(EEG) nr 2204/90 | Rådets förordning om ytterligare allmänna bestämmelser om den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter med avseende på ost (system för förhandstillstånd och administrativ kontroll) |

(EG) nr 2991/94 | Rådets förordning om regler för bredbara fetter |

(EG) nr 2597/97 | Rådets förordning om ytterligare bestämmelser för den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter med avseende på konsumtionsmjölk |

(EG) nr 2250/1999 | Rådets förordning om tullkvoten för smör med ursprung i Nya Zeeland |

(EG) nr 1788/2003 | Rådets förordning om införande av en avgift inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter |

Äggsektorn

Förordning | Tillämpningsområde |

(EG) nr 1028/2006 | Rådets förordning om handelsnormer för ägg (= f.d. förordning (EEG) nr 1907/90) |

Sektorn för fjäderfäkött

Förordning | Tillämpningsområde |

(EEG) nr 1906/90 | Rådets förordning om vissa handelsnormer för fjäderfä |

Sektorn för blomsterprodukter

Förordning | Tillämpningsområde |

(EEG) nr 4088/87 | Rådets förordning om fastställande av villkoren för tillämpning av förmånstullar på import av vissa blommor med ursprung i Cypern, Israel och Jordanien |

Tobakssektorn

Förordning | Tillämpningsområde |

(EEG) nr 2077/92 | Rådets förordning om branschorganisationer och branschavtal inom tobakssektorn |

Klassificering av slaktkroppar

Förordning | Tillämpningsområde |

(EEG) nr 1358/80 | Rådets förordning om fastställande av orienterings- och interventionspriset för vuxna nötkreatur för 1980/81 års regleringsår och om införande av en gemenskapsskala för klassificering av slaktkroppar av vuxna nötkreatur |

(EG) nr 1183/2006 | Rådets förordning om fastställande av en gemenskapsskala för klassificering av slaktkroppar av vuxna nötkreatur (= f.d. förordning (EEG) nr 208/81) |

(EEG) nr 3220/84 | Rådets förordning om fastställande av gemenskapens klassificeringsskala för slaktkroppar av gris |

(EEG) nr 1186/90 | Rådets förordning om utökning av omfattningen av gemenskapens klassificeringsskala för slaktkroppar av vuxna nötkreatur |

(EEG) nr 2137/92 | Rådets förordning om gemenskapens skala för klassificering av slaktkroppar av får och om fastställande av gemenskapens standardkvalitet för färska och kylda slaktkroppar av får och om förlängning av förordning (EEG) nr 338/91 |

2006/0269 (CNS)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 36 och 37 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande[7]

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

DEL I INLEDANDE BESTÄMMELSER 35

DEL II DEN INRE MARKNADEN 38

AVDELNING I MARKNADSINTERVENTION 38

KAPITEL I OFFENTLIG INTERVENTION OCH PRIVAT LAGRING 38

AVSNITT I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 38

AVSNITT II OFFENTLIG INTERVENTION 40

Underavsnitt I Allmänna bestämmelser 40

Underavsnitt II Inledande och avbrytande av uppköp 41

Underavsnitt III Interventionspris 42

Underavsnitt IV Avsättning av interventionsprodukter 44

AVSNITT III PRIVAT LAGRING 45

Underavsnitt I Obligatoriskt stöd 45

Underavsnitt II Icke obligatoriskt stöd 46

AVSNITT IV GEMENSAMMA BESTÄMMELSER 48

KAPITEL II SÄRSKILDA INTERVENTIONSÅTGÄRDER 51

AVSNITT I MARKNADSSTÖDJANDE UNDANTAGSÅTGÄRDER 51

AVSNITT II ÅTGÄRDER INOM SEKTORERNA FÖR SPANNMÅL OCH RIS 52

AVSNITT III ÅTGÄRDER INOM SOCKERSEKTORN 53

AVSNITT IV ANPASSNING AV UTBUDET 56

KAPITEL III PRODUKTIONSSTYRNING 56

AVSNITT I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 56

AVSNITT II SOCKER 57

Underavsnitt I Kvottilldelning och förvaltning 57

Underavsnitt II Kvotöverskridande 59

AVSNITT III MJÖLK 61

Underavsnitt I Allmänna bestämmelser 61

Underavsnitt II Kvottilldelning och förvaltning 62

Underavsnitt III Kvotöverskridande 67

AVSNITT IV FÖRFARANDEN 70

KAPITEL IV STÖDORDNINGAR 71

AVSNITT I BEARBETNINGSSTÖD 71

Underavsnitt I Torkat foder 71

Underavsnitt II Lin och hampa som odlas för fiberproduktion 73

AVSNITT II PRODUKTIONSBIDRAG 75

AVSNITT III STÖD INOM SEKTORN FÖR MJÖLK OCH MJÖLKPRODUKTER 75

AVSNITT IV STÖD INOM OLIVSEKTORN 77

AVSNITT V GEMENSKAPENS TOBAKSFOND 78

AVDELNING VI SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR BIODLINGSSEKTORN 79

AVSNITT VII STÖD INOM SEKTORN FÖR SILKESODLING 80

AVDELNING II BESTÄMMELSER FÖR SALUFÖRING OCH PRODUKTION 81

KAPITEL I HANDELSNORMER OCH PRODUKTIONSVILLKOR 81

AVSNITT I SALUFÖRINGSNORMER 81

AVSNITT II PRODUKTIONSVILLKOR 83

AVSNITT III Förfaranden 83

KAPITEL II PRODUCENTORGANISATIONER, BRANSCHORGANISATIONER OCH AKTÖRSORGANISATIONER 85

AVSNITT I ALLMÄNNA PRINCIPER 85

AVSNITT II BESTÄMMELSER RÖRANDE BRANSCHORGANISATIONER INOM TOBAKSSEKTORN 86

AVSNITT III FÖRFARANDEN 87

DEL III HANDEL MED TREDJELÄNDER 88

KAPITEL I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 88

KAPITEL II IMPORT 88

AVSNITT I IMPORTLICENSER 88

AVSNITT II IMPORTTULLAR OCH -AVGIFTER 90

AVSNITT III FÖRVALTNING AV IMPORTKVOTER 92

AVSNITT IV SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR VISSA PRODUKTER 94

Underavsnitt I Särskilda bestämmelser för import avseende sektorerna för spannmål och ris 94

Underavsnitt II Förmånsbehandling vid import av socker 95

Underavsnitt III Särskilda bestämmelser för import av hampa 96

Underavsnitt IV Särskilda bestämmelser för import av humle 97

AVSNITT V SKYDDSÅTGÄRDER OCH AKTIV FÖRÄDLING 97

KAPITEL III EXPORT 99

AVSNITT I EXPORTLICENSER 99

AVSNITT II EXPORTBIDRAG 99

AVSNITT III FÖRVALTNING AV EXPOTKVOTER INOM SEKTORN FÖR MJÖLK OCH MJÖLKPRODUKTER 104

AVSNITT IV FÖRMÅNSBEHANDLING VID IMPORT TILL TREDJELÄNDER 104

AVSNITT V SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR LEVANDE VÄXTER 105

AVDELNING VI PASSIV FÖRÄDLING 105

DEL IV KONKURRENSREGLER 106

KAPITEL I REGLER FÖR FÖRETAG 106

KAPITEL II REGLER OM STATLIGT STÖD 108

DEL V SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR ENSKILDA SEKTORER 110

DEL VI ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 113

DEL VII GENOMFÖRANDE-, ÖVERGÅNGS-OCH SLUTBESTÄMMELSER 115

KAPITEL I GENOMFÖRANDEBESTÄMMELSER 115

KAPITEL II ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER 116

av följande skäl:

1. För att den gemensamma marknaden för jordbruksprodukter skall kunna fungera och utvecklas krävs det en gemensam jordbrukspolitik (nedan kallad GJP) som särskilt omfattar en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna (nedan kallad den gemensamma organisationen av marknaderna) som, enligt artikel 34 i fördraget, kan ta olika former beroende på produkterna.

2. Sedan GJP infördes har rådet antagit 21 gemensamma organisationer av marknaderna för enskilda produkter eller produktgrupper, som var och en styrs av en särskild grundförordning antagen av rådet:

3. Rådets förordning (EEG) nr 234/68 av den 27 februari 1968 om den gemensamma organisationen av marknaden för levande träd och andra levande växter, lökar, rötter o.d., snittblommor och snittgrönt[8].

4. Rådets förordning (EEG) nr 827/68 av den 28 juni 1968 om den gemensamma organisationen av marknaden för vissa produkter som förtecknas i bilaga II till fördraget[9].

5. Rådets förordning (EG) nr 2759/75 av den 29 oktober 1975 om den gemensamma organisationen av marknaden för griskött[10].

6. Rådets förordning (EG) nr 2771/75 av den 29 oktober 1975 om den gemensamma organisationen av marknaden för ägg[11].

7. Rådets förordning (EG) nr 2777/75 av den 29 oktober 1975 om den gemensamma organisationen av marknaden för fjäderfäkött[12].

8. Rådets förordning (EEG) nr 2075/92 av den 30 juni 1992 om den gemensamma organisationen av marknaden för råtobak[13].

9. Rådets förordning (EG) nr 404/93 av 13 februari 1993 om den gemensamma organisationen av marknaden för bananer[14].

10. Rådets förordning (EG) nr 2200/96 av den 28 oktober 1996 om den gemensamma organisationen av marknaden för frukt och grönsaker[15].

11. Rådets förordning (EG) nr 2201/96 av den 28 oktober 1996 om den gemensamma organisationen av marknaden för bearbetade produkter av frukt och grönsaker[16].

12. Rådets förordning (EG) nr 1254/1999 av 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för nötkött[17].

13. Rådets förordning (EG) nr 1255/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter[18].

14. Rådets förordning (EG) nr 1493/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin[19].

15. Rådets förordning (EG) nr 1673/2000 av den 27 juli 2000 om den gemensamma organisationen av marknaderna för lin och hampa som odlas för fiberproduktion[20].

16. Rådets förordning (EG) nr 2529/2001 av den 19 december 2001 om den gemensamma organisationen av marknaden för får- och getkött[21].

17. Rådets förordning (EG) nr 1784/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål[22].

18. Rådets förordning (EG) nr 1785/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för ris[23].

19. Rådets förordning (EG) nr 1786/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för torkat foder[24].

20. Rådets förordning (EG) nr 865/2004 av den 29 april 2004 om den gemensamma organisationen av marknaden för olivolja och bordsoliver och om ändring av förordning (EEG) nr 827/68[25].

21. Rådets förordning (EG) nr 1947/2005 av den 23 november 2005 om den gemensamma organisationen av marknaden för utsäde och om upphävande av förordningarna (EEG) nr 2358/71 och (EEG) nr 1674/72[26].

22. Rådets förordning (EG) nr 1952/2005 av den 23 november 2005 om den gemensamma organisationen av marknaden för humle och om upphävande av förordningarna (EEG) nr 1696/71, (EEG) nr 1037/72, (EEG) nr 879/73 och (EEG) nr 1981/82[27].

23. Rådets förordning (EG) nr 318/2006 av den 20 februari 2006 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker[28].

24. Rådet har dessutom antagit tre förordningar med särskilda bestämmelser för vissa produkter, dock utan att upprätta en gemensam organisation av marknaderna för dessa produkter:

25. Rådets förordning (EG) nr 670/2003 av den 8 april 2003 om inrättande av särskilda åtgärder för marknaden för etanol som framställts av jordbruksprodukter[29].

26. Rådets förordning (EG) nr 797/2004 av den 26 april 2004 om åtgärder för förbättring av produktions- och saluföringsvillkoren för biodlingsprodukter[30].

27. Rådets förordning (EG) nr 1544/2006 av den 5 oktober 2006 om särskilda åtgärder för att främja silkesodling[31].

28. Förordningarna ovan (nedan kallade grundförordningar) åtföljs ofta av en uppsättning tillhörande rådsförordningar. De flesta av grundförordningarna är uppbyggda på samma sätt och har flera gemensamma bestämmelser. Detta gäller särskilt bestämmelserna om handel med tredjeländer och de allmänna bestämmelserna, men också i viss utsträckning de bestämmelser som rör den inre marknaden. Grundförordningarna innehåller ofta också olika lösningar på samma eller liknande problem.

29. Sedan en tid har gemenskapen målet att förenkla lagstiftningen kring GJP. Därför upprättades ett övergripande regelverk för alla direktstöd, och de många olika stödsystemen omvandlades till det samlade gårdsstödet. Detta skedde genom antagandet av rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system med direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare[32]. Denna strategi bör även tillämpas på grundförordningarna. I så fall bör grundförordningarnas bestämmelser införlivas i en gemensam rättslig ram, och sektorsindelningen ersättas med en övergripande strategi när så är möjligt.

30. Förenklingen bör inte leda till att de politiska beslut som under åren fattas inom ramen för GJP ifrågasätts. Denna förordning bör därför framför allt utgöra en teknisk förenkling, och den bör inte innebära upphävande eller ändring av befintliga instrument, förutsatt att dessa inte blivit onödiga eller överflödiga och inte är av sådan art att de behöver behandlas på rådsnivå, eller innebära införande av nya instrument eller åtgärder.

31. Med hänsyn till detta bör förordningen inte omfatta de delar av de gemensamma organisationerna av marknaden som genomgår en policyöversyn. Detta gäller vissa delar av sektorerna för frukt och grönsaker, bananer och vin. Därför bör bestämmelserna i förordningarna (EEG) nr 404/93, (EG) nr 2200/96, (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 1493/1999 endast infogas i denna förordning om de inte redan genomgår någon form av policyreformer.

32. Mot bakgrund av det som tidigare sagts, bör grundförordningarna upphävas och ersättas med en enda förordning.

33. Enligt de gemensamma organisationerna av marknaderna för spannmål, ris, socker, torkat foder, utsäde, oliver, lin och hampa, bananer, vin, mjölk och mjölkprodukter samt silkesodling föreskrivs regleringsår som främst är anpassade till de biologiska produktionscyklerna för dessa produkter. Enligt de gemensamma organisationerna av marknaden för frukt och grönsaker samt bearbetad frukt och bearbetade grönsaker har kommissionen fått befogenhet att fastställa regleringsåren med hänsyn till att produktionscyklerna för dessa produkter varierar i stor utsträckning, och att det i vissa fall inte är nödvändigt att fastställa ett regleringsår. Regleringsåren har fastställts inom de olika sektorer som nämnts och kommissionens befogenhet att fastställa regleringsåren för frukt och grönsaker samt bearbetad frukt och bearbetade grönsaker bör därför föras in i denna förordning.

34. För att stabilisera marknaderna och tillförsäkra jordbruksbefolkningarna en skälig levnadsstandard har det utvecklats ett differentierat system för prisstöd för de olika sektorerna. Detta har skett samtidigt med införandet av ordningarna för direktstöd och hänsyn har tagits till de särskilda behoven inom de olika sektorerna samt till dessa sektorers inbördes beroende av varandra. Dessa åtgärder har vidtagits i form av offentlig intervention eller i form av stöd för privat lagring av produkter från sektorerna för spannmål, ris, socker, oliver, nötkött, mjölk och mjölkprodukter, griskött samt får- och getkött. Med hänsyn till målen för den föreliggande förordningens är det nödvändigt att upprätthålla prisstödsåtgärderna i den mån de redan ingår i tidigare utformade rättsakter, utan att det sker några väsentliga förändringar i förhållande till det tidigare rättsläget.

35. För att uppnå större tydlighet och öppenhet bör bestämmelserna för dessa åtgärder ingå i en gemensam struktur, samtidigt som den särskilda politiken inom varje sektor upprätthålls. Av detta skäl bör man skilja mellan referenspriser och interventionspriser.

36. De gemensamma organisationerna av marknaderna för spannmål, nötkött samt mjölk och mjölkprodukter innehåller bestämmelser som ger rådet möjlighet att, enligt förfarandet i artikel 37.2 i fördraget, ändra prisniåverna. Med tanke på prissystemens känslighet bör denna möjlighet upprätthållas. Eftersom denna möjlighet inte gäller inom de ovannämnda sektorerna, bör de utvidgas till alla sektorer som täcks av denna förordning.

37. För att det skall finnas tillgång till tillförlitliga uppgifter om priset på socker på gemenskapsmarknaden, bör det prisrapporteringssystem som ingår i den gemensamma organisationen av marknaden för socker infogas i denna förordning, och marknadsprisnivåerna för vitsocker bör fastställas på grundval av detta.

38. För att undvika att interventionssystemet för spannmål, ris, smör och skummjölkspulver blir en avsättningsmarknad i sig, bör möjligheten att inleda offentlig intervention endast under vissa perioder av året upprätthållas. När det gäller nötköttprodukter och smör, bör inledande och avslutande av offentlig intervention vara avhängigt av marknadsprisnivåerna under en viss period. När det gäller ris- och sockersektorerna, bör de gränser för hur stora kvantiteter som får köpas upp inom ramen för offentlig intervention upprätthållas. När det gäller smör och skummjölkspulver bör kommissionens ha fortsatt befogenhet att tillfälligt avbryta de normala uppköpen så snart en viss kvantitet uppnåtts eller att ersätta den med uppköp enligt anbudsförfarande.

39. Det pris till vilket interventionsuppköpen bör ske (interventionspris) blev tidigare nedsatt inom ramen för de gemensamma organisationerna av marknaderna för spannmål, ris och nötkött, och fastställdes i samband med införandet av ordningarna för direktstöd inom dessa sektorer. Stödet enligt de ordningarna och interventionspriserna är därför nära knutna till varandra. Interventionspriset för produkter inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter fastställdes med sikte på att främja konsumtionen av produkterna inom sektorn och öka deras konkurrenskraft. Inom sektorerna för ris och socker har priserna fastställts för att marknaden skall kunna stabiliseras när marknadspriserna ett visst regleringsår hamnar under det referenspris som fastställts för det påföljande regleringsåret. Dessa policybeslut fattade av rådet gäller fortfarande.

40. Hittills har priserna inom sektorerna för ris och socker fastställts för produkter av standardkvalitet enligt rådets definition. Med tanke på att detta är ett mycket tekniskt begrepp, bör befogenheten att definiera olika standardkvalitet överföras till kommissionen. Vid definieringen av begreppet bör kommissionen, framför allt, låta sig ledas av den marknads- och handelsmiljö som omger den berörda produkten.

41. På samma sätt som enligt tidigare gemensamma organisationer av marknaderna, bör det föreskrivas en möjlighet att avsätta produkter som köpts upp inom ramen för offentlig intervention. Sådana åtgärder bör vidtas på så sätt att det inte uppstår några störningar på marknaden och så att uppköparna får lika tillträde till varorna på lika villkor.

42. Gemenskapen har genom sina interventionslager av olika jordbruksprodukter stora möjligheter att hjälpa de medborgare som har det sämst ställt. Det ligger i gemenskapens intresse att, genom att vidta lämpliga åtgärder, utnyttja dessa möjligheter på hållbar basis till dess att lagren har nått en normal nivå. Hittills har välgörenhetsorganisationernas livsmedelsdistribution skett på grundval av rådets förordning (EEG) nr 3730/87 av den 10 december 1987 om allmänna bestämmelser för leverans av livsmedel från interventionslager till utsedda organisationer för utdelning till de sämst ställda i gemenskapen[33]. Denna viktiga sociala åtgärd som kan vara av betydande värde för hjälpmottagarna bör upprätthållas och infogas i denna förordning.

43. För att skapa jämvikt på mjölkmarknaden och stabilisera marknadspriserna, föreskrivs enligt den gemensamma organisationen för marknaden för mjölk och mjölkprodukter ett stöd för privat lagring av vissa smör- och ostprodukter. Kommissionen har också fått befogenhet att bevilja stöd för privat lagring av vissa andra ostprodukter samt när det gäller vitsocker, vissa typer av olivolja och vissa typer av nötköttsprodukter, skummjölkspulver, griskött samt får- och getkött. Med tanke på syftet med denna förordning bör dessa åtgärder upprätthållas och infogas i förordningen.

44. Genom grundförordningarna för sektorerna för nötkött, griskött samt får- och getkött har det fastställts skalor för klassificering av slaktkroppar på gemenskapsnivå. Dessa system är väsentliga för prisnoteringar och tillämpningen av interventionsbestämmelserna inom sektorerna för nöt- och griskött. De är dessutom i linje med målet att förbättra öppenheten och insynen på marknaden. Dessa system för klassificering av slaktkroppar bör upprätthållas. Eftersom de huvudsakligen är ytterst tekniska förefaller det lämpligt att ge kommissionen de befogenheter som krävs för att anta lämpliga bestämmelser, på grundval av de kriterier som de befintliga systemen bygger på.

45. De restriktioner i den fria rörligheten som uppkommer till följd av åtgärder för att bekämpa spridning av djursjukdomar kan skapa svårigheter på marknaden för vissa produkter i en eller flera medlemsstater. Erfarenheten visar att allvarliga störningar av marknaden såsom betydande konsumtions- eller prisfall kan bero på förlorat konsumentförtroende på grund av folk- eller djurhälsorisker.

46. De undantagsåtgärder till stöd för marknaden som föreskrivs enligt respektive gemensam organisation av marknaden för nötkött, mjölk och mjölkprodukter, griskött, ägg och fjäderfä, och som är till för att åtgärda denna typ av situationer bör därför infogas i denna förordning och bör gälla enligt samma villkor som tidigare. Dessa undantagsåtgärder till stöd för marknaden bör vidtas av kommissionen och bör ha direkt samband med eller vara en följd av veterinära och sanitära åtgärder som vidtagits för att förhindra spridningen av sjukdomar. De bör vidtas på medlemsstaternas begäran för att undvika allvarliga störningar på marknaderna i fråga.

47. Kommissionens möjligheter att anta särskilda interventionsåtgärder när så är nödvändigt för att effektivt reagera på hot om störningar på marknaderna inom spannmålssektorn samt för att hindra att offentlig intervention tillämpas i stor skala inom rissektorn i vissa regioner i gemenskapen eller för att väga upp brist på paddyris till följd av naturkatastrofer, bör fortsätta att gälla i denna förordning på de villkor enligt vilka de föreskrivs i den gemensamma organisationen av respektive marknad för spannmål och ris.

48. Ett minimipris bör fastställas för kvotbetor av standardkvalitet i syfte att tillförsäkra gemenskapens sockerbets- och sockerrörsodlare en skälig levnadsstandard. Hittills har standardkvaliteten för kvotbetor definierats i bilaga I till förordning (EG) nr 318/2006. Med tanke på att dessa bestämmelser är ytterst tekniska, förefaller det lämpligare att dessa frågor behandlas på kommissionsnivå.

49. Det krävs särskilda åtgärder för att säkerställa en rättvis balans mellan sockerföretagens och sockerbetsodlarnas respektive rättigheter och skyldigheter. Därför bör de standardbestämmelser som styr avtalsförhållandet mellan köpare och säljare av sockerbetor och som hittills ingått i den gemensamma organisationen av marknaden för socker, överföras till den här förordningen. Hittills har de närmare bestämmelserna om köpevillkor för sockerbetor ingått i bilaga II till förordning (EG) nr 318/2006 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker. Med tanke på att dessa bestämmelser är ytterst tekniska, förefaller det lämpligare att dessa frågor behandlas på kommissionsnivå.

50. Eftersom odlingsvillkoren skiljer sig mycket åt med avseende på naturförhållanden, ekonomi och teknik är det svårt att införa enhetliga köpevillkor för sockerbetor i hela gemenskapen. Det finns redan branschavtal mellan organisationer för sockerbetsodlare och sockerföretag. Standardbestämmelserna bör därför endast avse de minimigarantier som både sockerbetsodlarna och sockerindustrin behöver för att sockermarknaden skall fungera väl, och det bör också vara tillåtet att avvika från vissa bestämmelser genom branschavtal.

51. Det bör tillämpas en produktionsavgift som bidrag till finansieringen av utgifter i samband med den gemensamma organisationen av marknaden för socker.

52. Det är viktigt att bevara den strukturella balansen på sockermarkanden, och när prisnivån hamnar nära referenspriset bör kommissionen därför ha möjlighet att besluta om återtag av socker från marknaden under så lång tid som krävs för att återställa balansen på marknaden.

53. Enligt de gemensamma organisationerna av marknaden för levande växter, griskött, får- och getkött, ägg och fjäderfä föreskrivs en möjlighet att anta vissa åtgärder för att anpassa tillgången till marknadsefterfrågan. Sådana åtgärder kan bidra till att stabilisera marknaderna och garantera en skälig levnadsstandard för de jordbrukare som berörs. Med tanke på syftet med denna förordning, bör den möjligheten fortsätta att tillämpas. Enligt nämnda bestämmelser kan rådet anta allmänna bestämmelser rörande sådana åtgärder i enlighet med förfarandet i artikel 37 i fördraget. De mål som bör uppnås med hjälp av sådana åtgärder är tydligt fastställda, vilket i sig innebär en begränsning i fråga om vilken typ av åtgärder som kan antas. Därför finns det inget behov av att rådet antar kompletterande bestämmelser, och detta bör inte längre föreskrivas.

54. Den kvantitativa produktionsbegränsningen som föreskrivs i förordning (EG) nr 318/2006 och rådets förordning (EG) nr 1788/2003 av den 29 september 2003 om införande av en avgift inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter[34] har under många år utgjort ett betydande verktyg för marknadspolitiken inom sektorerna för socker respektive mjölk och mjölkprodukter. De skäl som fick gemenskapen att i ett tidigare skede anta system med produktionskvoter inom båda dessa sektorer är fortfarande giltiga. Sockerkvotsystemet har varit direkt infogat i förordning (EG) nr 318/2006[35]., medan det motsvarande systemet inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter hittills reglerats i en enskild rättsakt, dvs. förordning (EG) nr 1788/2003. Med tanke på dessa systems betydelse och målen för föreliggande förordning, är det därför lämpligt att införliva de relevanta bestämmelserna i denna, utan att det sker någon väsentlig ändring av systemen och det sätt på vilket de fungerar jämfört med det tidigare rättsläget.

55. Sockerkvotsystemet enligt denna förordning bör därför återspegla bestämmelserna i förordning (EG) nr 318/2006 och, särskilt, bibehålla kvoternas rättsliga status emedan kvotsystemet, i enlighet med domstolens rättspraxis, utgör en mekanism för reglering av marknaden för socker avsedd för att uppfylla syften av allmänt intresse.

56. Denna förordning bör därför också möjliggöra för kommissionen att anpassa kvoterna till en hållbar nivå efter avskaffandet under 2010 av den omstruktureringsfond som inrättas genom rådets förordning (EG) nr 320/2006 av den 20 februari 2006 om inrättande av en tillfällig ordning för omstrukturering av sockerindustrin i gemenskapen[36].

57. Med tanke på att det krävs en viss flexibilitet för den strukturella anpassningen inom bearbetningsindustrin och inom sockerbets- och sockerrörsodlingen under den period då kvoterna tillämpas, bör medlemsstaterna få rätt att ändra företagens kvoter inom vissa gränser, utan att omstruktureringsfondens funktion som ett instrument därför förändras.

58. För att undvika att överskott av socker skapar störningar på sockermarknaden, bör kommissionen ha möjlighet att på vissa villkor besluta om en överföring av överskott av socker, isoglukos och inulinsirap till kvotproduktionen för nästa regleringsår. Om villkoren inte är uppfyllda för vissa kvantiteter bör det också läggas en avgift överskottet, vilket förhindrar att kvantiteterna ackumuleras och hotar situationen på marknaden.

59. I enlighet med målet för denna förordning, bör bestämmelserna för mjölkkvotsystemet vara utformade på samma sätt som de bestämmelser som gäller för kvotsystemet för socker. Därför bör bestämmelserna för mjölk och mjölkprodukter inte längre baseras på en tilläggsavgift som erläggs när referenskvantiteten överskrids, utan på nationella kvoter som när de överskrids ger upphov till en överskottsavgift.

60. Mjölkkvotsystemet bör, i sak, utformas i enlighet med förordning (EG) nr 1788/2003. Distinktionen mellan leveranser och direktförsäljning bör bibehållas, och systemet bör tillämpas på grundval av individuella representativa fetthalter och en nationell referensfetthalt. Jordbrukarna bör tillåtas att på vissa villkor tillfälligt överföra sin individuella kvot. Den princip som säger att en gårds kvot samt den mark som tillhör gården skall överlåtas när gården säljs, utarrenderas eller överlåts genom arv bör fortsätta att gälla, men för en fortsatt omstrukturering inom mjölkproduktionen och fortsatta förbättringar av miljön bör det medges vissa undantag från principen att referenskvantiteter skall vara knutna till jordbruksföretag. I enlighet med de olika typerna av överföringar av referenskvantiteter, och utifrån objektiva kriterier, bör medlemsstaterna tillåtas att frånräkna den nationella reserven en del av de överförda kvantiteterna.

61. Överskottsavgiften bör fastställas till en nivå som verkar avskräckande och bör betalas av medlemsstaterna så snart den nationella referenskvantiteten har överskridits. Medlemsstaten bör sedan fördela avgiften mellan de producenter som har bidragit till överskridandet. Dessa producenter bör sedan vara skyldiga att till medlemsstaten betala sina respektive bidrag till avgiften av det enkla skälet att de har överskridit sin tillgängliga kvantitet. Medlemsstaterna bör till Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) betala in en avgift som motsvarar överskridandet av den nationella referenskvantiteten minskad med ett schablonbelopp på 1 % för att ta hänsyn till fall av konkurs eller till att vissa producenter definitivt inte klarar av att betala sina bidrag till avgiften.

62. I artikel 34.1 b i rådets förordning (EG) nr 1290/2005 av den 21 juni 2005 om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken[37] definieras intäkterna från tillämpningen av en tilläggsavgift inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter som ”inkomster som skall avsättas”, vilka skall betalas till gemenskapsbudgeten och vilka, om de återanvänds, uteslutande skall användas för att finansiera utgifter från EGJF eller från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU). Artikel 22 i förordning (EG) nr 1788/2003, enligt vilken intäkterna från avgiften skall betraktas som intervention och användas till att finansiera utgifter inom mjölksektorn, har blivit överflödig och har inte förts över till den här förordningen.

63. I olika gemensamma organisationer av marknaden ingår olika typer av stödsystem.

64. Enligt de gemensamma organisationerna av marknaden för torkat foder respektive lin och hampa infördes bearbetningsstöd som ett sätt att styra den inre marknaden för de berörda sektorerna.

65. Med tanke på den särskilda situationen på marknaderna för spannmål och potatisstärkelse innehöll den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål bestämmelser om beviljande av produktionsbidrag, om så skulle visa sig nödvändigt. Produktionsbidraget måste vara sådant att de basprodukter som används av industrin kan göras tillgängliga till ett lägre pris än det som följer av tillämpningen av gemensamma priser. Genom den gemensamma organisationen av marknaden för socker infördes möjligheten att bevilja produktionsbidrag i fall där det med avseende på framställningen av vissa industriella, kemiska eller farmaceutiska produkter uppstår ett behov att vidta åtgärder i syfte att göra vissa sockerprodukter tillgängliga.

66. Gemenskapsfinansiering som utgörs av den procentandel av direktstödet som medlemsstaterna har rätt att hålla inne i enlighet med artikel 110i.4 i förordning (EG) nr 1782/2003, behövs för att uppmuntra godkända aktörsorganisationer att upprätta arbetsprogram som syftar till att förbättra kvaliteten på olivolja och bordsoliver. I detta sammanhang föreskrivs enligt den gemensamma organisationen av marknaden för olivolja och bordsoliver att gemenskapsstöd får beviljas i förhållande till hur stor prioritet som ges åt verksamheten enligt det berörda arbetsprogrammet.

67. För att främja marknadsbalansen på marknaden för mjölk och mjölkprodukter och stabilisera marknadspriserna på dessa produkter bör möjligheterna att avyttra mjölkprodukterna ökas. Enligt den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter föreskrivs därför stöd för försäljning av vissa mjölkprodukter för särskilda användningsområden och bestämmelseorter. För att ytterligare främja konsumtionen av mjölk bland yngre föreskrivs enligt samma gemensamma organisation av marknaden att det bör fastställas bestämmelser som gör det möjligt för gemenskapen att bidra med en del av kostnaden för stöd för leveranser av mjölk till skolelever.

68. Genom förordning (EEG) nr 2075/92 upprättades en gemenskapsfond för tobak finansierad genom vissa avdrag från stödordningar inom tobakssektorn, i syfte att genomföra olika åtgärder inom sektorn. År 2007 kommer att bli det sista år under vilket avdrag från stödordningen enligt kapitel 10c i avsnitt IV i förordning (EG) nr 1782/2003 kommer att göras tillgängliga för gemenskapens tobaksfond. Finansieringen kommer att löpa innan föreliggande förordning träder i kraft, men artikel 13 i förordning (EEG) kommer att fortsätta att gälla och tjäna som rättslig grund för de fleråriga program som får finansieras genom gemenskapens tobaksfond.

69. Biodling är en jordbrukssektor som kännetecknas av skillnader i produktionsvillkor och avkastning samt spridning och mångfald i fråga om ekonomiska aktörer, både på produktions- och saluföringsnivå. Med tanke på varroakvalstrens utbredning i flera medlemsstater under de senaste åren och de problem som sjukdomen medför för honungsproduktionen, krävs det åtgärder på gemenskapsnivå, eftersom sjukdomen inte låter sig utrotas helt och måste behandlas med godkända medel. Under sådana omständigheter, och i syfte att förbättra produktionen och saluföringen av biodlingsprodukter i gemenskapen, är det nödvändigt att vart tredje år införa nationella program som omfattar tekniskt stöd, bekämpning av varroakvalster, rationalisering av flytten av bisamhällen, förvaltning av utökningen av bibestånden i gemenskapen samt samarbete i forskningsprogram om biodling och biodlingsprodukter i syfte att förbättra de allmänna villkoren inom produktion och saluföring av biodlingsprodukter. Dessa nationella program bör delvis finansieras av gemenskapen.

70. Genom förordning (EG) nr 1544/2006 ersattes alla nationella stöd till silkesodlingar av ett gemenskapsstöd till silkesodling som ges i form av ett fast belopp för varje låda silkesfjärilsägg som används.

71. Eftersom de strategiska överväganden som ledde till införandet av ovannämnda ordningar fortfarande gäller, bör alla dessa stödordningar införlivas med föreliggande förordning.

72. Tillämpningen av handelsnormer för jordbruksprodukter kan bidra till att förbättra de ekonomiska villkoren för produktionen och saluföringen av dessa produkter samt produkternas kvalitet. Det ligger därför i producenternas, handelsidkarnas och konsumenternas intresse att sådana normer tillämpas. Inom de gemensamma organisationerna av markanden för bananer, oliver, levande växter, ägg och fjäderfä infördes därför handelsnormer som särskilt rör kvalitet, klassificering, vikt, storleksindelning, emballering, förpackning, lagring, transport, presentation och märkning. Det är lämpligt att fortsätta med detta inom ramen för denna förordning.

73. Inom ramen för de gemensamma organisationerna av marknaden för olivolja och bordsoliver respektive bananer är det kommissionen som hittills har anförtrotts ansvaret att anta bestämmelser i fråga om handelsnormer. Med tanke på handelsnormernas mycket tekniska karaktär och att de ständigt måste bli effektivare och anpassas till en handelspraxis i ständig utveckling, förefaller det lämpligt att utöka denna strategi till andra berörda sektorer och samtidigt specificera de kriterier som kommissionen måste beakta när den fastställer lämpliga bestämmelser. Det kan bli nödvändigt att anta särskilda bestämmelser, särskilt i fråga om uppdaterade analysmetoder och andra åtgärder för att fastställa hur de berörda normerna bör utformas, i syfte att undvika missbruk i fråga om kvalitet och äkthet hos de produkter som presenteras för konsumenterna samt de allvarliga störningar på marknaden som normerna kan ge upphov till.

74. Flera rättsakter har antagits för att reglera saluföring och märkning av mjölk, mjölkprodukter och andra fetter. Målet med dessa rättsakter är att förbättra mjölkens och mjölkprodukternas ställning på marknaden och dessutom garantera lika konkurrensvillkor för bredbara fetter framställda av mjölkprodukter och bredbara fetter med annat ursprung, allt till förmån för producenter och konsumenter. Bestämmelserna i rådets förordning (EEG) nr 1898/87 av den 2 juli 1987 om skydd av beteckningar som används vid saluhållande av mjölk och mjölkprodukter[38] syftar till att skydda konsumenten och att för mjölkprodukter och konkurrerande produkter fastställa sådana konkurrensvillkor avseende produktbeteckningar, märkning och reklam att snedvridning undviks. Rådets förordning (EG) nr 2597/97 av den 18 december 1997 om ytterligare bestämmelser för den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter med avseende på konsumtionsmjölk[39] innehåller bestämmelser som syftar till att garantera en hög kvalitet på konsumtionsmjölk och produkter som uppfyller konsumenternas behov och önskningar, vilket i sin tur bidrar till att stabilisera den berörda marknaden och garanterar att konsumenten får tillgång till konsumtionsmjölk av hög kvalitet. I rådets förordning (EG) nr 2991/94 av den 5 december 1994 om regler för bredbara fetter[40] fastställs handelsnormer med en klar och exakt klassificering och bestämmelser om beteckningar för de berörda produkterna med eller utan mjölk. I enlighet med målen för denna förordning bör dessa regler fortsätta att gälla utan ändringar.

75. En kvalitetsinriktad politik av samma slag som den som hittills gällt inom ramen för den gemensamma organisationen av marknaden för humle bör föras inom hela gemenskapen genom tillämpning av bestämmelser rörande certifiering och av bestämmelser som i princip förbjuder avsättning av produkter för vilka intyg inte har utfärdats eller av importerade produkter som inte uppfyller motsvarande kvalitetskriterier.

76. Beskrivningar, definitioner och benämningar på olivolja är en viktig faktor för marknadsordningen genom att de anger kvalitetsnormerna och ger konsumenterna adekvat produktinformation.

77. En av de tidigare nämnda stödordningar som bidrar till att bibehålla jämvikten på marknaden för mjölk och mjölkprodukter och stabilisera marknadspriserna inom sektorn utgörs av ett stöd för bearbetning av skummjölkspulver till kasein och kaseinater, som hittills har ingått i artikel 12 i förordning (EG) nr 1255/1999. Genom rådets förordning (EEG) nr 2204/90 av den 24 juli 1990 om ytterligare allmänna bestämmelser om den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter med avseende på ost[41] införs bestämmelser rörande användning av kasein och kaseinater inom framställning av ost, vilka syftar till att motverka de negativa effekter som stödordningen kan få med tanke på att ost är en produkt som är särskilt sårbar vid substitution med kasein och kaseinater, och därmed också till att stabilisera marknaden. Dessa bestämmelser bör infogas i föreliggande förordning.

78. Framställningen av etanol ur vissa jordbruksråvaror är av stor ekonomisk betydelse för dessa råvaror. Denna bearbetning bidrar i hög grad till att höja värdet på råvarorna och kan vara av särskilt stor ekonomisk och social betydelse i vissa regioner i gemenskapen, samt kan på andra håll svara för en betydande del av inkomsterna för vissa producenter av råvarorna ifråga. Bearbetningen kan också vara ett sätt att avsätta produkter som inte håller tillräckligt hög kvalitet och med konjunkturbetingade överskott som kan orsaka tillfälliga ekonomiska svårigheter inom vissa sektorer.

79. Inom sektorerna för humle, oliver, tobak och silkesodling genomförs vissa strategiska åtgärder genom att insatserna koncentreras till olika typer av organisationer, särskilt i avsikt att stabilisera marknaderna för samt förbättra och säkerställa kvaliteten hos de produkter som den gemensamma insatsen riktas mot. De bestämmelser som hittills reglerat detta system av organisationer har grundat sig på att dessa organisationer måste ha godkänts av medlemsstaterna eller, under vissa villkor, av kommissionen, i enlighet med bestämmelser som antas av kommissionen. Systemet bör upprätthållas och de bestämmelser som hittills varit i kraft bör harmoniseras.

80. För att stödja den del av branschorganisationernas verksamhet som är av särskilt intresse med tanke på de nuvarande reglerna om den gemensamma organisationen av marknaden för tobak bör bestämmelser införas som gör det möjligt att på vissa villkor utvidga de regler som en branschorganisation antagit för sina medlemmar till att även omfatta alla producenter eller producentgrupper som inte är medlemmar, i en eller flera regioner. Samma sak bör också gälla för annan verksamhet inom de godkända branschorganisationerna som är av ekonomiskt eller tekniskt intresse för tobakssektorn och till nytta för alla personer som är verksamma inom de aktuella branscherna. Medlemsstaterna och kommissionen bör upprätthålla ett nära samarbete på detta område. Kommissionen bör ha ständiga kontrollbefogenheter, särskilt när det gäller avtal och samordnade förfaranden som antagits av sådana organisationer.

81. Skapandet av en inre marknad i gemenskapen innebär att det upprättas ett handelssystem vid gemenskapens yttre gränser. Handelssystemet bör innefatta importtullar och exportbidrag och i princip fungera på ett sätt som stabiliserar gemenskapsmarknaden. Handelssystemet bör bygga på de åtaganden som godtagits inom Uruguayrundan för multilaterala handelsförhandlingar.

82. Övervakningen av volymen inom handeln med jordbruksprodukter med tredjeländer inom ramen för de gemensamma organisationerna av marknaderna för spannmål, ris, socker, utsäde, oliver, lin och hampa, nötkött, mjölk och mjölkprodukter, griskött, får- och getkött, ägg, fjäderfäkött, levande växter och etanol har hittills, både vad gäller import och export, skett antingen med hjälp av obligatoriska licenssystem eller system enligt vilka kommissionen hade befogenhet att införa licenskrav.

83. Övervakningen av handelsflödena är framför allt en förvaltningsfråga och bör omfattas av flexibilitet. Mot bakgrund av detta och med hänsyn till erfarenheterna från de gemensamma organisationer av marknaden där licensförvaltningen redan överförts till kommissionen, förefaller det lämpligt att utvidga detta förfarande till alla sektorer där import- och exportlicenser används. Beslutet om införande om licenskrav bör fattas av kommissionen, som tar hänsyn till om det behövs importlicenser för att förvalta den berörda marknaden och, framför allt, för att övervaka importen av produkterna i fråga.

84. Tullarna för jordbruksprodukter enligt Världshandelsorganisationens (WTO) avtal fastställs till största delen i Gemensamma tulltaxan. När det gäller vissa produkter inom sektorerna för spannmål och ris bör det emellertid, till följd av att vissa tilläggsmekanismer införts, bli möjligt att göra undantag.

85. För att förebygga eller motverka negativa effekter på gemenskapsmarknaden som skulle kunna bli följden av import av vissa jordbruksprodukter, bör en tilläggstull betalas för dessa produkter, förutsatt att vissa villkor är uppfyllda.

86. Kommissionen bör, på vissa villkor, ges befogenhet att öppna och förvalta tullkvoter som är resultatet av internationella avtal som ingåtts i enlighet med fördraget eller andra av rådets rättsakter.

87. Rådets förordning (EEG) nr 2729/75 av den 29 oktober 1975 om importavgifterna för blandningar av spannmål, ris och brutet ris[42] har till syfte att säkerställa att systemet med tullar fungerar tillfredsställande vid import av blandningar av spannmål, ris och brutet ris. Dessa bestämmelser bör infogas i denna förordning.

88. Gemenskapen har ingått flera överenskommelser med tredjeländer om förmånstillträde till marknader, vilket gör det möjligt för dessa länder att exportera rörsocker till gemenskapen enligt förmånliga villkor. Raffinaderiernas behov av socker för raffinering bör därför utvärderas och importlicenserna bör under vissa omständigheter reserveras för specialiserade användare av betydande kvantiteter importerat rårörsocker, vilka betraktas som heltidsraffinaderier i gemenskapen.

89. För att illegal odling av hampa inte skall störa den gemensamma organisationen av marknaden för hampa som odlas för fiberproduktion, bör det föreskrivas kontroll av import av hampa och hamputsäde för att säkerställa att produkterna i fråga ger vissa garantier i fråga om tetrahydrocannabinolhalt. Import av andra hampfrön än sådana som är avsedda för utsäde bör underkastas kontroll genom att man upprättar ett ackrediteringssystem för de berörda importörerna.

90. I hela gemenskapen följer man en kvalitetspolitik för produkter inom humlesektorn. Därför måste det med avseende på import kunna garanteras att endast produkter som uppfyller motsvarande minimikvalitetskrav importeras.

91. Systemet med tullar gör alla andra skyddsåtgärder vid gemenskapens yttre gränser överflödiga. Den mekanism som utgörs av den inre marknaden och tullarna kan i undantagsfall visa sig vara otillräcklig. För att i sådana fall kunna skydda gemenskapsmarknaden mot de störningar som kan uppkomma bör gemenskapen ha möjlighet att utan dröjsmål vidta alla nödvändiga åtgärder. Åtgärderna bör vara förenliga med gemenskapens internationella åtaganden.

92. För att garantera att gemensamma organisationerna av marknaderna fungerar tillfredsställande och framför allt för att undvika att störningar på marknaderna, ger de gemensamma organisationerna av marknaden för ett antal produkter sedan länge möjlighet att förbjuda användningen av systemen för aktiv och passiv förädling. Denna möjlighet bör upprätthållas. Erfarenheten har dessutom visat att om detta verktyg för marknadsförvaltning skall fungera, måste det vanligen tillämpas utan större förseningar. Kommissionen har därför anförtrotts relevanta befogenheter inom vissa sektorer. Det är lämpligt att utvidga denna strategi till övriga berörda sektorer.

93. Möjlighet att vid export till tredjeländer bevilja bidrag motsvarande skillnaden mellan priserna inom gemenskapen och på världsmarknaden, inom de gränser som fastställs genom gemenskapens åtaganden i WTO, skulle utgöra ett skydd för gemenskapens deltagande i den internationella handeln med vissa av de produkter som omfattas av denna förordning. Exporten med bidrag bör begränsas både när det gäller värde och kvantitet.

94. Iakttagandet av värdegränserna bör säkerställas vid den tidpunkt då exportbidragen fastställs och genom kontroll av utbetalningar enligt bestämmelserna rörande EGFJ. Kontrollen kan förenklas genom att exportbidragen obligatoriskt fastställs på förhand, medan det för differentierade bidrag bör finnas möjlighet att ändra den bestämmelseort som fastställts på förhand inom ett geografiskt område där en enda exportbidragsnivå gäller. Om bestämmelseorten ändras bör det exportbidrag som gäller den faktiska bestämmelseorten utbetalas, dock med tillämpning av det maxbelopp som gäller för den ursprungliga bestämmelseorten.

95. Genom tillförlitlig och effektiv kontroll kan det säkerställas att kvantitetsbegränsningarna efterlevs. I detta syfte bör beviljandet av exportbidrag kopplas till en exportlicens. Exportbidrag bör beviljas inom de gällande begränsningarna beroende på de särskilda omständigheter som gäller för varje berörd produkt. Undantag från den bestämmelsen bör endast medges för bearbetade produkter som inte ingår i bilaga I till fördraget och som inte omfattas av volymbegränsningar. För produkter vilkas export med exportbidrag troligen inte kommer att överstiga volymbegränsningarna bör det finnas möjlighet att avvika från de regler som endast avser förvaltningen.

96. När det gäller export av levande nötkreatur bör exportbidrag beviljas och utbetalas endast om de bestämmelser enligt gemenskapslagstiftningen som rör djurskydd, särskilt de som rör skyddet av djur under transport, iakttas.

97. Jordbruksprodukter kan i vissa fall omfattas av särskild behandling vid import till ett tredjeland om de uppfyller vissa specifika krav eller prisvillkor. För att säkra en korrekt tillämpning av ett sådant system krävs ett administrativt samarbete mellan det importerande landets myndigheter och gemenskapen. Produkterna bör därför åtföljas av ett intyg som utfärdats inom gemenskapen.

98. Exporten av blomsterlökar till tredjeland är av stor ekonomisk betydelse för gemenskapen. En fortsatt och utvecklad export skulle kunna säkerställas genom att priserna inom denna näring stabiliseras. Det bör därför fastställas minimipriser vid export av produkterna i fråga.

99. I enlighet med artikel 36 i fördraget skall bestämmelserna i det kapitel i fördraget som rör konkurrensregler tillämpas på produktion av och handel med jordbruksprodukter endast i den mån rådet beslutar detta inom ramen för bestämmelserna i artikel 37.2 och 37.3 och enligt det förfarande som anges där. Inom de olika gemensamma organisationerna av marknaderna har bestämmelserna om statligt stöd i stor utsträckning förklarats tillämpliga. Tillämpningen av fördragets bestämmelser gällande företag definierades ytterligare i rådets förordning (EG) nr 1184/2006 av den 24 juli 2006 om tillämpningen av vissa konkurrensregler på produktion av och handel med jordbruksråvaror[43]. Med tanke på målet att skapa en gemensam uppsättning bestämmelser för marknadspolitiken är det lämpligt att infoga de aktuella bestämmelserna i denna förordning.

100. De konkurrensregler som rör avtal, beslut och samordnade förfaranden enligt artikel 81 i fördraget bör tillsammans med reglerna rörande missbruk av dominerande ställning tillämpas på produktionen av och handeln med jordbruksprodukter, i den mån tillämpningen av dem inte hindrar nationella organisationer av jordbruksmarknaderna från att fungera eller äventyrar målen enligt GJP.

101. Särskild vaksamhet krävs när det gäller jordbrukarorganisationer vars främsta mål är gemensam produktion eller saluföring av jordbruksprodukter eller utnyttjande av gemensamma anläggningar, utom om dessa gemensamma åtgärder inte utesluter konkurrens och inte äventyrar målen enligt artikel 33 i fördraget.

102. För att undvika att äventyra GJP:s utveckling och samtidigt säkerställa ett otvetydigt rättsläge och icke-diskriminerande behandling av de berörda företagen, bör kommissionen, under rådets överinsyn, ha exklusiv behörighet när det gäller att fastställa om avtal, beslut och samordnade förfaranden enligt artikel 81 i fördraget är förenliga med målen enligt GJP.

103. Beviljande av nationella stöd skulle kunna äventyra en väl fungerande inre marknad baserad på gemensamma priser skulle äventyras om nationella stöd beviljades. Därför bör fördragets bestämmelser om statligt stöd som regel gälla för produkter som omfattas av den här förordningen. Undantag bör tillåtas i vissa situationer. När sådana undantag gäller bör kommissionen dock ha möjlighet att upprätta en förteckning över befintliga, nya eller föreslagna nationella stöd, att lämna lämpliga synpunkter till medlemsstaterna och föreslå passande åtgärder för dem.

104. Sedan anslutningen får Finland och Sverige, på grund av den särskilda ekonomiska situationen inom produktion och saluföring av renar och renproduktion, bevilja stöd i detta avseende. Om kommissionen lämnar sitt tillstånd får Finland dessutom bevilja stöd för vissa mängder utsäde och för vissa mängder spannmål för utsäde som producerats enbart i det landet, på grund av de särskilda klimatförhållandena. Dessa undantag bör upprätthållas.

105. I medlemsstater där sockerkvoten minskar kraftigt kommer sockerbetsodlarna att ställas inför särskilt svåra anpassningsproblem. I sådana fall kommer gemenskapens övergångsstöd till sockerbetsodlare [föreskrivs i artikel 10f i avdelning IV i förordning (EG) nr 1782/2003] inte att vara tillräckligt för att helt motverka sockerbetsodlarnas svårigheter. Medlemsstater som minskat sina kvoter med mer än 50 % bör därför tillåtas att bevilja statligt stöd till sockerbetsodlare under den tid då gemenskapens övergångsstöd tillämpas. För att undvika att medlemsstaterna beviljar ett statligt stöd som går längre än sockerbetsodlarnas behov, bör beslutet om totalsumman av detta statliga stöd underställas kommissionens godkännande, vilket dock inte bör gälla Italien, där behovet, vid en anpassning av den mest produktiva sockerbetan till marknadsvillkoren efter reformen, kan uppskattas till högst 11 euro per ton producerad sockerbeta. På grund av de särskilda problem som befaras uppstå i Italien bör det dessutom sörjas för system som gör det möjligt för sockerbetsodlarna att direkt eller indirekt komma i åtnjutande av det beviljade statliga stödet.

106. I Finland påverkas sockerbetsodlingen av särskilda geografiska och klimatiska villkor som kommer att inverka negativt på odlingen utöver de allmänna följderna av sockerreformen. Det bör därför sörjas för att denna medlemsstat permanent får bevilja sina sockerbetsodlare lämpligt statligt stöd.

107. Med hänsyn till den speciella situationen i Tyskland, där statligt stöd för närvarande ges till ett stort antal mindre producenter av alkohol i enlighet med de särskilda villkoren i tysk alkoholpolitik, är det nödvändigt att under en begränsad tidsperiod tillåta fortsatt beviljande av sådant stöd. Det är också nödvändigt att föreskriva att en rapport om hur undantaget har fungerat lämnas in vid slutet av den perioden, åtföljd av lämpliga förslag.

108. Om en medlemsstat på sitt territorium önskar stödja åtgärder för reklam för konsumtion av mjölk och mjölkprodukter i gemenskapen, bör dessa åtgärder kunna finansieras genom en avgift för saluförda kvantiteter som betalas av mjölkproducenterna på nationell nivå.

109. I syfte att ta hänsyn till eventuell utveckling inom produktionen av torkat foder, bör kommissionen därför, före den 30 september 2008, lägga fram en rapport om sektorn, grundad på en utvärdering av den gemensamma organisationen av marknaden för torkat foder. Rapporten bör, om så behövs, åtföljas av lämpliga förslag. Kommissionen bör vidare lämna regelbundna rapporter till Europaparlamentet och rådet om det stödsystem som tillämpas för biodlingssektorn.

110. Det behövs också lämplig information om läget på marknaden för humle i gemenskapen och hur den förväntas utvecklas. Det bör därför föreskrivas registrering av samtliga leveranskontrakt för humle som producerats i gemenskapen.

111. Det är också lämpligt att på vissa villkor och för vissa produkter föreskriva åtgärder som skall vidtas om störningar uppstår eller förväntas uppstå på grund av betydande förändringar i den inre marknadens priser eller i fråga om noteringar eller priser på världsmarknaden.

112. Det är nödvändigt att inrätta en ram med särskilda åtgärder för etanol som framställts av jordbruksprodukter, för att möjliggöra insamling av ekonomiska uppgifter och analys av statistisk information i syfte att övervaka marknaden. I den mån marknaden för etanol som framställts av jordbruksprodukter är knuten till marknaden för etanol i allmänhet, bör man även ha tillgång till upplysningar om marknaden för etanol som inte framställts av jordbruksprodukter.

113. Utgifter som uppstår för medlemsstaterna till följd av tillämpningen av denna förordning bör finansieras av gemenskapen i enlighet med förordning (EG) nr 1290/2005.

114. Kommissionen bör ges befogenhet att vidta de åtgärder som krävs för att lösa särskilda praktiska problem i en nödsituation.

115. Eftersom den gemensamma marknaden för jordbruksprodukter ständigt förändras bör medlemsstaterna och kommissionen hålla varandra à jour om utvecklingen.

116. För att undvika missbruk av de förmåner som föreskrivs i denna förordning, bör förmåner inte beviljas eller, beroende på situationen, bör dras in om det uppdagas att villkoren för att förmånerna skall kunna beviljas har utformats på ett konstlat sätt som strider mot syftet med denna förordning.

117. För att garantera förenlighet med de skyldigheter som fastställs i denna förordning krävs det kontroller samt tillämpning av påföljder om nämnda skyldigheter inte iakttas. Kommissionen bör därför ges befogenhet att fastställa regler för detta inklusive regler för återvinning av felaktiga utbetalningar.

118. De åtgärder som krävs för att genomföra denna förordning bör, som regel, antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter[44]. När det gäller vissa befogenheter enligt denna förordning som verkligen tillhör kommissionens behörighet, som kräver omedelbara åtgärder eller är av uteslutande administrativ karaktär bör kommissionen ha rätt att agera på eget initiativ.

119. Genom denna förordning får kommissionen befogenheter att fatta beslut i enlighet med omröstningsförfarandet i artikel 37 i fördraget, vilket tidigare tillhörde rådets behörighetsområde. De rättsakter rörande detta som utfärdats av rådet bör fortsätta att gälla till dess att kommissionen antagit nya bestämmelser grundade på de befogenheter som den får genom denna förordning. För att undvika att det i sådana fall uppstår parallella bestämmelser antagna både av rådet och av kommissionen, bör kommissionen vara bemyndigad att upphäva sådana rådsakter.

120. Eftersom flera aspekter av den gemensamma organisationen av marknaden för vin, färsk frukt och färska grönsaker respektive bearbetad frukt och bearbetade grönsaker införlivas i denna förordning, bör dessa gemensamma organisationer av marknaden i ändras i viss mån.

121. I denna förordning införlivas bestämmelser rörande tillämpligheten i fråga om fördragets konkurrensregler. Sådana bestämmelser har hittills styrts av rådets förordning (EG) nr 1184/2006. Den förordningen måste ändras så att det står klart att dess bestämmelser gäller för produkter förtecknade i bilaga I till fördraget som inte omfattas av denna förordning.

122. I denna förordning ingår de aspekter som ingick i de förordningar som anges i skälen 2 och 3, med undantag av de som ingår i förordningarna (EG) nr 2200/96, (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 1493/1999. I denna förordning ingår aspekter av följande förordningar:

123. Förordning (EG) nr 2729/75.

124. Rådets förordning (EEG) nr 707/76 av den 25 mars 1976 om godkännande av producentgrupper inom silkesodlingssektorn[45].

125. Rådets förordning (EEG) nr 1055/77 av den 17 maj 1977 om lagring och förflyttning av produkter som köpts upp av ett interventionsorgan[46].

126. Rådets förordning (EEG) nr 2931/79 av den 20 december 1979 om beviljande av bistånd vid export av jordbruksprodukter som kan komma ifråga för förmånsbehandling vid import till tredje land[47].

127. Förordning (EG) nr 1898/87.

128. Förordning (EG) nr 3730/87.

129. Rådets förordning (EEG) nr 386/90 av den 12 februari 1990 om kontroll i samband med export av jordbruksprodukter som berättigar till exportbidrag eller andra belopp[48].

130. Rådets förordning (EEG) nr 1186/90 av den 7 maj 1990 om utökning av omfattningen av gemenskapens klassificeringsskala för slaktkroppar av vuxna nötkreatur[49].

131. Förordning (EEG) nr 2204/90.

132. Rådets förordning (EEG) nr 2077/92 av den 30 juni 1992 om branschorganisationer och branschavtal inom tobakssektorn[50].

133. Förordning (EG) nr 2991/94.

134. Förordning (EG) nr 2597/97.

135. Rådets förordning (EG) nr 2250/1999 av den 22 oktober 1999 om tullkvoten för smör med ursprung i Nya Zeeland[51].

136. Förordning (EG) nr 1788/2003.

137. Rådets förordning (EG) nr 1183/2006 av den 24 juli 2006 om fastställande av en gemenskapsskala för klassificering av slaktkroppar av vuxna nötkreatur[52].

138. Dessa förordningar bör därför upphöra att gälla. Det bör dock föreskrivas att övergången från de nuvarande gemensamma organisationerna av marknaden till denna förordning endast gäller från början av regleringsåren för de berörda produkterna. Därför bör de respektive förordningarna fortsätta att gälla fram till slutet av det motsvarande regleringsåret 2007/2008. Om inget regleringsår fastställts bör denna förordning träda i kraft den 1 januari 2008 och de respektive förordningarna för de nuvarande gemensamma organisationerna av marknaden bör därför fortsätta att gälla till den tidpunkten. När det gäller förordningarna (EEG) nr 386/90, (EEG) nr 1186/90 och (EG) nr 1183/2006 överförs, genom denna förordning, behörigheten att fatta beslut i sakfrågor som behandlas i dessa förordningar till kommissionen. Kommissionen bör få ytterligare en tid på sig att fastställa bestämmelser rörande detta. Förordningarna bör därför fortsätta att gälla till och med den 31 december 2008.

139. Följande rådsförordningar har blivit överflödiga och bör upphävas:

140. Rådets förordning (EEG) nr 2517/69 av den 9 december 1969 laying down certain measures for reorganising Community fruit production[53].

141. Rådets förordning (EEG) nr 2728/75 av den 29 oktober 1975 om stöd till produktion av och handel med potatisstärkelse och potatis för stärkelseframställning[54].

142. Rådets förordning (EEG) nr 1358/80 av den 5 juni 1980 om fastställande av oreinterings- och interventionspriset för vuxna nötkreatur för 1980/81 års regleringsår och införande av en gemenskapsskala för klassificering av slaktkroppar av vuxna nötkreatur[55].

143. Rådets förordning (EEG) nr 4088/87 av den 21 december 1987 om fastställande av villkoren för tillämpning av förmånstullar på import av vissa blommor med ursprung i Cypern, Israel och Jordanien[56].

144. Rådets beslut 74/583/EEG av den 20 november 1974 om övervakning av omsättning av socker[57].

145. Övergången från de nuvarande systemen enligt bestämmelser och förordningar som ersättas av denna förordning kan komma att innebära svårigheter som inte behandlas i denna förordning. För att kunna hantera sådana svårigheter, bör kommissionen få möjlighet att vidta övergångsåtgärder.

146. Denna förordning bör som regel träda i kraft den 1 januari 2008. För att de nya bestämmelserna inte skall påverka regleringsår som pågår vid den tidpunkten, bör det, för vissa produkter, föreskrivas vissa undantag när det gäller det datum då denna förordning skall träda i kraft.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

DEL I INLEDANDE BESTÄMMELSER

Artikel 1 Tillämpningsområde

1. Genom denna förordning upprättas en gemensam organisation av marknaden för produkter inom följande sektorer som förtecknas i bilaga I:

a) Spannmål, del I i bilaga I (nedan kallad spannmålsektorn).

b) Ris, del II i bilaga I (nedan kallad rissektorn).

c) Socker, del III i bilaga I (nedan kallad sockersektorn).

d) Torkat foder, del IV i bilaga I (nedan kallad sektorn för torkat foder).

e) Utsäde, del V i bilaga I (nedan kallad sektorn för utsäde).

f) Humle, del VI i bilaga I (nedan kallad humlesektorn).

g) Olivolja och bordsoliver, del VII i bilaga I (nedan kallad olivsektorn).

h) Lin och hampa, del VIII i bilaga I (nedan kallad sektorn för lin och hampa).

i) Frukt och grönsaker, del IX i bilaga I (nedan kallad sektorn för frukt och grönsaker).

j) Bearbetad frukt och bearbetade grönsaker, del IX i bilaga I (nedan kallad sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker).

k) Bananer, del XI i bilaga I (nedan kallad banansektorn).

l) Vin, del XII i bilaga I (nedan kallad vinsektorn). ;

m) Levande växter, del XIII i bilaga I (nedan kallad sektorn för levande växter).

n) Råtobak, del XIV i bilaga I (nedan kallad sektorn för råtobak).

o) Nötkött, del XV i bilaga I (nedan kallad nötköttssektorn).

p) Mjölk och mjölkprodukter, del XVI i bilaga I (nedan kallad sektorn för mjölk och mjölkprodukter).

q) Griskött, del XVII i bilaga I (nedan kallad grisköttssektorn).

r) Får- och getkött, del XVIII i bilaga I (nedan kallad sektorn för får- och getkött).

s) Ägg, del XIX i bilaga I (nedan kallad äggsektorn).

f) Fjäderfäkött, del XX i bilaga I (nedan kallad sektorn för fjäderfäkött).

u) Andra produkter, del XXI i bilaga I.

2. När det gäller sektorerna för frukt och grönsaker, bearbetad frukt och bearbetade grönsaker samt vin, skall endast följande bestämmelser enligt denna förordning tillämpas:

a) artiklarna 3 och 4

b) del IV

c) artikel 183

d) artikel 184

e) artikel 185

f) artikel 188 och artikel 189 första stycket

g) artikel 195 a.

3. Genom denna förordning fastställs särskilda åtgärder för följande sektorer som förtecknas nedan och som eventuellt definieras i bilaga II:

a) Etanol som framställts av jordbruksprodukter, del I i bilaga II (nedan kallad etanolsektorn).

b) Biodlingsprodukter, del II i bilaga I (nedan kallad sektorn för biodlingsprodukter).

c) Silkesodling, del III i bilaga I (nedan kallad sektorn för silkesodling).

Artikel 2 Definitioner

1. I denna förordning används de definitioner rörande vissa sektorer som förtecknas i bilaga III.

2. I denna förordning avses med

a) jordbrukare : jordbrukare enligt definitionen i artikel 2 a i förordning (EG) nr 1782/2003,

b) utbetalande organ : det eller de organ som utsetts av en medlemsstat i enlighet med förordning (EG) nr 1290/2005.

Artikel 3 Regleringsår

1. Följande regleringsår skall fastställas:

a) 1 januari–31 december under ett givet år för banansektorn,

b) 1 april–31 mars det påföljande året för:

i) sektorn för torkat foder,

ii) sektorn för silkesodling,

c) 1 juli – 30 juni det påföljande året för:

i) spannmålssektorn,

ii) sektorn för utsäde,

iii) olivsektorn,

iv) sektorn för lin och hampa,

v) sektorn för mjölk och mjölkprodukter,

d) 1 augusti–31 juli det påföljande året för vinsektorn,

e) 1 september–31 augusti det påföljande året för rissektorn,

f) 1 oktober–30 september det påföljande året för sockersektorn.

2. För produkter inom sektorerna för frukt och grönsaker och bearbetad frukt och bearbetade grönsaker skall regleringsåren, om nödvändigt, fastställas av kommissionen.

Artikel 4 Tillämpningsföreskrifter

Kommissionen får anta tillämpningsföreskrifter för artiklarna 2 och 3, särskilt när det gäller fastställandet av omräkningskurserna för ris i olika bearbetningsstadier, bearbetningskostnaderna och värdet av biprodukter.

Kommissionen får ändra de definitioner rörande ris som fastställs i del I i bilaga III och den definition av AVS/Indien-socker som fastställs i del II punkt 12, i samma bilaga.

DEL II DEN INRE MARKNADEN

AVDELNING I MARKNADSINTERVENTION

KAPITEL I OFFENTLIG INTERVENTION OCH PRIVAT LAGRING

AVSNITT I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 5 Tillämpningsområde

1. I detta kapitel fastställs bestämmelser rörande, i tillämpliga fall, interventionsuppköp och beviljande av stöd för privat lagring när det gäller följande sektorer:

a) Spannmål.

b) Ris.

c) Socker.

d) Oliver.

e) Nötkött.

f) Mjölk och mjölkprodukter.

g) Griskött.

h) Får- och getkött.

2. I detta kapitel avses med

a) spannmål : spannmål som skördats i gemenskapen,

b) mjölk : komjölk som producerats i gemenskapen,

c) skummjölk : skummjölk som direkt och uteslutande har framställts av komjölk som har producerats i gemenskapen,

d) grädde : grädde som direkt och uteslutande är framställd av mjölk.

Artikel 6 Ursprung i gemenskapen

Om inte annat följer av artikel 5.2 skall endast produkter med ursprung i gemenskapen berättiga till uppköp inom ramen för offentlig intervention eller beviljande av stöd för privat lagring.

Artikel 7 Referenspriser

1. För produkter som omfattas av interventionsåtgärder enligt artikel 5.1 skall följande referenspriser tillämpas:

a) När det gäller spannmålssektorn:

101,31 euro/ton, månatligen ökat enligt följande:

- november: med 0,46 euro/ton,

- december: med 0,92 euro/ton,

- januari: med 1,38 euro/ton,

- februari: med 1,84 euro/ton,

- mars: med 2,30 euro/ton,

- april: med 2,76 euro/ton,

- maj med 3,22 euro/ton,

- juni: med 3,22 euro/ton.

Det pris som gäller för majs och sorghum i juni skall fortsätta att gälla i juli, augusti och september samma år.

b) När det gäller paddyris, 150 euro/ton för standardkvalitet enligt kommissionens definition, med hänsyn tagen till marknads- och handelssituationen och all relevant utveckling med avseende på denna, särskilt marknadsmässig kvalitet, avkastningsegenskaper och vattenhalt.

c) När det gäller socker:

i) för vitsocker:

- 541,5 euro/ton för regleringsåret 2008/2009,

- 404,4 euro/ton från och med regleringsåret 2009/2010.

ii) för råsocker:

- 448,8 euro/ton för regleringsåret 2008/2009,

- 335,2 euro/ton från och med regleringsåret 2009/2010.

De referenspriser som avses i led i och led ii skall tillämpas på socker i lösvikt av standardkvalitet fritt fabriken, enligt kommissionens definition med hänsyn tagen till marknads- och handelssituationen och all relevant utveckling med avseende på denna, särskilt marknadsmässig kvalitet i fråga om vitsocker samt, när det gäller råsocker, dess avkastning uttryckt i vitsocker.

d) När det gäller nötköttssektorn, 2 224 euro/ton för slaktkroppar av handjur av nötkreatur av standardkvalitet enligt kommissionens definition i gemenskapens klassificeringsskala för slaktkroppar enligt led a i artikel 39.1.

e) När det gäller sektorn för mjölk och mjölkprodukter:

i) 246,39 euro per 100 kg för smör,

ii) 174,69 euro per 100 kg för skummjölkspulver.

f) När det gäller grisköttssektorn, 1 509,39 euro/ton för slaktkroppar av svin av standardkvalitet enligt kommissionens definition i gemenskapens klassificeringsskala för slaktkroppar enligt led a i artikel 39.1.

2. Rådet kan, mot bakgrund av produktions- och marknadsutvecklingen och med tillämpning av det förfarande som fastställs i artikel 37.2 i fördraget, ändra de referenspriser som fastställs i punkt 1 i denna artikel.

Artikel 8 Prisrapportering på sockermarknaden

Kommissionen skall inrätta ett informationssystem för priser på sockermarknaden, inklusive ett system för offentliggörande av prisnivåer för sockermarknaden.

Systemet skall basera sig på information från företag som producerar vitsocker eller från andra aktörer inom sockerhandeln. Informationen skall omfattas av sekretess. Kommissionen skall se till att den offentliggjorda informationen inte gör det möjligt att identifiera enskilda företags eller aktörers priser.

AVSNITT II OFFENTLIG INTERVENTION

UNDERAVSNITT IALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 9 Produkter som berättigar till offentlig intervention

Offentlig intervention skall tillämpas i fråga om följande produkter om inte annat följer av detta avsnitt och de ytterligare krav och villkor som skall fastställas av kommissionen i enlighet med artikel 40:

a) vanligt vete, durumvete, korn, majs och sorghum,

b) paddyris,

c) allt vitsocker eller råsocker förutsatt att detta socker har tillverkats enligt kvot och av betor eller rör som skördats i gemenskapen,

d) färskt eller kylt kött av nötkreatur eller andra oxdjur med KN-numren 0201 10 00 och 0201 20 20 till 0201 20 50,

e) smör som direkt och uteslutande är framställt av pastöriserad grädde i ett godkänt företag i gemenskapen och som har en lägsta smörfetthalt av 82 viktprocent och en högsta vattenhalt av 16 viktprocent,

f) skummjölkspulver av högsta kvalitet som framställts genom spraytorkning och som, i ett företag som är godkänt av gemenskapen, direkt och uteslutande är framställt av skummjölk med en lägsta proteinhalt på 35,6 viktprocent beräknat på den fettfria torrsubstansen.

UNDERAVSNITT IIINLEDANDE OCH AVBRYTANDE AV UPPKÖP

Artikel 10 Spannmål

1. För spannmålsprodukter får interventionsinköp ske under följande perioder:

a) 1 augusti–30 april för Grekland, Spanien, Italien och Portugal.

b) 1 december–30 juni för Sverige.

c) 1 november–31 maj för övriga medlemsstater.

2. Om interventionsperioden i Sverige leder till att sådana spannmålsprodukter skickas från andra medlemsstater till intervention i Sverige, skall kommissionen anta bestämmelser för att åtgärda situationen.

Artikel 11 Ris

För paddyris får interventionsinköp ske under perioden 1 april–31 juli. Interventionsinköpen skall vara begränsade till 75 000 ton per period.

Artikel 12 Socker

1. För socker får interventionsinköp ske under regleringsåren 2008/2009 och 2009/2010. Inköp enligt offentlig intervention skall vara begränsade till en kvantitet av 600 000 ton, uttryckt i vitsocker, per regleringsår.

2. Socker som lagras i enlighet med bestämmelserna i punkt 1 under ett regleringsår får inte omfattas av någon annan lagringsåtgärd enligt artikel 29, 40 eller 60.

Artikel 13 Nötkött

1. Om det genomsnittliga marknadspris i en medlemsstat eller i en region i en medlemsstat som är noterat på grundval av den gemenskapsskala som antagits i enlighet med artikel 39.1 a, under en period av två på varandra följande veckor understiger 1 560 euro per ton, skall kommissionen inleda offentlig intervention för nötkött.

2. Kommissionen skall fatta beslut om avslutning av interventionsuppköp när det förhållande som avses i punkt 1 under minst en vecka inte längre råder.

Artikel 14 Smör

1. Om marknadspriserna på smör i en eller flera medlemsstater under två på varandra följande veckor sjunker till en nivå som är lägre än 92 % av referenspriset, skall kommissionen inleda offentlig intervention i den eller de berörda medlemsstaterna under perioden 1 mars–31 augusti ett visst år.

2. När marknadspriserna i den eller de berörda medlemsstaterna under två på varandra följande veckor uppgår till 92 % eller mer av referenspriset, skall kommissionen avbryta interventionsinköpen.

När de kvantiteter som bjuds ut till intervention under den period som föreskrivs i första stycket överstiger 30 000 ton, får kommissionen avbryta interventionsinköpen. I detta fall får inköpen ske genom anbudsförfarande på grundval av specifikationer som skall fastställas av kommissionen.

3. Kommissionen skall utfärda närmare föreskrifter för fastställandet av marknadspriserna för smör.

Artikel 15 Skummjölkspulver

För skummjölkspulver får interventionsinköp ske under perioden 1 mars–31 augusti.

Kommissionen får emellertid avbryta offentlig intervention så snart de kvantiteter som erbjuds för intervention under den perioden överstiger 109 000 ton. I detta fall får inköpen ske genom anbudsförfarande på grundval av specifikationer som skall fastställas av kommissionen.

UNDERAVSNITT IIIINTERVENTIONSPRIS

Artikel 16 Spannmål

Det interventionspris för spannmål som skall gälla vid inköp, skall motsvara referenspriset.

Om kvaliteten på de produkter som erbjuds det utbetalande organet avviker från standardkvaliteten skall interventionspriset emellertid justeras med tillämpning av prisökningar eller prisminskningar.

Artikel 17 Ris

Det interventionspris för ris som skall gälla vid inköp, skall motsvara referenspriset.

Om kvaliteten på de produkter som erbjuds det utbetalande organet avviker från standardkvaliteten skall interventionspriset emellertid justeras med tillämpning av prisökningar eller prisminskningar.

Prisökningar och prisminskningar kan också fastställas av kommissionen i syfte att säkerställa att produktionen inriktas på vissa sorter.

Artikel 18 Socker

Socker skall köpas in till 80 % av det referenspris som fastställts för det regleringsår som följer på det regleringsår under vilket erbjudandet görs.

Om kvaliteten på det socker som erbjuds det utbetalande organet avviker från den standardkvalitet enligt artikel 7.1 c, för vilken referenspriset fastställts, skall interventionspriset höjas eller sänkas i motsvarande grad.

Artikel 19 Nötkött

1. För nötkött skall interventionspriserna och de godtagna interventionskvantiteterna fastställas av kommissionen genom anbudssförfaranden. Under särskilda omständigheter får de fastställas per medlemsstat eller region på grundval av noterade genomsnittliga marknadspriser.

2. Endast sådana offerter kan godtas som motsvarar eller understiger det genomsnittliga marknadspris som är noterat i en medlemsstat eller i en region i en medlemsstat med tillägg av ett belopp som skall fastställas på grundval av objektiva kriterier.

Artikel 20 Smör

Utan att det påverkar fastställandet av interventionspriset genom ett anbudsförfarande i det fall som avses i artikel 14.2 andra stycket, skall smör köpas in till 90 % av referenspriset.

Artikel 21 Skummjölkspulver

Utan att det påverkar fastställandet av interventionspriset genom ett anbudsförfarande i det fall som avses i artikel 15 andra stycket, skall det interventionspris till vilket skummjölkspulver skall köpas in motsvara referenspriset.

Om den faktiska proteinhalten underskrider den lägsta proteinhalt på 35,6 % som fastställs i artikel 9 f men uppgår till minst 31,4 % av den fettfria torrsubstansen, skall interventionspriset motsvara referenspriset minskat med 1,75 % för varje procentenhet med vilken halten på 35,6 % underskrids.

UNDERAVSNITT IVAVSÄTTNING AV INTERVENTIONSPRODUKTER

Artikel 22 Allmänna principer

Avsättning av produkter som köpts upp inom ramen för offentlig intervention skall ske så att det inte uppstår några störningar på marknaden och så att uppköparna garanteras lika tillträde till varorna och likabehandling.

Artikel 23 Avsättning av socker

De utbetalande organen får endast sälja socker som köpts upp inom ramen för offentlig intervention till ett pris som är högre än det fastställda referenspriset för det regleringsår då försäljningen sker.

Om de åtaganden beaktas som följer av avtal som ingåtts enligt artikel 300 i fördraget får kommissionen dock besluta att interventionsorganen

a) får sälja socker till ett pris som motsvarar eller är lägre än det referenspris som avses i första stycket, om sockret är avsett

i) att användas som djurfoder, eller

ii) att exporteras, antingen utan ytterligare bearbetning eller efter bearbetning till produkter som förtecknas i bilaga I till fördraget eller till varor som förtecknas i del III i bilaga XVII till denna förordning,

b) för konsumtion som livsmedel på gemenskapens inre marknad, får göra obearbetat socker som de innehar tillgängligt för välgörenhetsorganisationer – som skall vara erkända av den berörda medlemsstaten eller, om en medlemsstat inte har erkänt någon sådan organisation, av kommissionen – till ett pris som är lägre än det gällande referenspriset eller gratis för distribution som ett led i katastrofbiståndsinsatser.

Artikel 24 Gratisutdelning till de sämst ställda i gemenskapen

1. Produkter i interventionslager skall göras tillgängliga för vissa utsedda organisationer så att livsmedel i enlighet med en årsplan kan delas till dem som har det sämst ställt i gemenskapen.

Utdelningen skall

a) vara gratis, eller

b) ske till pris som under inga omständigheter överstiger vad som kan anses berättigat med hänsyn till de kostnader som de utsedda organisationerna ådrar sig i samband med genomförandet av åtgärden.

2. En produkt får anskaffas på gemenskapsmarknaden

a) om det under genomförandet av den årsplan som avses i punkt 1 uppstår en tillfällig brist på denna produkt i gemenskapens interventionslager och förutsatt att detta krävs för att planen skall kunna genomföras i en eller flera medlemsstater, eller

b) om det för att genomföra planen skulle visa sig nödvändigt med ett överförande mellan medlemsstater av små mängder varor, som befinner sig i interventionslager i en annan medlemsstat än den eller de medlemsstater där varan behövs.

3. De berörda medlemsstaterna skall utse de organisationer som avses i punkt 1 och skall i god tid varje år anmäla till kommissionen att de önskar tillämpa detta program.

4. De produkter som avses i punkterna 1 och 2 skall frisläppas utan kostnad till de utsedda organisationerna. Bokföringsvärdet för sådana produkter skall vara lika med interventionspriset, vid behov anpassat med hjälp av koefficienter som tar hänsyn till kvalitetsskillnader.

5. Om inte annat följer av artikel 183, skall de produkter som görs tillgängliga enligt punkterna 1 och 2 finansieras genom anslag under tillämplig budgetrubrik för EGJF inom ramen för Europeiska gemenskapernas budget. Åtgärder får även vidtas så att denna finansiering bidrar till att täcka kostnaderna för transport av produkter från interventionscentralerna och de utsedda organisationernas administrativa kostnader i samband med genomförandet av det program som fastställs i denna artikel, med undantag av eventuella kostnader som kan bäras av stödmottagaren inom ramen för tillämpningen av punkterna 1 och 2.

AVSNITT III PRIVAT LAGRING

UNDERAVSNITT IOBLIGATORISKT STÖD

Artikel 25 Stödberättigande produkter

Stöd för privat lagring skall beviljas i fråga om följande produkter om inte annat följer av de villkor som fastställs i detta avsnitt och de ytterligare krav och villkor som skall fastställas av kommissionen i enlighet med artikel 40:

a) när det gäller smör:

i) grädde,

ii) osaltat smör som är framställt av grädde eller mjölk i ett godkänt företag i gemenskapen med en lägsta smörfetthalt av 82 viktprocent och en högsta vattenhalt av 16 viktprocent,

iii) saltat smör som är framställt av grädde eller mjölk i ett godkänt företag i gemenskapen med en lägsta smörfetthalt av 80 viktprocent, en högsta vattenhalt av 16 viktprocent och en högsta salthalt av 2 viktprocent,

b) när det gäller ost:

i) ost av sorten Grana Padano som är minst nio månader gammal,

ii) ost av sorten Parmigiano Reggiano som är minst femton månader gammal,

iii) ost av sorten Provolone som är minst tre månader gammal.

Artikel 26 Villkor och stödnivå för smör

Smöret skall klassificeras enligt nationella kvalitetsklasser som skall fastställas av kommissionen och skall vara märkt i enlighet med detta.

Stödbeloppet skall fastställas av kommissionen med hänsyn till lagringskostnaderna och den sannolika prisutvecklingen för färskt smör och lagrat smör.

Om det vid utlagringen har skett en negativ förändring på marknaden, och denna utveckling inte kunde förutses vid tiden för inlagringen, får stödet ökas.

Artikel 27 Villkor och stödnivå för ost

Kommissionen skall fastställa de villkor och det stödbelopp som skall gälla för ost. Stödbeloppet skall fastställas med beaktande av lagringskostnaderna och den sannolika utvecklingen av marknadspriserna.

Kommissionens åtgärder enligt första stycket skall genomföras av det utbetalande organ som har utsetts av den medlemsstat där de berörda ostarna är framställda och där de får märkas med ursprungsbeteckningen.

UNDERAVSNITT IIICKE OBLIGATORISKT STÖD

Artikel 28 Stödberättigande produkter

1. Stöd för privat lagring kan beviljas i fråga om följande produkter om inte annat följer av de villkor som fastställs i detta avsnitt och de ytterligare krav och villkor som skall fastställas av kommissionen i enlighet med artikel 40:

a) vitsocker,

b) olivolja,

c) färskt eller kylt kött av fullvuxna nötkreatur i form av slaktkroppar, halva slaktkroppar, kompenserade kvartsparter, framkvartsparter eller bakkvartsparter klassificerade enligt den gemenskapsskala som antagits i enlighet med artikel 39.1,

d) skummjölkspulver av högsta kvalitet som, i ett företag som är godkänt i gemenskapen, direkt och uteslutande framställts av skummjölk,

e) lagringsbeständig ost och ost som är tillverkad av får- och/eller getmjölk och som kräver minst sex månaders lagring,

f) griskött,

g) får- och getkött.

Kommissionen kan ändra förteckningen över produkter enligt led b i första stycket, om marknadssituationen kräver detta.

2. Kommissionen skall fastställa det stöd för privat lagring som avses i punkt 1 i förväg eller genom anbudsförfaranden.

Artikel 29 Villkor för vitsocker

1. Om det genomsnittliga gemenskapspris som noterats för vitsocker understiger referenspriset under en representativ period, och på grund av marknadssituationen troligen kommer att ligga kvar på den nivån, får kommissionen bevilja stöd för privat lagring av vitsocker till företag som har tilldelats en sockerkvot.

2. Socker som under ett regleringsår lagras i enlighet med punkt 1 får inte omfattas av andra lagringsåtgärder i enlighet med artikel 12, 49 eller 60.

Artikel 30 Villkor för olivolja

Vid allvarliga störningar på marknaden i vissa regioner i gemenskapen får kommissionen besluta att ge organ som erbjuder tillräckliga garantier och som är godkända av medlemsstaterna tillstånd att ingå lagringsavtal för den olivolja de saluför, bland annat när det genomsnittspris som noterats på marknaden under en representativ period är lägre än

a) 1 779 euro/ton för extra jungfruolja, eller

b) 1 710 euro/ton för jungfruolja, eller

c) 1 524 euro/ton för bomolja vars innehåll av fria fettsyror är 2 grader (här skall detta belopp minskas med 36,70 euro/ton för varje extra surhetsgrad).

Artikel 31 Villkor för nötköttsprodukter

När det genomsnittliga marknadspris som noterats i gemenskapen på grundval av den gemenskapsskala som antagits i enlighet med artikel 39 b är och sannolikt kommer att förbli lägre än 103 % av referenspriset, får kommissionen fatta beslut om att bevilja stöd för privat lagring.

Artikel 32 Villkor för skummjölkspulver

Kommissionen får besluta att bevilja stöd för privat lagring av skummjölkpulver, särskilt om pris- och lagerutvecklingen för denna produkt visar på en allvarlig obalans på marknaden som kan elimineras eller minskas genom säsongslagring.

Artikel 33 Villkor för ost

1. Om prisutvecklingen och lagringssituationen för ostprodukter enligt artikel 28.1 e visar på en allvarlig obalans på marknaden som kan elimineras eller minskas genom säsonglagring, får kommissionen besluta att bevilja stöd för privat lagring.

2. Om nivån på marknadspriserna för de ostar som lagras är högre när lagringsavtalen löper ut än när avtalen undertecknades kan kommissionen besluta att justera stödbeloppet i enlighet med detta.

Artikel 34 Villkor för griskött

1. När det genomsnittliga marknadspriset i gemenskapen på slaktkroppar av gris − fastställt efter de priser som noterats på de representativa marknaderna i gemenskapen och som är vägda genom koefficienter som anger den relativa storleken på grisbeståndet i varje medlemsstat − är och sannolikt kommer att förbli lägre än 103 % av referenspriset får kommissionen besluta att bevilja stöd för privat lagring.

2. Kommissionen skall upprätta en förteckning över de representativa marknader som avses i punkt 1.

Artikel 35 Villkor för får- och getkött

Kommissionen får besluta att bevilja stöd till privat lagring om marknadsläget för får- och getkött är särskilt svårt i ett eller flera av följande prisnoteringsområden:

a) Storbritannien,

b) Nordirland,

c) alla medlemsstater utom Förenade kungariket, var för sig.

AVSNITT IVGEMENSAMMA BESTÄMMELSER

Artikel 36 Lagringsbestämmelser

1. Utbetalande organ får inte lagra inköpta produkter utanför den medlemsstat där de är belägna, om de inte först fått kommissionens tillstånd till detta.

Belgien och Luxemburg skall betraktas som en enda medlemsstat vid tillämpningen av denna artikel.

2. Tillstånd skall ges om lagring är nödvändig och hänsyn skall därvid tas till följande omständigheter:

a) Möjligheterna till och behovet av lagring i den medlemsstat där det utbetalande organet är beläget och i övriga medlemsstater.

b) Eventuella ytterligare kostnader som kan uppstå till följd av lagringen i den medlemsstat där det utbetalande organet är beläget eller till följd av transporter.

3. Tillstånd till lagring i tredjeland skall endast ges om lagring i en annan medlemsstat, på grund av bestämmelserna i punkt 2, leder till betydande svårigheter.

4. De uppgifter som avses i punkt 2 a skall sammanställas efter samråd med alla medlemsstaterna.

5. Tullar och eventuella andra belopp som skall betalas ut eller erläggas enligt den gemensamma jordbrukspolitiken skall inte tillämpas i fråga om produkter

a) som transporteras med stöd av tillstånd beviljat enligt punkt 1, 2 eller 3, eller

b) överförs från ett utbetalande organ till ett annat.

6. Ett utbetalande organ som utnyttjar ett tillstånd enligt punkt 1, 2 eller 3 skall ansvara för produkter som lagras utanför den medlemsstat där det är beläget.

7. Produkter som lagras av ett utbetalande organ utanför den medlemsstat där det utbetalande organet är beläget och som inte återförs till den medlemsstaten, skall avsättas till de priser och i enlighet med de villkor som fastställts eller som kommer att fastställas för lagringsplatsen.

Artikel 37 Bestämmelser för anbudsförfaranden

Alla berörda personer skall garanteras lika tillträde till anbudsförfarandena.

Företrädesvis skall sådana anbud som är mest fördelaktiga för gemenskapen väljas ut. Anbudsförfarandet behöver dock inte nödvändigtvis utmynna i tilldelning av kontrakt.

Artikel 38 Interventionsorter

1. Kommissionen skall utse de interventionsorter där produkter från sektorerna för spannmål och ris som köpts in inom ramen för offentlig intervention kan lagras, samt fastställa de villkor som skall gälla för dessa.

När det gäller produkter inom spannmålssektorn kan kommissionen utse en interventionsort per spannmålsslag.

2. Vid upprättandet av förteckningen över interventionsorter skall kommissionen framför allt ta hänsyn till följande faktorer:

a) Orternas läge i områden där det finns ett överskott av de berörda produkterna.

b) Tillgången till tillräckligt stora lokaler och teknisk utrustning.

c) Fördelaktigt läge med avseende på transportmöjligheter.

Artikel 39 Klassificering av slaktkroppar

1. Kommissionen skall fastställa gemenskapsskalor för klassificering av slaktkroppar samt bestämmelser om medlemsstaternas prisrapportering rörande vissa produkter, för följande sektorer:

a) Nötkött från fullvuxna nötkreatur.

b) Griskött.

c) Får- och getkött.

2. När kommissionen fastställer gemenskapsskalor enligt punkt 1 skall den stödja sig på följande kriterier:

a) För slaktkroppar av fullvuxna nötkreatur skall klassificeringen enligt skalan ske med utgångspunkt i konformation och fettansättningsgrad, vilket gör det möjligt att dela in slaktkropparna i klasser samt identifiera de klassificerade slaktkropparna.

b) För slaktkroppar av gris skall klassificeringen enligt skalan ske med utgångspunkt i andelen kött i förhållande till slaktkroppens vikt, vara baserat på principen om direkt konstaterande av innehållet av kött på grundval av objektiv mätning samt möjliggöra indelning av slaktkropparna i klasser samt identifiering av dem.

c) För slaktkroppar av får och getter skall klassificeringen enligt skalan ske med utgångspunkt i konformation och fettansättningsgrad, vilket gör det möjligt att dela in slaktkropparna i klasser samt identifiera de klassificerade slaktkropparna.

När det gäller slaktkroppar av lätta lamm kan andra kriterier användas, särskilt i fråga om vikt, köttets färg och fettets färg.

Artikel 40 Tillämpningsföreskrifter

Utan att det påverkar särskilda befogenheter som tilldelas kommissionen genom detta kapitel, skall kommissionen anta tillämpningsföreskrifter för detta kapitel som särskilt kan röra

a) de krav och villkor som skall uppfyllas av de produkter som köps in på offentlig intervention enligt artikel 9 eller för vilka stöd för privat lagring beviljas enligt artiklarna 25 och 28, särskilt när det gäller kvalitet, kvalitetsgrupper, kvalitetsgrader, kategorier, kvantiteter, emballering inklusive märkning, högsta ålder, hållbarhet, det produktstadium till vilket interventionspriset hänför sig och lagringstidens varaktighet,

b) i tillämpliga fall, skalan över prishöjningar och prissänkningar,

c) förfaranden och villkor för det utbetalande organens övertagande samt för beviljande av stöd för privat lagring, särskilt i fråga om

i) ingående av avtal och avtalens innehåll,

ii) den privata lagringens varaktighet och de villkor enligt vilka lagringsperioden, efter det att den fastställts i avtalet, kan förkortas eller förlängas,

iii) de villkor enligt vilka det kan beslutas att de produkter som täcks av avtal om privat lagring åter får släppas ut på marknaden eller avyttras,

iv) den medlemsstat där en ansökan om privat lagring kan lämnas in,

(d) bestämmelser rörande villkoren för avyttring av produkter som köpts in inom ramen för offentlig intervention, särskilt när det gäller försäljningspriser, villkor för uttag från lager, produkternas användning eller destination efter uttaget från lagret (i förekommande fall), kontroller samt, eventuellt, tillämpning av ett system med säkerheter,

e) upprättandet av årsplanen enligt artikel 24.1,

f) villkoret om anskaffning på gemenskapsmarknaden enligt artikel 24.2,

g) bestämmelserna rörande tillstånden enligt artikel 36 och, i den mån detta är absolut nödvändigt, undantag från handelsbestämmelserna,

h) bestämmelser för de förfaranden som skall tillämpas i samband med anbudsförfaranden,

i) bestämmelserna rörande fastställandet av interventionsorter enligt artikel 38.

KAPITEL II SÄRSKILDA INTERVENTIONSÅTGÄRDER

AVSNITT I MARKNADSSTÖDJANDE UNDANTAGSÅTGÄRDER

Artikel 41 Djursjukdomar

1. Kommissionen får anta undantagsåtgärder för att stödja den marknad som påverkas av sådana begränsningar av handeln inom gemenskapen och med tredjeländer som kan bli följden av åtgärder för att förhindra spridning av djursjukdomar.

De åtgärder som avses i punkt 1 skall tillämpas inom följande sektorer:

a) Nötkött.

b) Mjölk och mjölkprodukter.

c) Griskött.

d) Får- och getkött.

e) Ägg.

f) Fjäderfä.

2. De åtgärder som föreskrivs i punkt 1 första stycket skall vidtas på begäran av den eller de medlemsstater som berörs.

De får bara vidtas om den eller de medlemsstater som berörs har vidtagit veterinära och sanitära åtgärder för att snabbt kunna stoppa epizootier, och endast i den omfattning och under den tid som är absolut nödvändigt för att stödja marknaden i fråga.

Artikel 42 Förlorat konsumentförtroende

När det gäller fjäderfäkött och ägg får kommissionen vidta undantagsåtgärder till stöd för marknaden i samband med allvarliga störningar på marknaden som uppstått till följd av förlorat konsumentförtroende på grund av folk- eller djurhälsorisker.

Sådana åtgärder skall vidtas på begäran av den eller de medlemsstater som berörs.

Artikel 43 Finansiering

1. Gemenskapen skall bidra till finansieringen av undantagsåtgärder enligt artiklarna 41 och 42 med ett belopp motsvarande 50 % av de utgifter som medlemsstaterna ådrar sig.

När det gäller sektorerna för nötkött, mjölk och mjölkprodukter, griskött samt får- och getkött, skall kommissionen bidra till finansieringen av åtgärder för att bekämpa mul- och klövsjuka med ett belopp motsvarande 60 % av utgifterna för detta.

2. Om producenterna bidrar till finansieringen av medlemsstaternas utgifter skall medlemsstaterna säkerställa att detta inte leder till en snedvridning av konkurrensen mellan producenter i olika medlemsstater.

3. Artiklarna 87, 88 och 89 i fördraget skall inte tillämpas på medlemsstaternas finansiella bidrag till åtgärder enligt artiklarna 41 och 42.

AVSNITT II ÅTGÄRDER INOM SEKTORERNA FÖR SPANNMÅL OCH RIS

Artikel 44 Särskilda marknadsåtgärder för spannmål

1. När marknadssituationen så kräver, kan kommissionen vidta särskilda interventionsåtgärder med avseende på spannmål.

2. Beslut om de särskilda interventionsåtgärdernas karaktär och tillämpning samt villkor och förfaranden för försäljning eller för annan avsättning av produkter inom ramen för dessa åtgärder skall fattas av kommissionen.

Artikel 45 Särskilda marknadsåtgärder för ris

1. Kommissionen får vidta särskilda åtgärder för att

a) förhindra att offentlig intervention inom rissektorn enligt bestämmelserna i kapitel I avsnitt II i denna avdelning tillämpas i stor skala i vissa regioner i gemenskapen,

b) kompensera för brist på paddyris efter naturkatastrofer.

2. Kommissionen skall anta tillämpningsföreskrifter för denna artikel.

AVSNITT III ÅTGÄRDER INOM SOCKERSEKTORN

Artikel 46 Minimipris för sockerbetor

1. Minimipriset för kvotbetor skall vara

a) 27,83 euro per ton för regleringsåret 2008/2009,

b) 26,29 euro per ton från och med regleringsåret 2009/2010.

2. Det minimipris som avses i punkt 1 skall tillämpas på sockerbetor av sund och god marknadsmässig kvalitet enligt kommissionens definition, med ett sockerinnehåll på 16 % vid mottagandet.

När kommissionen fastställer kvaliteten på socker enligt första stycket skall den ta hänsyn till marknads- och handelssituationen för socker och all utveckling med avseende på denna, särskilt när det gäller marknadsmässig kvalitet.

3. Sockerföretag som köper kvotbetor som är lämpade för bearbetning till socker och är avsedda att bearbetas till kvotsocker skall minst betala minimipriset, med sådana pristillägg eller prisavdrag som motsvarar avvikelser från standardkvaliteten.

Pristillägg och prisavdrag enligt första stycket skall tillämpas i enlighet med tillämpningsbestämmelser som skall fastställas av kommissionen.

4. För de kvantiteter sockerbetor som motsvarar de kvantiteter industrisocker eller överskottssocker som omfattas av den överskottsavgift som föreskrivs i artikel 61, skall sockerföretaget justera inköpspriset så att det blir minst lika med minimipriset.

Artikel 47 Överenskommelser inom branschen

1. Bransch- och leveransavtal skall uppfylla kraven i punkt 3 och i köpevillkoren som skall fastställas av kommissionen, särskilt när det gäller villkoren för köp, leverans och mottagande av sockerbetor samt betalning.

2. Villkoren för köp av sockerbetor och sockerrör skall anges i branschavtal mellan sockerbets- och sockerrörsodlarna och sockerföretagen i gemenskapen.

3. I leveransavtal skall det göras skillnad mellan sockerbetor avsedda för tillverkning av

a) kvotsocker,

b) utomkvotssocker.

4. Varje sockerföretag skall informera den medlemsstat i vilken företaget producerar socker

a) om de kvantiteter av sockerbetor enligt punkt 3 a, för vilka leveransavtal har ingåtts före sådd och om den sockerhalt som dessa avtal utgått från, samt,

b) om det härtill svarande beräknade sockerutbytet.

Medlemsstaterna får begära ytterligare upplysningar.

5. Sockerföretag som inte har ingått några leveransavtal före sådd till minimipriset för kvotbetor för en kvantitet sockerbetor som motsvarar deras kvotsocker, skall betala minst detta minimipris för alla sockerbetor de bearbetar till socker.

6. Branschavtal får med medlemsstatens godkännande avvika från punkterna 3 och 4.

7. Om branschavtal saknas skall medlemsstaten vidta nödvändiga och med denna förordning förenliga åtgärder för att skydda berörda parters intressen.

Artikel 48 Produktionsavgift

1. En produktionsavgift skall tas ut av företagen för deras socker-, isoglukos- och inulinsirapskvoter.

2. Avgiften skall vara 12 euro per ton kvotsocker och kvotinulinsirap. För isoglukos skall avgiften vara 50 % av produktionsavgiften för socker.

3. Medlemsstaten skall ta ut hela produktionsavgiften enligt punkt 1 av de i medlemsstaten etablerade företagen i enlighet med de kvoter som företagen innehaft under regleringsåret.

Företagen skall betala avgiften senast den sista februari regleringsåret i fråga.

4. Företag i gemenskapen som producerar socker och inulinsirap får begära att sockerbets- och sockerrörsodlare och leverantörer av cikoriarot skall betala upp till 50 % av produktionsavgiften.

Artikel 49 Återtag av socker

1. För att bevara den strukturella balansen på marknaden på en prisnivå som ligger nära referenspriset får en procentandel av kvotsocker, kvotisoglukos och kvotinulinsirap, som skall vara densamma för alla medlemsstater, med beaktande av de åtaganden som gemenskapens gjort enligt avtal som ingåtts i enlighet med artikel 300 i fördraget, återtas från marknaden fram till början av nästa regleringsår.

Om så sker skall det traditionella försörjningsbehovet för raffinering av importerat råsocker enligt artikel 147 minskas med samma procentandel för regleringsåret i fråga.

2. Den återtagsprocent som anges i punkt 1 skall fastställas senast den 31 oktober regleringsåret i fråga på grundval av förväntade marknadstrender under det regleringsåret.

3. Företag som innehar en kvot skall under återtagsperioden på egen bekostnad lagra en andel motsvarande återtagsprocenten enligt punkt 1 av sin sockerproduktion under kvot för det berörda regleringsåret.

De sockerkvantiteter som återtas under ett regleringsår skall anses vara de första kvantiteter som produceras inom ramen för nästa regleringsårs kvoter. Med hänsyn till de förväntade trenderna på sockermarknaden kan kommissionen emellertid besluta att hela eller delar av den återtagna kvantiteten socker, isoglukos eller inulinsirap vad beträffar innevarande eller nästa regleringsår skall anses som

a) överskottssocker, överskottsisoglukos eller överskottsinulinsirap som får användas som industrisocker, industriisoglukos eller industriinulinsirap, eller

b) tillfällig kvotproduktion, varav en del får reserveras för export med beaktande av gemenskapens åtaganden enligt avtal som ingåtts i enlighet med artikel 300 i fördraget.

4. Om sockerförsörjningen i gemenskapen är otillräcklig får kommissionen besluta att en viss del av den återtagna kvantiteten socker, isoglukos eller inulinsirap får säljas på gemenskapsmarknaden innan återtagsperioden löper ut.

5. Socker som lagras i enlighet med bestämmelserna i denna artikel under ett regleringsår, får inte omfattas av någon annan lagringsåtgärd enligt artikel 12, 29, eller 60.

Artikel 50 Tillämpningsföreskrifter

Kommissionen får anta tillämpningsföreskrifter för detta avsnitt, särskilt

a) kriterier för företagen när de bland sockerbetsförsäljarna fördelar de kvantiteter sockerbetor som skall omfattas av leveransavtal före sådd enligt artikel 47.4,

b) procenttal för det återtag av kvotsocker som avses i artikel 49.1,

c) villkor för betalning av minimipriset i de fall det återtagna sockret säljs på gemenskapsmarknaden enligt artikel 49.4.

AVSNITT IV ANPASSNING AV UTBUDET

Artikel 51 Åtgärder som underlättar anpassningen av utbudet till marknadens behov

För att stimulera näringslivet att vidta åtgärder för att underlätta anpassningen av utbudet till marknadens behov, med undantag av åtgärder som rör återtag från marknaden, får kommissionen vidta följande åtgärder med avseende på sektorerna för levande växter, nötkött, griskött, får- och getkött, ägg och fjäderfä:

a) Åtgärder som förbättrar kvaliteten.

b) Åtgärder som främjar en bättre organisation av produktion, bearbetning och saluföring.

c) Åtgärder som gör det lättare att följa marknadsprisutvecklingen.

d) Åtgärder som möjliggör prognoser på kort och lång sikt på grundval av de produktionsmedel som används.

KAPITEL III PRODUKTIONSSTYRNING

AVSNITT I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 52 Kvotsystem

1. Ett kvotsystem skall tillämpas för följande produkter:

a) Mjölk och andra mjölkprodukter enligt definitionen i artikel 62 a och 62 b.

b) Socker, isoglukos och inulinsirap.

2. Om en producent överskrider berörd kvot och, när det gäller socker, inte utnyttjar överskottskvantiteterna på ett godkänt sätt, skall en överskottsavgift betalas för dessa kvantiteter.

AVSNITT II SOCKER

UNDERAVSNITT IKVOTTILLDELNING OCH FÖRVALTNING

Artikel 53 Kvottilldelning

1. Nationella och regionala kvoter för produktion av socker, isoglukos och inulinsirap fastställs i bilaga IV.

2. Varje medlemsstat skall tilldela en kvot till alla i medlemsstaten etablerade företag som producerar socker, isoglukos eller inulinsirap, och som är godkända enligt artikel 54.

Kvoten skall vara lika med den kvot respektive företag tilldelades för regleringsåret 2007/2008 i enlighet med förordning (EG) nr 318/2006.

3. Vid tilldelningen av kvoter till sockerföretag med mer än en produktionsenhet skall medlemsstaten anta de åtgärder den finner nödvändiga för att ta lämplig hänsyn till sockerbets- och sockerrörsodlarnas intressen.

Artikel 54 Godkända företag

1. Medlemsstaterna skall på begäran godkänna företag som producerar socker, isoglukos eller inulinsirap eller företag som bearbetar dessa produkter till någon av de produkter som avses i artikel 59.2, förutsatt att företaget

a) kan styrka sin produktionskapacitet på professionella grunder,

b) åtar sig att lämna information och underkasta sig kontroller med anknytning till det här kapitlet,

c) inte har fått sitt godkännande tillfälligt eller slutgiltigt indraget.

2. Godkända företag skall meddela den medlemsstat där företaget skördar eller raffinerar sockerbetor eller sockerrör följande information:

a) De kvantiteter sockerbetor eller sockerrör för vilka leveransavtal har ingåtts, samt motsvarande sockerbets-, sockerrörs- och sockerutbyte per hektar.

b) Uppgifter om förväntade och faktiska leveranser av sockerbetor, sockerrör och råsocker, samt om sockerproduktion och sockerlager.

c) Kvantiteter sålt vitsocker samt priser och villkor.

Artikel 55 Tilläggskvot och kompletterande kvot för isoglukos

1. Under regleringsåret 2008/2008 skall ytterligare en isoglukoskvot på 100 000 ton läggas till det föregående regleringsårets kvot.

Medlemsstaterna skall tilldela företagen tilläggskvoter i proportion till de isoglukoskvoter som tilldelats i enlighet med artikel 53.2.

2. Italien, Litauen och Sverige får på begäran av företag som är etablerade på deras respektive territorier tilldela en kompletterande isoglukoskvot som skall gälla till och med regleringsåret 2009/2010. De maximala kompletterande kvoterna fastställs per medlemsstat i bilaga V.

3. En engångsavgift på 730 euro skall tas ut för de kvoter som företagen tilldelats enligt punkt 2. Den skall tas ut per ton tilldelade kompletterande kvoter.

Artikel 56 Kvotförvaltning

1. Kommissionen skall justera kvoterna i bilaga IV senast den sista februari det föregående regleringsåret för regleringsåren 2008/2009, 2009/2010 och 2010/2011. Justeringarna skall följa tillämpningen av punkt 2 i denna artikel, artikel 55 i denna förordning och artikel 3 i förordning (EG) nr 320/2006.

2. Med beaktande av omstruktureringen enligt förordning (EG) nr 320/2006 skall kommissionen senast den 28 februari 2010, besluta om den gemensamma procentsats som behövs för att minska de befintliga kvoterna för socker, isoglukos och inulinsirap per medlemsstat eller region i syfte att undvika obalans på marknaderna från regleringsåret 2010/2011.

3. Medlemsstaterna skall justera kvoterna för varje företag i enlighet med detta.

Artikel 57 Nationell omfördelning av kvoterna

1. En medlemsstat får minska en socker- eller isoglukoskvot som tilldelats ett företag som är etablerat på dess territorium med högst 10 % för varje regleringsår.

2. Medlemsstaterna får överföra kvoter mellan företag i enlighet med bilaga VI med beaktande av samtliga berörda parters intressen, särskilt sockerbets- och sockerrörsodlarnas intressen.

3. De kvantiteter som erhålls med tillämpning av punkterna 1 och 2 skall av medlemsstaten tilldelas ett eller flera företag på dess territorium, oavsett om företagen i fråga redan har tilldelats kvoter eller inte.

UNDERAVSNITT IIKVOTÖVERSKRIDANDE

Artikel 58 Tillämpningsområde

Socker, isoglukos eller inulinsirap som under ett regleringsår produceras utöver kvoterna i artikel 53 får

a) användas för bearbetning av vissa produkter enligt artikel 59,

b) överföras till kvotproduktionen för nästa regleringsår i enlighet med artikel 60,

c) användas för den särskilda försörjningsordningen för de yttersta randområdena, i enlighet med avdelning II i rådets förordning (EG) nr 247/2006[58],

eller

d) exporteras inom ramen för den kvantitativa gräns som skall fastställas av kommissionen i överensstämmelse med de åtaganden som följer av avtal som ingåtts enligt artikel 300 i fördraget.

Övriga kvantiteter skall omfattas av den överskottsavgift som avses i artikel 61.

Artikel 59 Industrisocker

1. Industrisocker, industriisoglukos och industriinulinsirap får endast användas för produktion av någon av de produkter som avses i punkt 2 om sockret, isoglukosen eller sirapen

a) omfattas av ett leveransavtal som före regleringsårets slut har ingåtts mellan en producent och en användare som båda är godkända enligt artikel 54,

och

b) har levererats till användaren senast den 30 november det påföljande regleringsåret.

2. Kommissionen skall upprätta en förteckning över de produkter för vars produktion industrisockret, industriglukosen och industriinulinsirapen används.

Förteckningen skall särskilt inbegripa följande:

a) Bioetanol, alkohol, rom, levande jäst och kvantiteter av bredbar sirap och sådana produkter som skall bearbetas till "Rinse appelstroop".

b) Vissa industriprodukter utan sockerinnehåll vars bearbetning sker med användning av socker, isoglukos eller inulinsirap.

c) Vissa produkter från den kemiska industrin eller läkemedelsindustrin som innehåller socker, isoglukos eller inulinsirap.

Artikel 60 Överföring av överskottssocker

1. Ett företag får besluta att helt eller delvis till nästa regleringsår överföra de kvantiteter socker, isoglukos eller inulinsirap som företaget tillverkar utöver sina kvoter. Om inte annat följer av punkt 3 skall detta beslut vara oåterkalleligt.

2. Företag som beslutar enligt punkt 1 skall

a) underrätta den berörda medlemsstaten före ett datum som medlemsstaten fastställer

- mellan den 1 februari och den 30 juni under det innevarande regleringsåret om kvantiteter av rörsocker som överförs,

- mellan den 1 februari och den 15 april under det innevarande regleringsåret om andra kvantiteter av socker eller inulinsirap som överförs,

b) åta sig att på egen bekostnad lagra kvantiteterna till utgången av det innevarande regleringsåret.

3. Om ett företags slutliga produktion för regleringsåret i fråga är mindre än vad som beräknades när beslutet om överföring fattades enligt punkt 1, får storleken på den överförda kvantiteten justeras retroaktivt senast den 31 oktober det påföljande regleringsåret.

4. De kvantiteter som överförs skall anses vara de första kvantiteter som produceras inom ramen för nästa regleringsårs kvoter.

5. Socker som lagras i enlighet med bestämmelserna i denna artikel under ett regleringsår, får inte omfattas av någon annan lagringsåtgärd enligt artikel 12, 29 eller 49.

Artikel 61 Överskottsavgift

1. En överskottsavgift skall tas ut för kvantiteter av

a) överskottssocker, överskottsisoglukos och överskottsinulinsirap som producerats under ett regleringsår, utom kvantiteter som har överförts till kvotproduktionen för det påföljande regleringsåret och har lagrats i enlighet med artikel 60 eller kvantiteter enligt artikel 58 c och d,

b) industrisocker, industriisoglukos och industriinulinsirap för vilka det, senast ett datum som skall fastställas av kommissionen, inte har styrkts att de har använts vid bearbetningen av någon av de produkter som avses i artikel 59.2,

c) socker, isoglukos och inulinsirap som dragits tillbaka från marknaden i enlighet med artikel 49 och som inte uppfyller villkoren i artikel 49.3.

2. Överskottsavgiften skall fastställas av kommissionen till en så hög nivå att kvantiteterna enligt punkt 1 inte ackumuleras.

3. Medlemsstaten skall ta ut överskottsavgiften av de i medlemsstaten etablerade företagen på grundval av företagens konstaterade produktionskvantiteter enligt punkt 1 under regleringsåret.

AVSNITT III MJÖLK

UNDERAVSNITT IALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 62 Definitioner

Vid tillämpning av detta underavsnitt avses med

a) mjölk : den produkt som härrör från mjölkning av en eller flera kor,

b) andra mjölkprodukter : alla mjölkprodukter förutom mjölk, särskilt skummjölk, grädde, smör, yoghurt och ost; när så är lämpligt skall dessa räknas om till ”mjölkekvivalenter” med hjälp av koefficienter som skall fastställas av kommissionen,

c) producent : jordbrukare vars jordbruk är beläget inom en medlemsstats geografiska gränser och som producerar och säljer mjölk eller som förbereder sig för att börja med detta inom kort,

d) jordbruksföretag : jordbruksföretag enligt definitionen i artikel 2 b i förordning (EG) nr 1782/2003,

e) uppköpare : företag eller en sammanslutning som köper upp mjölk från producenter

- för att låta den undergå insamling, förpackning, lagring, kylning och bearbetning (även kontraktarbete räknas),

- för att sälja den till ett eller flera företag som behandlar eller bearbetar mjölk eller andra mjölkprodukter.

Som uppköpare betraktas även varje sammanslutning av uppköpare inom samma geografiska område som för medlemmarnas räkning utför det administrativa och bokföringsmässiga arbete som krävs för inbetalningen av avgiften. I samband med tillämpningen av den första meningen i detta stycke skall Grekland betraktas som ett enda geografiskt område där ett offentligt organ får betraktas som sammanslutning av uppköpare.

f) leverans : alla leveranser av enbart mjölk, dvs. inga andra mjölkprodukter, av en producent till en köpare, oavsett om transporten utförs av producenten, en uppköpare, ett företag som behandlar eller bearbetar sådana produkter eller av en tredje part,

g) direktförsäljning : en producents totala försäljning eller samtliga överlåtelser av mjölk direkt till konsumenterna samt en producents totala försäljning eller samtliga överlåtelser av andra mjölkprodukter. Kommissionen kan med iakttagande av definitionen av leverans i led f justera definitionen av direktförsäljning för att bland annat säkerställa att inga mjölkkvantiteter eller kvantiteter av andra mjölkprodukter som saluförs hamnar utanför avgiftssystemet.

h) saluföring : leverans av mjölk eller direktförsäljning av mjölk eller andra mjölkprodukter,

i) individuell kvot : producentens kvot den 1 april i en tolvmånadersperiod,

k) nationell kvot : den kvot som avses i artikel 63 och som fastställs för varje medlemsstat,

l) disponibel kvot : kvot disponibel för producenterna den 31 mars under den tolvmånadersperiod för vilken kvoten har fastställts, med beaktande av all försäljning samt alla överföringar, omställningar och tillfälliga omfördelningar som föreskrivs i den här förordningen och som skett under denna tolvmånadersperiod.

UNDERAVSNITT IIKVOTTILLDELNING OCH FÖRVALTNING

Artikel 63 Nationella kvoter

1. De nationella kvoter för produktion av mjölk och andra mjölkprodukter som saluförs under sju på varandra följande perioder på tolv månader med början den 1 april 2008 (nedan kallade ”tolvmånadersperioder”) fastställs i punkt 1 i bilaga VII.

2. De kvoter som avses i punkt 1 skall fördelas mellan producenter i enlighet med artikel 64, varvid åtskillnad skall göras mellan leveranser och direktförsäljning. Eventuella överskridanden av de nationella kvoterna skall fastställas på nationell nivå inom varje medlemsstat, i enlighet med detta avsnitt och för leveranser och direktförsäljning var för sig.

3. De nationella kvoter som avses i punkt 1 i bilaga VII skall fastställas utan att det påverkar eventuella revideringar med hänsyn till det allmänna marknadsläget eller specifika förhållanden i vissa medlemsstater.

4. För Bulgarien och Rumänien skall en särskild omstruktureringsreserv fastställas enligt punkt 2 i bilaga VII. Denna reserv skall frisläppas från och med den 1 april 2009 i den mån egenkonsumtionen av mjölk och mjölkprodukter i vart och ett av dessa länder har sjunkit sedan 2002.

Beslut om frisläppande av reserven och dess fördelning på leverans- och direktförsäljningskvoter skall fattas av kommissionen på grundval av en rapport som Bulgarien och Rumänien skall lägga fram för kommissionen senast den 31 december 2008. I denna rapport skall det finnas uppgifter om resultat och trender i den faktiska omstruktureringsprocessen inom varje lands mejerisektor, särskilt omställningen från produktion för egenkonsumtion till produktion för marknaden.

5. För Bulgarien, Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Rumänien, Slovenien och Slovakien skall de nationella kvoterna omfatta all komjölk eller mjölkekvivalent som levereras till en uppköpare eller säljs direkt för konsumtion, oavsett om den produceras eller saluförs enligt en övergångsbestämmelse som är tillämplig i dessa länder.

Artikel 64 Individuella kvoter

1. Medlemsstaterna fastställa individuella kvoter för producenterna på grundval av den individuella referenskvantitet eller de individuella referenskvantiteter som tilldelats i enlighet med kapitel 2 i förordning (EEG) nr 1788/2003 för den tolvmånadersperiod som inleds den 1 april 2007.

2. En producent kan ha antingen en eller två individuella kvantiteter, en för leverans och en för försäljning. Omräkningen av en producents kvantiteter från en kvot till en annan kan endast göras av det behöriga organet i medlemsstaten, på vederbörligen motiverad begäran från producenten.

3. Om en producent förfogar över två kvoter skall dennes bidrag till en eventuell avgift beräknas separat på varje kvot.

4. Den del av den finska nationella kvoten som är avdelad för leveranser enligt artikel 63 får ökas upp till 200 000 ton av kommissionen för att kompensera finska Slom-producenter. Denna reserv, som skall tilldelas i enlighet med gemenskapslagstiftningen, skall uteslutande användas för producenter vars rätt att återuppta produktion har påverkats av anslutningen.

5. De individuella kvoterna skall när så krävs ändras för var och en av de aktuella tolvmånadersperioderna, så att summan av de individuella kvoterna avseende leveranser och av dem som avser direktförsäljning inte överstiger den motsvarande del av den nationella kvoten som justerats i enlighet med artikel 66, med hänsyn tagen till eventuella minskningar som gjorts för överföringar till den nationella reserven enligt artikel 68.

Artikel 65 Tilldelning av kvoter ur den nationella reserven

Medlemsstaterna skall fastställa bestämmelser för att, utifrån objektiva kriterier som skall meddelas kommissionen, mellan producenterna kunna fördela alla eller en del av kvoterna i den nationella reserven enligt artikel 68.

Artikel 66 Förvaltning av kvoter

1. För varje medlemsstat och för varje period skall kommissionen, före periodens slut, justera fördelningen mellan leveranser och direktförsäljning av de nationella kvoterna med hänsyn till de omräkningar mellan de individuella kvoterna för leveranser och för direktförsäljning som begärts av producenterna.

2. Medlemsstaterna skall varje år till kommissionen före de datum och enligt de föreskrifter som skall fastställas av kommissionen i enlighet med artikel 185.2, överlämna nödvändiga uppgifter

a) för den justering som avses i punkt 1,

b) för beräkningen av den överskottsavgift som medlemsstaterna skall betala.

Artikel 67 Fetthalt

1. Varje producent skall tilldelas en referenshalt för fett som skall tillämpas på den eller de individuella kvoter som producenten innehar.

2. För de kvoter som tilldelas producenter den 31 mars 2008 i enlighet med artikel 64.1 skall den referenshalt för fett som avses i punkt 1 vara lika med den referenshalt som den dagen gäller för denna kvot.

3. Referensfetthalten skall ändras i och med sådan omräkning som avses i artikel 64.2 och när kvoter förvärvas eller överförs.

4. För nya producenter som har en individuell kvot för leveranser, vilken helt och hållet kommer från den nationella reserven, skall fetthalten fastställas av kommissionen.

5. De individuella referenshalter som avses i punkt 1 skall vid behov justeras när denna förordning träder i kraft och därefter vid tolvmånadersperiodens början när så krävs, så att för varje medlemsstat det vägda medelvärdet av dessa halter inte med mer än 0,1 gram per kg överskrider den referensfetthalt som fastställs i bilaga VIII.

För Rumänien skall den referensfetthalt som fastställs i bilaga VIII ses över på grundval av siffrorna för hela år 2004 och, om så krävs, justeras av kommissionen.

Artikel 68 Nationell reserv

1. Varje medlemsstat skall inrätta en nationell reserv inom ramen för de kvoter som avses i bilaga VII och särskilt med avseende på den tilldelning som föreskrivs i artikel 65. Reserven skall vid behov ökas genom återtagande av kvantiteter enligt artikel 69, genom avdrag från de överföringar som föreskrivs i artikel 73 eller genom en linjär minskning av alla individuella kvoter. Ändamålet för dessa kvoter, dvs. leveranser eller direktförsäljning, skall förbli detsamma.

2. Alla extra kvoter som tilldelas en medlemsstat skall automatiskt sättas in i den nationella reserven och fördelas mellan leveranser och direktförsäljning på grundval av en uppskattning av behoven.

3. För de kvoter som överförts till den nationella reserven skall ingen referenshalt för fett anges.

Artikel 69 Fall då verksamhet upphör

1. När en fysisk eller juridisk person som innehar kvoter under en tolvmånadersperiod inte längre uppfyller kraven enligt artikel 62 c, skall dessa kvoter övergå till den nationella reserven senast den 1 april det påföljande kalenderåret, utom om denna person på nytt blir producent i den mening som avses i artikel 62 c senast den dagen.

Om den berörda fysiska eller juridiska personen på nytt blir producent senast i slutet av den andra tolvmånadersperiod som följer på indragningen av kvoterna, skall hela eller en del av den individuella kvot som dragits in återlämnas senast den 1 april som följer på dagen för ansökan.

2. Om en producent under åtminstone en tolvmånadersperiod inte saluför en kvantitet motsvarande minst 70 % av sin individuella kvot kan medlemsstaten besluta om, och på vilka villkor, den outnyttjade kvoten helt eller delvis skall återgå till den nationella reserven.

Medlemsstaten får fastställa under vilka villkor en kvot skall återgå till den berörda producenten om denne återupptar saluföringen.

3. Punkterna 1 och 2 skall inte tillämpas vid force majeure eller i vederbörligen motiverade fall som godkänts av den behöriga myndigheten och där de berörda producenternas produktionskapacitet endast påverkas tillfälligt.

Artikel 70 Tillfälliga överlåtelser

1. I slutet av varje tolvmånadersperiod skall medlemsstaterna, för den berörda perioden, godkänna tillfällig överlåtelse av en del av de individuella kvoter som den därtill berättigade producenten inte avser att utnyttja.

Medlemsstaterna får reglera överlåtelserna med hänsyn till producentkategori eller mjölkproduktionens struktur och får begränsa överlåtelser till uppköparnivå eller, inom regioner, tillåta total överlåtelse i de fall som avses i artikel 69.3, samt fastställa i vilken mån överlåtelserna får ske på nytt.

2. Varje medlemsstat får besluta att inte tillämpa punkt 1 på grundval av ett eller båda av följande kriterier:

a) Behovet att underlätta strukturell utveckling och anpassning.

b) Betydande administrativa behov.

Artikel 71 Överlåtelse av kvoter tillsammans med mark

1. Individuella kvoter skall överlåtas tillsammans med jordbruksföretaget till de producenter som tar över det vid försäljning, utarrendering, faktiskt eller förtida arv eller vid annan överlåtelse som har jämförbara rättsverkningar för producenterna, i enlighet med närmare bestämmelser som medlemsstaterna skall fastställa med hänsyn till de arealer som används för mjölkproduktion eller andra objektiva kriterier samt med beaktande av eventuella avtal mellan parterna. Den del av kvoten som eventuellt inte överlåts med jordbruksföretaget skall överföras till den nationella reserven.

2. I samband med att kvoter har överlåtits eller överlåts i enlighet med punkt 1 på grundval av ett arrendekontrakt eller på annat sätt med jämförbara rättsliga effekter, kan medlemsstaterna, med utgångspunkt i objektiva kriterier och med syftet att kvoterna uteslutande skall tilldelas producenterna, besluta att kvoterna inte överlåts tillsammans med jordbruksföretaget.

3. Om mark överlåts till offentliga myndigheter och/eller för offentligt bruk eller om överlåtelser sker i syften som inte har något samband med jordbruk, skall medlemsstaterna föreskriva att erforderliga åtgärder för att skydda parternas rättmätiga intressen genomförs och särskilt att den överlåtande producenten ges möjlighet att fortsätta med mjölkproduktion om det är hans avsikt.

4. Om det inte finns något avtal mellan parterna i det fall ett arrendekontrakt löper ut utan att det finns möjlighet till förnyelse på liknande villkor eller i situationer som medför jämförbara rättsliga effekter skall de individuella kvoterna i fråga helt eller delvis överlåtas till de producenter som övertar dem, i enlighet med bestämmelser som antagits medlemsstaterna, med beaktande av parternas rättmätiga intressen.

Artikel 72 Särskilda överlåtelsebestämmelser

1. I syfte att slutföra omstruktureringen av mjölkproduktionen eller för att förbättra miljön och i enlighet med närmare bestämmelser som de skall fastställa med beaktande av parternas rättmätiga intressen, får medlemsstaterna

a) bevilja ersättning genom en eller flera årliga utbetalningar till producenter som åtar sig att definitivt lägga ned hela eller en del av sin mjölkproduktion och tillföra den nationella reserven de således frigjorda kvoterna,

b) på grundval av objektiva kriterier fastställa de villkor på vilka producenter i början av en tolvmånadersperiod av den behöriga myndigheten eller av ett av denna utsett organ, mot betalning, får erhålla en extratilldelning av sådana kvoter som andra producenter i slutet av den föregående tolvmånadersperioden definitivt har frigjort mot en ersättning, i en eller flera årliga utbetalningar, vilken motsvarar ovannämnda betalning,

c) centralisera och övervaka överlåtelse av kvoter utan mark,

d) när det gäller överlåtelse av mark i miljöförbättrande syfte, fastställa att den individuella referenskvantiteten skall tilldelas den överlåtande producenten om denne avser att fortsätta med mjölkproduktion,

e) utifrån objektiva kriterier fastställa inom vilka regioner eller uppsamlingsområden det skall vara tillåtet med definitiv överlåtelse av kvoter utan motsvarande överlåtelse av mark, i syfte att förbättra mjölkproduktionens struktur,

f) på producentens begäran hos behörig myndighet eller hos av denna utsett organ och i syfte att förbättra mjölkproduktionens struktur på företagsnivå eller för att möjliggöra en övergång till extensiv produktion, tillåta definitiv överlåtelse av kvoter utan motsvarande överlåtelse av mark eller omvänt.

2. Bestämmelserna i punkt 1 kan genomföras på nationell nivå, på lämplig regional nivå eller inom specificerade uppsamlingsområden.

Artikel 73 Innehållen del vid överlåtelser

1. Vid de överlåtelser enligt artiklarna 71 och 72 kan medlemsstaterna, på grundval av objektiva kriterier, hålla inne en del av de individuella kvoterna till förmån för den nationella reserven.

2. I samband med att kvoter, med eller utan tillhörande mark, har överlåtits eller överlåts i enlighet med artiklarna 71 och 72 på grundval av ett arrendekontrakt eller på annat sätt med jämförbara rättsliga effekter, kan medlemsstaterna, med utgångspunkt i objektiva kriterier och med syftet att kvoterna uteslutande skall tilldelas producenterna, besluta huruvida och på vilka villkor hela eller en del av den överlåtna kvoten skall återgå till den nationella reserven.

Artikel 74 Stöd för förvärv av kvoter

Inget offentligt organ har rätt att bevilja finansiellt stöd direkt knutet till förvärv av kvoter, vare sig vid försäljning, överlåtelser eller tilldelning av kvoter enligt detta avsnitt.

UNDERAVSNITT IIIKVOTÖVERSKRIDANDE

Artikel 75 Överskottsavgift

1. En överskottsavgift skall erläggas för mjölk och andra mjölkprodukter som saluförs utöver den nationella kvoten i enlighet med underavsnitt II.

Avgiften skall uppgå till 27,83 euro per 100 kg mjölk.

2. Medlemsstaterna skall till gemenskapen betala den överskottsavgift som utgår vid överskridande av den nationella kvot som på nationell nivå fastställts separat för leveranser och direktförsäljning, och de skall betala in 99 % av det belopp de är skyldiga till Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) mellan den 16 oktober och den 30 november efter den berörda tolvmånadersperioden.

3. Om överskottsavgiften enligt punkt 1 inte har betalats in i tid skall kommissionen, efter samråd med kommittén för jordbruksfonderna, dra av ett belopp motsvarande den obetalda överskottsavgiften från månadsbetalningarna i den mening som avses i artikel 14 och artikel 15.2 i förordning (EG) nr 1290/2005. Innan kommissionen fattar sitt beslut skall den underrätta den berörda medlemsstaten, som skall framföra sina synpunkter inom en vecka. Bestämmelserna i artikel 14 i rådets förordning (EG) nr 2040/2000[59] skall inte tillämpas.

4. Kommissionen skall anta genomförandebestämmelser för denna artikel.

Artikel 76 Producenternas bidrag till överskottsavgiften

Överskottsavgiften skall i enlighet med artiklarna 77 och 80 i sin helhet fördelas mellan de producenter som har bidragit till vart och ett av de överskridanden av de nationella kvoterna som avses i artikel 63.2.

Om inte annat följer av artiklarna 77.3 och 80.1 skall producenterna vara skyldiga att till medlemsstaten betala in sin andel av den överskottsavgift som skall erläggas och som skall beräknas enligt artiklarna 66. 67 och 77, endast av det skälet att de har överskridit sina disponibla kvoter.

Artikel 77 Överskottsavgift på leveranser

1. Med avseende på upprättandet av slutavräkningen för överskottsavgiften skall de kvantiteter som levereras av en producent justeras genom ökning eller minskning när den verkliga fetthalten hos kvantiteterna skiljer sig från producentens referensfetthalt, och detta skall göras med hjälp av koefficienter och enligt villkor som skall fastställas av kommissionen.

2. Om summan av de leveranser som justerats enligt punkt 1, på nationell nivå, är lägre än de faktiska leveranserna skall överskottsavgiften beräknas på grundval av de faktiska leveranserna. I sådana fall skall varje negativ justering minskas proportionellt i en sådan grad att summan av de justerade leveranserna hamnar på samma nivå som de faktiska leveranserna.

Om summan av de leveranser som justerats enligt punkt 1 ovan är högre än de faktiska leveranserna skall överskottsavgiften fastställas på grundval av de justerade leveranserna.

3. Medlemsstaterna skall fatta beslut om de enskilda producenternas bidrag till den överskottsavgift som skall betalas, efter eventuell omfördelning av den outnyttjade del av den nationella kvoten som avsatts för leveranser, antingen i förhållande till varje producents individuella kvoter eller på grundval av objektiva kriterier som skall fastställas av medlemsstaterna

a) antingen på nationell nivå, på grundval av det belopp med vilket varje enskild producents kvot har överskridits,

b) eller först på uppköparnivå, och sedan, vid behov, på nationell nivå.

Artikel 78 Uppköparens roll

1. Uppköparen skall ansvara för inkasseringen av producenternas andel av överskottsavgiften och skall, före ett datum och enligt ett förfarande som skall fastställas av kommissionen, till medlemsstatens behöriga organ betala de inkasserade beloppen som har dragits av på det mjölkpris som betalas till de producenter som står för överskridandet eller, om detta inte varit möjligt, har tagits ut på annat lämpligt sätt.

2. Om en uppköpare helt eller delvis träder i stället för en eller flera uppköpare, skall hänsyn tas till de individuella kvoter som producenterna disponerar över under återstoden av den innevarande tolvmånadersperioden, minus de kvantiteter som redan levererats och med beaktande av dessa kvantiteters fetthalt.

Första stycket skall också gälla när en producent övergår från en uppköpare till en annan.

3. Om under referensperiodens gång de kvantiteter som en producent levererar överstiger den kvot som han disponerar över, kan medlemsstaten besluta att uppköparen skall ha befogenhet att, i enlighet med närmare bestämmelser som fastställts av medlemsstaten, som ett förskott på avgiften från producenten, dra av en del av mjölkpriset för varje leverans från denne producent som överstiger den kvot som han disponerar över för leveranser. Medlemsstaten får fastställa särskilda bestämmelser enligt vilka uppköpare tillåts dra av detta förskott när producenterna levererar till flera uppköpare.

Artikel 79 Godkännande

En uppköpares verksamhet måste först godkännas av medlemsstaten, enligt kriterier som skall fastställas av kommissionen.

De villkor som skall uppfyllas och den information som producenterna skall lämna vid direktförsäljning, skall fastställas av kommissionen.

Artikel 80 Överskottsavgift vid direktförsäljning

1. Vid direktförsäljning och i enlighet med medlemsstatens beslut skall producenternas bidrag till överskottsavgiften, efter eventuell omfördelning av den outnyttjade delen av den nationella kvot som avsatts för direktförsäljning, fastställas på lämplig regional nivå eller på nationell nivå.

2. Medlemsstaterna skall fastställa beräkningsgrunden för producentens bidrag till överskottsavgiften på den totala kvantitet mjölk som sålts eller överlåtits eller använts för framställning av mjölkprodukter som sålts eller överlåtits enligt kriterier som fastställts av kommissionen.

3. Ingen korrigering kopplad till fetthalten får beaktas vid upprättandet av slutavräkningen.

4. Kommissionen skall fastställa hur och när överskottsavgiften skall betalas till medlemsstatens behöriga organ.

Artikel 81 Överskjutande eller icke betalade belopp

1. Om det för leveranser eller för direktförsäljning fastställs att en överskottsavgift skall betalas och om det uttagna bidraget från producenterna är högre än avgiften får medlemsstaten

a) helt eller delvis använda överskottet till att finansiera åtgärder enligt artikel 72.1 a, och/eller

b) helt eller delvis omfördela det till producenter som

- tillhör de prioriterade kategorier som medlemsstaten fastställt utifrån objektiva kriterier och inom en tidsfrist som skall fastställas av kommissionen,

- påverkas av särskilda omständigheter till följd av en nationell bestämmelse som inte har något samband med kvotsystemet för mjölk- och mjölkprodukter enligt det här kapitlet.

2. När det fastställs att ingen överskottsavgift skall betalas skall eventuella avgiftsförskott som tagits ut av uppköpare eller medlemsstaten återbetalas senast vid slutet av nästa tolvmånadersperiod.

3. Om en uppköpare inte har uppfyllt skyldigheten att inkassera producenternas andel i överskottsavgiften enligt artikel 78, kan medlemsstaten utkräva de obetalda beloppen direkt av producenten, utan att det påverkar de påföljder denna kan göra gällande vid underlåtenhet från uppköparens sida.

4. Om betalningsfristen inte iakttas av producenten eller uppköparen, skall en dröjsmålsränta som fastställs av kommissionen betalas till medlemsstaten.

AVSNITT IV FÖRFARANDEN

Artikel 82 Tillämpningsföreskrifter

Kommissionen skall anta tillämpningsföreskrifter för det här kapitlet, som särskilt kan röra

a) tillämpningen av artiklarna 58, 59, 60 och 61, särskilt när det gäller villkoren för beviljande av produktionsbidrag, bidragsbeloppen och de stödberättigande kvantiteterna,

b) kompletterande information från godkända företag enligt artikel 54, samt kriterier för påföljder samt tillfällig eller permanent indragning av företagens godkännande,

c) fastställande av de belopp som avses i artiklarna 55 och 61,

d) undantag från de datum som fastställs i artikel 60.

KAPITEL IV STÖDORDNINGAR

AVSNITT I BEARBETNINGSSTÖD

UNDERAVSNITT ITORKAT FODER

Artikel 83 Stödmottagande företag

1. Stöd för förädling av produkter från sektorn för torkat foder skall beviljas företag som förädlar produkter från den sektorn som tillhör minst en av följande kategorier:

a) Förädlingsföretag som har ingått avtal med producenter av foder som skall torkas. När ett avtal är ett specialavtal för förädling av foder levererat av en producent, skall det innehålla en klausul som föreskriver förädlingsföretagens skyldighet att till producenten utbetala det stöd som de erhåller för den kvantitet som förädlas enligt kontraktet.

b) Företag som förädlar sin egen produktion eller, i fråga om producentgrupper, sina medlemmars produktion.

c) Företag som har erhållit sina lager från en fysisk eller juridisk person som har ingått avtal med producenter av foder som skall torkas.

2. Stödet enligt punkt 1 skall betalas för torkat foder som har lämnat förädlingsföretaget och uppfyller följande villkor:

a) Den högsta vattenhalten i fodret skall ligga mellan 11 och 14 % och får variera beroende på produktens presentationssätt.

b) Det lägsta råproteininnehållet i torrsubstansen får inte understiga

i) 15 % för de produkter som avses i led a och led b andra strecksatsen i del IV i bilaga I,

ii) 45 % för de produkter som avses i led b första strecksatsen i del IV i bilaga I.

c) Det torkade fodret skall vara av god och handelsmässig kvalitet.

Artikel 84 Förskottsutbetalning

1. Förädlingsföretag skall ha rätt till ett förskott på 19,80 euro per ton eller 26,40 euro per ton om de har ställt en säkerhet på 6,60 euro per ton.

Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som krävs för att kontrollera rätten till stöd. Förskotten skall betalas ut först efter det att det har fastställts att rätt till stöd föreligger.

Förskott får emellertid betalas ut redan innan rätten till stöd har fastställts, om förädlingsföretaget ställer en säkerhet som motsvarar förskottsbeloppet ökat med 10 %. Denna säkerhet skall även täcka all annan säkerhet enligt första stycket. Så snart rätten till stöd fastställts skall säkerhetsbeloppet sänkas till det belopp som avses i första stycket och säkerheten skall frisläppas helt när återstoden av stödet betalas ut.

2. För att ett förskott skall kunna betalas ut skall det torkade fodret ha lämnat förädlingsföretaget.

3. När ett förskott har betalats ut skall återstoden, motsvarande skillnaden mellan förskottsbeloppet och det totala stödbelopp som tillkommer förädlingsföretaget, betalas ut i enlighet med bestämmelserna i artikel 85.2.

4. Om förskottet överskrider det totala belopp som förädlingsföretaget är berättigat till, med tillämpning av artikel 85.2, skall företaget på begäran betala tillbaka den överskjutande delen av beloppet till den behöriga myndigheten i medlemsstaten.

Artikel 85 Stödnivå

1. Det stöd som föreskrivs i artikel 83 skall vara 33 euro/ton.

2. Om under ett regleringsår den kvantitet torkat foder, för vilken stöd har begärts, överstiger den maximala garanterade kvantitet som fastställs i artikel 86, skall stödet, genom undantag från punkt 1, sänkas i de medlemsstater där produktionen överskrider den nationella garanterade kvantiteten genom att utgifterna minskas i förhållande till medlemsstatens andel av det totala överskridandet.

Kommissionen skall fastställa minskningen till en nivå som garanterar att budgetutgiften inte blir större än vad den skulle ha blivit om inte den maximala garanterade kvantiteten hade överskridits.

Artikel 86 Garanterad kvantitet

För varje regleringsår upprättas det härmed en maximal garanterad kvantitet på 4 960 723 ton dehydratiserat och/eller soltorkat foder för vilken det stöd som föreskrivs i artikel 83 kan beviljas. Denna kvantitet skall fördelas på de berörda medlemsstaterna i form av nationella garanterade kvantiteter, i enlighet med led B i bilaga IX.

Artikel 87 Tillämpningsföreskrifter

Kommissionen skall anta tillämpningsföreskrifter för det här underavsnittet, vilka bland annat kan omfatta bestämmelser rörande

a) deklarationer som företagen skall lämna in vid stödansökan,

b) villkor för stödberättigande, särskilt när det gäller lagerbokföring och andra styrkande handlingar,

c) beviljande av stöd enligt detta underavsnitt samt det förskott och frisläppande av säkerheter som föreskrivs i artikel 84.1,

d) de villkor och kriterier som skall uppfyllas av företag enligt artikel 83 och, i det fall företagen erhåller sina lager från en fysisk eller juridisk person, bestämmelser rörande de säkerheter som skall ställas av dessa peroner,

e) de villkor som medlemsstaterna skall tillämpa vid godkännande av företag som köper upp foder som skall torkas,

f) kriterier för att fastställa minimikvaliteten enligt artikel 83.2,

g) de kriterier som skall vara uppfyllda vid slutande av avtal samt de uppgifter som dessa skall innehålla,

h) tillämpningen av den maximala garanterade kvantiteten enligt artikel 86,

i) villkor utöver dem som anges i artikel 83, särskilt när det gäller karotin- och fiberinnehåll.

UNDERAVSNITT IILIN OCH HAMPA SOM ODLAS FÖR FIBERPRODUKTION

Artikel 88 Stödberättigande

1. Stöd för beredning av lin och hampa som odlas för fiberproduktion skall beviljas en godkänd förste beredare för den kvantitet fibrer som faktiskt framställts av strån för vilka det har ingåtts ett köpe- och försäljningsavtal med en jordbrukare.

Om jordbrukaren själv förblir ägare till de strån som han har låtit bereda enligt avtal med en godkänd förste beredare och sedan styrker att de erhållna fibrerna har släppts ut på marknaden skall stödet i stället beviljas jordbrukaren.

Om den godkände förste beredaren och jordbrukaren är en och samma person skall köpe- och försäljningsavtalet ersättas av ett åtagande av den berörda personen att själv utföra beredningen.

2. I detta underavsnitt avses med godkänd förste beredare en fysisk eller juridisk person eller en sammanslutning av fysiska eller juridiska personer, oavsett vilken juridisk status sammanslutningen eller dess medlemmar har enligt nationell rätt, som har godkänts av den medlemsstats behöriga myndighet på vars territorium det beredningsföretag är beläget som skall producera linfibrer.

Artikel 89 Stödnivå

1. Det beredningsstöd som föreskrivs i artikel 88 skall vara 200 euro per ton långa linfibrer.

2. De fiberkvantiteter som berättigar till stöd skall begränsas på grundval av de arealer för vilka det finns ett avtal eller åtagande enligt artikel 88.

Medlemsstaterna skall fastställa de begränsningar som avses i första stycket så att de överensstämmer med de garanterade nationella kvantiteter som avses i artikel 91.

Artikel 90 Förskottsutbetalning

På den godkände förste beredarens begäran skall ett förskott på det stöd som avses i artikel 88 betalas ut, på grundval den kvantitet fibrer som framställts.

Artikel 91 Garanterad kvantitet

1. För stödberättigade långa linfibrer fastställs en garanterad maximikvantitet på 80 878 ton per regleringsår. Denna kvantitet skall fördelas på vissa medlemsstater i form av nationella garanterade kvantiteter, i enlighet med led A i bilaga IX.

2. Om de fibrer som har framställts i en medlemsstat kommer från strån som producerats i en annan medlemsstat skall dessa kvantiteter fibrer räknas till den garanterade nationella kvantiteten i den medlemsstaten där stråna har skördats. Stödet skall utbetalas av den medlemsstat till vars garanterade nationella kvantitet fibrerna räknas.

Artikel 92 Tillämpningsföreskrifter

Kommissionen skall anta tillämpningsföreskrifter för det här underavsnittet, vilka bland annat kan omfatta bestämmelser rörande

a) villkor för godkännande av förste beredare enligt artikel 88,

b) de villkor som en godkänd förste beredare skall uppfylla avseende de köpe- eller försäljningsavtal och åtaganden som avses i artikel 88.1,

c) de villkor som jordbrukarna skall uppfylla i det fall som avses i artikel 88.1 andra stycket,

d) kriterier för långa linfibrer,

e) villkoren för beviljande av stöd och förskott, och särskilt bevis för beredningen av strån,

f) villkor för fastställandet av de begränsningar som avses i artikel 89.2.

AVSNITT II PRODUKTIONSBIDRAG

Artikel 93 Produktionsbidrag för stärkelse

1. Ett produktionsbidrag får beviljas

a) för majs-, vete- och potatisstärkelse och för vissa härledda produkter som används vid tillverkningen av vissa varor, för vilka en förteckning skall upprättas av kommissionen,

b) och i avsaknad av betydande inhemsk produktion av andra spannmål för tillverkning av stärkelse, för följande kvantiteter stärkelse som per regleringsår erhålls i Finland och Sverige av korn och havre, så länge det inte leder till en ökning av produktionsnivån på stärkelse av de två ovannämnda spannmålen:

i) 50 000 ton i Finland.

ii) 10 000 ton i Sverige.

2. Det bidrag som avses i punkt 1 skall fastställas regelbundet av kommissionen.

Artikel 94 Produktionsbidrag inom sockersektorn

1. Ett produktionsbidrag kan beviljas för de produkter inom sockersektorn som anges i led b-e i del III i bilaga I, om det inte finns något överskott av socker, importerat socker, överskott av isoglukos eller överskott av inulinsirap till världsmarknadspris för tillverkning av de produkter som avses i artikel 59.2 b och c.

2. Produktionsbidraget enligt punkt 1 skall fastställas särskilt med beaktande av kostnaderna för industrin vid försörjning med importerat socker från världsmarknaden, av priset på överskottssocker på gemenskapsmarknaden samt – om det inte finns något överskottssocker – av referenspriset.

Artikel 95 Villkor för beviljande av produktionsbidrag

Kommissionen skall fastställa villkor för beviljande av produktionsbidrag enligt detta underavsnitt, både vad gäller bidragsbelopp och stödberättigande kvantiteter.

AVSNITT III STÖD INOM SEKTORN FÖR MJÖLK OCH MJÖLKPRODUKTER

Artikel 96 Stöd för skummjölk och skummjölkspulver avsett att användas som foder

1. Stöd skall beviljas för skummjölk och skummjölkspulver avsedda att användas som foder, i enlighet med villkor och produktnormer som skall fastställas av kommissionen.

Vid tillämpningen av denna artikel skall kärnmjölk och kärnmjölkspulver betraktas som skummjölk och skummjölkspulver.

2. Stödbeloppen skall fastställas av kommissionen med hänsyn till

a) det referenspris för skummöljkspulver som fastställs i artikel 71.1 e ii,

b) utvecklingen avseende tillgången på skummjölk och skummjölkspulver samt utvecklingen avseende deras användning som foder,

c) utvecklingen när det gäller priset på kalvar,

d) utvecklingen av marknadspriserna för konkurrerande proteinkällor jämfört med skummjölkspulver.

Artikel 97 Stöd för skummjölkspulver som bearbetas till kasein och kaseinater

1. Stöd skall beviljas för skummjölk som producerats i gemenskapen och bearbetats till kasein och kaseinater, i enlighet med villkor och produktnormer för sådan mjölk och det kasein eller de kaseinater som framstställts av denna, vilka skall fastställas av kommissionen.

2. Stödet skall fastställas av kommissionen med hänsyn till

a) referenspriset för skummjölkspulver eller marknadspriset för skummjölkspulver av högsta kvalitet som framställts genom spraytorkning, om detta är högre än referenspriset,

b) marknadspriserna för kasein och kaseinater i gemenskapen och på världsmarknaden.

Stödet kan variera beroende på om skummjölken bearbetas till kasein eller kaseinater och beroende på dessa produkters kvalitet.

Artikel 98 Stöd för inköp av grädde, smör och koncentrerat smör till nedsatt pris

Om överskott av mjölkprodukter uppstår, eller sannolikt kommer att uppstå, får kommissionen, enligt villkor som skall fastställas av denna, besluta att stöd skall beviljas för att möjliggöra försäljning av grädde, smör och koncentrerat smör till lägre priser

a) till ideella institutioner och organisationer,

b) till militära styrkor och enheter med likvärdig status i medlemsstaterna,

c) till producenter av bakverk och glass,

d) till producenter av andra livsmedel som skall fastställas av kommissionen,

e) för direktkonsumtion av koncentrerat smör.

Artikel 99 Stöd för leverans av mjölkprodukter till skolelever

1. Gemenskapsstöd skall, enligt villkor som skall fastställas av kommissionen, beviljas för leveranser till skolelever av vissa bearbetade mjölkprodukter som skall fastställas av kommissionen och som omfattas av KN-nummer 0401, 0403, 0404 90 och 0406 eller KN-nummer 2202.

2. Medlemsstaterna kan genom undantag från artikel 172 som komplement till gemenskapsstödet bevilja nationellt stöd för leverans av sådana produkter som avses i punkt 1 till skolelever. Medlemsstaterna får finansiera sina nationella stöd med en avgift som läggs på mejerisektorn eller med ett annat slags bidrag från mejerisektorn.

3. När det gäller helmjölk skall gemenskapsstödet vara 18,15 euro/100 kg.

När det gäller andra mjölkprodukter skall stödbeloppen fastställas av kommissionen med hänsyn till andelen mjölk i de berörda produkterna.

4. Det stöd som avses i punkt 1 skall beviljas för högst 0,25 l mjölkekvivalent per elev och dag.

AVSNITT IV STÖD INOM OLIVSEKTORN

Artikel 100 Stöd till producentorganisationer

1. Gemenskapen skall, med hjälp av de belopp som hålls inne av medlemsstaterna i enlighet med artikel 110i.4 i förordning (EG) nr 1782/2003, finansiera sådana treåriga arbetsprogram som skall upprättas av aktörsorganisationer enligt artikel 119 på ett eller flera av nedanstående områden:

a) Marknadsövervakning och administrativ förvaltning inom olivsektorn.

b) Lindring av olivodlingens inverkan på miljön.

c) Förbättring av produktionskvaliteten på olivolja och bordsoliver.

d) Spårbarhetssystem, certifiering och upprätthållande av kvaliteten på olivolja och bordsoliver, särskilt kontroll av kvaliteten på olivolja som säljs till konsumenter, under ledning av nationella förvaltningar.

e) Spridning av information om de åtgärder som genomförts av aktörernas organisationer med syfte att förbättra kvaliteten på olivoljan.

2. Gemenskapsfinansieringen av de arbetsprogram som avses i punkt 1 skall motsvara den del av beloppen som hålls inne av medlemsstaterna. Denna finansiering skall avse programmens stödberättigande kostnader med högst

a) 100 % för verksamhet i de områden som avses i punkt 1 a och 1 b,

b) 100 % för investeringar i fasta tillgångar och 75 % för annan verksamhet inom det område som avses i punkt 1 c,

c) 75% för arbetsprogram som genomförs i minst tre tredjeländer eller icke-producerande medlemsstater av godkända aktörsorganisationer från minst två medlemsstater med produktion inom de områden som anges i punkt 1 d och 1 e, och 50 % för annan verksamhet inom dessa områden.

Medlemsstaten skall stå för kompletterande finansiering med upp till 50 % av de kostnader som inte täcks av gemenskapsfinansieringen.

Kommissionen skall fastställa tillämpningsföreskrifter för denna artikel och särskilt förfaranden för godkännande av program som antagits av medlemsstaterna samt vilka typer av verksamhet som skall vara stödberättigande inom ramen för sådana program.

3. Utan att det påverkar särskilda bestämmelser som kan komma att fastställas av kommissionen i enlighet med artikel 187, skall medlemsstaterna kontrollera att villkoren för gemenskapsfinansiering är uppfyllda. För detta ändamål skall de genomföra en revision av arbetsprogrammen och ta fram en kontrollplan i vilken det ingår stickprov som fastställts genom riskanalys och som per år omfattar minst 30% av de producentorganisationer och samtliga övriga aktörsorganisationer som får gemenskapsfinansiering i enlighet med den här artikeln.

AVSNITT V GEMENSKAPENS TOBAKSFOND

Artikel 101 Tobaksfond

1. En gemenskapsfond för tobak (nedan kallad fonden) skall inrättas för att finansiera åtgärder på följande områden:

a) Åtgärder för att förbättra allmänhetens kunskaper om de skadeverkningar som alla former av tobakskonsumtion medför, särskilt genom information och utbildning, stöd för insamlande av uppgifter för att bestämma tendenserna inom tobaksanvändningen och för genomförandet på gemenskapsnivå av epidemiologiska undersökningar om tobaksbruk samt undersökningar av hur tobaksbruk kan förebyggas.

b) Särskilda åtgärder för att hjälpa tobaksodlarna att gå över till andra grödor eller annan ekonomisk verksamhet som skapar sysselsättning, och undersökningar av tobaksodlarnas möjligheter att göra detta.

2. Fonden skall finansieras enligt följande:

a) För skörden 2002 genom en minskning med 2 % och för skördarna 2003, 2004 och 2005 genom en minskning med 3 % av det bidrag som föreskrivs i avdelning I i förordning (EG) nr 2075/92 fram till och inklusive skörden 2005 för finansieringen av alla typer av åtgärder enligt punkt 1.

b) För kalenderåren 2006 och 2007, i enlighet med artikel 110m i förordning (EG) nr 1782/2003.

3. Kommissionen skall antas tillämpningsföreskrifter för denna artikel.

AVDELNING VI SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR BIODLINGSSEKTORN

Artikel 102 Tillämpningsområde

1. I syfte att förbättra de allmänna villkoren för produktion och saluföring av biodlingsprodukter, kan medlemsstaterna utforma ett nationellt program som löper under tre år, nedan kallat biodlingsprogrammet.

2. Genom undantag från artikel 172, skall artiklarna 87, 88 och 89 i fördraget inte tillämpas på

a) medlemsstaternas ekonomiska bidrag till åtgärder som omfattas av ett gemenskapsstöd enligt bestämmelserna i detta avsnitt,

b) särskilda nationella stöd för skydd av biodlingar som är missgynnade på grund av strukturella eller naturbetingade förhållanden eller inom ramen för program för ekonomisk utveckling, med undantag av de stöd som beviljas för produktion eller handel.

Medlemsstaterna skall anmäla stöd enligt punkt b till kommissionen i samband med anmälan av biodlingsprogrammet i enlighet med artikel 106.

Artikel 103 Stödberättigande åtgärder

De åtgärder som kan ingå i biodlingsprogrammet är följande:

a) Tekniskt stöd till biodlare och grupper av biodlare.

b) Bekämpning av varroakvalster.

c) Rationalisering vid flyttning av bisamhällen.

d) Åtgärder till stöd för laboratorier som utför fysikalisk-kemiska analyser av honungen.

e) Stödåtgärder för utökningen av de minskande bibestånden i gemenskapen.

f) Samarbete med organisationer som är specialiserade i genomförandet av programmen för tillämpad forskning inom biodlingssektorn och om biodlingsprodukter.

Åtgärder som finansieras genom EJFLU i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1698/2005[60] skall inte omfattas av biodlingsprogrammet.

Artikel 104 Studie av produktions- och marknadsstrukturen inom biodlingssektorn

För att vara berättigade till sådan samfinansiering som anges i artikel 105.1 skall medlemsstaterna utföra en studie över strukturen inom biodlingssektorn på sina respektive territorier såväl på produktionsnivå som på saluföringsnivå.

Artikel 105 Finansiering

1. Gemenskapen skall delta i finansiering av biodlingsprogrammen med motsvarande 50 % av de åtgärder som medlemsstaterna ger stöd till.

2. Medlemsstaterna skall verkställa sina utgifter för åtgärder inom ramen för biodlingsprogrammen senast den 15 oktober varje år.

Artikel 106 Samråd

Biodlingsprogrammen skall utarbetas i nära samarbete med branschorganisationer och kooperativ inom biodlingen. Det skall överlämnas till kommissionen för godkännande.

AVSNITT VII STÖD INOM SEKTORN FÖR SILKESODLING

Artikel 107 Stöd som beviljas silkesodlarna

1. Stöd skall beviljas för silkesmaskar med KN-nummer 0106 00 90 och för silkesfjärilsägg med KN-nummer 0511 99 80 som odlas inom gemenskapen.

2. Stöd skall beviljas silkesodlarna för varje låda silkesfjärilsägg som används förutsatt dels att de innehåller en minimikvantitet ägg som skall fastställas dels att odlingen fullföljs.

3. Stödet per låda silkesfjärilsägg som används skall vara 133,26 euro.

Artikel 108 Tillämpningsföreskrifter

Kommissionen skall anta tillämpningsföreskrifter för detta avsnitt, vilka särskilt skall omfatta den minimikvantitet som avses i artikel 107.2.

AVDELNING II BESTÄMMELSER FÖR SALUFÖRING OCH PRODUKTION

KAPITEL I HANDELSNORMER OCH PRODUKTIONSVILLKOR

AVSNITT I SALUFÖRINGSNORMER

Artikel 109 Handelsnormer

1. Kommissionen får fastställa handelsnormer för en eller flera av produkterna inom följande sektorer:

a) Oliver.

b) Bananer.

c) Levande växter.

d) Ägg.

e) Fjäderfä.

2. De normer som avses i punkt 1

a) skall fastställas särskilt med hänsyn till de berörda produkternas egenskaper, behovet att säkerställa en smidig avsättning för produkterna på marknaden samt konsumenternas intresse av att få riktig och tydlig produktinformation,

b) kan särskilt röra kvalitet, klassificering, vikt, storleksindelning, emballering, förpackning, lagring, transport, presentation och märkning.

3. Utom om annat föreskrivs av kommissionen i enlighet med kriterierna i punkt 2 a får produkter för vilka det fastställts handelsnormer endast saluföras i gemenskapen om de uppfyller dessa normer.

Om inte annat följer av eventuella särskilda bestämmelser som kommissionen kan anta i enlighet med artikel 187, skall medlemsstaterna kontrollera om produkterna överensstämmer med nämnda normer och skall om så krävs tillämpa påföljder.

Artikel 110 Handelsnormer för mjölk och mjölkprodukter

1. Livsmedelsprodukter får bara saluföras som mjölk och mjölkprodukter om de är förenliga med de definitioner och beteckningar som fastställs i bilaga X.

2. Om inte annat följer av bestämmelser som rör folkhälsan, får mjölk med KN-nummer 0401 som är avsedd att användas som livsmedel endast saluföras inom gemenskapen i enlighet med bilaga XI.

Artikel 111 Handelsnormer för fetter

Om inte annat följer av artikel 110.1 eller andra veterinära bestämmelser eller livsmedelsbestämmelser som antagits för att säkerställa att produkterna är förenliga med hygien- och hälsonormer samt för att skydda människors och djurs hälsa, skall de normer som fastställs i bilaga XII tillämpas på följande produkter med en fetthalt på minst 10 men mindre än 90 viktprocent, avsedda att användas som livsmedel:

a) Mjölkfetter med KN-nummer 0405 och ex 2106.

b) Fetter med KN-nummer ex 1517.

c) Blandningar av vegetabiliska eller animaliska fetter med KN-nummer ex 1517 och ex 2106.

Fetthalten exklusive salt skall vara minst två tredjedelar av torrsubstansen.

Dessa normer skall endast tillämpas på produkter som förblir fasta vid en temperatur av 20° C och som är bredbara.

Artikel 112 Certifiering av humle

1. Certifiering skall tillämpas för humleprodukter som skördats eller framställts inom gemenskapen.

2. Certifikat får endast utfärdas för produkter med egenskaper som anges som minimikrav i ett bestämt avsättningsled. För humlepulver, lupulinberikat humlepulver, humleextrakt och humleblandningar får certifikat endast utfärdas om alfasyrahalten i dessa produkter inte är lägre än halten i det humle ur vilket de utvinns.

3. Certifikaten skall åtminstone innehålla följande uppgifter:

a) Humlets produktionsplats eller produktionsplatser.

b) Skördeår.

c) Sorter.

4. Humleprodukter får endast saluföras eller exporteras om ett certifikat enligt punkterna 1, 2 och 3 har utfärdats.

För importerade humleprodukter skall det intyg som avses i artikel 152.2 betraktas som likvärdigt med ett certifikat.

5. Kommissionen får anta åtgärder som avviker från punkt 4

a) i syfte att uppfylla handelskraven i vissa tredjeländer, eller

b) för produkter avsedda för särskild användning.

De åtgärder som avses i första stycket

a) får inte vara till skada för den normala avsättningen av produkter för vilka certifikatet har utfärdats,

b) måste åtföljas av garantier som syftar till att undvika förväxling med sådana produkter.

Artikel 113 Handelsnormer för olivoljor och olivoljor av pressrester

1. Det skall vara obligatoriskt att använda de beskrivningar och definitioner för olivoljor och olivoljor av pressrester som anges i bilaga I när det gäller saluföring av de berörda produkterna inom gemenskapen och, i den mån de är förenliga med obligatoriska internationella bestämmelser, skall de även användas i handeln med tredjeländer.

2. Endast sådana oljor som anges i punkterna 1 a, 1 b, 3 och 6 i bilaga I får saluföras i detaljhandelsledet.

AVSNITT II PRODUKTIONSVILLKOR

Artikel 114 Användning av kasein och kaseinater i framställningen av ost

Användningen av kasein och kaseinater enligt definitionen i punkt 2 i del V i bilaga III i framställningen av ost kräver ett förhandstillstånd, som endast får beviljas om en sådan användning är en nödvändig förutsättning för framställningen av produkterna.

Artikel 115 Metod för framställning av etanol

Framställningsmetoden för etanol som framställts av en viss jordbruksprodukt som förtecknas i bilaga I till fördraget, samt denna etanols egenskaper, kan fastställas av kommissionen.

AVSNITT III FÖRFARANDEN

Artikel 116 Antagande av normer, tillämpningsföreskrifter och undantag

Kommissionen skall anta tillämpningsföreskrifter för det här kapitlet, särskilt

a) sådana handelsnormer som avses i artikel 109 inklusive bestämmelser om undantag från normer, om presentation av de uppgifter som krävs enligt normerna samt om tillämpningen av normerna på produkter som importeras till gemenskapen och produkter som exporteras från gemenskapen,

b) bestämmelser rörande huruvida produkter för vilka det fastställts normer endast får saluföras inom gemenskapen om de överensstämmer med dessa normer,

c) och skall, när det gäller definitioner och beteckningar som får användas inom saluföring av mjölk och mjölkprodukter i enlighet med artikel 110.1,

i) utarbeta och vid behov komplettera den produktförteckning som avses i artikel punkt III.1 andra stycket i bilaga X på grundval av de förteckningar som medlemsstaterna skickat in,

ii) när så krävs, göra tillägg i förteckningen över beteckningar i led a i andra stycket i punkt II.2 i bilaga X, samt

d) när det gäller normer för bredbara fetter enligt artikel 111:

i) en förteckning över produkter enligt led a i tredje stycket i punkt I.2 i bilaga XII, på grundval av de förteckningar som medlemsstaterna skickat in till kommissionen,

ii) de analysmetoder som krävs för att kontrollera sammansättningen av och framställningssättet för produkter som avses i artikel 111,

iii) närmare bestämmelser om provtagning,

iv) närmare bestämmelser för att ta fram statistisk information om marknaderna för de produkter som avses i artikel 111,

e) egenskaper som anges som minimikrav för produkter inom humlesektorn som avses i artikel 112,

f) de analysmetoder som skall användas i tillämpliga fall,

g) när det gäller användning av kasein och kaseinater enligt artikel 114:

i) de villkor enligt vilka medlemsstaterna skall bevilja tillstånden samt den maximala procentandel som utifrån objektiva kriterier för vad som är tekniskt nödvändigt skall iblandas,

ii) de skyldigheter som skall iakttas av företag som beviljats tillstånd i enlighet med punkt i.

KAPITEL II PRODUCENTORGANISATIONER, BRANSCHORGANISATIONER OCH AKTÖRSORGANISATIONER

AVSNITT I ALLMÄNNA PRINCIPER

Artikel 117 Producentorganisationer

Medlemsstaterna skall erkänna producentorganisationer som

a) är sammansatta av producenter inom någon av följande sektorer:

i) humlesektorn,

ii) olivsektorn,

iii) sektorn för silkesodling,

b) har bildats på initiativ av producenterna själva,

c) arbetar för ett särskilt mål, nämligen att

i) koncentrera utbudet och saluföra medlemmarnas produkter,

ii) gemensamt anpassa produktionen till marknadens krav och förbättra produkten,

iii) främja rationalisering och mekanisering inom produktionen.

Artikel 118 Branschorganisationer

Medlemsstaterna skall erkänna branschorganisationer som

a) är sammansatta av företrädare för ekonomisk verksamhet knuten till produktionen av, handeln med eller bearbetningen av produkter inom följande sektorer:

i) olivsektorn,

ii) tobakssektorn,

b) har bildats på initiativ av samtliga eller några av de organisationer eller sammanslutningar som de består av,

c) arbetar för ett särskilt mål, nämligen att

i) koncentrera och samordna utbudet och saluföringen av medlemmarnas produktion,

ii) gemensamt anpassa produktion och bearbetning till marknadens krav och förbättra produkten,

iii) främja rationalisering och mekanisering inom produktion och bearbetning,

iv) bedriva forskning om hållbara produktionsmetoder och marknadsutveckling.

När branschorganisationer bedriver verksamhet i flera medlemsstater, skall erkännandet beviljas av kommissionen.

Artikel 119 Aktörsorganisationer

I denna förordning skall begreppet aktörsorganisationer omfatta erkända aktörsorganisationer eller deras sammanslutningar, inklusive producentorganisationer och branschorganisationer, som är verksamma inom produktion och bearbetning av oliver.

AVSNITT II BESTÄMMELSER RÖRANDE BRANSCHORGANISATIONER INOM TOBAKSSEKTORN

Artikel 120 Medlemsavgift för icke medlemmar

1. När en eller flera av de i punkt 2 angivna verksamheterna bedrivs av en erkänd branschorganisation inom tobakssektorn och är av allmänt ekonomiskt intresse för de personer vilkas verksamhet är knuten till en eller flera av de berörda produkterna, får den medlemsstat som beviljat erkännandet eller kommissionen, om erkännandet beviljats av kommissionen, besluta att enskilda eller grupper som inte är medlemmar i sammanslutningen men som drar nytta av dess verksamhet skall till organisationen betala hela eller del av medlemsavgiften, i den mån medlemsavgiften är avsedd att täcka kostnader som är en direkt följd av verksamheten med undantag av varje form av administrationskostnad.

2. De verksamheter som avses i punkt 1 skall anknyta till något eller några av följande områden:

a) Forskning för att öka förädlingsvärdet på produkterna, särskilt genom nya användningsområden som inte utgör ett hot mot folkhälsan.

b) Undersökningar om hur kvaliteten på bladtobak och tobak i balar kan förbättras.

c) Forskning om odlingsmetoder som medger en minskad användning av växtskyddsmedel och garanterar att jorden och miljön skyddas.

3. De berörda medlemsstaterna skall anmäla till kommissionen vilka beslut som de avser att fatta enligt punkt 1. Dessa beslut får träda i kraft tidigast tre månader efter tidpunkten för anmälan till kommissionen. Kommissionen får inom denna tid kräva att hela eller delar av förslaget till beslut förkastas, om det allmänna ekonomiska intresse som hävdas inte förefaller välgrundat.

4. Om de verksamheter som bedrivs av en branschorganisation som erkänts av kommissionen i enlighet med detta kapitel är av allmänt ekonomiskt intresse, skall kommissionen anmäla sitt förslag till beslut till de berörda medlemsstaterna, som sedan har två månader på sig att lämna sina synpunkter.

AVSNITT III FÖRFARANDEN

Artikel 121 Tillämpningsföreskrifter

Kommissionens skall anta tillämpningsföreskrifter för detta kapitel, särskilt villkor och förfaranden för erkännande av producent-, bransch- och aktörsorganisationer i enskilda sektorer, rörande

a) de särskilda mål som organisationerna skall arbeta för,

b) organisationernas stadgar,

c) organisationernas verksamhet,

d) undantag från kraven enligt artiklarna 117, 118 och 119,

e) förfarandet för erkännande av sådana organisationer,

f) eventuella konsekvenser av erkännandet som branschorganisation.

DEL III HANDEL MED TREDJELÄNDER

KAPITEL I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 122 Allmänna principer

Om inte annat föreskrivs i denna förordning eller i bestämmelser som antas i enlighet med denna, skall det i handeln med tredjeländer vara förbjudet att

a) ta ut avgifter som har samma verkan som en tull,

b) tillämpa någon form av kvantitativa restriktioner eller åtgärder med motsvarande verkan.

Artikel 123 Kombinerade nomenklaturen

De allmänna bestämmelserna för tolkning av Kombinerade nomenklaturen och de särskilda bestämmelserna för dennas tillämpning skall följas vid tulltaxeklassificeringen av de produkter som omfattas av denna förordning. Den tulltaxenomenklatur som följer av tillämpningen av denna förordning, i tillämpliga fall även definitionerna i bilaga III, skall ingå Gemensamma tulltaxan.

KAPITEL II IMPORT

AVSNITT I IMPORTLICENSER

Artikel 124 Icke obligatoriska importlicenssystem

1. Utan att det påverkar fall där det krävs importlicenser i enlighet med denna förordning, får kommissionen besluta att importen av en eller flera produkter inom följande sektorer skall ske mot uppvisande av importlicens:

a) spannmål,

b) ris,

c) socker,

d) utsäde,

e) oliver, när det gäller produkter med KN-nummer 1509, 1510 00, 0709 90 39, 0711 20 90, 2306 90 19, 1522 00 31 och 1522 00 39;

f) lin och hampa, när det gäller hampa,

g) bananer,

h) levande växter,

i) nötkött,

j) mjölk och mjölkprodukter,

k) griskött,

l) får- och getkött,

m) ägg,

n) fjäderfä,

o) etanol.

2. Vid tillämpning av punkt 1 skall kommissionen ta hänsyn till om det krävs importlicenser för förvaltningen av de berörda marknaderna och, framför allt, för övervakningen av importen av de berörda produkterna.

Artikel 125 Utfärdande av licenser

Importlicenserna skall utfärdas av medlemsstaterna oavsett var i gemenskapen den sökande är etablerad, om inte annat föreskrivs i en rådsförordning eller annan rättsakt utfärdad av rådet och utan att det påverkar tillämpningen av åtgärder som vidtagits för tillämpningen av detta kapitel.

Artikel 126 Giltighet

Importlicenser skall gälla inom hela gemenskapen.

Artikel 127 Säkerhet

1. Om inte annat föreskrivs av kommissionen skall licenser skall utfärdas på villkor att en säkerhet ställs som garanti för att produkterna importeras under licensens giltighetstid.

2. Utom i händelse av force majeure skall säkerheten vara helt eller delvis förverkad om importen inte äger rum, eller enbart delvis äger rum, under licensens giltighetstid.

Artikel 128 Tillämpningsföreskrifter

Kommissionen skall anta tillämpningsföreskrifter för detta avsnitt, även rörande licensernas giltighetstid.

AVSNITT II IMPORTTULLAR OCH -AVGIFTER

Artikel 129 Importtullar

Om inte annat föreskrivs i detta avsnitt, skall importtullsatserna i Gemensamma tulltaxan tillämpas på de produkter som anges i artikel 1.

Artikel 130 Beräkning av importtullar för spannmål

1. Utan hinder av bestämmelsen i artikel 129 skall importtullen för produkter som omfattas av KN-numren 1001 10 00, 1001 90 91, ex 1001 90 99 (vanligt vete av hög kvalitet), 1002, 1005 10 90 samt 1007 00 90, utom hybrider för utsäde, motsvara det interventionspris som gäller för sådana produkter vid import och ökas med 55 % minus det cif-importpris som gäller för sändningen i fråga. Tullen får dock inte överstiga den normala tullsatsen enligt Gemensamma tulltaxan.

2. För beräkning av den importtull som avses i punkt 1 skall representativa cif-importpriser upprättas regelbundet för de produkter som avses i samma punkt.

Artikel 131 Beräkning av importtullar för råris

1. Genom undantag från artikel 129 skall kommissionen fastställa tullen på råris med KN-nummer 1006 20 inom tio dagar från utgången av den berörda referensperioden i enlighet med punkt 1 i bilaga XIV.

Kommissionen skall fastställa en ny tillämplig tull om de beräkningar som gjorts genom tillämpning av nämnda bilaga leder till att tullen ändras. Till dess att en ny tillämplig tullsats fastställs skall den tidigare fastställda tullsatsen tillämpas.

2. För beräkningen av den import som avses i punkt 1 i bilaga XIV skall hänsyn tas till de kvantiteter för vilka importlicenser för råris med KN-nummer 1006 20 har utfärdats under motsvarande referensperiod, med undantag av de importlicenser för basmatiris som avses i artikel 132.

3. Den årliga referenskvantiteten skall vara 449 678 ton.

Delreferensvärdet för ett regleringsår skall motsvara hälften av det årliga referensvärdet.

Artikel 132 Beräkning av importtullar för basmatiris

Utan hinder av artikel 129 skall för råris av sorterna basmatiris med KN-nummer 1006 20 17 och 1006 20 90 som förtecknas i bilaga XV nolltullsats användas enligt de villkor som fastställs av kommissionen.

Artikel 133 Beräkning av importtullar för slipat ris

1. Genom undantag från artikel 129 skall kommissionen fastställa tullen på helt eller delvis slipat ris med KN-nummer 1006 30 inom tio dagar från utgången av den berörda referensperioden i enlighet med punkt 2 i bilaga XIV.

Kommissionen skall fastställa en ny tillämplig tull om de beräkningar som gjorts genom tillämpning av nämnda bilaga leder till att tullen ändras. Till dess att en ny tillämplig tullsats fastställs skall den tidigare fastställda tullsatsen tillämpas.

2. Beräkningen av import enligt punkt 2 i bilaga XIV skall ske med beaktande av de kvantiteter för vilka importlicenser för helt eller delvis slipat ris med KN-nummer 1006 30 utfärdats under den motsvarande referensperioden.

Artikel 134 Beräkning av importtullar för brutet ris

Utan hinder av artikel 129 skall importtullen för brutet ris med KN-nummer 1006 40 00 vara 65 euro per ton.

Artikel 135 Tilläggsimporttullar

1. En tilläggstull enligt den tullsats som fastställs i artiklarna 129–134 skall tas ut vid import av en eller flera produkter från sektorerna för spannmål, ris, socker, nötkött, mjölk och mjölkprodukter, griskött, får- och getkött, ägg, fjäderfä och bananer, i syfte att förhindra eller motverka de negativa effekter för gemenskapsmarknaden som kan bli följden av sådan import förutsatt att

a) importen sker till ett pris som understiger det tröskelpris som gemenskapen har anmält till Världshandelsorganisationen eller

b) importvolymen överskrider en viss nivå (”utlösande volym”).

Den utlösande volymen skall grunda sig på marknadstillträdesnivån, i tillämpliga fall definierad som importen i procent av motsvarande inhemska konsumtion de föregående tre åren.

2. Om det är osannolikt att importen kommer att störa gemenskapsmarkanden eller om effekterna skulle bli oproportionella i förhållande till det avsedda syftet, skall inga importtullar tillämpas.

3. Vid tillämpning av punkt 1 a skall importpriserna fastställas på grundval av importpriset CIF för den aktuella sändningen.

Importpriset CIF skall för detta ändamål kontrolleras mot de representativa priserna för produkten på världsmarknaden eller på gemenskapens importmarknad för den produkten.

Artikel 136 Befrielse från importtullar inom sockersektorn

Kommissionen kan helt eller delvis tillfälligt avskaffa importtullarna för vissa kvantiteter av följande produkter för att säkerställa den nödvändiga försörjningen för tillverkning av sådana produkter som avses i artikel 59.2:

a) Socker med KN-nummer 1701.

b) Isoglukos med KN-nummer 1702 30 10, 1702 40 10, 1702 60 10 och 1702 90 30.

Artikel 137 Tillämpningsföreskrifter

Kommissionen skall anta tillämpningsföreskrifter för detta avsnitt, särskilt

a) när det gäller artikel 130, som rör

i) minimikraven för vanligt vete av hög kvalitet,

ii) de prisnoteringar som skall beaktas,

iii) möjligheten, när så krävs i specifika fall, att meddela aktörerna gällande tullar innan de berörda sändningarna anländer.

b) när det gäller artikel 135, som rör de produkter för vilka tilläggimporttullar skall tillämpas samt övriga kriterier som är nödvändiga för att säkerställa tillämpningen av punkt 1 i den artikeln.

AVSNITT III FÖRVALTNING AV IMPORTKVOTER

Artikel 138 Tullkvoter

1. Tullkvoter för import av produkter som anges i bilaga I som följer av avtal som ingåtts i enlighet med artikel 300 i fördraget eller av någon annan av rådets akter skall öppnas och förvaltas av kommissionen i enlighet med närmare bestämmelser som antas av kommissionen.

2. Tullkvoterna skall förvaltas på ett sätt som inte leder till diskriminering mellan berörda aktörer, genom att en av följande metoder eller en kombination av dem eller någon annan lämplig metod används:

a) En metod som är grundad på i vilken ordningsföljd ansökningarna inkommer (metoden ”först till kvarn”).

b) En metod enligt vilken kvoter fördelas i proportion till de begärda kvantiteterna enligt inkomna ansökningar (metoden ”samtidig behandling”).

c) En metod grundad på traditionella handelsflöden (metoden ”traditionella/nya mönster”).

3. Metoderna skall där så är lämpligt lägga vederbörlig vikt vid försörjningsbehoven på gemenskapsmarknaden och behovet av att säkra marknadens jämvikt.

Artikel 139 Öppnande av tullkvoter

Kommissionen skall föreskriva årliga tullkvoter, vilka vid behov fördelas på lämpligt sätt över året, och fastställa vilken förvaltningsmetod som skall användas.

Artikel 140 Särskilda regler

1. När det gäller den importkvot om 54 703 ton fryst nötkött enligt KN-nummer 0202 20 30, 0202 30 och 0206 29 91 som är avsett för bearbetning, får rådet, i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 37.2 i fördraget, fastställa att hela eller del av kvoten skall omfatta motsvarande kvantiteter kvalitetskött och därvid använda en omräkningsfaktor på 4,375.

2. När det gäller tullkvoter för import till Spanien av 2 000 000 ton majs och 300 000 ton sorghum samt tullkvoter för import till Portugal av 500 000 ton majs skall de närmare bestämmelser som avses i artikel 142 omfatta regler för att genomföra tullkvotimporten och, där så är lämpligt, offentlig lagring av de kvantiteter som de berörda medlemsstaternas utbetalande organ importerat och avsättningen av kvantiteterna på dessa medlemsstaters marknader.

Artikel 141 Tullsatser för bananer

Detta kapitel skall tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av rådets förordning (EEG) nr 1964/2005[61].

Artikel 142 Tillämpningsföreskrifter

Kommissionen skall anta tillämpningsföreskrifter för detta avsnitt, särskilt rörande

a) garantier för produktens art, härkomst och ursprung,

b) erkännande av de dokument som används för att kontrollera de garantier som avses i led a,

c) villkoren för utfärdande av importlicenser samt licensernas giltighetstid.

AVSNITT IV SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR VISSA PRODUKTER

UNDERAVSNITT ISÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR IMPORT AVSEENDESEKTORERNA FÖR SPANNMÅL OCH RIS

Artikel 143 Import av blandningar av olika spannmål

Importtullen för blandningar av spannmål som avses i punkt a och b i del I i bilaga I skall fastställas enligt följande:

a) När blandningen består av två sådana spannmålsslag skall importtullen vara den som tillämpas

i) för det viktmässigt dominerande spannmålsslaget i blandningen, om detta utgör minst 90 % av blandningens vikt,

ii) för det spannmålsslag i blandningen som är belagt med den högsta importtullen, om inget av de två ingående spannmålsslagen utgör minst 90 % av blandningens vikt.

b) I det fall blandningen består av fler än två sådana spannmålsslag och flera spannmålslag var för sig utgör mer än 10 % av blandningens vikt, skall den högsta av de importtullar som gäller för dessa spannmålsslag tillämpas för blandningen, även när importtullen är densamma för två eller flera av de ingående spannmålen.

Om endast ett spannmålsslag utgör mer än 10 % av blandningens vikt, skall den importavgift som gäller för detta spannmålsslag tillämpas.

c) I samtliga fall som inte täcks av leden a och b skall den högsta av de importtullar som gäller för de spannmålsslag som ingår i den berörda blandningen tillämpas, även när importtullen är densamma för två eller flera av de ingående spannmålsslagen.

Artikel 144 Import av blandningar av spannmål och ris

För blandningar sammansatta av ett eller flera spannmålsslag som omfattas av leden a och b i del I i bilaga I samt av en eller flera produkter som omfattas leden a och b i del II i bilaga I, skall den importtull tillämpas som gäller för det spannmålsslag eller den produkt i blandningen som omfattas av den högsta importtullen.

Artikel 145 Import av blandningar av ris

För blandningar som består antingen av ris som kan hänföras till olika bearbetningsgrupper eller bearbetningsled, eller av å ena sidan ris som kan hänföras till en eller flera olika bearbetningsgrupper eller ett eller flera bearbetningsled, och å andra sidan brutet ris, skall den importavgift tillämpas som gäller

a) för den viktmässigt dominerande beståndsdelen, om denna utgör minst 90 % av blandningens vikt,

b) för den beståndsdel som är belagd med den högsta importavgiften, om ingen av beståndsdelarna utgör minst 90 % av blandningens vikt.

Artikel 146 Tullklassificeringens tillämplighet

När metoden för fastställande av importtull enligt artiklarna 143–145 inte kan tillämpas, skall den tull som skall gälla för sådana blandningar som avses i de artiklarna fastställas genom blandningarnas tullklassificiering.

UNDERAVSNITT IIFÖRMÅNSBEHANDLING VID IMPORT AV SOCKER

Artikel 147 Traditionellt försörjningsbehov för raffinering

1. Utan hinder av artikel 49.1 skall det fastställas ett traditionellt försörjningsbehov av socker för raffinering för gemenskapen motsvarande 1 961 351 ton per regleringsår, uttryckt i vitt socker.

Under regleringsåret 2008/2009 skall det traditionella försörjningsbehovet fördelas enligt följande:

- 296 627 ton för Frankrike,

- 100 000 ton för Italien,

- 356 633 ton för Portugal varav 65 000 ton skall avsättas för den enda bearbetningsanläggning för sockerbetor som är i drift i Portugal och som bedöms vara ett heltidsraffinaderi,

- 19 585 ton för Slovenien,

- 59 925 ton för Finland,

- 1 128 581 ton för Förenade kungariket.

2. Importlicenser för socker för raffinering får endast utfärdas till heltidsraffinaderier, förutsatt att de berörda kvantiteterna inte överstiger de kvantiteter som får importeras inom ramen för det traditionella försörjningsbehovet enligt punkt 1. Licenserna får endast överföras mellan heltidsraffinaderier och upphör att gälla i slutet av det regleringsår för vilket de utfärdats.

Denna punkt skall tillämpas under regleringsåret 2008/2009, och under de första tre månaderna för vart och ett av efterföljande regleringsår.

3. Tillämpningen av importtullar på rörsocker för raffinering enligt KN-nummer 1701 11 10 med ursprung i de länder som anges i bilaga XVI skall tillfälligt upphöra för den tilläggskvantitet som behövs för att ge heltidsraffinaderierna tillräcklig försörjning av produkter regleringsåret 2008/2009.

Tilläggskvantiteten skall fastställas av kommissionen baserat på balansen mellan det traditionella försörjningsbehovet enligt punkt 1 och den förväntade tillgången på socker för raffinering för regleringsåret. Balansen får ses över av kommissionen under regleringsåret och får baseras på tidigare schablonuppskattningar av behovet av råsocker avsett för konsumtion.

Artikel 148 Garantipris

1. De garanterade priser som fastställs för AVS/Indien-socker skall gälla för import av råsocker och vitsocker av standardkvalitet från

a) de minst utvecklade länderna enligt de ordningar som avses i artiklarna 12 och 13 i förordning (EG) nr 980/2005[62],

b) de länder som förtecknas i bilaga XVI för den tilläggskvantitet som avses i artikel 147.4.

2. Ansökningar om importlicenser för socker som omfattas av ett garantipris skall åtföljas av en exportlicens utfärdad av myndigheterna i det exporterande landet som intygar att sockret uppfyller kraven i berörda avtal.

Artikel 149 Åtaganden enligt sockerprotokollet

Kommissionen får anta åtgärder för att se till att AVS/Indien-socker importeras till gemenskapen enligt villkoren i protokoll 3 till bilaga V till partnerskapsavtalet AVS-EG och avtalet mellan Europeiska gemenskapen och republiken Indien om rörsocker. Dessa bestämmelser får vid behov avvika från artikel 147 i den här förordningen.

Artikel 150 Tillämpningsföreskrifter

Kommissionen skall anta tillämpningsföreskrifter för detta underavsnitt, särskilt i syfte att följa internationella avtal. De får omfatta ändringar av bilaga XVI.

UNDERAVSNITT IIISÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR IMPORT AV HAMPA

Artikel 151 Import av hampa

1. Nedanstående produkter får endast importeras till gemenskapen om vissa villkor är uppfyllda:

a) Oberedd mjukhampa som omfattas av KN-nummer 5302 10 00 skall uppfylla de villkor som anges i artikel 52 i förordning (EG) nr 1782/2003.

b) Olika sorter hampfrön avsedda för utsäde som omfattas av KN-nummer 1207 99 15 skall åtföljas av ett bevis om att tetrahydrocannabinolhalten inte överstiger den som fastställs i artikel 52 i förordning (EG) nr 1782/2003.

c) Andra hampfrön än sådana som är avsedda för utsäde, som omfattas av KN-nummer 1207 99 91 får endast importeras av importörer godkända av medlemsstaten, i avsikt att säkerställa att de inte kommer att användas för utsäde.

2. Utan att det påverkar eventuella särskilda bestämmelser som kan komma att antas av kommissionen i enlighet med artikel 187, skall import till gemenskapen av sådana produkter som anges i punkt 1 a och 1 b kontrolleras för fastställande av att villkoren enligt punkt 1 är uppfyllda.

3. Denna artikel skall inte påverka tillämpningen av mer restriktiva bestämmelser som medlemsstaterna kan ha antagit i enlighet med fördraget och med de åtaganden som följer av Världshandelsorganisationens avtal om jordbruk (jordbruksavtalet).

UNDERAVSNITT IVSÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR IMPORT AV HUMLE

Artikel 152 Import av humle

1. Produkter inom humlesektorn får endast importeras från tredjeländer om deras kvalitetsegenskaper minst motsvarar dem som föreskrivits för liknande produkter som skördats inom gemenskapen eller som är framställda av sådana produkter.

2. Produkter skall anses motsvara den standard som avses i punkt 1 om de åtföljs av ett intyg som utfärdats av myndigheterna i ursprungslandet och som godkänts som likvärdigt med det intyg som anges i artikel 112.

För humlepulver, lupulinberikat humlepulver, humleextrakt och humleblandningar får intyget endast godkännas som likvärdigt med ett certifikat om alfasyrahalten i dessa produkter inte är lägre än halten i det humle ur vilket de utvinns.

Intygens likvärdighet skall kontrolleras i enlighet med närmare bestämmelser som antas av kommissionen.

AVSNITT V SKYDDSÅTGÄRDER OCH AKTIV FÖRÄDLING

Artikel 153 Skyddsåtgärder

1. Skyddsåtgärder mot import till gemenskapen skall, om inte annat följer av punkt 3, vidtas av kommissionen i enlighet med rådets förordningar (EG) nr 519/95[63] och (EG) nr 3285/94[64]. Artiklarna 3 och 18 i förordning (EG) nr 519/94 och artiklarna 3 och 21 i förordning (EG) nr 3285/94 skall dock inte tillämpas.

2. Om inte annat föreskrivs i andra rättsakter utfärdade av rådet skall sådana säkerhetsåtgärder mot import till gemenskapen som föreskrivs i internationella avtal som ingåtts i enlighet med artikel 300 i fördraget vidtas av kommissionen i enlighet med punkt 3.

3. Åtgärder enligt punkterna 1 och 2 får vidtas av kommissionen på begäran av en medlemsstat eller på kommissionens eget initiativ. Om kommissionen får en begäran från en medlemsstat skall den fatta beslut därom inom tre arbetsdagar från det att begäran togs emot.

Medlemsstaterna skall underrättas om skyddsåtgärderna, vilka skall börja tillämpas omedelbart.

En medlemsstat får inom tre arbetsdagar från underrättelsen hänskjuta kommissionens beslut om skyddsåtgärder i enlighet med punkterna 1 och 2 till rådet. Rådet skall församlas utan dröjsmål. Det får med kvalificerad majoritet ändra eller upphäva skyddsåtgärderna inom en månad efter att beslutet hänskjutits till rådet.

4. Om kommissionen anser att någon säkerhetsåtgärd som vidtagits i enlighet med punkterna 1 och 2 bör återkallas eller ändras, skall det gå tillväga på följande sätt:

a) Om beslutet om åtgärden fattats av rådet, skall kommissionen föreslå rådet att beslutet upphävs eller ändras. Rådet skall fatta sitt beslut med kvalificerad majoritet.

b) I alla övriga fall skall gemenskapens skyddsåtgärder återkallas eller ändras av kommissionen.

Artikel 154 Upphörande med aktiv förädling

I den mån som krävs för att den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna skall fungera tillfredsställande och särskilt när systemet för aktiv förädling skapar eller riskerar att skapa störningar på gemenskapsmarknaden, kan kommissionen helt eller delvis förbjuda utnyttjandet av aktiv förädling för produkter inom sektorerna för spannmål, ris, socker, oliver, nötkött, mjölk och mjölkprodukter, griskött, får- och getkött, ägg, fjäderfä och etanol.

KAPITEL III EXPORT

AVSNITT I EXPORTLICENSER

Artikel 155 Icke obligatoriska exportlicenssystem

1. Utan att det påverkar fall där det krävs exportlicenser i enlighet med denna förordning, får kommissionen besluta att exporten av en eller flera produkter inom följande sektorer skall ske mot uppvisande av exportlicens:

a) spannmål,

b) ris,

c) socker,

d) oliver, när det gäller olivolja enligt led a i del VII i bilaga I,

e) nötkött,

f) mjölk och mjölkprodukter,

g) griskött,

h) får- och getkött,

i) ägg,

j) fjäderfä,

k) etanol.

Vid tillämpning av första stycket skall kommissionen ta hänsyn till om det krävs exportlicenser för förvaltningen av de berörda marknaderna och, framför allt, för övervakningen av exporten av de berörda produkterna.

2. Relevanta delar av artiklarna 125-127 skall tillämpas.

3. Kommissionen skall anta tillämpningsföreskrifter för punkterna 1 och 2, även rörande licensernas giltighetstid.

AVSNITT II EXPORTBIDRAG

Artikel 156 Tillämpningsområde för exportbidrag

1. I den mån som krävs för att möjliggöra export på grundval av prisnoteringar eller priser på världsmarknaden och inom de gränser som följer av avtal som ingåtts i enlighet med artikel 300 i fördraget, får skillnaden mellan dessa prisnoteringar eller priser och priserna i gemenskapen utjämnas genom exportbidrag för

a) produkter inom följande sektorer som exporteras i obearbetad form:

i) spannmål,

ii) ris,

iii) socker, när det gäller produkter som anges i leden b, c, d och g i del III i bilaga I,

iv) nötkött,

v) mjölk och mjölkprodukter,

vi) griskött,

vii) ägg,

viii) fjäderfä,

b) produkter som anges i led a som skall exporteras i form av sådana varor som förtecknas i bilaga XVII.

När det gäller mjölk och mjölkprodukter som exporteras i form av produkter som anges i del IV i bilaga XVII, får exportbidrag endast beviljas för produkter som anges i leden a–e och g i del XVI i bilaga I.

2. Exportbidragen för produkter som exporteras i form av bearbetade varor enligt bilaga XVII får inte vara högre än de som tillämpas för samma produkter när de exporteras i obearbetad form.

3. Om det är nödvändigt för att ta hänsyn till särdrag i produktionen av vissa spritdrycker som framställs av spannmål får kriterierna för beviljande av exportbidrag enligt punkterna 1 och 2 och förfarandet för kontroll anpassas till den särskilda situationen av kommissionen.

Artikel 157 Fördelning av exportbidragen

De kvantiteter som får exporteras med exportbidrag skall fördelas med den metod som

a) är bäst lämpad med hänsyn till produktens art och situationen på den aktuella marknaden och som gör det möjligt att utnyttja de disponibla resurserna på effektivaste sätt med beaktande av gemenskapsexportens effektivitet och struktur, utan att detta medför diskriminering mellan berörda aktörer, särskilt inte mellan små och stora aktörer,

b) ur administrativ synpunkt är minst besvärlig för aktörerna med hänsyn till de administrativa kraven.

Artikel 158 Fastställande av exportbidrag

1. Exportbidragen skall vara desamma för hela gemenskapen. Om det är nödvändigt, framför allt på grund av situationen på världsmarknaden, de särskilda kraven på vissa marknader eller sådana skyldigheter som följer av avtal som ingåtts i enlighet med artikel 300 i fördraget, får exportbidragen variera för olika bestämmelseorter.

2. Exportbidragen skall fastställas av kommissionen.

Exportbidrag får fastställas

a) med regelbundna intervall, och

b) genom anbudsinfordran för produkter för vilka detta förfarande tidigare har föreskrivits.

Om inte fastställandet sker genom anbudsförfarande skall den förteckning över produkter för vilka exportbidrag beviljas liksom exportbidragsbeloppet fastställas minst en gång var tredje månad. Bidragsbeloppet får emellertid behållas på samma nivå i mer än tre månader och under tiden får kommissionen vid behov justera bidragsbeloppet, på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ.

3. En eller flera av följande aspekter skall beaktas när exportbidragen fastställs för vissa produkter:

a) Den rådande situationen och förväntade utvecklingen vad avser

- priserna och tillgången på produkten på gemenskapsmarknaden,

- priserna på produkten på världsmarknaden.

b) Målen för den gemensamma organisationen av marknaden, som är en balanserad marknadssituation och en naturlig utveckling av priserna och handeln.

c) Nödvändigheten av att undvika störningar som kan förorsaka en långvarig obalans mellan utbud och efterfrågan på gemenskapsmarknaden.

d) Ekonomiska aspekter avseende exporten i fråga.

(e) Begränsningar som följer av avtal som ingåtts i enlighet med artikel 300 i fördraget.

f) Behovet av att skapa jämvikt mellan användningen av gemenskapens basprodukter i framställningen av bearbetade varor som exporteras till tredjeland och användningen av produkter från dessa länder som får importeras för bearbetning.

g) De mest fördelaktiga saluförings- och transportkostnaderna från gemenskapsmarknader till gemenskapshamnar eller andra utförselorter samt transportkostnaderna till bestämmelseländerna.

h) Efterfrågan på gemenskapens marknad.

i) När det gäller sektorerna för griskött, ägg och fjäderfä, skillnaden mellan priserna i gemenskapen och priserna på världsmarknaden för den kvantitet foderspannmål som krävs för produktion i gemenskapen av produkter inom dessa sektorer.

4. Ett anpassat belopp för exportbidragen får fastställas av kommissionen. Vid behov får kommissionen ändra de anpassade beloppen.

Första stycket får också tillämpas för produkter som exporteras i form av varor enligt bilaga XVII.

Artikel 159 Justering av exportbidraget för spannmål

Om inte annat har föreskrivits av kommissionen skall bidraget för de produkter som anges i leden a och b i del I i bilaga I, som fastställts i enlighet med artikel 160.2, av kommissionen justeras till nivån för de månatliga höjningar som gäller för interventionspriset och, i tillämpliga fall, ändringar av det priset.

Första stycket kan tillämpas, helt eller delvis, på produkter som anges i leden c och d i del I i bilaga I, samt på produkter som avses i del I i bilaga I och som exporteras i form av varor som avses i del I i bilaga XVII. I sådana fall skall den justering som avses i första stycket korrigeras genom att det på den månatliga höjningen tillämpas en koefficient som uttrycker förhållandet mellan kvantiteten basprodukt och den kvantitet basprodukt som den bearbetade exporterade produkten innehåller eller som har använts i de exporterade varorna.

Artikel 160 Beviljande av exportbidrag

1. Bidrag för produkter förtecknade i artikel 156.1 a som exporteras i obearbetat tillstånd utan ytterligare bearbetning skall endast beviljas mot uppvisande av exportlicens.

2. Det exportbidrag som skall tillämpas på produkter enligt punkt 1 skall vara det bidrag som gäller den dag då licensansökan lämnas in eller, beroende på situationen, det bidrag som följer av det aktuella anbudsförfarandet och, om det rör sig om ett differentierat bidrag, det bidrag som gäller samma dag

a) för den destination som anges i licensen, eller

b) om så är lämpligt, för den faktiska destinationen, om denna är en annan än den som anges i licensen; om så är fallet skall det tillämpliga beloppet inte överstiga det belopp som gäller för den destination som är angiven i licensen.

Kommissionen får vidta lämpliga åtgärder för att förhindra missbruk av den flexibilitet som avses i denna punkt.

3. Kommissionen kan, genom undantag från punkt 1, besluta att exportlicenser för kläckägg och dagsgamla kycklingar får beviljas i efterhand.

4. Beslut får fattas i enlighet med det förfarande som anges i artikel 16.2 i rådets förordning (EG) nr 3448/93[65] om att punkterna 1 och 2 skall tillämpas på varor som avses i artikel 156.1 b.

5. Kommissionen får bevilja undantag från punkterna 1 och 2 i fråga om produkter för vilka det betalas ut exportstöd inom ramen för livsmedelshjälsaktioner.

6. Exportbidraget skall utbetalas efter framläggande av bevis om att

a) produkterna har exporterats utanför gemenskapen,

b) och, när det gäller differentierade bidrag, att produkterna har nått den destination som anges i licensen eller annan destination för vilken exportbidraget fastställdes, utan att detta påverkar bestämmelserna i punkt 2 b.

Kommissionen kan dock bevilja undantag förutsatt att det fastställs villkor som erbjuder likvärdiga garantier.

7. Kommissionen kan fastställa ytterligare villkor för beviljande av exportbidrag för en eller flera produkter. De kan innehålla föreskrifter om

a) att exportbidrag endast får betalas ut för produkter med ursprung i gemenskapen,

b) och att bidragsbeloppet för importerade produkter skall begränsas till de avgifter som togs ut vid importen, förutsatt att dessa är lägre än det tillämpliga bidraget.

Artikel 161 Exportbidrag för levande djur inom nötköttssektorn

När det gäller produkter inom nötköttssektorn skall utbetalningen av bidrag vid export av levande djur omfattas av krav på att bestämmelserna i gemenskapens djurskyddslagstiftning iakttas, särskilt skydd av djur under transport.

Artikel 162 Exportbegränsningar

Kontrollen av att de åtaganden i fråga om volymer som följer av avtal som ingåtts i enlighet med artikel 300 i fördraget fullgörs, skall ske med hjälp av de exportlicenser som utfärdas för de referensperioder som gäller för de aktuella produkterna. När det gäller fullgörandet av de skyldigheter som följer av jordbruksavtalet skall det faktum att en referensperiod löper ut inte påverka exportlicensernas giltighet.

Artikel 163 Tillämpningsföreskrifter

Kommissionen skall anta tillämpningsföreskrifter för detta avsnitt, särskilt

a) bestämmelser om omfördelning av exporterbara kvantiteter,

b) bestämmelser som styr kvalitet och andra specifika krav och villkor när det gäller produkter som berättigare till exportbidrag,

c) bestämmelser som rör kontroll av huruvida moment som ger rätt till utbetalning av exportbidrag och av alla övriga belopp som rör exporttransaktioner faktiskt har utförts och genomförts på rätt sätt, inklusive fysiska kontroller och dokumentgranskning.

De ändringar av bilaga XVII som eventuellt blir nödvändiga skall göras av kommissionen.

Närmare föreskrifter för tillämpningen av artikel 160 när det gäller produkter som avses i artikel 156.1 b skall antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 16.2 i förordning (EG) nr 3448/93.

AVSNITT III FÖRVALTNING AV EXPOTKVOTER INOM SEKTORN FÖR MJÖLK OCH MJÖLKPRODUKTER

Artikel 164 Förvaltning av tullkvoter som öppnats av tredjeland

1. Om, när det gäller mjölk och mjölkprodukter, ett avtal som ingåtts enligt artikel 300 i fördraget innehåller bestämmelser om förvaltning (helt eller delvis) av en tullkvot som öppnats av ett tredjeland, skall kommissionen fastställa vilken förvaltningsmetod som skall tillämpas samt de därtill hörande villkoren.

2. De tullkvoter som avses i punkt 1 skall förvaltas på ett sätt som inte leder till diskriminering mellan berörda aktörer och som garanterar fullt utnyttjande av de möjligheter som den berörda kvoten erbjuder, genom att en av följande metoder eller en kombination av dem eller annan lämplig metod används:

a) En metod som är grundad på i vilken ordningsföljd ansökningarna inkommer (metoden ”först till kvarn”).

b) En metod enligt vilken kvoter fördelas i proportion till de begärda kvantiteterna enligt inkomna ansökningar (metoden ”samtidig behandling”).

c) En metod grundad på traditionella handelsflöden ("metoden traditionella/nya mönster").

AVSNITT IV FÖRMÅNSBEHANDLING VID IMPORT TILL TREDJELÄNDER

Artikel 165 Certifikat för produkter som omfattas av förmånsbehandling vid import till ett tredjeland

1. Vid export av sådana produkter som enligt avtal som slutits av gemenskapen i enlighet med artikel 300 i fördraget kan komma i fråga för förmånsbehandling vid import till ett tredjeland om vissa villkor uppfylls, skall berörda myndigheter i medlemsstaterna, vid anfordran och efter lämplig kontroll, utfärda ett dokument som intygar att villkoren uppfylls.

2. Kommissionen skall anta tillämpningsföreskrifter för denna artikel.

AVSNITT V SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR LEVANDE VÄXTER

Artikel 166 Minimipriser vid export

1. Varje år i god tid före saluföringssäsongen får kommissionen, för var och en av de produkter inom sektorn för levande växter som omfattas av KN-nummer 0601 10, fastställa ett eller flera minimipriser som skall gälla vid export till tredjeland.

Export av sådana produkter skall endast kunna ske till ett pris som är minst lika högt som det minimipris som fastställts för produkten i fråga.

2. Kommissionen skall fastställa tillämpningsföreskrifter för punkt 1, med beaktande av skyldigheter som följer av sådana avtal som ingåtts i enlighet med artikel 300.2 i fördraget.

AVDELNING VI PASSIV FÖRÄDLING

Artikel 167 Upphörande med passiv förädling

I den mån som krävs för att den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna skall fungera tillfredsställande och särskilt när systemet för passiv förädling skapar eller riskerar att skapa störningar på gemenskapsmarknaden, kan kommissionen helt eller delvis förbjuda utnyttjandet av passiv förädling för produkter inom sektorerna för spannmål, ris, nötkött, griskött, får- och getkött och fjäderfä.

DEL IV KONKURRENSREGLER

KAPITEL I REGLER FÖR FÖRETAG

Artikel 168 Tillämpning av artiklarna 81 och 86 i fördraget

Om inte annat föreskrivs i denna förordning skall artiklarna 81–86 i fördraget samt tillämpningsföreskrifter för dessa, om inte annat följer av artikel 169 i denna förordning, tillämpas på alla sådana avtal, beslut och förfaranden som avses i artiklarna 81.1 och 82 i fördraget och som rör produktion av eller handel med produkter enligt artikel 1 i denna förordning.

Artikel 169 Undantag

1. Artikel 81.1 i fördraget skall inte tillämpas på avtal, beslut och förfaranden som avses i artikel 168 i denna förordning och som ingår i en nationell organisation av marknaden eller som är nödvändiga för att de mål som fastställs i artikel 33 i fördraget skall kunna uppnås.

I synnerhet skall artikel 81.1 i fördraget inte tillämpas på sådana avtal, beslut och förfaranden mellan lantbrukare, sammanslutningar av lantbrukare eller sammanslutningar av sådana sammanslutningar tillhörande en enda medlemsstat vilka, utan att medföra någon skyldighet att hålla samma priser, avser produktion eller försäljning av jordbruksvaror eller utnyttjande av gemensamma anläggningar för lagring, behandling eller bearbetning av jordbruksvaror, såvida inte kommissionen finner att konkurrensen sätts ur spel eller att förverkligandet av de mål som anges i fördragets artikel 33 äventyras därigenom.

2. Efter samråd med medlemsstaterna och efter att ha hört berörda företag och företagssammanslutningar eller alla övriga fysiska och juridiska personer den finner lämpligt, skall kommissionen under domstolens överinsyn ha exklusiv behörighet att genom beslut som skall offentliggöras fastställa vilka avtal, beslut och förfaranden som uppfyller villkoren i punkt 1.

Kommissionen skall fastställa detta på eget initiativ eller på begäran av en medlemsstats behöriga myndighet eller av ett företag eller en företagssammanslutning som berörs.

3. I offentliggörandet av beslutet enligt punkt 2 första stycket skall parternas namn och huvudinnehållet i beslutet anges. Företagens berättigade intresse av att skydda sina affärshemligheter skall beaktas i offentliggörandet.

Artikel 170 Avtal och samordnade förfaranden inom tobakssektorn

1. Artikel 81.1 i fördraget skall inte tillämpas på avtal och samordnade förfaranden mellan erkända branschorganisationer inom tobakssektorn som syftar till att sätta i kraft de åtgärder som avses i artikel 117 c i denna förordning, förutsatt att

a) avtalen och de samordnade förfarandena har anmälts till kommissionen, och

b) kommissionen inom tre månader efter det att den har erhållit alla de upplysningar som krävs inte har funnit att avtalen eller de samordnade förfarandena är oförenliga med gemenskapens bestämmelser.

Avtalen och de samordnade förfarandena får inte träda i kraft under denna tremånadersperiod.

2. Avtal och samordnade förfaranden skall förklaras strida mot gemenskapens konkurrensregler om

a) de kan leda till någon form av uppdelning av marknaderna inom gemenskapen,

b) de kan hindra den gemensamma organisationen av marknaden från att fungera tillfredsställande,

c) de kan medföra en snedvridning av konkurrensen som inte är nödvändig för att uppnå målen för den gemensamma jordbrukspolitik som branschåtgärderna syftar till,

d) de innebär ett fastställande av priser och kvoter, utan att det påverkar tillämpningen av åtgärder som branschorganisationer vidtagit vid tillämpning av särskilda bestämmelser i gemenskapslagstiftningen,

e) de kan leda till diskriminering eller sätta konkurrensen ur spel för en betydande del av de berörda produkterna.

3. Om kommissionen efter det att den tremånadersperiod som anges i punkt 1 b löpt ut, finner att de villkor som gäller för tillämpningen av detta kapitel inte har uppfyllts, skall den fatta ett beslut med innebörden att artikel 81.1 i fördraget gäller för de berörda avtalen eller samordnade förfarandena.

Beslutet får inte träda i kraft före det datum då den berörda branschorganisationen underrättas om det, såvida inte branschorganisationen har lämnat felaktiga uppgifter eller missbrukat det undantag som anges i punkt 1.

Artikel 171 Bindande avtal och samordnade förfaranden för icke medlemmar verksamma inom tobakssektorn

1. Branschorganisationer inom tobakssektorn kan begära att vissa av deras avtal eller samordnade förfaranden inom det område där de är verksamma för en begränsad tid görs bindande för enskilda och grupper inom den berörda ekonomiska sektorn som inte är medlemmar i någon organisation som ingår i branschorganisationen.

För att få utvidga tillämpningsområdet för sina bestämmelser skall branschorganisationerna företräda minst två tredjedelar av den berörda produktionen eller handeln. Om den föreslagna utvidgningen berör flera regioner, skall branschorganisationerna påvisa att de uppnår en miniminivå i fråga om representativitet inom varje näringsgren och varje region.

2. De bestämmelser, för vilka ett utvidgat tillämpningsområde begärs, skall ha tillämpats i minst ett år och avse ett av följande områden:

a) Kunskap om produktionen och marknaden.

b) Fastställande av minimikvaliteter.

c) Användande av miljövänliga odlingsmetoder.

d) Fastställande av minimistandarder för förpackning och presentation.

e) Användande av certifierat utsäde och kontroll av produktkvaliteten.

3. En utvidgad tillämpning av bestämmelserna skall godkännas av kommissionen.

KAPITEL II REGLER OM STATLIGT STÖD

Artikel 172 Tillämpning av artiklarna 87, 88 och 89 i fördraget

Om inte annat föreskrivs i denna förordning, särskilt med undantag av de statliga stöd som avses i artikel 175, skall artiklarna 87, 88 och 89 i fördraget tillämpas på produktion av och handel med de produkter som avses i artikel 1 i den här förordningen. Bestämmelserna i artikel 88.1 och första meningen i artikel 88.3 i fördraget skall tillämpas utan undantag.

Artikel 173 Särskilda bestämmelser för sektorn för mjölk och mjölkprodukter

Om inte annat följer av artikel 87.2 i fördraget skall stöd vars belopp fastställs på grundval av priset på eller kvantiteten av mjölkprodukter vara förbjudna.

Det skall även vara förbjudet med nationella åtgärder som medger en utjämning mellan priserna på mjölkprodukter.

Artikel 174 Särskilda bestämmelser för vinsektorn

Utan hinder av kapitel II i avdelning II i förordning (EG) nr 1493/1999 får nationellt stöd beviljas för att uppnå liknande mål som de som avses i det kapitlet. Artikel 172 i denna förordning skall dock tillämpas på sådana stöd.

Artikel 175 Särskilda nationella bestämmelser

1. Med kommissionens tillstånd kan stöd till produktion och omsättning av renar och renprodukter (KN-nummer ex 0208 och ex 0210) lämnas av Norge, Sverige och Finland under förutsättning att det inte medför någon ökning av de traditionella produktionsnivåerna.

2. Om kommissionen lämnar sitt tillstånd får Finland bevilja stöd för vissa mängder utsäde och för vissa mängder spannmål för utsäde som producerats enbart i det landet, på grund av de särskilda klimatförhållandena.

3. Medlemsstater som sänker sin sockerkvot med mer än 50 % får bevilja tillfälligt statligt stöd under den tid då övergångsstödet för sockerbetsodlare utbetalas i enlighet med kapitel 10f i avdelning IV i rådets förordning (EG) nr 1782/2003. Kommissionen skall på grundval av berörda medlemsstaters ansökningar besluta om totalbeloppet för det statliga stöd som skall finnas tillgängligt för denna åtgärd.

När det gäller Italien får det tillfälliga stöd som avses i första stycket inte överstiga 11 euro per regleringsår och ton sockerbetor samt skall beviljas sockerbetsodlare och för transport av sockerbetor.

Finland får bevilja sockerbetsodlare stöd på upp till 350 euro per hektar och regleringsår.

Inom 30 dagar efter varje regleringsårs utgång skall de berörda medlemsstaterna underrätta kommissionen om storleken på det statliga stöd som faktiskt beviljats under det regleringsåret.

4. Till den 31 december 2010 får Tyskland bevilja stöd inom ramen för det tyska alkoholmonopolet för produkter som efter ytterligare bearbetning saluförs av monopolet, t.ex. etanol som framställts av jordbruksprodukter förtecknad i bilaga I till fördraget. Det totala beloppet för detta stöd får inte överstiga 110 miljoner euro per år.

Tyskland skall varje år före den 30 juni lägga fram en rapport för kommissionen om hur systemet fungerar. Före den 31 december 2009 skall kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av undantaget, inklusive en utvärdering av de stöd som beviljats inom ramen för det tyska alkoholmonopolet, tillsammans med lämpliga förslag.

DEL V SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR ENSKILDA SEKTORER

Artikel 176 Avgift för att främja konsumtion av mjölk och mjölkprodukter

I syfte att finansiera åtgärderna för främjande av konsumtionen av mjölk i gemenskapen, utvidga marknaden för mjölk och mjölkprodukter och förbättra mjölkkvaliteten får en medlemsstat, utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 87, 88 och 89 i fördraget såsom föreskrivs i artikel 172 i denna förordning, införa en avgift för saluförda kvantiteter av mjölk eller mjölkekvivalenter som skall betalas av mjölkproducenterna i den berörda medlemsstaten.

Artikel 177 Rapportering rörande vissa sektorer

Kommissionen skall

(1) före den 30 september 2008 för rådet lägga fram en rapport om sektorn för torkat foder, som grundar sig på en utvärdering av bestämmelserna i denna förordning och som särskilt behandlar utvecklingen när det gäller baljväxter och annat grönfoder, produktionen av torkat foder och uppnådd minskad förbrukning av fossila bränslen. Rapporten skall, om så behövs, åtföljas av lämpliga förslag;

(2) vart tredje år och första gången den 31 december 2010 för Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport om genomförandet av de åtgärder rörande sektorn för biodling som fastställs i del II avdelning I kapitel IV avsnitt VI.

Artikel 178 Registrering av kontrakt inom humlesektorn

1. Samtliga leveranskontrakt för i gemenskapen producerad humle som ingåtts mellan, å ena sidan, en producent eller sammanslutna producenter och, å andra sidan, en köpare skall registreras av organ som respektive producentmedlemsstat utsett för detta ändamål.

2. Kontrakt om leverans av vissa bestämda kvantiteter till överenskommet pris under en period som omfattar en eller flera skördar och som ingås före den 1 augusti året för den första skörden i fråga skall kallas ”förhandskontrakt”. De skall registreras separat.

3. De uppgifter som har registrerats får inte användas för andra ändamål än för tillämpningen av denna förordning.

4. Kommissionen skall fastställa tillämpningsföreskrifter för registrering av leveranskontrakt för humle.

Artikel 179 Störningar när det gäller den inre marknadens priser

Kommissionen får vidta nödvändiga åtgärder i nedanstående situationer, om det är sannolikt att dessa situationer kommer att bestå och därmed skapa eller riskera att skapa störningar på marknaderna:

a) När det gäller produkter inom sektorerna för spannmål, socker, humle, nötkött och får- och getkött, när priserna på gemenskapsmarknaden för någon av dessa produkter ökar eller minskar väsentligt.

b) När det gäller produkter inom sektorerna för oliver, griskött, ägg och fjäderfä, när priserna på gemenskapsmarknaden för någon av dessa produkter ökar väsentligt.

Artikel 180 Störningar i fråga om prisnoteringar och priser på världsmarknaden

När prisnoteringar eller priser på världsmarknaden för en eller flera produkter inom sektorerna för spannmål, ris, socker samt mjölk och mjölkprodukter når en nivå som stör eller hotar att störa försörjningen av gemenskapsmarknaden och läget sannolikt kommer att bestå och försämras, får kommissionen vidta nödvändiga åtgärder för den berörda sektorn. Den får framför allt, helt eller delvis, upphöra med att tillämpa importtullar för vissa kvantiteter.

Artikel 181 Villkor för åtgärder som tillämpas i samband med störningar

De åtgärder som föreskrivs i artiklarna 170 och 180 får antas

a) förutsatt att övriga åtgärder enligt denna förordning visar sig vara otillräckliga,

b) med beaktande av de skyldigheter som följer av avtal som har ingåtts i enlighet med artikel 300.2 i fördraget.

Artikel 182 Meddelanden inom etanolsektorn

1. När det gäller produkter inom etanolsektorn skall medlemsstaterna meddela kommissionen uppgifter om följande:

a) Produktionen av etanol som framställts av jordbruksprodukter uttryckt i hektoliter ren etanol, fördelad på de råvaror som använts.

b) Avsättningen, uttryckt i hektoliter ren etanol som framställts av jordbruksprodukter, fördelad på användningsområden.

c) De lager av etanol som framställts av jordbruksprodukter som fanns i medlemsstaten vid slutet av det föregående året.

d) -Den beräknade produktionen under det innevarande året.

Kommissionen skall fastställa bestämmelser för meddelande av dessa uppgifter, särskilt hur ofta de skall meddelas, samt en definition av användningsområden.

2. På grundval av de uppgifter som avses i punkt 1 och annan tillgänglig information skall kommissionen göra dels en sammanfattande bedömning av gemenskapens marknad för etanol som framställts av jordbruksprodukter för det föregående året, dels en preliminär bedömning av marknaden för det innevarande året.

Den sammanfattande bedömningen av gemenskapens marknad för etanol skall även innehålla uppgifter om den alkohol som inte framställts av jordbruksprodukter. Kommissionen skall fastställa exakt vad dessa uppgifter skall innehålla samt hur de skall samlas in.

Vid tillämpningen av detta stycke skall med ”etanol som inte framställts av jordbruksprodukter” avses de produkter som omfattas av KN-nummer 2207, 2208 90 91 och 2208 90 99 som inte har framställts av en viss jordbruksprodukt som anges i bilaga I till fördraget.

3. Kommissionen skall informera medlemsstaterna om de bedömningar som avses i punkt 2.

DEL VI ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 183 Finansiella bestämmelser

Förordning (EG) nr 1290/2005 och genomförandebestämmelserna för denna skall tillämpas på de utgifter som medlemsstaterna ådrar sig i samband med att de uppfyller sina skyldigheter enligt den här förordningen.

Artikel 182 Nödsituationer

Nödvändiga och berättigade åtgärder som krävs för att i en nödsituation lösa praktiska och specifika problem skall antas av kommissionen.

Sådana åtgärder kan avvika från bestämmelser i denna förordning, men endast i den utsträckning och under den period som det är absolut nödvändigt.

Artikel 185 Utbyte av information mellan medlemsstaterna och kommissionen

1. Medlemsstaterna och kommissionen skall ge varandra den information som behövs för att tillämpa denna förordning eller för att övervaka och analysera marknaden och för att uppfylla internationella skyldigheter i fråga om de produkter som anges i artikel 1.

2. Kommissionen skall anta närmare bestämmelser för fastställande av vilken information som behövs för tillämpningen av punkt 1, samt bestämmelser om form, innehåll, tidpunkt samt tidsfrister för denna information tillsammans med förfaranden för att översända eller göra sådan information tillgänglig.

Artikel 186 Bestämmelse om kringgående

Utan att det påverkar tillämpningen av specifika bestämmelser skall inga förmåner som föreskrivs i denna förordning beviljas fysiska eller juridiska personer för vilka det konstaterats att de på ett konstlat sätt har skapat de förutsättningar som krävs för att få sådana förmåner, i strid med syftet för dessa förmåner.

Artikel 187 Kontroller och påföljder samt rapporter om detta

Kommissionen skall fastställa

a) bestämmelser om de administrativa och fysiska kontroller som medlemsstaterna skall utföra med hänsyn till de skyldigheter som följer av tillämpningen av denna förordning,

b) ett system för tillämpning av påföljder vid konstaterande av överträdelser i fråga om de skyldigheter som följer av denna förordning,

c) bestämmelser rörande återvinning av felaktiga utbetalningar,

d) bestämmelser rörande rapportering om kontroller som utförts samt resultaten av dessa.

De påföljder som avses i led b skall avpassas med hänsyn till hur allvarlig och omfattande den konstaterade överträdelsen varit, dess varaktighet samt hur ofta den har förkommit.

DEL VII GENOMFÖRANDE-, ÖVERGÅNGS-OCH SLUTBESTÄMMELSER

KAPITEL I GENOMFÖRANDEBESTÄMMELSER

Artikel 188 Kommitté

1. Kommissionen skall biträdas av förvaltningskommittén den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna (nedan kallad kommittén).

2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.

Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG skall vara en månad.

3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel 189 Genomförandebestämmelser och kommissionens behörighet

När kommissionen ges befogenhet att vidta åtgärder enligt denna förordning, skall den göra detta i enlighet med det förfarande som avses i artikel 188.2.

På följande områden skall kommissionen emellertid handla på eget initiativ, utan att använda sig av förfarandet i artikel 188.2:

a) Beslut att öppna eller avsluta offentlig intervention enligt artikel 13 i fråga om nötköttsprodukter samt enligt artikel 14.1 och 14.2 första stycket i fråga om smör.

b) Beslut rörande huruvida artikel 81.1 i fördraget skall vara tillämplig på sådana avtal och samordnade förfaranden mellan branschorganisationer som avses i artikel 170 i denna förordning.

c) Erkännande av branschorganisationer som avses i artikel 118 andra stycket.

d) Beslut rörande den skyldighet att betala medlemsavgift till branschorganisationer som kan åläggas icke medlemmar och som avses i artikel 120.

e) Tillämpning av skyddsåtgärder enligt artikel 153.

f) Justeringar av exportbidraget under den tid som avses i artikel 158.2 andra stycket.

g) Ändringar av de anpassade belopp tillämpliga på exportbidrag vilka avses i artikel 158.4 andra meningen.

h) Sammanställande av de sammanfattande bedömningar som avses i artikel 182.2.

Artikel 190 Kommissionens upphävande av vissa förordningar som antagits av rådet

Vid utövandet av sina befogenheter enligt denna förordning kan kommissionen upphäva eller ändra förordningar som antagits av rådet och som grundar sig på någon av de förordningar eller bestämmelser som upphävts eller utgått i enlighet med artiklarna 191, 192 och 195.

KAPITEL II ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 191 Ändringar av förordning (EG) nr 1493/1999

Artikel 71 och artikel 73–77 i förordning (EG) nr 1493/1999 skall utgå.

Artikel 192 Ändringar av förordning (EG) nr 2200/96

Artiklarna 43, 44, 46, 47 och 42 i förordning (EEG) nr 2200/96 skall utgå.

Artikel 193 Ändringar av förordning (EG) nr 2201/96

Artiklarna 23, 26, 27, 29 och 30 i förordning (EEG) nr 2201/96 skall utgå.

Artikel 194 Ändringar av förordning (EG) nr 1184/2006

Förordning (EG) nr 1184/2006 skall ändras på följande sätt:

1) Titeln skall ersättas med följande:

”Rådets förordning (EG) nr 1184/2006 av den 24 juli 2006 om tillämpning av vissa konkurrensregler på produktion av och handel med jordbruksvaror”.

2) Artikel 1 skall ersättas med följande:

”Artikel 1

I denna förordning fastställs de bestämmelser som skall tillämpas i fråga om tillämpligheten när det gäller artiklarna 81-86 och vissa bestämmelser i artikel 88 i fördraget i samband med produktion av eller handel med med produkter som anges i bilaga I till fördraget, med undantag av produkter som omfattas av rådets förordning nr [XXX]* och anges i artikel 1 i den förordningen.

Artikel 1a

Artiklarna 81 och 86 i fördraget och bestämmelser om deras tillämpning skall, om inte annat följer av artikel 2 i denna förordning, tillämpas på alla sådana avtal, beslut och förfaranden som avses i artikel 81.1 och artikel 82 i fördraget och som rör produktion av eller handel med de produkter som avses i artikel 1.

* EUT L xxxx, s. xxx."

3) Artikel 2.1 första stycket skall ersättas med följande:

"1. Artikel 81.1 i fördraget skall inte tillämpas på avtal och förfaranden som avses i artikel 1a i denna förordning och som ingår i en nationell organisation av marknaden eller som är nödvändiga för att nå de mål som fastställs i artikel 33 i fördraget."

4) Artikel 3 skall ersättas med följande:

”Artikel 3

Bestämmelserna i artikel 88.1 och i artikel 88.3 första meningen i fördraget skall tillämpas på stöd som beviljas för produktion av eller handel med produkter som avses i artikel 1.

Artikel 195 Upphävande

1. Följande förordningar skall upphöra att gälla:

a) Från och med den 1 januari 2008, förordningarna (EEG) nr 234/68, (EEG) nr 827/68, (EEG) nr 2517/69, (EEG) nr 2728/75, (EEG) nr 2729/75, (EEG) nr 2759/75, (EEG) nr 2771/75, (EEG) nr 2777/75, (EEG) nr 1055/77, (EEG) nr 2931/79, (EEG) nr 1358/80, (EEG) nr 3730/87, (EEG) nr 4088/87, (EEG) nr 2075/92, (EEG) nr 2077/92, (EEG) nr 404/93, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 2529/2001, (EG) nr 670/2003, (EG) nr 797/2004 och (EG) nr 1952/2005.

b) Från och med den 1 april 2008, förordningarna (EEG) nr 707/76, (EG) nr 1786/2003, (EG) nr 1788/2003 och (EG) nr 1544/2006.

c) Från och med den a juli 2008, förordningarna (EEG) nr 1898/87, (EEG) nr 2204/90, (EEG) nr 2991/94, (EG) nr 2597/97 (EG) nr 1255/1999, (EG) nr 2250/1999, (EG) nr 1673/2000, (EG) nr 1784/2003, (EG) nr 865/2004 och (EG) nr 1947/2005.

d) Från och med den 1 september 2008, förordning (EG) nr 1785/2003.

e) Från och med den 1 oktober 2008, förordning (EG) nr 318/2006.

f) Från och med den 1 januari 2009, förordningarna (EEG) nr 386/90, (EEG) nr 1186/90 och (EG) nr 1183/2006.

2. Beslut 74/583/EEG skall upphöra att gälla från och med den 1 januari 2008.

Artikel 196 Hänvisningar

Hänvisningar till bestämmelser i denna förordning som ändras eller upphävs genom artikel 191–195 skall betraktas som hänvisningar till denna förordning och skall läsas enligt jämförelsetabellerna i bilaga XVIII.

Artikel 197 Övergångsbestämmelser

Kommissionen får anta sådana åtgärder som krävs för att underlätta övergången från bestämmelserna enligt de förordningar som ändras eller upphävs genom artikel 191–195 till de bestämmelser som fastställs i denna förordning.

Artikel 198 Ikraftträdande

1. Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning .

2. Den skall tillämpas från och med den 1 januari 2008.

Den skall dock tillämpas

a) från och med den 1 juli 2008 när det gäller sektorerna för spannmål, utsäde, oliver samt lin och hampa,

b) från och med den 1 september 2008 när det gäller rissektorn,

c) från och med den 1 oktober 2008 när det gäller sockersektorn, med undantag av artikel 56 som skall tillämpas från och med den 1 januari 2008,

d) från och med den 1 april 2008 när det gäller sektorerna för torkat foder och silkesodling,

e) från och med den 1 augusti 2008 när det gäller vinsektorn samt artikel 191,

f) från och med den 1 juli 2008 när det gäller sektorn för mjölk och mjölkprodukter, med undantag av bestämmelserna i del II, avdelning I, kapitel III.

g) från och med den 1 april 2008 när det gäller systemet för begränsning av mjölkproduktionen i del II, avdelning I, kapitel III.

3. När det gäller sockersektorn skall bestämmelserna i del III, avdelning I tillämpas t.o.m. slutet av regleringsåret 2014/2015 för socker.

4. Bestämmelserna för det system för begränsning av mjölkproduktionen som upprättas i del II, avdelning I, kapitel III skall, i enlighet med artikel 63, tillämpas t.o.m. den 31 mars 2015.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den …

På rådets vägnar

Ordförande

BILAGA I FÖRTECKNING ÖVER DE PRODUKTER SOM AVSES I ARTIKEL 1.1

Del I: Spannmål

När det gäller spannmål omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:

KN-nr | Varuslag |

a) | 0709 90 60 | Sockermajs, färsk eller kyld |

0712 90 19 | Torkad sockermajs, hel, skuren, skivad, bruten eller i mjölform, men inte vidare beredd, annat än hybridmajs för utsäde |

1001 90 91 | Vanligt vete och blandsäd av vete och råg, för utsäde |

1001 90 99 | Spält, vete och blandsäd av vete och råg, annat än för utsäde |

1002 00 00 | Råg |

1003 00 | Korn |

1004 00 | Havre |

1005 10 90 | Majs (utsädesmajs) annan än hybridmajs |

1005 90 00 | Majs, annan än utsädesmajs |

1007 00 90 | Sorghum, av andra slag än hybrider för utsäde |

1008 | Bovete, hirs och kanariefrö; annan spannmål |

b) | 1001 10 | Durumvete |

c) | 1101 00 00 | Finmalet mjöl av vete eller av blandsäd av vete och råg |

1102 10 00 | Av råg |

1103 11 | Krossgryn och grovt mjöl av vete |

1107 | Malt, även rostad |

d) | 0714 | Maniok-, arrow- och salepsrot, jordärtskockor, batater (sötpotatis) och liknande rötter, stam- eller rotknölar med hög halt av stärkelse eller inulin, färska, kylda, frysta eller torkade, hela eller i bitar och även i form av pelletar; märg av sagopalm |

ex 1102 | Finmalet mjöl av spannmål, annat än av vete eller av blandsäd av vete och råg: |

1102 20 | – Av majs |

1102 90 | – Annat: |

1102 90 10 | – – Av korn |

1102 90 30 | – – Av havre |

1102 90 90 | – – Annat |

ex 1103 | Krossgryn, grovt mjöl (inbegripet fingryn) och pelletar av spannmål utom krossgryn och grovt mjöl (undernummer 1103 11), krossgryn och grovt mjöl av ris (undernummer 1103 19 50) och pelletar av ris (undernummer 1103 20 50) |

ex 1104 | Spannmål, bearbetad på annat sätt (t.ex. skalad, valsad, bearbetad till flingor eller pärlgryn, klippt eller gröpad), med undantag av ris enligt nr 1006 och risflingor enligt undernummer 1104 19 91; groddar av spannmål, hela, valsade, bearbetade till flingor eller malda |

1106 20 | Mjöl och pulver av sago eller av rötter, stam- eller rotknölar enligt nr 0714 |

ex 1108 | Stärkelse; inulin: |

– Stärkelse: |

1108 11 00 | – – Vetestärkelse |

1108 12 00 | – – Majsstärkelse |

1108 13 00 | – – Potatisstärkelse |

1108 14 00 | – – Maniokstärkelse (kassavastärkelse) |

ex 1108 19 | – – Annan stärkelse: |

1108 19 90 | – – – Annat |

1109 00 00 | Vetegluten, även torkat |

1702 | Annat socker, inbegripet kemiskt ren laktos, maltos, glukos och fruktos, i fast form; sirap och andra sockerlösningar utan tillsats av aromämnen eller färgämnen; konstgjord honung, även blandad med naturlig honung; sockerkulör: |

ex 1702 30 | – Druvsocker (inbegripet kemiskt ren glukos) samt sirap och andra lösningar av druvsocker, inte innehållande fruktsocker (fruktos) eller innehållande mindre än 20 viktprocent fruktsocker beräknat på torrsubstansen: |

– – Annat: |

– – – Annat: |

1702 30 91 | – – – – I form av vitt kristalliniskt pulver, även agglomererat |

1702 30 99 | – – – – Annat |

ex 1702 40 | – Druvsocker samt sirap och andra lösningar av druvsocker, innehållande minst 20 viktprocent men mindre än 50 viktprocent fruktsocker beräknat på torrsubstansen, med undantag av invertsocker |

1702 40 90 | – – Annat |

ex 1702 90 | – Andra slag, inbegripet invertsocker och andra socker- och sockersirapsblandningar innehållande 50 viktprocent fruktsocker beräknat på torrsubstansen: |

1702 90 50 | – – Maltodextrin samt sirap och andra lösningar av maltodextrin |

– – Sockerkulör |

– – – Annat: |

1702 90 75 | – – – – I form av pulver, även agglomererat |

1702 90 79 | – – – – Annat |

2106 | Livsmedelsberedningar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: |

ex 2106 90 | – Andra slag |

– – Aromatiserade eller färgade sockerlösningar: |

– – – Andra |

2106 90 55 | – – – – Av druvsocker eller maltodextrin |

ex 2302 | Kli, fodermjöl och andra återstoder, även i form av pelletar, erhållna vid siktning, malning eller annan bearbetning av spannmål |

ex 2303 | Återstoder från stärkelseframställning och liknande återstoder, betmassa, bagass och annat avfall från sockerframställning, drav, drank och annat avfall från bryggerier eller brännerier, även i form av pelletar: |

2303 10 | – Återstoder från stärkelseframställning och liknande återstoder |

2303 30 00 | – Drav, drank och annat avfall från bryggerier eller brännerier |

ex 2306 | Oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av vegetabiliska fetter eller oljor, andra än de som omfattas av nr 2304 eller 2305, även malda eller i form av pelletar: |

2306 90 05 | – Av majsgroddar |

ex 2308 | Vegetabiliska ämnen och vegetabiliskt avfall samt vegetabiliska återstoder och biprodukter av sådana slag som används vid utfodring av djur, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, även i form av pelletar: |

2308 00 40 | - Ekollon och hästkastanjer; återstoder från pressning av frukt, annan än vindruvor |

2309 | Beredningar av sådana slag som används vid utfodring av djur: |

ex 2309 10 | – Hund- eller kattfoder i detaljhandelsförpackningar: |

2309 10 11 2309 10 13 2309 10 31 2309 10 33 2309 10 51 2309 10 53 | – – Innehållande stärkelse, druvsocker, maltodextrin, sirap eller andra lösningar av druvsocker eller maltodextrin enligt nr 1702 30 51–1702 30 99, 1702 40 90, 1702 90 50 och 2106 90 55 eller mjölkprodukter(1) med undantag av de innehållande 50 viktprocent eller mer av mjölkprodukter |

ex 2309 90 | – Annat: |

2309 90 20 | – – Produkter som avses i kompletterande anmärkning 5 till kapitel 23 i Kombinerade nomenklaturen |

– – Andra, inbegripet förblandningar: |

2309 90 31 2309 90 33 2309 90 41 2309 90 43 2309 90 51 2309 90 53 | – – – Andra, innehållande stärkelse, glukos, maltodextrin, sirap eller andra lösningar av glukos eller maltodextrin enligt nr 1702 30 51–1702 30 99, 1702 40 90, 1702 90 50 och 2106 90 55 eller mjölkprodukter (1) med undantag av beredningar och foder innehållande 50 viktprocent eller mer av mjölkprodukter |

(1) Med ”mjölkprodukter” avses produkter enligt nummer 0401–0406 samt undernummer 1702 11, 1702 19 och 2106 90 51. |

Del II: Risprodukter

När det gäller spannmål omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:

KN-nr | Varuslag |

a) | 1006 10 21 till 1006 10 98 | Med ytterskal (paddy) |

1006 20 | Endast befriat från ytterskalet (råris) |

1006 30 | Helt eller delvis slipat ris, även polerat eller glaserat |

b) | 1006 40 00 | Brutet ris |

c) | 1102 90 50 | Rismjöl |

1103 19 50 | Krossgryn samt grovt mjöl av ris (inbegripet fingryn) |

1103 20 50 | Pelletar av ris |

1104 19 91 | Risflingor |

ex 1104 19 99 | Valsat ris |

1108 19 10 | Risstärkelse |

Del III: Socker

När det gäller socker omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:

KN-nr | Varuslag |

a) | 1212 91 | Sockerbetor |

1212 99 20 | Sockerrör |

b) | 1701 | Socker från sockerrör eller sockerbetor samt kemiskt ren sackaros, i fast form |

c) | 1702 20 | Lönnsocker samt sirap och andra lösningar av lönnsocker |

1702 60 95 och 1702 90 99 | Annat socker i fast form och sirap, inte innehållande tillsats av aromämnen eller färgämnen, med undantag av laktos, glukos, maltodextrin och isoglukos |

1702 90 60 | Konstgjord honung, även blandad med naturlig honung |

1702 90 71 | Sockerkulör innehållande minst 50 viktprocent sackaros beräknat på torrsubstansen |

2106 90 59 | Annan sirap och andra sockerlösningar med tillsats av aromämnen eller färgämnen än isoglukos, laktos, glukos och maltodextrin |

d) | 1702 30 10 1702 40 10 1702 60 10 1702 90 30 | Isoglukos |

e) | 1702 60 80 1702 90 80 | Inulinsirap |

f) | 1703 | Melass erhållen vid utvinning eller raffinering av socker |

g) | 2106 90 30 | Aromatiserade eller färgade sockerlösningar av isoglukos |

h) | 2303 20 | Betmassa, bagass och annat avfall från sockerframställning |

Del IV: Torkat foder

När det gäller torkat foder omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:

KN-nr | Varuslag |

a) | ex 1214 10 00 | – Mjöl och pelletar av hetluftstorkad lusern (alfalfa) |

– Mjöl och pelletar av lusern som torkats på annat sätt och malts |

ex 1214 90 90 | – Lusern, esparsett, klöver, lupiner, vicker och liknande foderprodukter som hetluftstorkats, dock inte hö och foderkål samt produkter som innehåller hö |

– Lusern, esparsett, klöver, lupiner, vicker, honungsklöver, vial och serradelle som torkats på annat sätt och malts |

b) | ex 2309 90 99 | – Proteinkoncentrat framställda av saft från lusern och gräs |

– Dehydratiserade produkter som framställts av återstoder i fast form och saft från tillverkningen av ovannämnda koncentrat |

Del V: Frön

När det gäller frön omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:

KN-nr | Varuslag |

0712 90 11 | Hybridsockermajs: – för utsäde |

0713 10 10 | Ärter (Pisum sativum): – för utsäde |

ex 0713 20 00 | Kikärter (garbanzos): – för utsäde |

ex 0713 31 00 | Bönor av arterna Vigna mungo (L.) Hepper och Vigna radiata (L.) Wilczek: – för utsäde |

ex 0713 32 00 | Adzukibönor (Phaseolus eller Vigna angularis): – för utsäde |

0713 33 10 | Trädgårdsbönor (Phaseolus vulgaris) (bruna bönor, vita bönor etc.): – för utsäde |

ex 0713 39 00 | Andra bönor: – för utsäde |

ex 0713 40 00 | Linser: – för utsäde |

ex 0713 50 00 | Bondbönor (Vicia faba var. major) och hästbönor (Vicia faba var. equina och Vicia faba var. minor): – för utsäde |

ex 0713 90 00 | Andra torkade baljväxtfrön: – för utsäde |

1001 90 10 | Spält: – för utsäde |

ex 1005 10 | Hybridmajs för utsäde |

1006 10 10 | Ris med ytterskal (paddy): – för utsäde |

1007 00 10 | Hybridsorghum: – för utsäde |

1201 00 10 | Sojabönor, även sönderdelade: – för utsäde |

1202 10 10 | Jordnötter, oskalade men inte rostade eller på annat sätt tillagade: – för utsäde |

1204 00 10 | Linfrön, även sönderdelade: – för utsäde |

1205 10 10 | Rapsfrön och rybsfrön, även sönderdelade: – för utsäde |

1206 00 10 | Solrosfrön, även sönderdelade: – för utsäde |

ex 1207 | Andra oljeväxtfrön och oljehaltiga frukter, även sönderdelade: – för utsäde |

1209 | Frön, frukter och sporer av sådana slag som används – som utsäde |

Del VI: Humle

1. När det gäller humle omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:

KN-nr | Varuslag |

1210 | Humle, färsk eller torkad, även mald, pulveriserad eller i form av pelletar; lupulin |

2. Bestämmelserna i denna förordning om saluföring och handel med tredje land skall också tillämpas på följande produkter:

KN-nr | Varuslag |

1302 13 00 | Växtsaft och växtextrakt av humle |

Del VII: Olivolja och bordsoliver

När det gäller olivolja och bordsoliver omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:

KN-nr | Varuslag |

a) | 1509 | Olivolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade |

1510 00 | Andra oljor erhållna enbart ur oliver samt fraktioner av sådana oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade, inbegripet blandningar av dessa oljor eller fraktioner med oljor eller fraktioner enligt nr 1509 |

b) | 0709 90 31 | Oliver, färska eller kylda, för annan användning än oljeframställning |

0709 90 39 | Andra oliver, färska eller kylda |

0710 80 10 | Oliver (även ångkokta eller kokta i vatten), frysta |

0711 20 | Oliver tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldioxidgas eller i saltlake, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar) men olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd |

ex 0712 90 90 | Torkade oliver, hela, i bitar, skivade, krossade eller pulveriserade, men inte vidare beredda |

2001 90 65 | Oliver, beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra |

ex 2004 90 30 | Oliver, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, frysta |

2005 70 | Oliver, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, ej frysta |

c) | 1522 00 31 1522 00 39 | Återstoder från bearbetning av fetter, feta oljor eller andra fettartade ämnen eller av animaliska eller vegetabiliska vaxer innehållande olja med olivolja som karaktärsgivande beståndsdel |

2306 90 11 – 2306 90 19 | Oljekakor och andra återstoder från utvinning av olivolja |

Del VIII: Lin och hampa som odlas för fiberproduktion

När det gäller lin och hampa som odlas för fiberproduktion omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:

KN-nr | Varuslag |

5301 | Lin, oberett eller berett men inte spunnet; blånor och avfall av lin (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump) |

5302 | Mjukhampa (Cannabis sativa L.), oberedd eller beredd men inte spunnen; blånor och avfall av mjukhampa (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump) |

Del IX: Frukt och grönsaker

När det gäller frukt och grönsaker omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:

KN-nr | Varuslag |

0702 00 00 | Tomater, färska eller kylda |

0703 | Kepalök (vanlig lök), schalottenlök, vitlök, purjolök och lök av andra Allium-arter, färska eller kylda |

0704 | Kål, färsk eller kyld |

0705 | Trädgårdssallat (Lactuca sativa) och cikoriasallat (Cichorium spp.), färska eller kylda |

0706 | Morötter, rovor, rödbetor, haverrot (salsifi), rotselleri, rädisor och liknande rotfrukter, färska eller kylda |

0707 00 | Gurkor, färska eller kylda |

0708 | Baljfrukter och baljväxtfrön, färska eller kylda |

ex 0709 | Andra grönsaker, färska eller kylda, med undantag av grönsaker enligt undernummer 0709 60 91, 0709 60 95, 0709 60 99, 0709 90 31, 0709 90 39 och 0709 90 60 |

ex 0802 | Andra nötter, färska eller torkade, även skalade, med undantag av arekanötter (eller betelnötter) och kolanötter enligt undernummer 0802 90 20 |

0803 00 11 | Mjölbananer, färska |

ex 0803 00 90 | Mjölbananer, torkade |

0804 20 10 | Fikon, färska |

0804 30 00 | Ananas |

0804 40 00 | Avokado |

0804 50 00 | Guava, mango och mangostan |

0805 | Citrusfrukter, färska eller torkade |

0806 10 10 | Bordsdruvor, färska |

0807 | Meloner (inbegripet vattenmeloner) och papayafrukter, färska |

0808 | Äpplen, päron och kvittenfrukter, färska |

0809 | Aprikoser, körsbär, persikor (inbegripet nektariner), plommon och slånbär, färska |

0810 | Annan frukt och andra bär, färska |

0813 50 31 0813 50 39 | Blandningar av enbart torkade nötter enligt nr 0801 och 0802 |

1212 99 30 | Johannesbröd |

Del X: Bearbetade produkter av frukt och grönsaker

När det gäller bearbetade produkter av frukt och grönsaker omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:

KN-nr | Varuslag |

a) | ex 0710 | Grönsaker (även ångkokta eller kokta i vatten), frysta, med undantag av sockermajs enligt undernummer 0710 40 00, oliver enligt undernummer 0710 80 10 och frukter av släktena Capsicum eller Pimenta enligt undernummer 0710 80 59 |

ex 0711 | Grönsaker tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldioxidgas eller i saltlake, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar), men olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd, med undantag av oliver enligt undernummer 0711 20, frukter av släktena Capsicum eller Pimenta enligt undernummer 0711 90 10 och sockermajs enligt undernummer 0711 90 30 |

ex 0712 | Torkade grönsaker, hela, i bitar, skivade, krossade eller pulveriserade, men inte vidare beredda, med undantag av potatis enligt undernummer ex 0712 90 05 som är vakuumtorkad på artificiell väg eller genom uppvärmning och otjänlig som människoföda, sockermajs enligt undernummer ex 0712 90 11 och 0712 90 19 och oliver enligt undernummer ex 0712 90 90 |

0804 20 90 | Fikon, torkade |

0806 20 | Vindruvor, torkade |

ex 0811 | Frukt, bär och nötter, även ångkokta eller kokta i vatten, frysta, utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel, med undantag av frysta bananer enligt undernummer ex 0811 90 95 |

ex 0812 | Frukt, bär och nötter, tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldioxidgas eller i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar) men olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd, med undantag av bananer enligt undernummer ex 0812 90 98 |

ex 0813 | Frukt och bär, torkade, med undantag av frukt och bär enligt nr 0801–0806: blandningar nötter eller av torkad frukt eller torkade bär enligt detta kapitel, med undantag av blandningar av enbart nötter enligt nr 0801 och 0802 som hänförs till undernummer 0813 50 31 och 0813 50 39 |

0814 00 00 | Skal av citrusfrukter eller meloner, färska, frysta, torkade eller tillfälligt konserverade i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar |

0904 20 10 | Torkad sötpaprika, varken krossade eller malda |

b) | ex 0811 | Frukt, bär och nötter, även ångkokta eller kokta i vatten, frysta, med tillsats av socker eller annat sötningsmedel |

ex 1302 20 | Pektinämnen, pektinater och pektater |

ex 2001 | Grönsaker, frukt, bär, nötter och andra ätbara växtdelar, beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra, med undantag av – frukter av släktet Capsicum andra än paprika enligt undernummer 2001 90 20 – sockermajs (Zea mays var. saccharata) enligt undernummer 2001 90 30 – Jams, batater (sötpotatis) och liknande ätbara växtdelar, innehållande minst 5 viktprocent stärkelse enligt undernummer 2001 90 40 – palmhjärtan enligt undernummer 2001 90 60 – oliver enligt undernummer 2001 90 65 – vinblad, humleskott och andra liknande ätbara växtdelar enligt undernummer ex 2001 90 99 |

2002 | Tomater, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra |

2003 | Svampar och tryffel, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra |

ex 2004 | Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, frysta, andra än produkter enligt nr 2006, med undantag av sockermajs (Zea mays var. saccharata) enlig undernummer ex 2004 90 10, oliver enlig undernummer ex 2004 90 30 och potatis, beredd eller konserverad i form av mjöl eller flingor enlig undernummer ex 2004 10 91 |

ex 2005 | Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte frysta, andra än produkter enligt nr 2006, med undantag av sockermajs (Zea mays var. saccharata) enligt undernummer 2005 80 00 och frukter av släktet Capsicum andra än sötpaprika enligt undernummer 2005 99 10 och potatis, beredd eller konserverad i form av mjöl eller flingor enligt undernummer 2005 20 10 |

ex 2006 00 | Frukt, nötter, fruktskal och andra växtdelar, konserverade med socker (avrunna, glaserade eller kanderade), med undantag av bananer konserverade med socker enligt nr ex 2006 00 38 och ex 2006 00 99 |

ex 2007 | Sylter, frukt- och bärgeléer, marmelader, mos och pastor av frukt, bär eller nötter, erhållna genom kokning, med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel, med undantag av – homogeniserade beredningar av bananer enligt undernummer ex 2007 10 – sylter, geléer, marmelader, mos och pastor av banan enligt undernummer ex 2007 99 39, ex 2007 99 57 och ex 2007 99 98 |

ex 2008 | Frukt, bär, nötter och andra växtdelar, på annat sätt beredda eller konserverade, med eller utan tillsats av socker, annat sötningsmedel eller alkohol, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, med undantag av – jordnötssmör enligt undernummer 2008 11 10 – palmhjärtan enligt undernummer 2008 91 00 – majs enligt undernummer 2008 99 85 – jams, batater (sötpotatis) och liknande ätbara växtdelar, innehållande minst 5 viktprocent stärkelse enligt undernummer 2008 99 91 – vinblad, humleskott och andra liknande ätbara växtdelar enligt undernummer ex 2008 99 99 – blandningar av bananer, beredda eller konserverade på annat sätt, enligt undernummer ex 2008 92 59, ex 2008 92 78, ex 2008 92 93 och ex 2008 92 98 – bananer, beredda eller konserverade på annat sätt, enligt undernummer ex 2008 99 49, ex 2008 99 67 och ex 2008 99 99 |

ex 2009 | Frukt- och bärsaft (med undantag av druvsaft och druvmust enligt undernummer 2009 61 och 2009 69 och banansaft enligt undernummer 2009 80) samt grönsakssaft, ojäst och utan tillsats av alkohol, även med tillsats av socker eller annat sötningsmedel |

Del XI: Bananer

När det gäller bananer omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:

KN-nr | Varuslag |

0803 00 19 | Färska bananer, andra än mjölbananer |

ex 0803 00 90 | Torkade bananer, andra än mjölbananer |

ex 0812 90 98 90 | Tillfälligt konserverade bananer |

ex 0813 50 99 | Blandningar innehållande torkade bananer |

1106 30 10 | Mjöl och pulver av bananer |

ex 2006 00 99 | Bananer konserverade med socker |

ex 2007 10 99 | Homogeniserade beredningar av bananer |

ex 2007 99 39 ex 2007 99 57 ex 2007 99 98 | Sylter, geléer, marmelader, mos och pastor av bananer |

ex 2008 92 59 ex 2008 92 78 ex 2008 92 93 ex 2008 92 98 | Blandningar innehållande bananer beredda eller konserverade på annat sätt |

ex 2008 99 49 ex 2008 99 67 ex 2008 99 99 | Bananer beredda eller konserverade på annat sätt |

ex 2009 80 35 ex 2009 80 38 ex 2009 80 79 ex 2009 80 86 ex 2009 80 89 ex 2009 80 99 | Saft av bananer |

Del XII: Vin

När det gäller vin omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:

KN-nr | Varuslag |

a) | 2009 61 2009 69 | Druvsaft (inbegripet druvmust) |

2204 30 92 2204 30 94 2204 30 96 2204 30 98 | Druvmust annan än druvmust i jäsning eller druvmust vars jäsning har avbrutits på annat sätt än genom tillsats av alkohol |

b) | ex 2204 | Vin av färska druvor, inbegripet vin som tillsatts alkohol; druvmust, annan än sådan enligt nr 2009, med undantag av annan druvmust enligt undernummer 2204 30 92, 2204 30 94, 2204 30 96 och 2204 30 98 |

c) | 0806 10 90 | Färska druvor andra än bordsdruvor |

2209 00 11 2209 00 19 | Vinättika |

d) | 2206 00 10 | Piquettevin |

2307 00 11 2307 00 19 | Vindruv |

2308 00 11 2308 00 19 | Återstoder från vindruvspressning |

Del XIII: Levande träd och andra levande växter, lökar, rötter o.d.; snittblommor och snittgrönt

När det gäller levande träd och andra levande växter, lökar, rötter o.d.; snittblommor och snittgrönt omfattar denna förordning alla de produkter som anges i kapitel 6 i den Kombinerade nomenklaturen.

Del XIV: Råtobak

När det gäller råtobak omfattar denna förordning råtobak och tobaksavfall enligt nr 2401.

Del XV: Nötkött

När det gäller nötkött omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:

KN-nr | Varuslag |

a) | 0102 90 05 till 0102 90 79 | Levande nötkreatur och andra oxdjur, andra än renrasiga avelsdjur |

0201 | Kött av nötkreatur eller andra oxdjur, färskt eller kylt |

0202 | Kött av nötkreatur eller andra oxdjur, fryst |

0206 10 95 | Njurtapp och mellangärde, färska eller kylda |

0206 29 91 | Njurtapp och mellangärde, frysta |

0210 20 | Kött av nötkreatur och andra oxdjur, saltat, i saltlake, torkat eller rökt |

0210 99 51 | Njurtapp och mellangärde, saltade, i saltlake, torkade eller rökta |

0210 99 90 | Ätbart mjöl av kött eller slaktbiprodukter av kött |

1602 50 10 | Kött eller slaktbiprodukter av nötkreatur och andra oxdjur, beredda eller konserverade på annat sätt, inte kokt eller på annat sätt värmebehandlat; blandningar av sådant kött eller slaktbiprodukter med kokt eller på annat sätt värmebehandlat kött eller slaktbiprodukter |

1602 90 61 | Kött, berett eller konserverat på annat sätt, innehållande kött eller slaktbiprodukter av nötkreatur eller andra oxdjur, inte kokt eller på annat sätt värmebehandlat; blandningar av sådant kött eller slaktbiprodukter med kokt eller på annat sätt värmebehandlat kött eller slaktbiprodukter |

b) | 0102 10 | Levande nötkreatur och andra oxdjur, renrasiga avelsdjur |

0206 10 91 | Ätbara slaktbiprodukter av nötkreatur och andra oxdjur utom njurtapp och mellangärde, färska eller kylda, andra än sådana för tillverkning av farmaceutiska produkter |

0206 10 99 |

0206 21 00 | Ätbara slaktbiprodukter av nötkreatur och andra oxdjur utom njurtapp och mellangärde, frysta, andra än sådana för tillverkning av farmaceutiska produkter |

0206 22 00 |

0206 29 99 |

0210 99 59 | Ätbara slaktbiprodukter av nötkreatur eller andra oxdjur, saltade, i saltlake, torkade eller rökta, utom njurtapp och mellangärde |

ex 1502 00 90 | Fetter av nötkreatur eller andra oxdjur, råa eller utsmälta, även utpressade eller extraherade med lösningsmedel |

1602 50 31 till 1602 50 80 | Kött eller slaktbiprodukter av nötkreatur eller andra oxdjur, beredda eller konserverade på annat sätt, utom inte kokt eller på annat sätt värmebehandlat kött eller slaktbiprodukter; blandningar av kokt eller på annat sätt värmebehandlat kött eller slaktbiprodukter och inte kokt eller på annat sätt värmebehandlat kött eller slaktbiprodukter |

1602 90 69 | Kött, berett eller konserverat på annat sätt, innehållande kött eller slaktbiprodukter av nötkreatur eller andra oxdjur, utom inte kokt eller på annat sätt värmebehandlat kött; blandningar av kokt eller på annat sätt värmebehandlat kött eller slaktbiprodukter och inte kokt eller på annat sätt värmebehandlat kött eller slaktbiprodukter |

Del XVI: Mjölk och mjölkprodukter

När det gäller mjölk och mjölkprodukter omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:

KN-nr | Varuslag |

a) | 0401 | Mjölk och grädde, inte koncentrerade och inte försatta med socker eller annat sötningsmedel |

b) | 0402 | Mjölk och grädde, koncentrerade eller försatta med socker eller annat sötningsmedel |

c) | 0403 10 11 till 39 | Kärnmjölk, filmjölk, gräddfil, yoghurt, kefir och annan fermenterad eller syrad mjölk och grädde, även koncentrerade, försatta med socker eller annat sötningsmedel, smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao |

0403 90 11 till 69 |

d) | 0404 | Vassle, även koncentrerad eller försatt med socker eller annat sötningsmedel; produkter bestående av naturliga mjölkbeståndsdelar, även försatta med socker eller annat sötningsmedel, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans |

e) | ex 0405 | Smör och andra fetter och oljor framställda av mjölk; bredbara smörfettsprodukter med en fetthalt av mer än 75 viktprocent men mindre än 80 viktprocent |

f) | 0406 | Ost och ostmassa |

g) | 1702 19 00 | Druvsocker (inbegripet kemiskt ren glukos) samt sirap och andra lösningar av druvsocker, utan tillsats av aromämnen eller färgämnen, innehållande mindre än 99 viktprocent druvsocker, uttryckt som vattenfri laktos i torrsubstansen |

h) | 2106 90 51 | Aromatiserade eller färgade sockerlösningar av laktos |

i) | ex 2309 | Beredningar av sådana slag som används vid utfodring av djur: – Beredningar och foder som innehåller produkter för vilka denna förordning skall tillämpas, direkt eller genom rådets förordning (EEG) nr 2730/75, med undantag av beredningar och foder enligt del I i denna bilaga. |

Del XVII: Kött av svin

När det gäller griskött omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:

KN-nr | Varuslag |

a) | ex 0103 | Levande tamsvin, andra än renrasiga avelsdjur |

b) | ex 0203 | Kött av tamsvin, färskt, kylt eller fryst |

ex 0206 | Ätbara slaktbiprodukter av tamsvin, andra än för framställning av farmaceutiska produkter, färska, kylda eller frysta |

ex 0209 00 | Svinfett, inte innehållande magert kött, inte utsmälta, färska, kylda, frysta, saltade, i saltlake, torkade eller rökta |

ex 0210 | Kött och ätbara slaktbiprodukter av tamsvin, saltade, i saltlake, torkade eller rökta |

1501 00 11 1501 00 19 | Ister och annat svinfett |

c) | 1601 00 | Korv och liknande produkter av kött, slaktbiprodukter eller blod; beredningar av dessa produkter |

1602 10 00 | Homogeniserade beredningar av kött, slaktbiprodukter och blod |

1602 20 90 | Varor av lever, annan än gås- eller anklever, beredda eller konserverade |

1602 41 10 1602 42 10 1602 49 11 till 1602 49 50 | Andra beredningar och konserver innehållande kött eller slaktbiprodukter av tamsvin |

1602 90 10 | Beredningar av blod av alla slags djur |

1602 90 51 | Andra beredningar eller konserver innehållande kött eller slaktbiprodukter av tamsvin |

1902 20 30 | Fyllda pastaprodukter, även kokta eller på annat sätt beredda, innehållande mer än 20 viktprocent korv e.d., kött och slaktbiprodukter av alla slag, inbegripet fett av alla slag, oavsett ursprung |

Del XVIII: Får- och getkött

När det gäller får- och getkött omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:

KN-nr | Varuslag |

a) | 0104 10 30 0104 10 80 0104 20 90 0204 0210 99 21 0210 99 29 | Lamm (upp till ett år gamla) Levande får, andra än renrasiga avelsdjur och lamm Levande getter, andra än renrasiga avelsdjur Kött av får eller get, färskt, kylt eller fryst Kött av får eller get, med ben, saltat, i saltlake, torkat eller rökt Kött av får eller get, benfritt, saltat, i saltlake, torkat eller rökt |

b) | 0104 10 10 0104 20 10 0206 80 99 0206 90 99 0210 99 60 ex 1502 00 90 | Levande får – renrasiga avelsdjur Levande getter – renrasiga avelsdjur Ätbara slaktbiprodukter av får eller get, färska eller kylda, andra än för framställning av farmaceutiska produkter Ätbara slaktbiprodukter av får eller get, frysta, andra än för framställning av farmaceutiska produkter Ätbara slaktbiprodukter av får eller get, saltade, i saltlake, torkade eller rökta Fetter av får eller getter, andra än sådana enligt nr 1503 |

c) | 1602 90 72 1602 90 74 | Kött eller slaktbiprodukter av får eller get, beredda eller konserverade på annat sätt, inte kokta eller på annat sätt värmebehandlade; blandningar av sådant kött eller slaktbiprodukter med kokt eller på annat sätt värmebehandlat kött eller slaktbiprodukter |

d) | 1602 90 76 1602 90 78 | Kött och slaktbiprodukter av får eller get, beredda eller konserverade på annat sätt, andra än inte kokta eller på annat sätt värmebehandlade eller blandningar av sådant kött eller slaktbiprodukter med kokt eller på annat sätt värmebehandlat kött eller slaktbiprodukter |

Del XIX: Ägg

När det gäller ägg omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:

KN-nr | Varuslag |

a) | 0407 00 11 0407 00 19 0407 00 30 | Ägg av fjäderfä, med skal, färska, konserverade eller kokta |

b) | 0408 11 80 0408 19 81 0408 19 89 0408 91 80 0408 99 80 | Fågelägg utan skal samt äggula, färska, torkade, ångkokta eller kokta i vatten, gjutna, frysta eller på annat sätt konserverade, även försatta med socker eller annat sötningsmedel, andra än sådana som är olämpliga som livsmedel |

Del XX: Kött av fjäderfä

När det gäller kött av fjäderfä omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:

KN-nr | Varuslag |

a) | 0105 | Levande fjäderfä, nämligen höns av arten Gallus domesticus, ankor, gäss, kalkoner och pärlhöns |

b) | ex 0207 | Kött och ätbara slaktbiprodukter av fjäderfä enligt nr 0105, färska, kylda eller frysta, med undantag av lever enligt punkt c |

c) | 0207 13 91 | Fjäderfälever, färsk, kyld eller fryst |

0207 14 91 |

0207 26 91 |

0207 27 91 |

0207 34 |

0207 35 91 |

0207 36 81 |

0207 36 85 |

0207 36 89 |

0210 99 71 | Fjäderfälever, saltad, i saltlake, torkad eller rökt |

0210 99 79 |

d) | 0209 00 90 | Fjäderfäfett, inte utsmälta, färska, kylda, frysta, saltade, i saltlake, torkade eller rökta |

e) | 1501 00 90 | Fjäderfäfett |

f) | 1602 20 11 | Gås- eller anklever, beredd eller konserverad på annat sätt |

1602 20 19 |

1602 31 | Kött eller slaktbiprodukter av fjäderfä enligt nr 0105, beredda eller konserverade på annat sätt |

1602 32 |

1602 39 |

Del XXI: Andra produkter

KN-nr | Varuslag |

ex 0101 | Levande hästar, åsnor, mulor och mulåsnor: |

0101 10 | – Renrasiga avelsdjur: |

0101 10 10 | – – Hästar (a) |

0101 10 90 | – – Andra |

0101 90 | – Andra: |

– – Hästar: |

0101 90 19 | – – – Andra än för slakt |

0101 90 30 | – – Åsnor |

0101 90 90 | – – Mulor och mulåsnor |

ex 0102 | Levande nötkreatur och andra oxdjur: |

ex 0102 90 | – Andra än renrasiga avelsdjur: |

0102 90 90 | – – Andra än tamboskap |

ex 0103 | Levande svin: |

0103 10 00 | – Renrasiga avelsdjur (b) |

– Andra: |

ex 0103 91 | – – Vägande mindre än 50 kg: |

0103 91 90 | – – – Andra än tamsvin |

ex 0103 92 | – – Vägande 50 kg eller mer |

0103 92 90 | – – Andra än tamboskap |

0106 00 | Andra levande djur |

ex 0203 | Kött av svin, färskt, kylt eller fryst: |

– Färskt eller kylt: |

ex 0203 11 | – – Hela eller halva slaktkroppar: |

0203 11 90 | – – – Annat än av tamsvin |

ex 0203 12 | – – Skinka och bog, samt delar därav, med ben: |

0203 12 90 | – – – Annat än av tamsvin |

ex 0203 19 | – – Annat: |

0203 19 90 | – – – Annat än av tamsvin |

– – Fryst: |

ex 0203 21 | – – Hela eller halva slaktkroppar: |

0203 21 90 | – – – Annat än av tamsvin |

ex 0203 22 | – – Skinka och bog, samt delar därav, med ben: |

0203 22 90 | – – – Annat än av tamsvin |

ex 0203 29 | – – Annat: |

0203 29 90 | – – – Annat än av tamsvin |

ex 0205 00 | Kött av häst, åsna, mula eller mulåsna, färskt, kylt eller fryst: |

ex 0205 00 20 ex 0205 00 80 | – Av åsna, mula eller mulåsna, färskt, kylt eller fryst – Av åsna, mula eller mulåsna, fryst |

ex 0206 | Ätbara slaktbiprodukter av nötkreatur, andra oxdjur, svin, får, get, häst, åsna, mula eller mulåsna, färska, kylda eller frysta: |

ex 0206 10 | – Av nötkreatur eller andra oxdjur, färska eller kylda |

0206 10 10 | – – För framställning av farmaceutiska produkter (c) |

– Av nötkreatur eller andra oxdjur, frysta: |

ex 0206 22 00 | – – Lever: |

– – – För framställning av farmaceutiska produkter |

ex 0206 29 | – – Andra: |

0206 29 10 | – – – För framställning av farmaceutiska produkter (c) |

ex 0206 30 00 | – Av svin, färska eller kylda: |

– – Av tamsvin: |

– – – För framställning av farmaceutiska produkter |

– – Andra |

– Av svin, frysta: |

ex 0206 41 00 | – – Lever: |

– – – Av tamsvin: |

– – – – För framställning av farmaceutiska produkter |

– – – Andra |

ex 0206 49 | – – Andra: |

ex 0206 49 20 | – – – Av tamsvin: |

– – – – För framställning av farmaceutiska produkter |

0206 49 80 | – – – Andra |

ex 0206 80 | – Andra slag, färska eller kylda: |

0206 80 10 | – – För framställning av farmaceutiska produkter (c) |

– – Andra: |

0206 80 91 | – – – Av häst, åsna, mula eller mulåsna |

ex 0206 90 | – Andra slag, frysta: |

0206 90 10 | – – För framställning av farmaceutiska produkter (c) |

– – Andra: |

0206 90 91 | – – – Av häst, åsna, mula eller mulåsna |

0208 | Annat kött och ätbara slaktbiprodukter, färska, kylda eller frysta |

0210 | Kött och ätbara slaktbiprodukter, saltade, i saltlake, torkade eller rökta; ätbart mjöl av kött eller slaktbiprodukter: |

– Kött av svin: |

ex 0210 11 | – – Skinka och bog, samt delar därav, med ben: |

0210 11 90 | – – – Annat än av tamsvin |

ex 0210 12 | – – Sida (randig) och delar därav: |

0210 12 90 | – – – Annat än av tamsvin |

ex 0210 19 | – – Annat: |

0210 19 90 | – – – Annat än av tamsvin |

– Andra slag, inbegripet ätbart mjöl av kött eller slaktbiprodukter: |

0210 91 00 | – – Av primater |

0210 92 00 | – – Av valar, delfiner och tumlare (däggdjur av ordningen Cetacea); av manater och dugonger (däggdjur av ordningen Sirenia) |

0210 93 00 | – – Av reptiler (inbegripet ormar och sköldpaddor) |

ex 0210 99 | – – Annat: |

– – – Kött: |

0210 99 31 | – – – – Av ren |

0210 99 39 | – – – – Annat |

– – – Slaktbiprodukter: |

– – – – Andra än av tamsvin, nötkreatur, andra oxdjur, får och get |

0210 99 80 | – – – – – Andra än fjäderfälever |

ex 0407 00 | Fågelägg med skal, färska, konserverade eller kokta: |

0407 00 90 | – Andra ägg än ägg av fjäderfä |

ex 0408 | Fågelägg utan skal samt äggula, färska, torkade, ångkokta eller kokta i vatten, gjutna, frysta eller på annat sätt konserverade, även försatta med socker eller annat sötningsmedel: |

– Äggula: |

ex 0408 11 | – – Torkad: |

0408 11 20 | – – – Olämplig som livsmedel (d) |

ex 0408 19 | – – Annan: |

0408 19 20 | – – – Olämplig som livsmedel (d) |

– Annan: |

ex 0408 91 | – – Torkad: |

0408 91 20 | – – – Olämplig som livsmedel (d) |

ex 0408 99 | – – Andra: |

0408 99 20 | – – – Olämpliga som livsmedel (d) |

0410 00 00 | Ätbara produkter av animaliskt ursprung, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans |

0504 00 00 | Tarmar, blåsor och magar av djur (andra än fiskar), hela eller i bitar, färska, kylda, frysta, saltade, i saltlake, torkade eller rökta |

ex 0511 | Animaliska produkter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; döda djur enligt kap. 1 och 3, olämpliga som livsmedel: |

0511 10 00 | – Sperma av nötkreatur eller andra oxdjur |

– Andra slag: |

0511 91 | – – Produkter av fisk eller av kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur; döda djur enligt kap. 3 |

ex 0511 99 | – – Andra slag: |

0511 99 31 och 0511 99 39 0511 99 85 | – – – naturlig tvättsvamp av animaliskt ursprung – – – Andra |

ex 0709 | Andra grönsaker, färska eller kylda: |

ex 0709 60 | – Frukter av släktena Capsicum och Pimenta: |

– – Andra: |

0709 60 91 | – – – Av släktet Capsicum, för framställning av capsicin eller alkoholhaltiga oleoresiner av Capsicum (c) |

0709 60 95 | – – – För industriell framställning av eteriska oljor eller resinoider (c) |

0709 60 99 | – – – Andra |

ex 0710 | Grönsaker (även ångkokta eller kokta i vatten), frysta: |

ex 0710 80 | – Andra grönsaker: |

– – Frukter av släktena Capsicum och Pimenta: |

0710 80 59 | – – – Andra än sötpaprika |

ex 0711 | Grönsaker tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldioxidgas eller i saltlake, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar) men olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd: |

ex 0711 90 | – Andra grönsaker; blandningar av grönsaker: |

– – Grönsaker: |

0711 90 10 | – – – Frukter av släktena Capsicum och Pimenta, med undantag av sötpaprika |

0713 | Torkade baljväxtfrön, även skalade eller sönderdelade: |

ex 0713 10 | – Ärter (Pisum sativum): |

0713 10 90 | – – Andra än för utsäde |

ex 0713 20 00 | – Kikärter (garbanzos): |

– – Andra än för utsäde |

– Bönor (Vigna spp. och Phaseolus spp.): |

ex 0713 31 00 | – – Bönor av arterna Vigna mungo (L.) Hepper och Vigna radiata (L.) Wilczek: |

– – – Andra än för utsäde |

ex 0713 32 00 | – – Adzukibönor (Phaseolus eller Vigna angularis): |

– – – Andra än för utsäde |

ex 0713 33 | – – Trädgårdsbönor (Phaseolus vulgaris) (bruna bönor, vita bönor etc.): |

0713 33 90 | – – – Andra än för utsäde |

ex 0713 39 00 | – – Andra: |

– – – Andra än för utsäde |

ex 0713 40 00 | – Linser: |

– – – Andra än för utsäde |

ex 0713 50 00 | – Bondbönor (Vicia faba var. major) och hästbönor (Vicia faba var. equina och Vicia faba var. minor): |

– – Andra än för utsäde |

ex 0713 90 00 | – Andra: |

– – Andra än för utsäde |

0801 | Kokosnötter, paranötter och cashewnötter, färska eller torkade, även skalade |

0802 | Andra nötter, färska eller torkade, även skalade: |

ex 0802 90 | – Andra: |

ex 0802 90 20 | – – Arekanötter (betelnötter) och kolanötter |

ex 0804 | Dadlar, fikon, ananas, avokado, guava, mango och mangostan, färska eller torkade: |

0804 10 00 | – Dadlar |

0902 | Te, även aromatiserat |

ex 0904 | Peppar av släktet Piper; frukter av släktena Capsicum och Pimenta, torkade, krossade eller malda, med undantag av sötpaprika enligt undernummer 0904 20 10 |

0905 00 00 | Vanilj |

0906 | Kanel och kanelknopp |

0907 00 00 | Kryddnejlikor, nejlikstjälkar och modernejlikor |

0908 | Muskot, muskotblomma och kardemumma |

0909 | Anis, stjärnanis, fänkål, koriander, spiskummin, kummin och enbär |

0910 | Ingefära, saffran, gurkmeja, timjan, lagerblad, curry och andra kryddor |

ex 1106 | Mjöl och pulver av torkade baljväxtfrön enligt nr 0713, av sago eller av rötter, stam- eller rotknölar enligt nr 0714 eller av produkter enligt kap. 8: |

1106 10 00 | – Av torkade baljväxtfrön enligt nr 0713 |

ex 1106 30 | – Av produkter enligt kap. 8: |

1106 30 90 | – – Annat än av bananer |

ex 1108 | Stärkelse; inulin: |

1108 20 00 | – Inulin |

1202 10 90 | Jordnötter, oskalade men inte rostade eller på annat sätt tillagade, andra än för utsäde |

1202 20 00 | Jordnötter, skalade, även sönderdelade, men inte rostade eller på annat sätt tillagade |

1203 00 00 | Kopra |

1206 00 91 | Solrosfrön, även sönderdelade, andra än för utsäde |

1206 00 99 |

1207 20 90 | Bomullsfrön, även sönderdelade, andra än för utsäde |

1207 40 90 | Sesamfrön, även sönderdelade, andra än för utsäde |

1207 50 90 | Senapsfrön, även sönderdelade, andra än för utsäde |

1207 91 90 | Vallmofrön, även sönderdelade, andra än för utsäde |

1207 99 91 | Hampfrön, även sönderdelade, andra än för utsäde |

ex 1207 99 97 | Andra oljeväxtfrön och oljehaltiga frukter, även sönderdelade, andra än för utsäde |

1208 | Mjöl av oljeväxtfrön eller oljehaltiga frukter, med undantag av mjöl av senapsfrön |

1211 | Växter och växtdelar (inbegripet frön och frukter) av sådana slag som används främst för framställning av parfymeringsmedel, för farmaceutiskt bruk eller för insektsbekämpning, svampbekämpning eller liknande ändamål, färska eller torkade, även skurna, krossade eller pulveriserade |

ex 1212 | Johannesbröd, sjögräs och andra alger, sockerbetor och sockerrör, färska, kylda, frysta eller torkade, även malda; fruktkärnor och andra vegetabiliska produkter (inbegripet orostad cikoriarot av varieteten Cichorium intybus sativum) av sådana slag som används främst som livsmedel, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: |

ex 1212 20 00 | – Sjögräs och andra alger som främst används för farmaceutiskt bruk eller som livsmedel |

– Andra slag: |

ex 1212 99 | – – Andra än sockerrör, johannesbröd och johannesbrödfrön: |

ex 1212 99 70 | – – – Andra, med undantag av cikoriarot |

1213 00 00 | Halm, agnar och skal av spannmål, oberedda, även hackade, malda, pressade eller i form av pelletar |

ex 1214 | Kålrötter, foderbetor och andra foderrotfrukter, hö, lusern (alfalfa), klöver, esparsett, foderkål, lupiner, vicker och liknande djurfoder, även i form av pelletar: |

ex 1214 10 | Mjöl och pelletar av hetluftstorkad lusern, med undantag av: Mjöl och pelletar av lusern som torkats på annat sätt och malts |

ex 1214 90 | – Andra slag: |

1214 90 10 | – – Foderbetor, kålrötter och andra foderrotfrukter |

ex 1214 90 90 | – – Andra, med undantag av: |

– Lusern, esparsett, klöver, lupiner, vicker och liknande foderprodukter som hetluftstorkats, dock inte hö och foderkål samt produkter som innehåller hö |

– Lusern, esparsett, klöver, lupiner, vicker, honungsklöver, vial och serradelle som torkats på annat sätt och malts |

ex 1502 00 | Fetter av nötkreatur, andra oxdjur, får eller getter, andra än sådana enligt nr 1503: |

ex 1502 00 10 | – För industriellt bruk, med undantag av tillverkning av livsmedel, andra än fetter från ben och avfall (c) |

1503 00 | Solarstearin, isterolja, oleostearin, oleomargarin och talgolja, inte emulgerade, blandade eller på annat sätt beredda |

1504 | Fetter och oljor av fisk eller havsdäggdjur samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade |

1507 | Sojabönolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade |

1508 | Jordnötsolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade |

1511 | Palmolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade |

1512 | Solrosolja, safflorolja och bomullsfröolja samt fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade |

1513 | Kokosolja, palmkärnolja och babassuolja samt fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade |

1514 | Rapsolja, rybsolja och senapsolja samt fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade |

ex 1515 | Andra icke flyktiga vegetabiliska fetter och oljor (med undantag av jojobaolja enligt undernummer ex 1515 90 11) samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade |

ex 1516 | Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, som helt eller delvis hydrerats, omförestrats (även internt) eller elaidiniserats, även raffinerade men inte vidare bearbetade (med undantag av hydrerad ricinolja, s.k. opalvax, enligt undernummer 1516 20 10) |

ex 1517 | Margarin: ätbara blandningar och beredningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor eller av fraktioner av olika fetter eller oljor enligt detta kapitel, andra än ätbara fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor enligt nr 1516, med undantag av undernummer 1517 10 10, 1517 90 10 och 1517 90 93 |

1518 00 31 | Blandningar av flytande feta vegetabiliska fetter, för tekniskt eller industriellt bruk, med undantag av tillverkning av livsmedel (c) |

1518 00 39 |

1522 00 91 | Bottensatser och avslemningsåterstoder; soapstocks, från bearbetning av fetter, feta oljor eller andra fettartade ämnen eller av animaliska eller vegetabiliska vaxer innehållande olja med olivolja som karaktärsgivande beståndsdel |

1522 00 99 | Andra återstoder från bearbetning av fetter, feta oljor eller andra fettartade ämnen eller av animaliska eller vegetabiliska vaxer, med undantag av de innehållande olja med olivolja som karaktärsgivande beståndsdel |

ex 1602 | Kött, slaktbiprodukter och blod, beredda eller konserverade på annat sätt: |

– Av svin: |

ex 1602 41 | – – Skinka och delar därav: |

1602 41 90 | – – – Andra än av tamsvin |

ex 1602 42 | – – Bog och delar därav: |

1602 42 90 | – – – Andra än av tamsvin |

ex 1602 49 | – – Andra produkter av svin, inbegripet blandade styckningsdelar: |

1602 49 90 | – – – Andra än av tamsvin |

ex 1602 90 | – Andra varor, inbegripet beredningar av blod av alla slags djur: |

– – Andra än beredningar av blod av alla slags djur: |

1602 90 31 | – – – Av vilt eller kanin |

1602 90 41 | – – – Av ren |

– – – Andra: |

– – – – Andra än innehållande kött eller slaktbiprodukter av tamsvin: |

– – – – – Andra än innehållande kött eller slaktbiprodukter av nötkreatur eller andra oxdjur: |

1602 90 98 | – – – – – – Andra än av får eller get |

1603 00 | Extrakter och safter av kött, fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur |

1801 00 00 | Kakaobönor, hela eller krossade, även rostade |

1802 00 00 | Kakaoskal och annat kakaoavfall |

ex 2001 | Grönsaker, frukt, bär, nötter och andra ätbara växtdelar, beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra: |

ex 2001 90 | – Andra slag: |

2001 90 20 | – – Frukter av släktet Capsicum, med undantag av sötpaprika |

ex 2005 | Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte frysta, andra än produkter enligt nr 2006: |

ex 2005 90 | – Andra grönsaker samt blandningar av grönsaker: |

2005 99 10 | – – Frukter av släktet Capsicum, med undantag av sötpaprika |

ex 2206 | Andra jästa drycker, t.ex. äppelvin (cider), päronvin och mjöd; blandningar av jästa drycker samt blandningar av jästa drycker och alkoholfria drycker, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans |

2206 00 31 till 2206 00 89 | – Andra än ”piquettevin” |

ex 2301 | Mjöl och pelletar av kött eller slaktbiprodukter eller av fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur, olämpliga som livsmedel; grevar: |

2301 10 00 | – Mjöl och pelletar av kött eller slaktbiprodukter av kött; grevar |

ex 2302 | Kli, fodermjöl och andra återstoder, även i form av pelletar, erhållna vid siktning, malning eller annan bearbetning av spannmål eller baljväxter: |

2302 50 00 | – Av baljväxter |

2304 00 00 | Oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av sojabönolja, även malda eller i form av pelletar |

2305 00 00 | Oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av jordnötsolja, även malda eller i form av pelletar |

ex 2307 00 | Vindruv; rå vinsten: |

2307 00 90 | – Rå vinsten |

ex 2308 00 | Vegetabiliska ämnen och vegetabiliskt avfall samt vegetabiliska återstoder och biprodukter av sådana slag som används vid utfodring av djur, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, även i form av pelletar: |

2308 00 90 | – – Andra slag än återstoder från vindruvspressning, ekollon och hästkastanjer, återstoder från pressning av frukt, annan än vindruvor |

ex 2309 | Beredningar av sådana slag som används vid utfodring av djur: |

ex 2309 10 | – Hund- eller kattfoder i detaljhandelsförpackningar: |

2309 10 90 | – – Andra än innehållande stärkelse, druvsocker, maltodextrin, sirap eller andra lösningar av druvsocker eller maltodextrin enligt undernummer 1702 30 51–1702 30 99, 1702 40 90, 1702 90 50 och 2106 90 55 eller mjölkprodukter |

ex 2309 90 | – Andra slag: |

2309 90 10 | – – Limvatten (”solubles”) av fisk eller havsdäggdjur |

– – Andra, inbegripet förblandningar: |

ex 2309 90 91 till 2309 90 99 | – – – Andra än innehållande stärkelse, druvsocker, maltodextrin, sirap eller andra lösningar av druvsocker eller maltodextrin enligt undernummer 1702 30 51–1702 30 99, 1702 40 90, 1702 90 50 och 2106 90 55 eller mjölkprodukter, med undantag av |

– Proteinkoncentrat framställda av saft från lusern och gräs |

– Dehydratiserade produkter framställda av enbart fasta rester och saft från framställningen av de koncentrat som avses i första strecksatsen |

(a) För tillämpning av detta undernummer erfordras att villkoren i särskilda gemenskapsbestämmelser är uppfyllda (se rådets direktiv 94/28/EG, EGT L 178, 12.7.1994, s. 66; kommissionens beslut 93/623/EEG, EGT L 298, 3.12.1993, s. 45). (b) För tillämpning av detta undernummer erfordras att villkoren i särskilda gemenskapsbestämmelser är uppfyllda (se rådets direktiv 88/661/EEG, EGT L 382, 31.12.1988, s. 36; rådets direktiv 94/28/EG, EGT L 178, 12.7.1994, s. 66; kommissionens beslut 96/510/EG, EGT L 210, 20.8.1996, s. 53). (c) För tillämpning av detta undernummer erfordras att villkoren i särskilda gemenskapsbestämmelser är uppfyllda (se artiklarna 291 till 300 i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93, EGT L 253, 11.10.1993, s. 1, och efterföljande ändringar). (d) För tillämpning av detta undernummer erfordras att villkoren i avsnitt II F i de inledande bestämmelserna i Kombinerade nomenklaturen (bilaga I till förordning (EEG) nr 2658/87) är uppfyllda. |

BILAGA IIFÖRTECKNING ÖVER DE PRODUKTER SOM AVSES I ARTIKEL 1.2

Del I: Etylalkohol

1. När det gäller etylalkohol omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:

KN-nr | Varuslag |

ex 2207 10 00 | Odenaturerad etylalkohol med alkoholhalt av minst 80 volymprocent, framställd av de jordbruksprodukter som anges i bilaga I till fördraget |

ex 2207 20 00 | Etylalkohol och annan sprit, denaturerade, oavsett alkoholhalt, framställd av de jordbruksprodukter som anges i bilaga I till fördraget |

ex 2208 90 91 och ex 2208 90 99 | Odenaturerad etylalkohol med alkoholhalt av mindre än 80 volymprocent, framställd av de jordbruksprodukter som anges i bilaga I till fördraget |

2. Avsnitt I i kapitel II i del III om importlicenser och avsnitt I i kapitel III i den delen skall också tillämpas på etanolbaserade produkter framställda av ätbara produkter av animaliskt ursprung enligt KN-nummer 2208, på kärl rymmande mer än 2 liter och som har samtliga kännetecken för en etanol så som den beskrivs i punkt 1.

Del II: Biodlingsprodukter

1. När det gäller biodlingsprodukter omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:

KN-nr | Varuslag |

0409 | Naturlig honung |

ex 0410 00 00 | Drottninggelé, propolis, ätbar |

ex 0511 99 90 | Drottninggelé, propolis, inte ätbar |

ex 1212 99 80 | Pollen |

ex 1521 90 | Bivax |

Del III: Silkesmaskar

När det gäller silkesmaskar omfattar denna förordning silkesmaskar enligt undernummer 0106 90 00 och silkesfjärilsägg enligt undernummer 0511 99 85 i Kombinerade nomenklaturen.

BILAGA IIIDE DEFINITIONER SOM AVSES I ARTIKEL 2

Del I: Definitioner avseende rissektorn

I. Definitioner av ”paddyris”, ”råris”, ”delvis slipat ris”, ”helt slipat ris”, ”rundkornigt ris”, ”mellankornigt ris”, ”långkornigt ris i kategori A eller B” och ”brutet ris”:

1. a) Paddyris: ris som efter tröskning har skalet kvar.

b) Råris: paddyris från vilket endast ytterskalet har avlägsnats. Exempel på ris som omfattas av denna definition är ris med handelsbeteckningarna ”brown rice”, ”cargo rice”, ”loonzain” och ”riso sbramato”.

c) Delvis slipat ris: paddyris från vilket skalet, en del av grodden och hela eller delar av de yttre skikten av fruktväggen, men inte de inre skikten, har avlägsnats.

d) Helt slipat ris: paddyris från vilket skalet, hela de yttre och inre skikten av fruktväggen, hela grodden vad avser mellan- och långkornigt ris, och vad avser rundkornigt ris åtminstone en del av grodden, har avlägsnats, men där högst 10 % av riskornen får ha kvar vita längsgående strimmor.

2. a) Rundkornigt ris: ris vars korn som längst är 5,2 mm och där förhållandet mellan riskornets längd och bredd är mindre än 2.

b) Mellankornigt ris: ris vars korn är längre än 5,2 mm men som längst 6,0 mm och där förhållandet mellan riskornets längd och bredd är mindre än 3.

c) Långkornigt ris:

i) långkornigt ris kategori A: ris vars korn är längre än 6,0 mm och där förhållandet mellan riskornets längd och bredd är större än 2 men mindre än 3,

ii) långkornigt ris kategori B: ris vars korn är längre än 6,0 mm och där förhållandet mellan riskornets längd och bredd är större än eller lika med 3.

d) Mätning av riskornen: riskornens mått bestäms för helt slipat ris enligt följande metod:

i) ett representativt prov tas från varupartiet,

ii) provet siktas så att hela riskorn återstår, däri inbegripet omogna riskorn,

iii) två mätningar genomförs om vardera 100 riskorn och genomsnittet beräknas,

iv) resultatet uttrycks i mm och avrundas till en decimal.

3. Brutet ris: riskorndelar vars längd inte överstiger tre fjärdedelar av de hela riskornens genomsnittliga längd.

II. Definitioner av riskorn och brutet ris som inte är av felfri kvalitet:

A. Hela riskorn

Riskorn från vilka endast en del av tanden har avlägsnats, oberoende av de egenskaper som varje bearbetningsled åstadkommer.

B. Klippta riskorn

Riskorn från vilka hela tanden har avlägsnats.

C. Brutna riskorn eller brutet ris

Riskorn från vilka en större del än tanden har avlägsnats. Brutet ris inbegriper

- grovt brutet ris (delar av riskorn, vilkas längd är lika med eller större än halva riskornet men som inte utgör ett helt riskorn),

- medelfint brutet ris (delar av riskorn, vilkas längd är lika med eller större än en fjärdedel av riskornet men som inte uppnår minsta storleken för ”grovt brutet ris”),

- fint brutet ris (delar av riskorn, vilkas längd är mindre än en fjärdedel av riskornets, men som inte passerar genom en sikt med en maskstorlek på 1,4 mm),

- riskornsfragment (små delar eller bitar av riskorn, som passerar genom en sikt med en maskstorlek på 1,4 mm); kluvna riskorn (bitar som uppkommer genom att riskornen klyvs på längden) ingår i denna definition.

D. Gröna riskorn

Riskorn som inte är fullt mogna.

E. Riskorn med naturliga missbildningar

Med naturliga missbildningar avses ärftliga eller icke-ärftliga missbildningar i förhållande till sortens typiska morfologiska kännetecken.

F. Kritaktiga riskorn

Riskorn med en yta som till minst tre fjärdedelar har ett ogenomskinligt och kritaktigt utseende.

G. Rödstrimmiga riskorn

Riskorn med längsgående röda strimmor av olika färgstyrka och nyans, som utgör rester av fruktväggen.

H. Fläckiga riskorn

Riskorn med en liten och välavgränsad mörk fläck av mer eller mindre regelbunden form. Till fläckiga riskorn räknas även riskorn som har svaga svarta strimmor på ytan, vilka ej går på djupet. Strimmorna och fläckarna får inte uppvisa någon gul eller mörk ytterring.

I. Missfärgade riskorn

Riskorn som på en begränsad del av ytan uppvisar en tydlig förändring i den naturliga färgen. Fläckarna kan vara av olika färg (svartaktiga, rödaktiga, bruna etc.). Djupa, svarta strimmor skall också anses utgöra fläckar. Om fläckarnas färg är tillräckligt kraftig (svart, ljusröd, rödbrun), så att den är direkt synlig om de täcker en yta som är lika med eller större än halva riskornet, skall riskornen anses vara gula riskorn.

J. Gula riskorn

Riskorn som helt eller delvis genomgått en naturlig färgförändring på annat sätt än genom torkning och som har antagit en färgnyans från citron- till orangegul.

K. Bärnstensgula riskorn

Riskorn som på annat sätt än genom torkning har genomgått en enhetlig, lätt färgförändring över hela ytan. Genom denna förändring antar riskornen en ljust bärnstensgul färg.

Del II: Definitioner avseende sockersektorn

1. Vitt socker: socker utan tillsats av aromämnen, färgämnen eller andra ämnen, med en sackaroshalt i torrsubstansen av minst 99,5 viktprocent vid polarimetrisk bestämning.

2. Råsocker: socker utan tillsats av aromämnen, färgämnen eller andra ämnen, med en sackaroshalt i torrsubstansen av minst 99,5 viktprocent vid polarimetrisk bestämning.

3. Isoglukos: produkt som är framställd av glukos eller dess polymerer med ett fruktosinnehåll av minst 10 viktprocent.

4. Inulinsirap: produkt som erhållits genom hydrolys av inulin eller oligofruktos, med ett fruktosinnehåll av minst 10 % i fri form eller som sackaros, uttryckt som socker- eller isoglukosekvivalenter. För att undvika restriktioner på marknaden för produkter med låg sötningseffekt vilka framställs av företag utan inulinsirapskvot som bearbetar inulinfibrer kan denna definition komma att ändrasav kommissionen.

5. Kvotsocker, kvotisoglukos och kvotinulinsirap: den kvantitet socker, isoglukos eller inulinsirap som företaget i fråga tillverkar inom ramen för sin kvot och som hänför sig till ett visst regleringsår.

6. Industrisocker: den kvantitet socker som företaget i fråga tillverkar utöver den kvantitet som avses i punkt 5 och som hänför sig till ett visst regleringsår och som är avsedd för industriproduktion av någon av de produkter som avses i artikel 59.2.

7. Industriisoglukos och industriinulinsirap: den kvantitet isoglukos eller inulinsirap som tillverkas, som hänför sig till ett visst regleringsår och som är avsedd för industriproduktion av någon av de produkter som avses i artikel 59.2.

8. Överskottssocker, överskottsisoglukos och överskottsinulinsirap: den kvantitet socker, isoglukos eller inulinsirap som tillverkas och som hänför sig till ett visst regleringsår utöver de kvantiteter som avses i punkterna 5, 6 och 7.

9. Kvotbetor: alla sockerbetor som bearbetas till kvotsocker.

10. Leveransavtal: ett avtal som ingåtts mellan en säljare och ett företag om leverans av sockerbetor avsedda för tillverkning av socker.

11. Branschavtal: ett av följande:

a) Ett avtal som, innan något leveransavtal har träffats, ingås på gemenskapsnivå mellan å ena sidan en sammanslutning av nationella branschorganisationer och å andra sidan en sammanslutning av nationella säljarorganisationer.

b) Ett avtal som, innan något leveransavtal har träffats, ingås mellan å ena sidan företag eller en branschorganisation som är erkänd av medlemsstaten i fråga och å andra sidan en säljarorganisation som är erkänd av medlemsstaten i fråga.

c) Om inget av de avtal som avses i a eller b föreligger: bolags- och kooperationslagstiftningen, om den reglerar leverans av sockerbetor från andelsägare eller medlemmar i ett bolag eller en sockertillverkande kooperation.

d) Om inget av de avtal som avses i a eller b föreligger: de överenskommelser som gjorts innan något leveransavtal har träffats, förutsatt att de säljare som godkänner överenskommelsen levererar minst 60 % av den totala kvantitet betor som företaget köper in för tillverkning av socker i en eller flera fabriker.

12. AVS/Indien-socker: socker som omfattas av KN-nummer 1701 med ursprung i de stater som anges i bilaga XVI, importerat till gemenskapen inom ramen för

- protokoll nr 3 till bilaga V till partnerskapsavtalet AVS–EG, eller

- avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Indien om rörsocker[66]

13. Heltidsraffinaderi: produktionsenhet

- vars verksamhet uteslutande består i att raffinera importerat rörråsocker, eller

- som under regleringsåret 2004/2005 raffinerade minst 15 000 ton importerat rörråsocker.

Del III: Definitioner avseende humlesektorn

1. Humle: de torkade blomställningarna, även kallade kottar, av (hon-)humleplantan ( humulus lupulus ). Dessa gröngula, äggformade blomställningar har en stjälk och har vanligen en största längd på 2–5 cm.

2. Humlepulver: den produkt som erhålls vid malning och som innehåller alla naturliga beståndsdelar av humle.

3. Lupulinberikat humlepulver: den produkt som erhålls genom malning av humle efter mekanisk avskiljning av en del av bladen, stjälkarna, stödbladen och humlespindlarna.

4. Humleextrakt: de koncentrerade produkter som erhålls genom lösningsmedels inverkan på humlet eller humlepulvret.

5. Humleblandningar: en blandning av två eller fler av de produkter som avses i leden 1–4.

Del IV: Definitioner avseende nötköttssektorn

1. Nötkreatur: levande husdjur av nötkreatur som omfattas av KN-nr ex 0102 10, 0102 90 05 till 0102 90 79.

2. Vuxna nötkreatur: nötkreatur med en levande vikt på mer än 300 kg.

Del V: Definitioner avseende mjölksektorn

1. Vid tillämpningen av tullkvoten för smör med ursprung i Nya Zeeland skall formuleringen ”framställt direkt från mjölk eller grädde” inte utesluta sådant smör som framställts från mjölk eller grädde utan användning av lagrade råvaror, i en enda, sluten och oavbruten process som kan innebära att grädden genomgår ett stadium som koncentrerat mjölkfett och/eller att sådant mjölkfett fraktioneras.

2. Vid tillämpningen av artikel 114 avseende användningen av kasein och kaseinater i framställningen av ost avses med

a) ost: produkter enligt KN-nummer 0406 som är framställda inom gemenskapens territorium,

b) kasein och kaseinater: produkter enligt KN-numren 3501 10 90 och 3501 90 90 som används i oförädlat tillstånd eller i form av en blandning.

Del VI: Definitioner avseende äggsektorn

1. Ägg med skal: fjäderfäägg med skal, färska, konserverade eller kokta, undantaget kläckägg specificerade i 2.

2. Kläckägg: fjäderfäägg för kläckning.

3. Hela produkter: fågelägg utan skal, med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel, lämpliga för konsumtion.

4. Delprodukter: fågeläggulor, med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel, lämpliga för konsumtion.

Del VII: Definitioner avseende fjäderfäsektorn

1. Levande fjäderfä: levande höns, ankor, gäss, kalkoner och pärlhöns med en vikt på över 185 gram.

2. Kycklingar: levande höns, ankor, gäss, kalkoner och pärlhöns med en högsta vikt på 185 gram.

3. Slaktade fjäderfä: döda höns, ankor, gäss, kalkoner och pärlhöns, hela och med eller utan slaktbiprodukter.

4. Härledda produkter:

a) produkter enligt punkt a i del XX i bilaga I,

b) produkter enligt punkt b i del XX i bilaga I, utom slaktade fjäderfä och ätbara slaktbiprodukter, så kallade styckningsdelar av fjäderfä,

c) ätbara slaktbiprodukter enligt punkt b i del XX i bilaga I,

d) produkter enligt punkt c i del XX i bilaga I,

i) produkter enligt punkt d och e i del XX i bilaga I,

ii) produkter enligt punkt f i del XX i bilaga I utom produkter enligt KN-nr 1602 20 11 och 1602 20 19.

Del VIII: Definitioner avseende biodlingssektorn

1. Honung är det naturliga söta ämne som Apis mellifera -bin bereder av nektar från växter eller av sekret från levande växtdelar eller av exkret av växtsugande insektsarter på de levande växtdelarna, som bina samlar och omvandlar genom att förena dem med egna särskilda ämnen, deponerar, torkar, lagrar och låter utvecklas i vaxkakor.

Honung kan indelas i följande huvudsorter:

a) Beroende på ursprung

i) Blomhonung eller nektarhonung: honung som kommer från växters nektar.

ii) Bladhonung: honung som huvudsakligen kommer från exkret från sugande insektsarter ( Hemiptera ) på levande växtdelar eller sekret av levande växtdelar.

b) Beroende på hur den produceras och/eller presenteras

iii) Honung i vaxkakor: honung som bina förvarat i cellerna i nybyggda vaxkakor utan yngel eller i tunna bottenplattor för vaxkakor enbart gjorda av bivax och som säljs i hela eller delade täckta vaxkakor.

iv) Honung i bitar av vaxkakor: honung som innehåller en eller flera bitar av honung i vaxkakor.

v) Självrunnen honung: honung som fått självrinna ur avtäckta vaxkakor utan yngel.

vi) Slungad honung: honung som utvinns genom att centrifugera avtäckta vaxkakor utan yngel.

vii) Pressad honung: honung som utvinns genom att under svag värme (högst 45 °C) eller utan värme pressa vaxkakor utan yngel.

viii) Silad honung: honung som utvinns genom att avlägsna främmande oorganiska och organiska ämnen på ett sådant sätt att avsevärda mängder pollen avlägsnas.

Bagerihonung: honung som

a) är lämplig för industriellt bruk eller som ingrediens i andra livsmedel som därefter bearbetas och

b) kan

- ha en främmande smak eller lukt, eller

- ha börjat jäsa eller har jäst, eller

- ha överhettats.

2. Med biodlingsprodukter avses honung, bivax, drottninggelé, propolis eller pollen som används vid biodling.

BILAGA IVNATIONELLA OCH REGIONALA KVOTERenligt artiklarna 53 och 56

(ton)

Medlemsstater eller regioner (1) | Socker (2) | Isoglukos (3) | Inulinsirap (4) |

Belgien | 819 812 | 85 694 | 0 |

Tjeckien | 454 862 | - | - |

Danmark | 420 746 | - | - |

Tyskland | 3 655 456 | 42 360 | - |

Grekland | 317 502 | 15 433 | - |

Spanien | 903 843 | 98 845 | - |

Frankrike (utom de utomeuropeiska departementen) | 3 552 221 | 23 755 | 0 |

De franska utomeuropeiska departementen | 480 245 | - | - |

Irland | 0 | - | - |

Italien | 778 706 | 24 301 | - |

Lettland | 66 505 | - | - |

Litauen | 103 010 | - |

Ungern | 401 684 | 164 736 | - |

Nederländerna | 864 560 | 10 891 | 0 |

Österrike | 387 326 | - | - |

Polen | 1 671 926 | 32 056 | - |

Portugal (fastlandet) | 34 500 | 11 870 | - |

Autonoma regionen Azorerna | 9 953 | - | - |

Slovakien | 207 432 | 50 928 | - |

Slovenien | 52 973 | - | - |

Finland | 146 087 | 14 210 | - |

Sverige | 325 700 | - | - |

Förenade kungariket | 1 138 627 | 32 602 | - |

TOTALT | 16 793 675 | 607 681 | 0 |

BILAGA V Kompletterande kvoter för isoglukos enligt artikel 5 5.2

(ton)

Medlemsstater | Kompletterande kvot |

Italien | 60 000 |

Litauen | 8 000 |

Sverige | 35 000 |

BILAGA VINÄRMARE FÖRESKRIFTER FÖR ÖVERFÖRING AV SOCKER- ELLER ISOGLUKOSKVOTER I ENLIGHET MED ARTIKEL 57

Punkt I

Vid tillämpning av denna bilaga avses med

a) sammanslagning av företag : att sammanföra två eller flera företag till ett enda företag,

b) överlåtelse av ett företag : överföring eller övertagande av tillgångar som tillhör ett företag, vilket har tilldelats kvoter, till fördel för ett eller flera andra företag,

c) överlåtelse av en fabrik : överföring av äganderätten till en teknisk enhet, inklusive hela den anläggning som behövs för att tillverka produkten i fråga, till ett eller flera företag, som helt eller delvis övertar produktionen hos det företag som överför sin äganderätt,

d) arrendering av en fabrik : arrendeavtal för en teknisk enhet som arrendatorn avser att driva, inklusive hela den anläggning som behövs för tillverkning av socker, som gäller för minst tre på varandra följande regleringsår och som parterna förbinder sig att inte säga upp före utgången av det tredje året, med ett företag som är etablerat inom samma medlemsstat som fabriken i fråga, om företaget som arrenderar nämnda enhet efter det att arrendeavtalet börjat gälla kan betraktas som ett enbart sockerproducerande företag beträffande hela sin produktion.

Punkt II

1. I händelse av en sammanslagning eller överlåtelse av sockerproducerande företag och i händelse av överlåtelse av sockerfabriker skall kvoterna, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2, ändras enligt följande:

a) Vid en sammanslagning av sockerproducerande företag skall medlemsstaterna tilldela det företag som skapas genom sammanslagningen en kvot som är lika med summan av de kvoter som företagen hade tilldelats före sammanslagningen.

b) Vid överlåtelse av ett sockerproducerande företag skall medlemsstaten tilldela mottagaren det överlåtna företagets kvot för sockerproduktion. Om det finns mer än en mottagare skall fördelningen göras i proportion till den sockerproduktion som var och en av dem tar över.

c) Vid en överlåtelse av en sockerfabrik skall medlemsstaten minska kvoten för det överlåtande företaget och öka kvoten för mottagande företag i proportion till den produktion som vart och ett av företagen tar över.

2. Om några av de sockerbets- eller sockerrörsodlare som direkt berörs av någon av de transaktioner som avses i punkt 1 uttryckligen tillkännager sin önskan att leverera sina betor eller sockerrör till ett sockerproducerande företag som inte är part i dessa transaktioner, kan medlemsstaten genomföra fördelningen av kvoter på grundval av den produktion som tas över av det företag till vilket de avser att leverera sina betor eller sockerrör.

3. I händelse av nedläggning under andra förhållanden än de som avses i punkt 1 kan medlemsstaten tilldela ett eller flera sockerproducerande företag den del av kvoten som berörs av nedläggningen; nedläggningen kan gälla

a) ett sockerproducerande företag,

b) en eller flera anläggningar som ingår i ett sockerproducerande företag.

Även i de fall som avses ovan i b kan medlemsstaten, om några av de berörda odlarna uttryckligen tillkännager sin önskan att leverera sina betor eller sockerrör till ett bestämt sockerproducerande företag, tilldela det företag till vilket de avser att leverera en kvot som motsvarar den kvantitet som odlarna vill leverera till företaget.

4. Om det undantag som avses i artikel [D 3.6] åberopas kan medlemsstaten kräva att de betodlare och sockerföretag som berörs av avvikelsen inkluderar särskilda bestämmelser i sina branschavtal som gör det möjligt för medlemsstaten att tillämpa punkterna 2 och 3 ovan.

5. Om en fabrik som tillhör ett sockerproducerande företag utarrenderas kan medlemsstaten minska kvoten för det företag som arrenderar ut fabriken och tilldela det företag som arrenderar fabriken i avsikt att producera socker där, denna del av kvoten.

Om arrendet upphör inom den period på tre regleringsår som avses i punkt I d skall den justeringen av kvoten som gjorts enligt första stycket återkallas retroaktivt av medlemsstaten till den dag då arrendet började löpa. Om avtalet emellertid upphör på grund av force majeure skall medlemsstaten inte vara förpliktigad att återkalla justeringen.

6. Om ett sockerproducerande företag inte längre kan garantera att det kan fullgöra sina skyldigheter enligt gemenskapslagstiftningen gentemot berörda sockerbets- eller sockerrörsodlare, och om de behöriga myndigheterna i den berörda medlemsstaten har fastlagt att så är fallet, kan medlemsstaten för ett eller flera regleringsår överföra den del av kvoterna som berörs till ett eller flera sockerproducerande företag i proportion till storleken på den produktion de tar över.

7. Om en medlemsstat ger ett sockerproducerande företag pris- och avsättningsgarantier avseende bearbetning av sockerbetor till etylalkohol, kan medlemsstaten i samförstånd med företaget och de berörda sockerbetsodlarna överföra hela eller en del av kvoterna för sockertillverkning till ett eller flera andra företag för ett eller flera regleringsår.

Punkt III

Vid sammanslagning eller överlåtelse av isoglukosproducerande företag eller överlåtelse av en isoglukosproducerande fabrik får medlemsstaten fördela de berörda kvoterna för produktion av isoglukos till ett eller flera andra företag, vare sig de redan har en produktionskvot eller inte.

Punkt IV

Åtgärder enligt punkterna II och III kan endast vidtas om

a) hänsyn har tagits till alla berörda parters intressen,

b) den berörda medlemsstaten anser att dessa åtgärder kan förbättra sockerbets-, sockerrörs- och sockerproduktionssektorernas struktur,

c) de gäller företag etablerade inom de territorier som kvoterna i bilaga IV avser.

Punkt V

Om sammanslagningen eller överlåtelsen sker mellan den 1 oktober och den 30 april följande år skall bestämmelserna i punkterna II och III gälla innevarande regleringsår.

Om sammanslagningen eller överlåtelsen sker mellan den 1 maj och den 30 september samma år skall bestämmelserna i punkterna II och III gälla det påföljande regleringsåret.

Punkt VI

Vid tillämpning av artikel 56.3 skall medlemsstaterna fördela de justerade kvoterna senast den sista februari för att tillämpa dem under det påföljande regleringsåret.

Punkt VII

Vid tillämpningen av punkterna II och III skall medlemsstaterna underrätta kommissionen om de justerade kvoterna inom 15 dagar efter utgången av de perioder som anges i punkt V.

BILAGA VIINATIONELLA KVOTER OCH DEN SÄRSKILDA OMSTRUKTURERINGSRESERVENsom avses i artikel 63

1. Nationella kvoter

Medlemsstat | Kvantiteter (i ton) |

Belgien | 3 360 087,000 |

Bulgarien | 979 000,000 |

Tjeckien | 2 737 931,000 |

Danmark | 4 522 176,000 |

Tyskland | 28 282 788,000 |

Estland | 646 368,000 |

Grekland | 820 513,000 |

Spanien | 6 116 950,000 |

Frankrike | 24 599 335,000 |

Irland | 5 395 764,000 |

Italien | 10 530 060,000 |

Cypern | 145 200,000 |

Lettland | 728 648,000 |

Litauen | 1 704 839,000 |

Luxemburg | 273 084,000 |

Ungern | 1 990 060,000 |

Malta | 48 698,000 |

Nederländerna | 11 240 814,000 |

Österrike | 2 790 642,000 |

Polen | 8 980 143,000 |

Portugal | 1 948 550,000 |

Rumänien | 3 057 000,000 |

Slovenien | 576 638,000 |

Slovakien | 1 040 788,000 |

Finland | 2 443 069,324 |

Sverige | 3 352 545,000 |

Förenade kungariket | 14 828 597,000 |

2. Kvantiteter i den särskilda omstruktureringsreserven

Medlemsstat | Kvantiteter i den särskilda omstruktureringsreserven (i ton) |

Bulgarien | 39 180 |

Rumänien | 188 400 |

BILAGA VIIIREFERENSFETTHALTenligt artikel 67

Medlemsstat | Referensfetthalt (g/kg) |

Belgien | 36,91 |

Bulgarien | 39,10 |

Tjeckien | 42,10 |

Danmark | 43,68 |

Tyskland | 40,11 |

Estland | 43,10 |

Grekland | 36,10 |

Spanien | 36,37 |

Frankrike | 39,48 |

Irland | 35,81 |

Italien | 36,88 |

Cypern | 34,60 |

Lettland | 40,70 |

Litauen | 39,90 |

Luxemburg | 39,17 |

Ungern | 38,50 |

Nederländerna | 42,36 |

Österrike | 40,30 |

Polen | 39,00 |

Portugal | 37,30 |

Rumänien | 35,93 |

Slovenien | 41,30 |

Slovakien | 37,10 |

Finland | 43,40 |

Sverige | 43,40 |

Förenade kungariket | 39,70 |

BILAGA IX

A. Fördelning av den garanterade maximikvantiteten mellan medlemsstaterna enligt artikel 91.1:

Belgien | 13 800 |

Bulgarien | 13 |

Tjeckien | 1 923 |

Tyskland | 300 |

Estland | 30 |

Spanien | 50 |

Frankrike | 55 800 |

Lettland | 360 |

Litauen | 2 263 |

Nederländerna | 4 800 |

Österrike | 150 |

Polen | 924 |

Portugal | 50 |

Rumänien | 42 |

Slovakien | 73 |

Finland | 200 |

Sverige | 50 |

Förenade kungariket | 50 |

B. Fördelning av den garanterade maximikvantiteten mellan medlemsstaterna enligt artikel 86

Belgisk-luxemburgska ekonomiska unionen (BLEU) | 8 000 |

Tjeckien | 27 942 |

Danmark | 334 000 |

Tyskland | 421 000 |

Grekland | 37 500 |

Spanien | 1 325 000 |

Frankrike | 1 605 000 |

Irland | 5 000 |

Italien | 685 000 |

Litauen | 650 |

Ungern | 49 593 |

Nederländerna | 285 000 |

Österrike | 4 400 |

Polen | 13 538 |

Portugal | 30 000 |

Slovakien | 13 100 |

Finland | 3 000 |

Sverige | 11 000 |

Förenade kungariket | 102 000 |

BILAGA X DEFINITIONER OCH BETECKNINGAR AVSEENDE MJÖLK OCH MJÖLKPRODUKTER enligt artikel 110.1

I. Definitioner:

Vid tillämpning av denna bilaga avses med

a) saluförande : att inneha eller ställa ut i syfte att försöka sälja, erbjuda till försäljning, sälja, leverera eller på annat sätt saluföra,

b) beteckning : det namn som används i alla avsättningsled.

II. Användning av termen ”mjölk”

1. Med termen mjölk avses uteslutande det normala juversekret som erhålls vid en eller flera mjölkningar, utan någon tillsats och utan att något avlägsnats från detta.

Termen mjölk får emellertid användas

a) för mjölk som har genomgått behandling utan att dess sammansättning förändrats och för mjölk vars fetthalt har standardiserats i enlighet med artikel 110.2 i anslutning till bilaga XI,

b) i förening med ett eller flera ord för att beteckna mjölkens typ, kvalitet, ursprung och avsedda användningsområde eller för att beskriva den fysiska behandling den har varit föremål för eller den ändring som har gjorts av dess sammansättning, förutsatt att ändringen är begränsad till tillsats eller avlägsnande av naturliga mjölkbeståndsdelar.

2. I denna bilaga avses med mjölkprodukter produkter som framställts uteslutande av mjölk, varvid gäller att ämnen som är nödvändiga för framställningen av dessa produkter får tillsättas, förutsatt att dessa ämnen inte används i syfte att helt eller delvis ersätta någon mjölkbeståndsdel.

Följande skall reserveras uteslutande för mjölkprodukter:

a) Följande beteckningar:

i) vassle

ii) grädde

iii) smör

iv) kärnmjölk

v) smörolja

vi) kaseiner

vii) vattenfritt mjölkfett

viii) ost

ix) yoghurt

x) kefir

xi) kumiss

xii) viili/fil

xiii) smetana

xiv) fil

b) Beteckningar eller namn i den mening som avses i artikel 5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG av den 20 mars 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning och presentation av livsmedel samt om reklam för livsmedel[67], som faktiskt används för mjölkprodukter.

3. Termen mjölk och de beteckningar som används för mjölkprodukter får även användas i förening med ett eller flera ord för att beteckna sammansatta produkter i vilka ingen del ersätter eller är avsedd att ersätta någon mjölkbeståndsdel och i vilka mjölk eller en mjölkprodukt utgör en väsentlig beståndsdel, antingen med avseende på kvantitet eller produktens karaktär.

4. Ursprunget avseende mjölk och mjölkprodukter, som skall definieras av kommissionen, skall anges om mjölken och mjölkprodukterna inte kommer från kor.

III. Användning av beteckningar för konkurrerande produkter

1. De beteckningar som avses i punkt II i denna bilaga får inte användas för någon annan produkt än de produkter som anges i den punkten.

Denna bestämmelse skall emellertid inte gälla för produktbeteckningar vars beskaffenhet klart framgår av det sätt på vilka dessa produkter traditionellt används eller när beteckningarna klart används för att beskriva en kännetecknande egenskap hos produkten.

2. Med avseende på andra produkter än de som beskrivs i punkt II i denna bilaga får ingen märkning, affärshandling, reklammaterial eller någon form av reklam enligt definitionen i artikel 2.1 i rådets direktiv 84/450/EEG av den 10 september 1984 om vilseledande reklam[68], eller någon presentationsform användas som anger, låter förstå eller antyder att produkten är en mejeriprodukt.

När det gäller en produkt som innehåller mjölk eller mjölkprodukter får emellertid beteckningen mjölk eller de beteckningar som avses punkt II.2 andra stycket i denna bilaga stycket endast användas för att beskriva basråvarorna och för att ange ingredienserna i enlighet med direktiv 2000/13/EG.

IV. Produktförteckningar; informationsutbyte

1. Medlemsstaterna skall sända kommissionen en vägledande förteckning över de produkter inom sina respektive territorier som de anser motsvarar de produkter som avses i punkt III.1 andra stycket i denna bilaga.

Vid behov skall medlemsstaterna senare komplettera denna förteckning och informera kommissionen om detta

2. Varje år före den 1 oktober skall medlemsstaterna rapportera till kommissionen om utvecklingen av marknaden för mjölkprodukter och konkurrerande produkter i samband med tillämpningen av denna bilaga, så att kommissionen har möjlighet att rapportera till rådet före den 1 mars följande år.

BILAGA XISALUFÖRING AV MJÖLK AVSEDD SOM LIVSMEDELenligt artikel 110.2

I. Definitioner

Vid tillämpning av denna bilaga avses med

a) mjölk : produkt som härrör från mjölkning av en eller flera kor,

b) konsumtionsmjölk : de produkter som anges i punkt III i denna bilaga och som utan ytterligare bearbetning skall levereras till konsumenten,

c) fetthalt : förhållandet i massa mellan antalet delar mjölkfett per 100 delar mjölk i den aktuella mjölken,

d) proteinhalt : förhållandet i massa mellan antalet delar mjölkprotein per 100 delar mjölk i den aktuella mjölken, beräknat genom multiplicering av mjölkens totala kvävehalt, uttryckt i procent av massan, med 6,38.

II. Leverans eller överlåtelse till den slutlige konsumenten

1. Endast den mjölk som uppfyller de krav som har fastställts för konsumtionsmjölk får utan bearbetning, antingen direkt eller genom restauranger, sjukhus, personalrestauranger eller andra liknande storkök, levereras eller överlåtas till den slutliga konsumenten.

2. Varubeteckningarna för dessa produkter framgår av punkt III i denna bilaga. De förbehålls de produkter som anges där, utan att detta påverkar deras användning i sammansatta beteckningar.

3. Medlemsstaten skall vidta åtgärder i syfte att informera konsumenten om produkternas art eller sammansättning i alla de fall då utelämnande av sådan information skulle kunna skapa förvirring hos konsumenten.

III. Konsumtionsmjölk

1. Följande produkter skall betraktas som konsumtionsmjölk:

a) Obehandlad mjölk: mjölk som har uppvärmts till högst 40 °C och som inte genomgått annan behandling som har en likvärdig effekt.

b) Helmjölk: värmebehandlad mjölk som vad gäller fetthalt uppfyller ett av följande krav:

i) Standardiserad helmjölk: mjölk med en fetthalt på minst 3,50 % (m/m). Medlemsstaterna får emellertid meddela föreskrifter om ytterligare en kategori helmjölk med en fetthalt på minst 4,00 % (m/m).

ii) Mjölk med naturlig fetthalt: mjölk vars fetthalt inte har ändrats sedan mjölkningsstadiet, varken genom tillsats eller borttagande av mjölkfett eller genom uppblandning med mjölk vars naturliga fetthalt har ändrats. Fetthalten får dock inte underskrida 3,50 % (m/m).

c) Mellanmjölk: värmebehandlad mjölk vars fetthalt har sänkts till lägst 1,50 % (m/m) och högst 1,80 % (m/m).

d) Skummjölk (”lättmjölk/minimjölk”): värmebehandlad mjölk vars fetthalt har sänkts till högst 0,50 % (m/m).

2. Utan att det påverkar punkt 1 b ii skall endast följande ändringar vara tillåtna:

a) För att iaktta de fetthalter som föreskrivs för konsumtionsmjölk får mjölkens naturliga fetthalt ändras genom borttagande eller tillsats av grädde eller genom tillsats av helmjölk, mellanmjölk eller skummjölk.

b) Berikning av mjölken med proteiner från mjölk, mineralsalter eller vitaminer.

c) Minskning av mjölkens laktoshalt genom att den omvandlas till glukos och galaktos.

De ändringar i mjölkens sammansättning som avses i punkterna b och c är endast tillåtna om de anges på produktens förpackning väl synligt, outplånligt och på ett sådant sätt att det är lätt att läsa. Det förhållandet att dessa uppgifter anges innebär inget undantag från skyldigheten att förse produkten med den näringsvärdesdeklaration som avses i direktiv 90/496/EEG av den 24 september 1990 om näringsvärdesdeklaration för livsmedel[69]. Om mjölken berikas med proteiner skall den berikade mjölken ha en proteinhalt på minst 3,8 % (m/m).

Medlemsstaterna får dock begränsa eller förbjuda de förändringar av mjölkens sammansättning som avses i punkterna b och c.

3. Konsumtionsmjölk skall uppfylla följande krav:

a) Den skall ha en fryspunkt som närmar sig den medelfryspunkt som konstateras för obehandlad mjölk i det ursprungliga uppsamlingsområdet.

b) Den skall ha en massa på minst 1 028 gram per liter som konstateras vid 20 °C för mjölk med en fetthalt på 3,5 % (m/m), eller likvärdig vikt per liter när fråga är om mjölk med annan fetthalt.

c) Den skall ha en proteinhalt på minst 2,9 % (m/m) som konstateras för mjölk med en fetthalt på 3,5 % (m/m), eller en likvärdig koncentration när fråga är om mjölk med en annan fetthalt.

IV. Importerade produkter

De produkter som importeras till gemenskapen och som är avsedda att säljas som konsumtionsmjölk måste överensstämma med bestämmelserna i denna förordning.

V. Bestämmelserna i direktiv 2000/13/EG skall gälla, särskilt när fråga är om nationella bestämmelser om märkning av konsumtionsmjölk.

VI. Kontroller och påföljder och rapportering av dessa

Medlemsstaterna skall, utan att det påverkar några särskilda bestämmelser som kommissionen kan anta i enlighet med artikel 187 i denna förordning, vidta alla lämpliga åtgärder för att garantera kontroll av tillämpningen av denna förordning, se till att överträdelser bestraffas samt förhindra och ingripa mot bedrägeri.

Dessa åtgärder skall, liksom eventuella ändringar i dem, meddelas kommissionen under den månad som följer på deras antagande.

BILAGA XIIREGLER FÖR BREDBARA FETTERenligt artikel 111

I. Beteckningar

1. De produkter som avses i artikel 111 får inte levereras eller överlåtas utan bearbetning till konsumenten vare sig direkt eller genom restauranger, sjukhus, personalmatsalar eller liknande inrättningar om de inte uppfyller de krav som anges i bilagan.

2. Beteckningarna för dessa produkter skall vara de som anges i tillägget utan att det påverkar tillämpningen av punkt II.2 eller punkt IV i denna bilaga.

Beteckningarna i bilagan skall endast gälla för de produkter som anges där.

Denna punkt skall dock inte tillämpas på

a) beteckningar på produkter vars exakta beskaffenhet klart framgår av den traditionella användningen eller när beteckningarna uppenbart används för att beskriva en karakteristisk egenskap hos produkten,

b) koncentrerade produkter (smör, margarin, blandningar) med en fetthalt av 90 % eller mer.

II. Märkning och presentation

1. Som komplement till bestämmelserna i direktiv 2000/13/EG skall märkningen och presentationen av de produkter som avses i punkt I.1 i denna bilaga omfatta följande uppgifter:

a) Beteckningen enligt tillägget.

b) Den totala fetthalten i viktprocent vid produktionstillfället för produkter som avses i tillägget.

c) Halten vegetabiliskt fett, mjölkfett eller annat animaliskt fett i viktprocent i fallande ordning efter deras viktandel vid produktionstillfället för blandprodukter som avses i del C i tillägget.

d) Salthalten i procent skall anges på ett särskilt lättläsligt sätt i ingrediensförteckningen för produkter som avses i tillägget.

2. Trots punkt 1 a får beteckningarna ”minarin” eller ”halvarin” användas för produkter som avses i del B punkt 3 i tillägget.

3. Den beteckning som avses i punkt 1 a får användas tillsammans med ett eller flera uttryck som anger den växt- eller djurart som produkterna är framställda av, eller den avsedda användningen för produkterna och även med andra uttryck som rör produktionsmetoderna i den utsträckning dessa uttryck inte strider mot andra gemenskapsbestämmelser, särskilt rådets förordning (EG) nr 509/2006 av den 20 mars 2006 om garanterade traditionella specialiteter av jordbruksprodukter och livsmedel[70].

Geografiska ursprungsbeteckningar får också användas enligt bestämmelserna i rådets förordning (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel[71].

4. Begreppet ”vegetabilisk” får användas tillsammans med beteckningarna i del B i tillägget under förutsättning att produkten endast innehåller fett av vegetabiliskt ursprung, högst 2 % av fettinnehållet får dock bestå av animaliska fetter. Denna tolerans skall också tillämpas när en bestämd växtart anges.

5. De uppgifter som avses i punkterna 1, 2 och 3 skall vara lätta att förstå och skall anges på ett iögonfallande ställe på ett sådant sätt att de är väl synliga, lätta att läsa och outplånliga.

6. Särskilda åtgärder ifråga om de uppgifter som avses i punkt 1 a och 1 b får vidtas av kommissionen för vissa former av reklam.

III. Terminologi

1. Begreppet ”traditionell” får användas tillsammans med beteckningen ”smör” som anges i del A 1 i tillägget, om produkten är framställd direkt av mjölk eller grädde.

Med grädde avses i denna punkt den produkt som framställs av mjölk i form av en olja-i-vatten-emulsion med en mjölkfetthalt av minst 10 %.

2. För produkter som avses i tillägget är det förbjudet att använda andra uttryck, varigenom en fetthalt för produkterna nämns, förutsätts eller antyds, än de som anges i tillägget.

3. Trots punkt 2 skall det dock vara tillåtet att använda följande uttryck som tillägg:

a) ”Med sänkt fetthalt” för produkter som avses i tillägget med en fetthalt av mer än 41 % men högst 62 %.

b) ”Med låg fetthalt”, ”light” eller ”lätt” för produkter som avses i tillägget med en fetthalt av högst 41 %

Uttrycket ”med sänkt fetthalt” och uttrycken ”med låg fetthalt”, ”light” eller ”lätt” får dock användas i stället för uttrycken ”60 %” eller ”40 %” som anges i tillägget.

IV. Nationella bestämmelser

1. I enlighet med bestämmelserna i denna bilaga får medlemsstaterna anta eller behålla nationella bestämmelser om differentierade kvalitetsnivåer. Bestämmelserna skall medge en värdering av de olika kvalitetsnivåerna på grundval av kriterier som är baserade på i synnerhet de använda råvarorna, produkternas organoleptiska egenskaper och deras fysiska och mikrobiologiska stabilitet.

Medlemsstater som utnyttjar denna möjlighet skall säkerställa att det för andra medlemsstaters produkter, som uppfyller de fastställda kriterierna, på icke-diskriminerande villkor får användas uttryck som i enlighet med dessa bestämmelser anger att dessa kriterier är uppfyllda.

2. De beteckningar som avses i punkt II.1 a får kompletteras genom en hänvisning till den särskilda kvalitetsnivån för den berörda produkten.

3. Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa kontroll av tillämpningen av de kriterier för bestämmande av kvalitetsnivåer som avses i punkt 1 andra stycket. Kontrollen skall även omfatta den färdiga produkten och utföras regelbundet och ofta av ett eller flera offentligrättsliga organ som utsetts av medlemsstaten eller av ett organ som godkänts av medlemsstaten och som står under dennas tillsyn. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna en förteckning över de organ som de har utsett.

V. Importerade produkter

Produkter som importeras till gemenskapen skall överensstämma med vad som sägs i denna förordning i de fall som avses i punkt I.1 i denna bilaga.

VI. Påföljder

Medlemsstaterna skall, utan att det påverkar några särskilda bestämmelser som kommissionen kan anta i enlighet med artikel 187 i denna förordning, fastställa de konkreta påföljder som skall användas vid överträdelse av bestämmelserna i artikel 111 och i denna bilaga och i tillämpliga fall de nationella bestämmelser som krävs för genomförandet. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om påföljderna..

Tillägg till bilaga XII

Fettgrupp | Beteckning | Produktkategori |

Definitioner | Ytterligare beskrivning av kategorin med angivelse av fetthalten i viktprocent |

A. Mjölkfetter Produkter i form av en fast, bredbar emulsion, framför allt av typen vatten-i-olja, som uteslutande utvinns ur mjölk eller vissa mjölkprodukter, och där fettet är den väsentliga värdebeståndsdelen. Andra ämnen, som är nödvändiga för framställningen, kan dock tillsättas, under förutsättning att dessa ämnen inte används i syfte att helt eller devis ersätta en av mjölkens beståndsdelar. | 1. Smör | En produkt med en mjölkfetthalt på minst 80 viktprocent men mindre än 90 viktprocent, en högsta vattenhalt på 16 viktprocent och en högsta halt fettfri mjölktorrsubstans på 2 viktprocent. |

2. Trekvartssmör (*) | En produkt med en mjölkfetthalt på minst 60 viktprocent men högst 62 viktprocent |

3. Halvfett smör (**) | En produkt med en mjölkfetthalt på minst 39 viktprocent men högst 41 viktprocent. |

4. Bredbart smör X % | En produkt med följande mjölkfetthalt: – mindre än 39 viktprocent, – mer än 41 viktprocent men mindre än 60 viktprocent, – mer än 62 viktprocent men mindre än 80 viktprocent. |

(*) motsvarande ”smør 60” på danska. (**) motsvarande ”smør 40” på danska. |

Fettgrupp | Beteckning | Produktkategori |

Definitioner | Ytterligare beskrivning av kategorin med angivelse av fetthalten i viktprocent |

B. Fetter Produkter i form av en fast, bredbar emulsion, framför allt av typen vatten-i-olja, som utvinns ur fasta eller flytande vegetabiliska eller animaliska fetter lämpliga som livsmedel och vars mjölkfetthalt är högst 3 % av fetthalten. | 1. Margarin | En produkt som utvinns ur vegetabiliska eller animaliska fetter med en fetthalt på minst 80 viktprocent men mindre än 90 viktprocent. |

2. Margarin 60 % (*) | En produkt som utvinns ur vegetabiliska eller animaliska fetter med en fetthalt på minst 60 viktprocent men högst 62 viktprocent. |

3. Margarin 40 % (**) | En produkt som utvinns ur vegetabiliska eller animaliska fetter med en fetthalt på minst 39 viktprocent men högst 41 viktprocent. |

4. Smörfettsprodukt X % | En produkt som utvinns ur vegetabiliska eller animaliska fetter med följande fetthalt: – mindre än 39 viktprocent, – mer än 41 viktprocent men mindre än 60 viktprocent, – mer än 62 viktprocent men mindre än 80 viktprocent. |

(*) motsvarande ”margarine 60” på danska. (**) motsvarande ”margarine 40” på danska. |

Fettgrupp | Beteckning | Produktkategori |

Definitioner | Ytterligare beskrivning av kategorin med angivelse av fetthalten i viktprocent |

C. Blandningar av animaliska och vegetabiliska fetter | 1. Blandning | En produkt som utvinns ur en blandning av vegetabiliska eller animaliska fetter med en fetthalt på minst 80 viktprocent men mindre än 90 viktprocent. |

2. Matfettsblandning 60 % (*) | En produkt som utvinns ur en blandning av vegetabiliska eller animaliska fetter med en fetthalt på minst 60 viktprocent men högst 62 viktprocent. |

3. Matfettsblandning 40 % (**) | En produkt som utvinns ur en blandning av vegetabiliska eller animaliska fetter med en fetthalt på minst 39 viktprocent men högst 41 viktprocent. |

4. Matfettsblandning X % | En produkt som utvinns ur en blandning av vegetabiliska eller animaliska fetter med följande fetthalt: – mindre än 39 viktprocent, – mer än 41 viktprocent men mindre än 60 viktprocent, – mer än 62 viktprocent men mindre än 80 viktprocent. |

(*) motsvarande ”blandingsprodukt 60” på danska. (**) motsvarande ”blandingsprodukt 40” på danska. |

Anmärkning: Mjölkfettbeståndsdelen i produkterna i tillägget får endast ändras genom fysiska processer.

BILAGA XIIIBETECKNINGAR OCH DEFINITIONER AVSEENDE OLIVOLJA OCH OLJA AV OLIVRESTPRODUKTERenligt artikel 113

1. JUNGFRUOLJA

Olja som utvunnits ur oliver uteslutande genom mekaniska eller andra fysiska processer under förhållanden som innebär att oljan inte har förändrats och inte har genomgått någon annan behandling än tvättning, dekantering, centrifugering och filtrering, med uteslutande av olja som utvunnits med hjälp av lösningsmedel eller hjälpmedel med kemisk eller biokemisk verkan eller genom omestring, eller blandningar med andra oljor.

Jungfruolja skall endast klassificeras och betecknas enligt följande:

a) Extra jungfruolja

Jungfruolja med ett innehåll av fria fettsyror, uttryckt som oljesyra, på högst 0,8 g/100 g och med övriga egenskaper motsvarande dem som fastställts för denna kategori.

b) Jungfruolja

Jungfruolja med ett innehåll av fria fettsyror, uttryckt som oljesyra, på högst 2 g/100 g och med övriga egenskaper motsvarande dem som fastställts för denna kategori.

c) Bomolja

Jungfruolja med ett innehåll av fria fettsyror, uttryckt som oljesyra, på mer än 2 g/100 g och/eller med övriga egenskaper motsvarande dem som fastställts för denna kategori.

2. RAFFINERAD OLIVOLJA

Olivolja som erhålls genom raffinering av jungfruolja med ett innehåll av fria fettsyror, uttryckt som oljesyra, på högst 0,3 g/100 g och med övriga egenskaper motsvarande dem som fastställts för denna kategori.

3. OLIVOLJA – SAMMANSATT AV RAFFINERAD OLIVOLJA OCH JUNGFRUOLJA

Olivolja som utgörs av en blandning av raffinerad olivolja och jungfruolja av en annan kategori än bomolja och med ett innehåll av fria fettsyror, uttryckt som oljesyra, på högst 1 g/100 g och med övriga egenskaper motsvarande dem som fastställts för denna kategori.

4. ORAFFINERAD OLJA AV OLIVRESTPRODUKTER

Olja som erhålls av olivrestprodukter genom behandling med lösningsmedel eller genom fysiska processer eller olja som med undantag för vissa egenskaper motsvarar bomolja. Oljan får dock inte ha utvunnits genom omestring och får heller inte ha blandats med oljor av annan typ, och dess övriga egenskaper skall motsvara dem som fastställts för denna kategori.

5. RAFFINERAD OLIVOLJA AV OLIVRESTPRODUKTER

Olja som erhålls genom raffinering av olja av olivrestprodukter och vars innehåll av fria fettsyror, uttryckt som oljesyra, inte får överstiga 0,3 g/100 g. Oljans övriga egenskaper skall motsvara dem som fastställts för denna kategori.

6. OLIVOLJA AV OLIVRESTPRODUKTER

Olja som utgörs av en blandning av raffinerad olja av olivrestprodukter och annan jungfruolja än bomolja och vars innehåll av fria fettsyror, uttryckt som oljesyra, inte får överstiga 1 g/100 g. Oljans övriga egenskaper skall motsvara dem som fastställts för denna kategori.

BILAGA XIVIMPORTTULL PÅ RISPRODUKTERenligt artiklarna 131 och 133

1. Importtull på råris

a) 30 euro per ton i följande fall:

aa) då det konstaterats att importen av råris under hela det gångna regleringsåret inte uppnår det årliga referensvärde som avses i punkt 3 första stycket, minskat med 15 %,

bb) då det konstaterats att importen av råris under de sex första månaderna av regleringsåret inte uppnår det årliga referensvärde som avses i punkt 3 andra stycket, minskat med 15 %,

b) 42,5 euro per ton i följande fall:

aa) då det konstaterats att importen av råris under hela det gångna regleringsåret överstiger det årliga referensvärdet som avses i punkt 3 första stycket, minskat med 15 %, men inte överstiger samma årliga referensvärde, ökat med 15 %,

bb) då det konstaterats att importen av råris under de första sex månaderna av regleringsåret överstiger det delreferensvärde som avses i punkt 3 andra stycket, minskat med 15 %, men inte överstiger samma delreferensvärde, ökat med 15 %,

c) 65 euro per ton i följande fall:

aa) då det konstaterats att importen av råris under hela det gångna regleringsåret överstiger det årliga referensvärde som avses i punkt 3 första stycket, ökat med 15 %,

bb) då det konstaterats att importen av råris under de sex första månaderna av regleringsåret överstiger det årliga delreferensvärde som avses i punkt 3 andra stycket, ökat med 15 %.

2. Importtull på slipat ris

a) 175 euro per ton i följande fall:

aa) då det konstaterats att importen av helt eller delvis slipat ris under det gångna regleringsåret överstiger 387 743 ton,

bb) då det konstaterats att importen av helt eller delvis slipat ris under de sex första månaderna av regleringsåret överstiger 182 239 ton,

b) 145 euro per ton i följande fall:

aa) då det konstaterats att importen av helt eller delvis slipat ris under hela det gångna regleringsåret inte överstiger 387 743 ton,

bb) då det konstaterats att importen av helt eller delvis slipat ris under de sex första månaderna av regleringsåret inte överstiger 182 239 ton.

BILAGA XVSORTER BASMATIRISsom avses i artikel 132

Basmati 217

Basmati 370

Basmati 386

Kernel (Basmati)

Pusa Basmati

Ranbir Basmati

Super Basmati

Taraori Basmati (HBC-19)

Type-3 (Dehradun)

BILAGA XVI DE STATER SOM AVSES I ARTIKLARNA 147.3 OCH 148.1 b OCH I PUNKT 12 I DEL II I BILAGA [A 2]

Barbados

Belize

Elfenbenskusten

Kongo

Fiji

Guyana

Indien

Jamaica

Kenya

Madagaskar

Malawi

Mauritius

Moçambique

Saint Kitts och Nevis-Anguilla

Surinam

Swaziland

Tanzania

Trinidad och Tobago

Uganda

Zambia

Zimbabwe

BILAGA XVII FÖRTECKNING ÖVER DE VAROR som avses i artikel 23 a ii och i avsnitt II i kapitel III i del III

Del I: Spannmål

KN-nr | Varuslag |

ex 0403 | Kärnmjölk, filmjölk, gräddfil, yoghurt, kefir och annan fermenterad eller syrad mjölk och grädde, även koncentrerade, försatta med socker eller annat sötningsmedel, smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao: |

0403 10 | - Yoghurt: |

0403 10 51 till 0403 10 99 | - - Smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao |

0403 90 | - Andra slag: |

0403 90 71 till 0403 90 99 | - - Smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao |

ex 0710 | Grönsaker (även ångkokta eller kokta i vatten), frysta: |

0710 40 00 | - Sockermajs |

ex 0711 | Grönsaker tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldioxidgas eller i saltlake, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar) men olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd: |

0711 90 30 | - - - Sockermajs |

ex 1704 | Sockerkonfektyrer (inbegripet vit choklad), inte innehållande kakao, med undantag av lakritsextrakt enligt undernummer 1704 90 10 |

1806 | Choklad och andra livsmedelsberedningar innehållande kakao |

ex 1901 | Maltextrakt; livsmedelsberedningar av mjöl, krossgryn, stärkelse eller maltextrakt, som inte innehåller kakao eller innehåller mindre än 40 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; livsmedelsberedningar av varor enligt nr 0401–0404, som inte innehåller kakao eller innehåller mindre än 5 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: |

1901 10 00 | - Beredningar avsedda för barn, i detaljhandelsförpackningar |

1901 20 00 | - Mixer och deg för beredning av bakverk enligt nr 1905 |

1901 90 | - Andra slag: |

1901 90 11 till 1901 90 19 | - - Maltextrakt |

- - Annat: |

1901 90 99 | - - - Andra |

ex 1902 | Pastaprodukter, såsom spagetti, makaroner, nudlar, lasagne, gnocchi, ravioli och cannelloni, även kokta, fyllda (med kött eller andra födoämnen) eller på annat sätt beredda; couscous, även beredd: |

- Okokta pastaprodukter, inte fyllda eller på annat sätt beredda |

1902 11 00 | - - Innehållande ägg |

1902 19 | - - Andra |

ex 1902 20 | - Fyllda pastaprodukter; även kokta eller på annat sätt beredda |

- - Andra |

1902 20 91 | - - - Kokta |

1902 20 99 | - - - Andra |

1902 30 | - Andra pastaprodukter |

1902 40 | - Couscous |

1903 00 00 | Tapioka och tapiokaersättningar, framställda av stärkelse, i form av flingor, gryn o.d. |

1904 | Livsmedelsberedningar erhållna genom svällning eller rostning av spannmål eller spannmålsprodukter (t.ex. majsflingor); spannmål, annan än majs, i form av korn eller flingor eller andra bearbetade korn (med undantag av mjöl och krossgryn), förkokt eller på annat sätt beredd, inte nämnd eller inbegripen någon annanstans: |

1905 | Bröd, kakor, kex och andra bakverk, även innehållande kakao; nattvardsbröd, tomma oblatkapslar av sådana slag som är lämpliga för farmaceutiskt bruk, sigilloblater och liknande produkter |

ex 2001 | Grönsaker, frukt, bär, nötter och andra ätbara växtdelar, beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra: |

- Andra |

2001 90 30 | - - Sockermajs (Zea mays var. saccharata) |

2001 90 40 | - - Jams, batater (sötpotatis) och liknande ätbara växtdelar, innehållande minst 5 viktprocent stärkelse |

ex 2004 | Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, frysta, andra än produkter enligt nr 2006: |

- Potatis: |

- - Annan: |

2004 10 91 | - - - I form av mjöl eller flingor |

- Andra grönsaker samt blandningar av grönsaker: |

2004 90 10 | - - Sockermajs (Zea mays var. saccharata) |

ex 2005 | Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte frysta, andra än produkter enligt nr 2006: |

- Potatis: |

2005 20 10 | - - I form av mjöl eller flingor |

2005 80 00 | - Sockermajs (Zea mays var. saccharata) |

ex 2008 | Frukt, bär, nötter och andra växtdelar, på annat sätt beredda eller konserverade, med eller utan tillsats av socker, annat sötningsmedel eller alkohol, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: |

- Andra slag, inbegripet blandningar, andra än blandningar enligt nr 2008 19: |

- - Andra: |

- - - Utan tillsats av alkohol: |

- - - - Utan tillsats av socker: |

2008 99 85 | - - - - - Majs, med undantag av sockermajs (Zea mays var. saccharata) |

2008 99 91 | - - - - - Jams, batater (sötpotatis) och liknande ätbara växtdelar innehållande minst 5 viktprocent stärkelse |

ex 2101 | Extrakter, essenser och koncentrat av kaffe, te eller matte samt beredningar på basis av dessa produkter eller på basis av kaffe, te eller matte; rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat samt extrakter, essenser och koncentrat av dessa produkter: |

- - Beredningar på basis av dessa extrakter, essenser eller koncentrat eller på basis av kaffe: |

2101 12 98 | - - - Andra |

2101 20 | - Extrakter, essenser och koncentrat av te eller matte samt beredningar på basis av sådana extrakter, essenser eller koncentrat eller på basis av te eller matte: |

2101 20 98 | - - - Andra |

2101 30 | Rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat samt extrakter, essenser och koncentrat av dessa produkter: |

- - Rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat: |

2101 30 19 | - - - Andra |

- - Extrakter, essenser och koncentrat av rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat: |

2101 30 99 | - - - Andra |

ex 2102 | Jäst (aktiv eller inaktiv); andra encelliga mikroorganismer, döda (med undantag av vacciner enligt nr 3002); beredda bakpulver: |

- Aktiv jäst |

2102 10 31 och 2102 10 39 | - - Bagerijäst |

2105 00 | Glassvaror, även innehållande kakao |

ex 2106 | Livsmedelsberedningar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: |

- Andra slag: |

- - Andra: |

2106 90 92 | - - - Inte innehållande mjölkfett, sackaros, isoglukos, druvsocker eller stärkelse eller innehållande mindre än 1,5 viktprocent mjölkfett, 5 viktprocent sackaros eller isoglukos, 5 viktprocent druvsocker eller stärkelse |

2106 90 98 | - - - Andra |

2202 | Vatten, inbegripet mineralvatten och kolsyrat vatten, med tillsats av socker eller annat sötningsmedel eller av aromämne, samt andra alkoholfria drycker, med undantag av frukt- och bärsaft samt grönsakssaft enligt nr 2009 |

2205 | Vermouth och annat vin av färska druvor, smaksatt med växter eller aromatiska ämnen |

ex 2208 | Odenaturerad etylalkohol med alkoholhalt av mindre än 80 volymprocent; sprit, likör och andra spritdrycker: |

- Whisky: |

2208 30 32 till 2208 30 88 | - - Annan än bourbon-whisky |

2208 50 | - Gin och genever |

2208 60 | - Vodka |

2208 70 | - Likör |

- Annan: |

- - Annan sprit och andra spritdrycker: På kärl rymmande: |

- - - högst 2 liter: |

2208 90 41 | - - - - Ouzo |

- - - - Annan: |

- - - - - Sprit (med undantag av likör): |

- - - - - - Annan: |

2208 90 52 | - - - - - - - Korn |

2208 90 54 | - - - - - - - Tequila |

2208 90 56 | - - - - - - - Andra slag |

2208 90 69 | - - - - - Andra spritdrycker |

- - - På kärl rymmande mer än 2 liter: |

- - - - Sprit (med undantag av likör): |

2208 90 75 | - - - - - Tequila |

2208 90 77 | - - - - - Andra slag |

2208 90 78 | - - - - Andra spritdrycker |

2905 43 00 | - - Mannitol |

2905 44 | - - D-glucitol (sorbitol) |

ex 3302 | Blandningar av luktämnen samt blandningar (inbegripet alkohollösningar) på basis av ett eller flera luktämnen, av sådana slag som används som råvaror inom industrin; andra beredningar baserade på luktämnen, av sådana slag som används för framställning av drycker: |

- Av sådana slag som används inom livsmedelsindustrin eller vid industriell tillverkning av drycker: |

- - Av sådana slag som används vid tillverkning av drycker: |

- - - Beredningar innehållande samtliga smakämnen som kännetecknar en viss dryck: |

- - - - Andra: |

3302 10 29 | - - - - - Andra |

3505 | Dextrin och annan modifierad stärkelse (t.ex. förklistrad eller förestrad stärkelse); lim och klister på basis av stärkelse, dextrin eller annan modifierad stärkelse: |

ex 3809 | Appreturmedel, preparat för påskyndande av färgning eller för fixering av färgämnen samt andra produkter och preparat (t.ex. glättmedel och betmedel), av sådana slag som används inom textil-, pappers- eller läderindustrin eller inom liknande industrier, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: |

3809 10 | - På basis av stärkelse eller stärkelseprodukter |

3824 60 | - Sorbitol, annan än sorbitol enligt nr 2905 44 |

Del II: Risprodukter

KN-nr | Varuslag |

ex 0403 | Kärnmjölk, filmjölk, gräddfil, yoghurt, kefir och annan fermenterad eller syrad mjölk och grädde, även koncentrerade, försatta med socker eller annat sötningsmedel, smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao: |

0403 10 | - Yoghurt: |

0403 10 51 till 0403 10 99 | - - Smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao |

0403 90 | - Andra slag: |

0403 90 71 till 0403 90 99 | - - Smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao |

ex 1704 | Sockerkonfektyrer (inbegripet vit choklad), inte innehållande kakao: |

1704 90 51 till 1704 90 99 | - - Andra |

ex 1806 | Choklad och andra livsmedelsberedningar innehållande kakao, med undantag av varor enligt undernummer 1806 10, 1806 20 70, 1806 90 60, 1806 90 70 och 1806 90 90 |

ex 1901 | Maltextrakt; livsmedelsberedningar av mjöl, krossgryn, stärkelse eller maltextrakt, som inte innehåller kakao eller innehåller mindre än 40 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; livsmedelsberedningar av varor enligt nr 0401–0404, som inte innehåller kakao eller innehåller mindre än 5 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: |

1901 10 00 | - Beredningar avsedda för barn, i detaljhandelsförpackningar |

1901 20 00 | - Mixer och deg för beredning av bakverk enligt nr 1905 |

1901 90 | - Andra slag: |

1901 90 11 till 1901 90 19 | - - Maltextrakt |

- - Annat: |

1901 90 99 | - - - Andra |

ex 1902 | Pastaprodukter, såsom spagetti, makaroner, nudlar, lasagne, gnocchi, ravioli och cannelloni, även kokta, fyllda (med kött eller andra födoämnen) eller på annat sätt beredda; couscous, även beredd: |

1902 20 91 | - - - Kokta |

1902 20 99 | - - - Andra |

1902 30 | - Andra pastaprodukter |

1902 40 90 | - - Andra |

1904 | Livsmedelsberedningar erhållna genom svällning eller rostning av spannmål eller spannmålsprodukter (t.ex. majsflingor); spannmål, annan än majs, i form av korn eller flingor eller andra bearbetade korn (med undantag av mjöl och krossgryn), förkokt eller på annat sätt beredd, inte nämnd eller inbegripen någon annanstans: |

ex 1905 | Bröd, kakor, kex och andra bakverk, även innehållande kakao; nattvardsbröd, tomma oblatkapslar av sådana slag som är lämpliga för farmaceutiskt bruk, sigilloblater och liknande produkter: |

1905 90 20 | - - Nattvardsbröd, tomma oblatkapslar av sådana slag som är lämpliga för farmaceutiskt bruk, sigilloblater och liknande produkter |

ex 2004 | Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, frysta, andra än produkter enligt nr 2006: |

- Potatis: |

- - Annan: |

2004 10 91 | - - - I form av mjöl eller flingor |

ex 2005 | Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte frysta, andra än produkter enligt nr 2006: |

- Potatis: |

2005 20 10 | - - I form av mjöl eller flingor |

ex 2101 | Extrakter, essenser och koncentrat av kaffe, te eller matte samt beredningar på basis av dessa produkter eller på basis av kaffe, te eller matte; rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat samt extrakter, essenser och koncentrat av dessa produkter: |

2101 12 | - - Beredningar på basis av dessa extrakter, essenser eller koncentrat eller på basis av kaffe: |

2101 12 98 | - - - Andra |

2101 20 | - Extrakter, essenser och koncentrat av te eller matte samt beredningar på basis av sådana extrakter, essenser eller koncentrat eller på basis av te eller matte: |

2101 20 98 | - - - Andra |

2105 00 | Glassvaror, även innehållande kakao |

ex 2106 | Livsmedelsberedningar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: |

- Andra slag: |

- - Andra: |

2106 90 92 | - - - Inte innehållande mjölkfett, sackaros, isoglukos, druvsocker eller stärkelse eller innehållande mindre än 1,5 viktprocent mjölkfett, 5 viktprocent sackaros eller isoglukos, 5 viktprocent druvsocker eller stärkelse |

2106 90 98 | - - - Andra |

ex 3505 | Dextrin och annan modifierad stärkelse (t.ex. förklistrad eller förestrad stärkelse); lim och klister på basis av stärkelse, dextrin eller annan modifierad stärkelse, med undantag för stärkelse enligt undernummer 3505 10 50 |

ex 3809 | Appreturmedel, preparat för påskyndande av färgning eller för fixering av färgämnen samt andra produkter och preparat (t.ex. glättmedel och betmedel), av sådana slag som används inom textil-, pappers- eller läderindustrin eller inom liknande industrier, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: |

3809 10 | - På basis av stärkelse eller stärkelseprodukter |

Del III: Socker

KN-nr | Varuslag |

ex 0403 | Kärnmjölk, filmjölk, gräddfil, yoghurt, kefir och annan fermenterad eller syrad mjölk och grädde, även koncentrerade, försatta med socker eller annat sötningsmedel, smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao: |

0403 10 | – Yogurt: |

0403 10 51 till 0403 10 99 | – – Smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao |

0403 90 | – Andra slag: |

0403 90 71 till 0403 90 99 | – – Smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao |

ex 0710 | Grönsaker (även ångkokta eller kokta i vatten), frysta: |

0710 40 00 | – Sockermajs |

ex 0711 | Grönsaker tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldioxidgas eller i saltlake, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar) men olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd: |

0711 90 | – Andra grönsaker; blandningar av grönsaker: |

– – Grönsaker: |

0711 90 30 | – – – Sockermajs |

1702 50 00 | – Kemiskt ren fruktos |

ex 1704 | Sockerkonfektyrer (inbegripet vit choklad), inte innehållande kakao, med undantag av lakritsextrakt enligt undernummer 1704 90 10 |

1806 | Choklad och andra livsmedelsberedningar innehållande kakao |

ex 1901 | Maltextrakt; livsmedelsberedningar av mjöl, krossgryn, stärkelse eller maltextrakt, som inte innehåller kakao eller innehåller mindre än 40 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; livsmedelsberedningar av varor enligt nr 0401–0404, som inte innehåller kakao eller innehåller mindre än 5 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: |

1901 10 00 | – Beredningar avsedda för barn, i detaljhandelsförpackningar |

1901 20 00 | – Mixer och deg för beredning av bakverk enligt nr 1905 |

1901 90 | – Andra slag: |

– – Annat: |

1901 90 99 | – – – Andra |

ex 1902 | Pastaprodukter, såsom spagetti, makaroner, nudlar, lasagne, gnocchi, ravioli och cannelloni, även kokta, fyllda (med kött eller andra födoämnen) eller på annat sätt beredda; couscous, även beredd: |

1902 20 | – Fyllda pastaprodukter; även kokta eller på annat sätt beredda |

– – Andra: |

1902 20 91 | – – – Kokta |

1902 20 99 | – – – Andra |

1902 30 | – Andra pastaprodukter |

1902 40 | – Couscous |

1902 40 90 | - - Andra |

1904 | Livsmedelsberedningar erhållna genom svällning eller rostning av spannmål eller spannmålsprodukter (t.ex. majsflingor); spannmål, annan än majs, i form av korn eller flingor eller andra bearbetade korn (med undantag av mjöl och krossgryn), förkokt eller på annat sätt beredd, inte nämnd eller inbegripen någon annanstans: |

ex 1905 | Bröd, kakor, kex och andra bakverk, även innehållande kakao; nattvardsbröd, tomma oblatkapslar av sådana slag som är lämpliga för farmaceutiskt bruk, sigilloblater och liknande produkter: |

1905 10 00 | - Knäckebröd |

1905 20 | - Kryddade kakor s.k. pain d'épices |

1905 31 | - - Söta kex, småkakor o.d. |

1905 32 | - - Våfflor och rån (wafers) |

1905 40 | - Skorpor, rostat bröd och liknande rostade produkter |

1905 90 | - Andra: |

- - Andra slag: |

1905 90 45 | - - - Kex |

1905 90 55 | - - - Extruderade eller expanderade varor, smaksatta eller salta |

- - - Andra: |

1905 90 60 | - - - - Med tillsats av sötningsmedel |

1905 90 90 | - - - - Andra |

ex 2001 | Grönsaker, frukt, bär, nötter och andra ätbara växtdelar, beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra: |

2001 90 | - Andra slag: |

2001 90 30 | - - Sockermajs (Zea mays var. saccharata) |

2001 90 40 | - - Jams, batater (sötpotatis) och liknande ätbara växtdelar, innehållande minst 5 viktprocent stärkelse |

ex 2004 | Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, frysta, andra än produkter enligt nr 2006: |

2004 10 | - Potatis |

- - Annan |

2004 10 91 | - - - I form av mjöl eller flingor |

2004 90 | - Andra grönsaker samt blandningar av grönsaker: |

2004 90 10 | - - Sockermajs (Zea mays var. saccharata) |

ex 2005 | Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte frysta, andra än produkter enligt nr 2006: |

2005 20 | - Potatis: |

2005 20 10 | - - I form av mjöl eller flingor |

2005 80 00 | - Sockermajs (Zea mays var. saccharata) |

ex 2101 | Extrakter, essenser och koncentrat av kaffe, te eller matte samt beredningar på basis av dessa produkter eller på basis av kaffe, te eller matte; rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat samt extrakter, essenser och koncentrat av dessa produkter: |

- Extrakter, essenser och koncentrat av kaffe samt beredningar på basis av dessa extrakter, essenser eller koncentrat eller på basis av kaffe: |

- - Beredningar på basis av dessa extrakter, essenser eller koncentrat eller på basis av kaffe: |

2101 12 98 | - - - Andra: |

- Extrakter, essenser och koncentrat av te eller matte samt beredningar på basis av sådana extrakter, essenser eller koncentrat eller på basis av te eller matte: |

- - Beredningar |

2101 20 98 | - - - Andra |

- Rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat samt extrakter, essenser och koncentrat av dessa produkter: |

- - Rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat: |

2101 30 19 | - - - Andra |

- - Extrakter, essenser och koncentrat av rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat: |

2101 30 99 | - - - Andra |

2105 00 | Glassvaror, även innehållande kakao |

ex 2106 | Livsmedelsberedningar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: |

2106 90 | - Andra slag: |

2106 90 92 | - - - - - Inte innehållande mjölkfett, sackaros, isoglukos, druvsocker eller stärkelse eller innehållande mindre än 1,5 viktprocent mjölkfett, 5 viktprocent sackaros eller isoglukos, 5 viktprocent druvsocker eller stärkelse |

2106 90 98 | - - - - - Andra |

2202 | Vatten, inbegripet mineralvatten och kolsyrat vatten, med tillsats av socker eller annat sötningsmedel eller av aromämne, samt andra alkoholfria drycker, med undantag av frukt- och bärsaft samt grönsakssaft enligt nr 2009 |

2205 | Vermouth och annat vin av färska druvor, smaksatt med växter eller aromatiska ämnen |

ex 2208 | Odenaturerad etylalkohol med alkoholhalt av mindre än 80 volymprocent; sprit, likör och andra spritdrycker: |

2208 20 | - Sprit erhållen genom destillering av druvvin eller pressåterstoder av druvor |

2208 50 91 till 2208 50 99 | Genever |

2208 70 | - Likör |

2208 90 41 till 2208 90 78 | - - Annan sprit och andra spritdrycker |

2905 43 00 | - - Mannitol |

2905 44 | - D-glucitol (sorbitol) |

ex 3302 | Blandningar av luktämnen samt blandningar (inbegripet alkohollösningar) på basis av ett eller flera luktämnen, av sådana slag som används som råvaror inom industrin; andra beredningar baserade på luktämnen, av sådana slag som används för framställning av drycker: |

3302 10 | - Av sådana slag som används inom livsmedelsindustrin eller vid industriell tillverkning av drycker |

- - Av sådana slag som används vid tillverkning av drycker: |

- - - Beredningar innehållande samtliga smakämnen som kännetecknar en viss dryck: |

- - - - - Andra med en verklig alkoholhalt inte överstigande 0,5 volymprocent |

3302 10 29 | - - - - - Andra |

ex kapitel 38 | Diverse kemiska produkter: |

3824 60 | - Sorbitol, annan än sorbitol enligt nr 2905 44 |

Del IV: Mjölk

KN-nr | Varuslag |

ex 0405 | Smör och andra fetter och oljor framställda av mjölk; bredbara smörfettsprodukter: |

0405 20 | – Bredbara smörfettsprodukter: |

0405 20 10 | – – Med en fetthalt av minst 39 viktprocent men mindre än 60 viktprocent |

0405 20 30 | – – Med en fetthalt av minst 60 viktprocent men högst 75 viktprocent |

ex 1517 | Margarin; ätbara blandningar och beredningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor eller av fraktioner av olika fetter eller oljor enligt detta kapitel, andra än ätbara fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor enligt nr 1516: |

1517 10 | – Margarin med undantag av flytande margarin: |

1517 10 10 | – – Med en mjölkfetthalt av mer än 10 viktprocent men högst 15 viktprocent |

1517 90 | – Andra slag: |

1517 90 10 | – – Med en mjölkfetthalt av mer än 10 viktprocent men högst 15 viktprocent |

ex 1704 | Sockerkonfektyrer (inbegripet vit choklad), inte innehållande kakao: |

ex 1704 90 | – Andra slag, med undantag av lakritsextrakt innehållande mer än 10 viktprocent sackaros, men utan andra tillsatser |

ex 1806 | Choklad och andra livsmedelsberedningar innehållande kakao, med undantag av kakaopulver med tillsats av socker eller annat sötningsmedel enligt undernummer 1806 10 |

ex 1901 | Maltextrakt; livsmedelsberedningar av mjöl, krossgryn, stärkelse eller maltextrakt, som inte innehåller kakao eller innehåller mindre än 40 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; livsmedelsberedningar av varor enligt nr 0401–0404, som inte innehåller kakao eller innehåller mindre än 5 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: |

1901 10 00 | – Beredningar avsedda för barn, i detaljhandelsförpackningar |

1901 20 00 | – Mixer och deg för beredning av bakverk enligt nr 1905 |

1901 90 | – Andra slag: |

– – Annat: |

1901 90 99 | – – – Andra |

ex 1902 | Pastaprodukter, såsom spagetti, makaroner, nudlar, lasagne, gnocchi, ravioli och cannelloni, även kokta, fyllda (med kött eller andra födoämnen) eller på annat sätt beredda; couscous, även beredd: |

– Okokta pastaprodukter, inte fyllda eller på annat sätt beredda |

1902 19 | – – Andra |

1902 20 | – Fyllda pastaprodukter; även kokta eller på annat sätt beredda |

– – Andra: |

1902 20 91 | – – – Kokta |

1902 20 99 | – – – Andra |

1902 30 | – Andra pastaprodukter |

1902 40 | – Couscous |

1902 40 90 | – – Andra |

1904 | Livsmedelsberedningar erhållna genom svällning eller rostning av spannmål eller spannmålsprodukter (t.ex. majsflingor); spannmål, annan än majs, i form av korn eller flingor eller andra bearbetade korn (med undantag av mjöl och krossgryn), förkokt eller på annat sätt beredd, inte nämnd eller inbegripen någon annanstans: |

ex1905 | Bröd, kakor, kex och andra bakverk, även innehållande kakao; nattvardsbröd, tomma oblatkapslar av sådana slag som är lämpliga för farmaceutiskt bruk, sigilloblater och liknande produkter: |

1905 10 00 | Knäckebröd |

1905 20 | – Kryddade kakor s.k. pain d'épices |

– Söta kex, småkakor o.d.; våfflor och rån (wafers): |

1905 31 | – – Söta kex, småkakor o.d. |

1905 32 | – – Våfflor och rån (wafers) |

1905 40 | – Skorpor, rostat bröd och liknande rostade produkter |

1905 90 | – Andra slag: |

– – Andra: |

(…) | (…) |

1905 90 45 | – – – Kex |

1905 90 55 | – – – Extruderade eller expanderade varor, smaksatta eller salta |

– –– Andra |

1905 90 60 | – – – – Med tillsats av sötningsmedel |

1905 90 90 | – – – – Andra |

ex 2004 | Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, frysta, andra än produkter enligt nr 2006: |

2004 10 | – Potatis: |

– – Annan: |

2004 10 91 | – – – I form av mjöl eller flingor |

ex 2005 | Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte frysta, andra än produkter enligt nr 2006: |

2005 20 | – Potatis: |

2005 20 10 | – –I form av mjöl eller flingor |

2105 00 | Glassvaror, även innehållande kakao |

ex 2106 | Livsmedelsberedningar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: |

2106 90 | – Andra slag: |

– – Andra: |

2106 90 92 | – – – Inte innehållande mjölkfett, sackaros, isoglukos, druvsocker eller stärkelse eller innehållande mindre än 1,5 viktprocent mjölkfett, 5 viktprocent sackaros eller isoglukos, 5 viktprocent druvsocker eller stärkelse |

2106 90 98 | – – – Andra |

ex 2202 | Vatten, inbegripet mineralvatten och kolsyrat vatten, med tillsats av socker eller annat sötningsmedel eller av aromämne, samt andra alkoholfria drycker, med undantag av frukt- och bärsaft samt grönsakssaft enligt nr 2009: |

2202 90 | – Andra slag: |

– – Andra, innehållande fett av varor enligt nr 0401–0404: |

2202 90 91 | – – – Mindre än 0,2 viktprocent |

2202 90 95 | – – – Minst 0,2 men mindre än 2 viktprocent |

2202 90 99 | – – – Minst 2 viktprocent |

ex 2208 | Odenaturerad etylalkohol med alkoholhalt av mindre än 80 volymprocent; sprit, likör och andra spritdrycker: |

2208 70 | – Likör |

2208 90 | – Annan: |

– – Annan sprit och andra spritdrycker: På kärl rymmande: |

– – – högst 2 liter: |

– – – – Annan: |

2208 90 69 | – – – – – Andra spritdrycker |

– – – På kärl rymmande mer än 2 liter: |

2208 90 78 | – – – – Andra spritdrycker |

ex 3302 | Blandningar av luktämnen samt blandningar (inbegripet alkohollösningar) på basis av ett eller flera luktämnen, av sådana slag som används som råvaror inom industrin; andra beredningar baserade på luktämnen, av sådana slag som används för framställning av drycker: |

3302 10 | – Av sådana slag som används inom livsmedelsindustrin eller vid industriell tillverkning av drycker: |

– – Av sådana slag som används vid tillverkning av drycker: |

3302 10 29 | – – – – – Andra |

3501 | Kasein, kaseinater och andra kaseinderivat; kaseinlim: |

ex 3502 | Albuminer (inbegripet koncentrat av två eller flera vassleproteiner innehållande mer än 80 viktprocent vassleproteiner, beräknat på torrsubstansen), albuminater och andra albuminderivat: |

3502 20 | – Mjölkalbumin (inbegripet koncentrat av två eller flera vassleproteiner): |

– – Annat: |

3502 20 91 | – – – Torkat (t.ex. i ark, fjäll, flingor eller pulver) |

3502 20 99 | – – – Annat: |

Del V: Ägg

KN-nr | Varuslag |

ex 0403 10 51 till ex 0403 10 99 ex 0403 90 71 till ex 0403 90 99 | Kärnmjölk, filmjölk, gräddfil, yoghurt, kefir och annan fermenterad eller syrad mjölk och grädde, även koncentrerade, försatta med socker eller annat sötningsmedel, smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao: |

1806 | Choklad och andra livsmedelsberedningar innehållande kakao |

ex 1901 | Livsmedelsberedningar av varor enligt nr 0401–0404, som innehåller mindre än 5 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans |

– Okokta pastaprodukter, inte fyllda eller på annat sätt beredda: |

1902 11 00 | – – Innehållande ägg |

ex 1904 | Livsmedelsberedningar erhållna genom svällning eller rostning av spannmål eller spannmålsprodukter (t.ex. majsflingor); spannmål, annan än majs, i form av korn eller flingor eller andra bearbetade korn (med undantag av mjöl och krossgryn), förkokt eller på annat sätt beredd, inte nämnd eller inbegripen någon annanstans, innehållande kakao |

ex 1905 | Bröd, kakor, kex och andra bakverk, även innehållande kakao; nattvardsbröd, tomma oblatkapslar av sådana slag som är lämpliga för farmaceutiskt bruk, sigilloblater och liknande produkter: |

1905 20 | -– Kryddade kakor s.k. pain d'épices |

1905 31 | -– Söta kex, småkakor o.d. |

1905 32 | -– Våfflor och rån (wafers) |

1905 40 | -– Skorpor, rostat bröd och liknande rostade produkter |

1905 90 | -– Andra slag, med undantag av produkter enligt undernummer 1905 90 10–1905 90 30 |

ex 2105 00 | Glassvaror, innehållande kakao |

2208 | Odenaturerad etylalkohol med alkoholhalt av mindre än 80 volymprocent; sprit, likör och andra spritdrycker: |

2208 70 | -– Likör |

3502 | Albuminer (inbegripet koncentrat av två eller flera vassleproteiner innehållande mer än 80 viktprocent vassleproteiner, beräknat på torrsubstansen), albuminater och andra albuminderivat: |

3502 11 90 | -– -– -– Annat torkat äggalbumin |

3502 19 90 | -– -– -– Annat äggalbumin |

BILAGA XVIII JÄMFÖRELSETABELLER som avses i artikel 196

1. Förordning (EEG) NR 234/68

Förordning (EEG) nr 234/68 | Den här förordningen |

Artikel 1 | Artikel 1.1 m |

Artikel 2 | Artikel 51 |

Artikel 3 – 5 | Artikel 109 |

Artikel 6 | – |

Artikel 7 | Artikel 166 |

Artikel 8 | Del III, kapitel II, avsnitt I |

Artikel 9 | Artikel 129 |

Artikel 10.1 | Artikel 123 |

Artikel 10.2 | Artikel 122 |

Artikel 10a | Artikel 153 |

Artikel 11 | Artikel 172 |

Artikel 12 | – |

Artikel 13 | Artikel 188 |

Artikel 14 | Artikel 188 |

Artikel 15 | – |

Artikel 16 | – |

Artikel 17 | – |

Artikel 18 | – |

2. Förordning (EEG) NR 827/68

Förordning (EEG) nr 827/68 | Den här förordningen |

Artikel 1 | Artikel 1.1 u |

Artikel 2.1 | Artikel 129 |

Artikel 2.2 | Artikel 123 |

Artikel 2.3 | Artikel 122 |

Artikel 3 | Artikel 153 |

Artikel 4 | – |

Artikel 5 första stycket | Artikel 172 |

Artikel 5 andra stycket | Artikel 175.1 |

Artikel 6 | Artikel 188 |

Artikel 7 | – |

Artikel 8 | – |

Artikel 9 | – |

3. Förordning (EEG) NR 2729/75

Förordning (EEG) nr 2729/75 | Den här förordningen |

Artikel 1 | Artikel 143 |

Artikel 2.1 | Artikel 144 |

Artikel 2.2 | Artikel 145 |

Artikel 3 | Artikel 146 |

4. Förordning (EEG) NR 2759/75

Förordning (EEG) nr 2759/75 | Den här förordningen |

Artikel 1 | Artikel 1.1 q |

Artikel 2 | Artikel 51 |

Artikel 3 första stycket, första strecksatsen | Artikel 28.1 f |

Artikel 3 första stycket, andra strecksatsen samt andra och tredje stycket | – |

Artikel 4.1 | Artikel 7.1 f |

Artikel 4.2 | Artikel 34 |

Artikel 4.5 | Artikel 39 |

Artikel 4.6 första strecksatsen | Artikel 34.1 |

Artikel 4.6 andra strecksatsen | Artikel 34.2 |

Artikel 4.6 tredje strecksatsen | Artikel 40 |

Artikel 5 | – |

Artikel 6 | – |

Artikel 7.1 | – |

Artikel 7.2 | Artikel 40 |

Artikel 8.1 första stycket | Artikel 124 och artikel 155.1 |

Artikel 8.1 andra stycket | Artikel 125 och artikel 155.2 |

Artikel 8.1 tredje stycket | Artiklarna 126 och 127 och artikel 155.2 |

Artikel 8.2 | Artikel 128 och artikel 155.3 |

Artikel 9 | Artikel 129 |

Artikel 10.1–10.3 | Artikel 135 |

Artikel 10.4 | Artikel 137 |

Artikel 11.1–11.3 | Artikel 138 |

Artikel 11.4 | Artikel 142 |

Artikel 12 | Artikel 179 b |

Artikel 13.1 | Artikel 156.1 |

Artikel 13.2 | Artikel 157 |

Artikel 13.3 och 13.4 | Artikel 158 |

Artikel 13.5 | Artikel 163 |

Artikel 13.6 – 13.10 | Artikel 160 |

Artikel 13.11 | Artikel 162 |

Artikel 13.12 | Artikel 163 |

Artikel 14 | Artiklarna 154 och 167 |

Artikel 15.1 | Artikel 123 |

Artikel 15.2 | Artikel 122 |

Artikel 16 | Artikel 153 |

Artikel 19 | – |

Artikel 20.1 | Artikel 41 |

Artikel 20.2 – 20.4 | Artikel 43 |

Artikel 21 | Artikel 172 |

Artikel 22 | Artikel 185 |

Artikel 24 | Artikel 188 |

Artikel 25 | – |

Artikel 26 | – |

Artikel 27 | – |

5. Förordning (EEG) NR 2771/75

Förordning (EEG) nr 2771/75 | Den här förordningen |

Artikel 1.1 | Artikel 1.1 s |

Artikel 1.2 | Artikel 2.1 |

Artikel 2.1 | Artikel 51 |

Artikel 2.2 | Artikel 109 |

Artikel 3.1 första stycket | Artiklarna 124 och 155 |

Artikel 3.1 andra stycket | Artikel 125 och artikel 155.2 |

Artikel 3.1 tredje stycket | Artiklarna 126 och 127 och artikel 155.2 |

Artikel 3.2 | Artikel 128 och artikel 155.3 |

Artikel 4 | Artikel 129 |

Artikel 5.1 – 5.3 | Artikel 135 |

Artikel 5.4 | Artikel 137 |

Artikel 6.1 – 6.3 | Artikel 138 |

Artikel 6.4 | Artiklarna 139 och 142 |

Artikel 7 | Artikel 179 b |

Artikel 8.1 | Artikel 156.1 |

Artikel 8.2 | Artikel 157 |

Artikel 8.3 och 8.4 | Artikel 158 |

Artikel 8.5 | Artikel 163 |

Artikel 8.6 – 8.11 | Artikel 160 |

Artikel 8.12 | Artikel 162 |

Artikel 8.13 | Artikel 163 |

Artikel 9 | Artikel 154 |

Artikel 10.1 | Artikel 123 |

Artikel 10.2 | Artikel 122 |

Artikel 11 | Artikel 153 |

Artikel 13 | – |

Artikel 14.1 | Artikel 41 |

Artikel 14.2 och 14.3 | Artikel 43 |

Artikel 15 | Artikel 185 |

Artiklarna 16 och 17 | Artikel 188 |

Artikel 18 | – |

Artikel 19 | Artikel 172 |

Artikel 20 | – |

Artikel 21 | – |

6. Förordning (EEG) NR 2777/75

Förordning (EEG) nr 2777/75 | Den här förordningen |

Artikel 1.1 | Artikel 1.1 t |

Artikel 1.2 | Artikel 2.1 |

Artikel 2.1 | Artikel 51 |

Artikel 2.2 | Artikel 109 |

Artikel 3.1 första stycket | Artiklarna 124 och 155 |

Artikel 3.1 andra stycket | Artikel 125 och artikel 155.2 |

Artikel 3.1 tredje stycket | Artiklarna 126 och 127 och artikel 155.2 |

Artikel 3.2 | Artikel 128 och artikel 155.3 |

Artikel 4 | Artikel 129 |

Artikel 5.1 – 5.3 | Artikel 135 |

Artikel 5.4 | Artikel 137 |

Artikel 6.1 – 6.3 | Artikel 138 |

Artikel 6.4 | Artiklarna 139 och 142 |

Artikel 7 | Artikel 179 b |

Artikel 8.1 | Artikel 156.1 |

Artikel 8.2 | Artikel 157 |

Artikel 8.3 och 8.4 | Artikel 158 |

Artikel 8.5 | Artikel 163 |

Artikel 8.6 – 8.10 | Artikel 160 |

Artikel 8.11 | Artikel 162 |

Artikel 8.12 | Artikel 163 |

Artikel 9 | Artiklarna 154 och 167 |

Artikel 10.1 | Artikel 123 |

Artikel 10.2 | Artikel 122 |

Artikel 11 | Artikel 153 |

Artikel 13 | – |

Artikel 14.1 | Artikel 41 |

Artikel 14.2 och 14.3 | Artikel 43 |

Artikel 15 | Artikel 185 |

Artiklarna 16 och 17 | Artikel 188 |

Artikel 18 | – |

Artikel 19 | Artikel 172 |

Artikel 20 | – |

Artikel 21 | – |

7. Förordning (EEG) NR 707/76

Förordning (EEG) nr 707/76 | Den här förordningen |

Artikel 1 | Artikel 117 |

Artiklarna 2 och 3 | Artikel 121 |

8. Förordning (EEG) NR 1055/77

Förordning (EEG) nr 1055/77 | Den här förordningen |

Artikel 1 | Artikel 36.1–36.4 |

Artikel 2 | Artikel 36.5 |

Artikel 3 | Artikel 36.6 och 36.7 |

Artikel 4 | Artikel 40 |

Artikel 5 | Artikel 36.1 andra stycket |

9. Förordning (EEG) NR 2931/79

Förordning (EEG) nr 2931/79 | Den här förordningen |

Artikel 1 | Artikel 165 |

10. Förordning (EEG) NR 1898/87

Förordning (EEG) nr 1898/87 | Den här förordningen |

Artikel 1 | Artikel 110.1 jämförd med punkt I i bilaga X |

Artikel 2 | Artikel 110.1 jämförd med punkt II i bilaga X |

Artikel 3 | Artikel 110.1 jämförd med punkt III i bilaga X |

Artikel 4.1 och 4.3 | Artikel 110.1 jämförd med punkt IV i bilaga X |

Artikel 4.2 | Artikel 116 |

11. Förordning (EEG) NR 3730/87

Förordning (EEG) nr 3730/87 | Den här förordningen |

Artikel 1 | Artikel 24.1 |

Artikel 2 | Artikel 24.2 |

Artikel 3 | Artikel 24.3 |

Artikel 4 | Artikel 24.4 |

Artikel 5 | – |

Artikel 6 | Artikel 40 |

12. Förordning .EEG) NR 2204/90

Förordning (EEG) nr 2204/90 | Den här förordningen |

Artikel 1.1 | Artikel 114 |

Artikel 1.2 | Artikel 116 g |

Artikel 2 | Artikel 114 jämförd med bilaga III del V punkt 2 i |

Artikel 3.1 | Artikel 116 g och artikel 187 |

Artikel 3.2 | Artiklarna 185 och 187 |

Artikel 4 | – |

Artikel 5 | Artikel 116 |

13. Förordning (EEG) NR 2075/92

Förordning (EEG) nr 2075/92 | Den här förordningen |

Artikel 1 | Artikel 1.1 n |

Artikel 13 | Artikel 101.1 och 101.2 |

Artikel 14a | Artikel 101.3 |

Artikel 15 | Artikel 129 |

Artikel 16.1 | Artikel 123 |

Artikel 16.2 | Artikel 122 |

Artikel 16a | Artikel 153 |

Artikel 17 | Artikel 187 |

Artikel 18 | Artikel 172 |

Artikel 20 | – |

Artikel 21 | Artikel 185 |

Artiklarna 22 och 23 | Artikel 188 |

Artikel 24 | – |

14. Förordning (EEG) NR 2077/92

Förordning (EEG) nr 2077/92 | Den här förordningen |

Artiklarna 1 och 2 | Artikel 118 |

Artiklarna l 3 – 6 | Artikel 121 |

Artikel 7 | Artikel 170 |

Artikel 8 | Artikel 171 |

Artikel 9 | Artikel 121 |

Artikel 10 | Artikel 120 |

Artikel 11 och 12 | Artikel 121 |

15. Förordning (EEG) NR 404/93

Förordning (EEG) nr 404/93 | Den här förordningen |

Artikel 1.1 och artikel 1.2 | Artikel 1.1 k |

Artikel 1.3 | Artikel 3.1 a |

Artikel 2 | Artikel 109.1 och 109.2 |

Artikel 3 | Artikel 109.3 |

Artikel 4 | Artiklarna 116 och 187 |

Artikel 15.1 | Artikel 129 |

Artikel 15.2 – 15.4 | Artikel 135 |

Artikel 15.5 | Artikel 137 |

Artikel 21 | Artikel 122 |

Artikel 22 | Artikel 123 |

Artikel 23 | Artikel 153 |

Artikel 24 | Artikel 172 |

Artikel 27 | Artikel 188 |

Artikel 28 | – |

Artikel 29 | Artikel 185 |

16. Förordning (EG) nr2991/94

Förordning (EG) nr 2991/94 | Den här förordningen |

Artikel 1 | Artikel 111 |

Artikel 2 | Artikel 111 jämförd med punkt I i bilaga XII |

Artikel 3 | Artikel 111 jämförd med punkt II i bilaga XII |

Artikel 4 | Artikel 111 jämförd med punkt III.1 i bilaga XII |

Artikel 5 | Artikel 111 jämförd med punkt III.2 och III.3 i bilaga XII |

Artikel 6 | Artikel 111 jämförd med punkt IV i bilaga XII |

Artikel 7 | Artikel 111 jämförd med punkt V i bilaga XII |

Artikel 8 | Artikel 116 |

Artikel 9 | – |

Artikel 10 | Artikel 111 jämförd med punkt VI i bilaga XII |

17. Förordning (EG) NR 2200/96

Förordning (EG) nr 2200/96 | Den här förordningen |

Artikel 1.1 och 1.2 | Artikel 1.1 i |

Artikel 1.3 | Artikel 3.2 |

Artikel 43 | Artikel 172 |

Artikel 44 | Artikel 185 |

Artikel 46 | Artikel 188 |

Artikel 47 | – |

Artikel 48 | – |

Artikel 52 | Artikel 183 |

18. Förordning (EG) NR 2201/96

Förordning (EG) nr 2201/96 | Den här förordningen |

Artikel 1.1 och 1.2 | Artikel 1.1 j |

Artikel 1.3 | Artikel 3.2 |

Artikel 23 | Artikel 172 |

Artikel 26 | – |

Artikel 27 | Artikel 185 |

Artikel 29 | Artikel 188 |

Artikel 30 | – |

19. Förordning (EG) NR 2597/97

Förordning (EG) nr 2597/97 | Den här förordningen |

Artikel 1.1 | Artikel 110.2 |

Artikel 1.2 | Artikel 110.2 jämförd med punkt I i bilaga XI |

Artikel 2 | Artikel 110.2 jämförd med punkt II i bilaga XI |

Artikel 3 | Artikel 110.2 jämförd med punkt III.1 och III.2 i bilaga XI |

Artikel 4 | Artikel 110.2 jämförd med punkt III.3 i bilaga XI |

Artikel 5 | Artikel 110.2 jämförd med punkt IV i bilaga XI |

Artikel 6 | Artikel 110.2 jämförd med punkt V i bilaga XI |

Artikel 7.1 | Artikel 110.2 jämförd med punkt VI i bilaga XI |

Artikel 7.2 | Artikel 116 |

20. Förordning (EG) NR 1254/1999

Förordning (EG) nr 1254/1999 | Den här förordningen |

Artikel 1.1 | Artikel 1.1 o |

Artikel 1.2 | Artikel 2.1 |

Artikel 2 | Artikel 51 |

Artikel 26.1 | Artikel 31 |

Artikel 26.2 | Artikel 7.1 d |

Artikel 26.3 | Artikel 28.1 c |

Artikel 26.4 | Artikel 7.2 |

Artikel 26.5 | Artikel 40 |

Artikel 27.1 | Artikel 6, 9.d, 13 och artikel 40 a |

Artikel 27.2 | Artikel 19.2 |

Artikel 27.3 | Artikel 19.1, 37 och artikel 40 d |

Artikel 27.4 | Artikel 40 |

Artikel 27.5 | Artikel 189, andra stycket, led a |

Artikel 28 | Artikel 22 och artikel 40.d |

Artikel 29.1 första stycket | Artikel 124 |

Artikel 29.1 andra stycket | Artiklarna 124 och 155 |

Artikel 29.1 tredje stycket | Artikel 125 och artikel 155.2 |

Artikel 29.1 fjärde stycket | Artiklarna 126, 127 och artikel 155.2 |

Artikel 29.2 | Artikel 128 och artikel 155.3 |

Artikel 30 | Artikel 129 |

Artikel 31 | Artikel 135 |

Artikel 32.1 första stycket och artikel 32.2 – 32.3 | Artikel 138 |

Artikel 32.1 andra stycket | Artikel 140.1 |

Artikel 32.4 | Artikel 142 |

Artikel 33.1 | Artikel 156.1 |

Artikel 33.2 | Artikel 157 |

Artikel 33.3 och 33.4 | Artikel 158 |

Artikel 33.5 | Artikel 163 |

Artikel 33.6 – 33.9 första stycket | Artikel 160 |

Artikel 33.9 andra stycket | Artikel 161 |

Artikel 33.10 | Artikel 160.7 |

Artikel 33.11 | Artikel 162 |

Artikel 33.12 | Artikel 163 |

Artikel 34 | Artiklarna 154 och 167 |

Artikel 35.1 | Artikel 123 |

Artikel 35.2 | Artikel 122 |

Artikel 36 | Artikel 153 |

Artikel 37 | Artikel 39 |

Artikel 38 | Artikel 179 a |

Artikel 39.1 | Artikel 41 |

Artikel 39.2 – 39.4 | Artikel 43 |

Artikel 40 | Artikel 172 |

Artikel 41 | Artikel 185 |

Artiklarna 42 och 43 | Artikel 188 |

Artikel 44 | – |

Artikel 45 | Artikel 183 |

Artikel 46 – 49 | – |

Artikel 50, första strecksatsen | – |

Artikel 50, andra strecksatsen | Artikel 184 |

21. Förordning (EG) NR 1255/1999

Förordning (EG) nr 1255/1999 | Den här förordningen |

Artikel 1 | Artikel 1.1 p |

Artikel 2 | Artikel 3.1 c.v |

Artikel 3.1 | Artikel 7.1 e |

Artikel 3.2 | Artikel 7.2 |

Artikel 5 | – |

Artikel 6.1 första stycket | Artikel 14.1 |

Artikel 6.1 andra och tredje stycket | Artikel 14.2 andra stycket |

Artikel 6.1 fjärde stycket | Artikel 14.2 första stycket |

Artikel 6.2 första stycket, led a, första strecksatsen | Artikel 9.e |

Artikel 6.2 första stycket, led a, första strecksatsen samt led b | Artikel 9 jämförd med artikel 40.a |

Artikel 6.2 andra och tredje stycket | Artikel 9 jämförd med artikel 40.a |

Artikel 6.3 första stycket | Artikel 25.a |

Artikel 6.3 andra och tredje stycket | Artikel 26 |

Artikel 6.3 fjärde stycket | Artikel 40 c.i |

Artikel 6.3 femte stycket | Artikel 40 c.iii |

Artikel 6.4 första stycket och andra styckets första mening | Artikel 22 och artikel 40.d |

Artikel 6.4 andra styckets andra mening | Artikel 40 c.iii |

Artikel 6.5 | – |

Artikel 6.6 | Artikel 5.2 b och 5.2 d |

Artikel 7.1 första stycket | Artikel 9.f, 15 första stycket och 40 a |

Artikel 7.1 andra stycket | Artikel 21 andra stycket |

Artikel 7.1 tredje stycket | Artikel 21 första stycket och artikel 40 a |

Artikel 7.1 fjärde stycket | Artikel 38 och 40 i |

Artikel 7.2 | Artikel 15 andra stycket |

Artikel 7.3 första stycket | Artikel 28.1 d, 32 och artikel 40.a |

Artikel 7.3 andra stycket | Artikel 28.2 |

Artikel 7.3 tredje stycket | Artikel 40 c.i och 40 c.iii |

Artikel 7.4 | Artikel 22 och artikel 40 d |

Artikel 7.5 | Artikel 5.2 c |

Artikel 8.1 | Artikel 25 b |

Artikel 8.2 och 8.3 | Artikel 27 och artikel 40 c.i och 40 c.iii |

Artikel 9.1 | Artikel 28.1 e och artikel 33.1 |

Artikel 9.2 | Artikel 28.2 |

Artikel 9.3 | Artikel 40 c.iii |

Artikel 9.4 | Artikel 33.2 |

Artikel 10 a | Artikel 14.3 och artikel 40 |

Artikel 10 b | Artikel 26 andra stycket, artikel 27 första stycket och artikel 28.2 |

Artikel 10 c | Artikel 40 |

Artikel 11 | Artikel 96 |

Artikel 12 | Artikel 97 |

Artikel 13 | Artikel 98 |

Artikel 14 | Artikel 99 |

Artikel 15 | Artikel 96 – 99 |

Artikel 26.1 | Artiklarna 124 och 155 |

Artikel 26.2 första stycket | Artikel 125 och artikel 155.2 |

Artikel 26.2 andra stycket | Artikel 126, 127 och artikel 155.2 |

Artikel 26.3 | Artikel 128 och artikel 155.3 |

Artikel 27 | Artikel 129 |

Artikel 28 | Artikel 135 |

Artikel 29.1 – 29.3 | Artikel 138 |

Artikel 29.4 | Artikel 139 och 142 |

Artikel 30 | Artikel 164 |

Artikel 31.1 | Artikel 156.1 och 156.2 |

Artikel 31.2 | Artikel 157 |

Artikel 31.3 och 31.4 | Artikel 158 |

Artikel 31.5 | Artikel 163 |

Artikel 31.6–12 | Artikel 160 |

Artikel 31.13 | Artikel 162 |

Artikel 31.14 | Artikel 163 |

Artikel 32 | Artikel 154 |

Artikel 33.1 | Artikel 123 |

Artikel 33.2 | Artikel 122 |

Artikel 34 | Artikel 180 |

Artikel 35 | Artikel 153 |

Artikel 36.1 | Artikel 41 |

Artikel 36.2 –36.4 | Artikel 43 |

Artikel 37 | Artikel 172 |

Artikel 38 | Artikel 173 |

Artikel 39 | Artikel 176 |

Artikel 40 | Artikel 185 |

Artiklarna 41 och 42 | Artikel 188 |

Artikel 43 | – |

Artikel 44 | – |

Artikel 45 | Artikel 183 |

Artikel 46 | – |

Artikel 47 första strecksatsen | – |

Artikel 47 första strecksatsen | Artikel 184 |

22. Förordning (EG) NR 2250/1999

Förordning (EG) nr 2250/1999 | Den här förordningen |

Artikel 1 | Artikel 2.1 jämförd med punkt I.1 i del V i bilaga III |

23. Förordning (EG) NR 1493/1999

Förordning (EG) nr 1493/1999 | Den här förordningen |

Artikel 1.1 och artikel 1.2 | Artikel 1.1.l |

Artikel 1.4 | Artikel 3.1 d |

Artikel 71.1 | Artikel 172 |

Artikel 71.2 | Artikel 174 |

Artikel 73 | Artikel 185 |

Artiklarna 74 och 75 | Artikel 188 |

Artikel 76 | – |

Artikel 77 | – |

24. Förordning (EG) NR 1673/2000

Förordning (EG) nr 1673/2000 | Den här förordningen |

Artikel 1.1 | Artikel 1.1 h |

Artikel 1.2 a | Artikel 2.2 a |

Artikel 1.2 b | Artikel 88.2 |

Artikel 1.3 | – |

Artikel 2.1 | Artikel 88.1 |

Artikel 2.2 | Artikel 186 |

Artikel 2.3 och 2.4 | Artikel 89 |

Artikel 2.5 | Artikel 90 |

Artikel 3.1 och 3.3 | Artikel 91 |

Artikel 3.2, 3.4 och 3.5 | – |

Artikel 4 | – |

Artikel 5 | Artikel 151 |

Artikel 6 | Artikel 122 |

Artikel 7 | Artikel 153 |

Artikel 8 | Artikel 172 |

Artikel 9 första stycket | Artikel 92 |

Artikel 9 andra stycket | Artikel 187 |

Artikel 10 | Artikel 188 |

Artikel 11 | Artikel 183 |

Artikel 12 | – |

Artikel 13 | – |

Artikel 14 första strecksatsen | – |

Artikel 14 andra strecksatsen | Artikel 184 |

Artikel 15 | – |

25. Förordning (EG) NR 2529/2001

Förordning (EG) nr 2529/2001 | Den här förordningen |

Artikel 1 | Artikel 1.1 r |

Artikel 2 | Artikel 51 |

Artikel 12 | Artikel 28.1 g och artikel 35 |

Artikel 13.1 första stycket | Artiklarna 124 och 155 |

Artikel 13.1 andra stycket | Artikel 126 och artikel 155.2 |

Artikel 13.1 tredje stycket | Artikel 125 och artikel 155.2 |

Artikel 13.1 fjärde stycket | Artikel 127 och artikel 155.2 |

Artikel 13.2 | Artikel 128 och artikel 155.3 |

Artikel 14 | Artikel 129 |

Artikel 15 | Artikel 135 |

Artikel 16.1–.3 | Artikel 138 |

Artikel 16.4 a och b | Artikel 139 |

Artikel 16.4 c–e | Artikel 142 |

Artikel 17 | Artiklarna 154 och 167 |

Artikel 18.1 | Artikel 122 |

Artikel 18.2 | Artikel 121 |

Artikel 19 | Artikel 153 |

Artikel 20 | Artikel 39 |

Artikel 21 | Artikel 179.a |

Artikel 22.1 | Artikel 41 |

Artikel 22.2 –22.4 | Artikel 43 |

Artikel 23 | Artikel 172 |

Artikel 24 | Artikel 185 |

Artikel 25 | Artikel 188 |

Artikel 26 | Artikel 184 |

Artikel 27 | Artikel 183 |

Artikel 28 | – |

Artikel 29 | – |

Artikel 30 | – |

26. Förordning (EG) NR 670/2003

Förordning (EG) nr 670/2003 | Den här förordningen |

Artikel 1 | Artikel 1.3 a |

Artikel 2 | Artikel 115 |

Artikel 3 | Artikel 182 |

Artikel 4.1 | Artiklarna 124 och 155 |

Artikel 4.2 | Artikel 125, 126 och artikel 155.2 |

Artikel 4.3 | Artikel 127 och artikel 155.2 |

Artikel 4.4 | Artikel 128 och artikel 155.3 |

Artikel 5 | Artikel 129 |

Artikel 6.1 –6.3 | Artikel 138 |

Artikel 6.4 | Artiklarna 139 och 142 |

Artikel 7 | Artikel 154 |

Artikel 8.1 | Artikel 123 |

Artikel 8.2 | Artikel 122 |

Artikel 9 | Artikel 153 |

Artikel 10.1 | Artikel 172 |

Artikel 10.2 och 10.3 | Artikel 175.4 |

Artikel 11 | Artikel 185 |

Artikel 12 | Artikel 188 |

Artikel 13 | – |

Artikel 14 | – |

Artikel 15 a | – |

Artikel 15 b | Artikel 184 |

27. Förordning (EG) NR 1784/2003

Förordning (EG) nr 1784/2003 | Den här förordningen |

Artikel 1 | Artikel 1.1 a |

Artikel 2 | Artikel 3.1 c.i |

Artikel 3 | – |

Artikel 4.1 | Artikel 7.1 a |

Artikel 4.2 | Artikel 40 a |

Artikel 4.3 | Artikel 7.1 a |

Artikel 4.4 | Artikel 7.2 |

Artikel 5.1 | Artikel 5.2 a, 5.9 a och 5.40 a |

Artikel 5.2 | Artikel 10 |

Artikel 5.3 | Artikel 16 |

Artikel 6.a | Artikel 38 och artikel 40.i |

Artikel 6.b | Artikel 40.a |

Artikel 6.c | Artikel 40.b |

Artikel 6.d | Artikel 40.c |

Artikel 6.e | Artikel 40.d |

Artikel 7 | Artikel 44 |

Artikel 8.1 och 8.2 | Artikel 93 |

Artikel 8.3 | Artikel 95 |

Artikel 9.1 första stycket | Artiklarna 124 och 155 |

Artikel 9.1 andra stycket | Artikel 125 och artikel 155.2 |

Artikel 9.1 tredje stycket | Artikel 126, artikel 127 och artikel 155.2 |

Artikel 9.2 | Artikel 128 och artikel 155.3 |

Artikel 10.1 | Artikel 129 |

Artikel 10.2 och 10.3 | Artikel 130 |

Artikel 10.4 | Artikel 137 |

Artikel 11 | Artikel 135 |

Artikel 12.1 – 12.3 | Artikel 138 |

Artikel 12.4 första stycket | Artiklarna 139 och 142 |

Artikel 12.4 andra stycket | Artikel 140.2 |

Artikel 13.1 | Artikel 156.1 och 156.2 |

Artikel 13.2 | Artikel 157 |

Artikel 13.3 | Artikel 158 |

Artikel 14 | Artikel 160 |

Artikel 15.1 och 15.3 | Artikel 159 |

Artikel 15.2 | Artikel 158.4 |

Artikel 15.4 | Artikel 158.2 och artikel 163 |

Artikel 16 | Artikel 156.3 |

Artikel 17 | Artikel 162 |

Artikel 18 | Artikel 163 |

Artikel 19 | Artiklarna 154 och 167 |

Artikel 20.1 | Artikel 123 |

Artikel 20.2 | Artikel 122 |

Artikel 21 | Artikel 180 |

Artikel 22 | Artikel 153 |

Artikel 23 | Artikel 172 |

Artikel 24 | Artikel 185 |

Artikel 25 | Artikel 188 |

Artikel 26 | – |

Artikel 27 | Artikel 184 |

Artikel 28 | Artikel 183 |

Artikel 29 | – |

Artikel 30 | – |

28. Förordning (EG) NR 1785/2003

Förordning (EG) nr 1785/2003 | Den här förordningen |

Artikel 1 | Artikel 1.1 b |

Artikel 2.1 | Artikel 2.1 |

Artikel 2.2 | Artikel 4 |

Artikel 3 | Artikel 3.1 e |

Artikel 4 | – |

Artikel 6.1 | Artikel 7.1 b |

Artikel 6.2 första meningen | Artikel 40 a |

Artikel 6.2 andra och tredje meningen | Artikel 38 och artikel 40 i |

Artikel 6.3 | Artikel 40 a och 40 i |

Artikel 7.1 | Artikel 9 b och artikel 11 |

Artikel 7.2 | Artikel 17 och artikel 40 b |

Artikel 7.3 | Artikel 22 och artikel 40 d |

Artikel 7.4 och 7.5 | Artikel 40 |

Artikel 8 | Artikel 45 |

Artikel 9 | Artikel 185 |

Artikel 10.1 första stycket | Artiklarna 124 och 155 |

Artikel 10.1 andra stycket | Artikel 125 och artikel 155.2 |

Artikel 10.1 tredje stycket | Artikel 126, artikel 127 och artikel 155.2 |

Artikel 10.1 a | Artikel 124 |

Artikel 10.2 | Artikel 128 och artikel 155.3 |

Artikel 11.1 | Artikel 129 |

Artikel 11.4 | Artikel 137 |

Artikel 11 a | Artikel 131 |

Artikel 11 b | Artikel 132 |

Artikel 11 c | Artikel 133 |

Artikel 11 d | Artikel 134 |

Artikel 12 | Artikel 135 |

Artikel 13.1 – 13.3 | Artikel 138 |

Artikel 13.4 | Artikel 142 |

Artikel 14.1 | Artikel 156.1 och 156.2 |

Artikel 14.2 | Artikel 157 |

Artikel 14.3 och 4 | Artikel 158 |

Artikel 15 | Artikel 160 |

Artikel 16 | Artikel 158.4 |

Artikel 17.1 första stycket led a | Artikel 160.7 |

Artikel 17.1 första stycket led b och c | Artikel 160.6 |

Artikel 17.1 andra stycket | Artikel 163 |

Artikel 17.2 | Artikel 160.7 |

Artikel 18 | Artikel 162 |

Artikel 19 | Artikel 163 |

Artikel 20 | Artiklarna 154 och 167 |

Artikel 21.1 | Artikel 123 |

Artikel 21.2 | Artikel 122 |

Artikel 22 | Artikel 180 |

Artikel 23 | Artikel 153 |

Artikel 24 | Artikel 172 |

Artikel 25 | Artikel 185 |

Artikel 26 | Artikel 188 |

Artikel 27 | – |

Artikel 28 | Artikel 184 |

Artikel 29 | Artikel 183 |

Artikel 30 | – |

Artikel 31 | – |

Artikel 32 | – |

29. Förordning (EG) NR 1786/2003

Förordning (EG) nr 1786/2003 | Den här förordningen |

Artikel 1 | Artikel 1.1 d |

Artikel 2 | Artikel 3.1 b i |

Artikel 3 | – |

Artikel 4.1 | Artikel 83.1 |

Artikel 4.2 | Artikel 85.1 |

Artikel 5 | Artikel 86 |

Artikel 6 | Artikel 85.2 |

Artikel 7 | Artikel 84 |

Artikel 8 | Artikel 185 |

Artikel 9 första stycket | Artikel 83.2 |

Artikel 9 andra stycket | Artikel 87 i |

Artikel 10 a och 10 b | Artikel 87 b |

Artikel 10 c | Artiklarna 83.1 a och 87 e |

Artikel 11 | Artikel 87 a |

Artikel 12 | Artikel 87 g |

Artikel 13 | Artikel 187 |

Artikel 14 | Artikel 129 |

Artikel 15.1 | Artikel 123 |

Artikel 15.2 | Artikel 122 |

Artikel 16 | Artikel 153 |

Artikel 17 | Artikel 172 |

Artikel 18 | Artikel 188 |

Artikel 19 | – |

Artikel 20 a | Artikel 87 |

Artikel 20 b | Artikel 187 |

Artikel 20 c | Artikel 87 c |

Artikel 20 d | Artikel 87 f |

Artikel 20 e | Artikel 87 d |

Artikel 20 f | Artikel 187 |

Artikel 20 g | Artikel 87 g |

Artikel 20 h | Artikel 87 h |

Artikel 21 | – |

Artikel 22 | Artikel 185 |

Artikel 23 | Artikel 177.1 |

Artikel 24 | Artikel 183 |

Artikel 25 | – |

30. Förordning (EG) NR 1788/2003

Förordning (EG) nr 1788/2003 | Den här förordningen |

Artikel 1 | Artikel 63 och artikel 75.1 första stycket |

Artikel 2 | Artikel 75.1 andra stycket |

Artikel 3 | Artikel 75.2 – 75.4 |

Artikel 4 | Artikel 76 |

Artikel 5 | Artikel 62 |

Artikel 6 | Artikel 64 |

Artikel 7 | Artikel 65 |

Artikel 8 | Artikel 66 |

Artikel 9 | Artikel 67 |

Artikel 10 | Artikel 77 |

Artikel 11 | Artikel 78 |

Artikel 12 | Artikel 80 |

Artikel 13 | Artikel 81 |

Artikel 14 | Artikel 68 |

Artikel 15 | Artikel 69 |

Artikel 16 | Artikel 70 |

Artikel 17 | Artikel 71 |

Artikel 18 | Artikel 72 |

Artikel 19 | Artikel 73 |

Artikel 20 | Artikel 74 |

Artikel 21 | Artikel 79 |

Artikel 22 | – |

Artikel 23 | Artikel 188 |

Artikel 24 | Artikel 82 |

Artikel 25 | – |

Artikel 26 | – |

31. Förordning (EG) NR 797/2004

Förordning (EG) nr 797/2004 | Den här förordningen |

Artikel 1.1 | Artikel 102.1 |

Artikel 1.2 | Artikel 1.3 b |

Artikel 1.3 första stycket, första meningen | Artikel 172 |

Artikel 1.3 första stycket, andra meningen och andra stycket | Artikel 102.2 |

Artikel 2 | Artikel 103 |

Artikel 3 | Artikel 104 |

Artikel 4.1 | Artikel 183 |

Artikel 4.2 och 4.3 | Artikel 105 |

Artikel 5 | Artikel 106 |

Artikel 6 | Artikel 188 |

Artikel 7 | Artikel 177.2 |

Artikel 8 | – |

32. Förordning (EG) NR 865/2004

Förordning (EG) nr 865/2004 | Den här förordningen |

Artikel 1 | Artikel 1.1 g |

Artikel 2 | Artikel 3.1 c |

Artikel 3 | – |

Artikel 4 | Artikel 113 |

Artikel 5.1 | Artikel 109 |

Artikel 5.2 | Artikel 187 |

Artikel 5.3 | Artikel 116 f |

Artikel 6 | Artiklarna 28 och 30 |

Artikel 7.1 | Artikel 119 |

Artikel 7.2 | Artikel 118 |

Artikel 8 | Artikel 100 |

Artikel 9 a | Artikel 121 |

Artikel 9 b och 9 c | Artikel 100.2 tredje stycket |

Artikel 9 d | Artikel 187 |

Artikel 9 e | Artikel 121 |

Artikel 10.1 första stycket | Artikel 124 |

Artikel 10.1 andra stycket | Artikel 125 |

Artikel 10.2 | Artiklarna 126 och 127 |

Artikel 10.3 | Artikel 155 |

Artikel 10.4 | Artikel 128 och artikel 155.3 |

Artikel 11.1 | Artikel 129 |

Artikel 11.2 | Artikel 179 b |

Artikel 12.1 | Artikel 123 |

Artikel 12.2 | Artikel 122 |

Artikel 13 | Artikel 154 |

Artikel 14 | Artikel 153 |

Artikel 15 | Artikel 172 |

Artikel 16 | – |

Artikel 17 | Artikel 185 |

Artikel 18 | Artikel 188 |

Artikel 19 | Artikel 184 |

Artikel 20 | Artikel 183 |

Artikel 24 | – |

Artikel 25 | – |

33. Förordning (EG) NR 1947/2005

Förordning (EG) nr 1947/2005 | Den här förordningen |

Artikel 1 | Artikel 1.1 e |

Artikel 2 | Artikel 3.1 c |

Artikel 3 | – |

Artikel 4.1 | Artikel 124 |

Artikel 4.2 | Artikel 125 |

Artikel 4.3 | Artiklarna 126 och 127 |

Artikel 5 | Artikel 129 |

Artikel 6.1 | Artikel 123 |

Artikel 6.2 | Artikel 122 |

Artikel 7 | Artikel 153 |

Artikel 8.1 | Artikel 172 |

Artikel 8.2 | Artikel 175.2 |

Artikel 9 | Artikel 185 |

Artikel 10 | Artikel 188 |

Artikel 11 | Artikel 128 och artikel 155.3 |

Artikel 12 | – |

34. Förordning (EG) NR 1952/2005

Förordning (EG) nr 1952/2005 | Den här förordningen |

Artikel 1 | Artikel 1.1 f |

Artikel 2 | Artikel 2.1 |

Artikel 3 | – |

Artikel 4 | Artikel 112.1 – 112.3 |

Artikel 5 | Artikel 112.4 och 112.5 |

Artikel 6 | Artikel 117 |

Artikel 7 | Artikel 121 |

Artikel 8 | Artikel 129 |

Artikel 9 | Artikel 152 |

Artikel 10.1 | Artikel 123 |

Artikel 10.2 | Artikel 122 |

Artikel 11 | Artikel 153 |

Artikel 12 | Artikel 172 |

Artikel 13 | – |

Artikel 14 | Artikel 178.1 – 178.3 |

Artikel 15 | Artikel 185 |

Artikel 16 | Artikel 188 |

Artikel 17 första strecksatsen | Artikel 116 e |

Artikel 17 andra strecksatsen | Artikel 121 |

Artikel 17 tredje strecksatsen | Artikel 121 |

Artikel 17 fjärde strecksatsen | Artikel 178.4 |

Artikel 17 femte strecksatsen | Artikel 185 |

Artikel 18 | – |

Artikel 19 | – |

35. Förordning (EG) NR 318/2006

Förordning (EG) nr 318/2006 | Den här förordningen |

Artikel 1.1 | Artikel 1.1 c |

Artikel 1.2 | Artikel 3.1 f |

Artikel 2 | Artikel 2.1 |

Artikel 3 | Artikel 7.1 c |

Artikel 4 | Artikel 8 |

Artikel 5 | Artikel 46 |

Artikel 6 | Artikel 47 |

Artikel 7 | Artikel 53 |

Artikel 8 | – |

Artikel 9 | Artikel 55 |

Artikel 10 | Artikel 56 |

Artikel 11 | Artikel 57 |

Artikel 12 | Artikel 58 |

Artikel 13 | Artikel 59 |

Artikel 14 | Artikel 60 |

Artikel 15 | Artikel 61 |

Artikel 16 | Artikel 48 |

Artikel 17 | Artikel 54 |

Artikel 18.1 | Artiklarna 28 a och 29.1 |

Artikel 18.2 första stycket och första strecksatsen | Artiklarna 9 c och 12.1 |

Artikel 18.2 första stycket andra strecksatsen | Artikel 40 c.i |

Artikel 18.2 andra stycket | Artikel 18 |

Artikel 18.3 | Artikel 23 |

Artikel 19 | Artikel 49 |

Artikel 20 | Artiklarna 12.2, 29.2, 49.5 och 60.5 |

Artikel 21 | Artikel 123 |

Artikel 22 | Artikel 122 |

Artikel 23.1 | Artiklarna 124 och 155 |

Artikel 23.2 | Artikel 125 och artikel 155.2 |

Artikel 23.3 | Artikel 126, 127 och artikel 155.2 |

Artikel 23.4 | Artikel 128 och artikel 155.3 |

Artikel 24 | Artikel 154 |

Artikel 25 | Artikel 153 |

Artikel 26.1 | Artikel 129 |

Artikel 26.2 | Artikel 179 a och artikel 180 |

Artikel 26.3 | Artikel 136 |

Artikel 27 | Artikel 135 |

Artikel 28 | Artikel 138 |

Artikel 29 | Artikel 147 |

Artikel 30 | Artikel 148 |

Artikel 31 | Artikel 149 |

Artikel 32 | Artikel 156.1 och 156.2 |

Artikel 33.1 | Artikel 157 |

Artikel 33.2 | Artikel 158 |

Artikel 33.3 och 33.4 | Artikel 160 |

Artikel 34 | Artikel 162 |

Artikel 35 | Artiklarna 180 och 181 |

Artikel 36.1 | Artikel 172 |

Artikel 36.2 – 36.4 | Artikel 175.3 |

Artikel 37 | Artikel 179 a och artikel 181 |

Artikel 38 | Artikel 185 |

Artikel 39 | Artikel 188 |

Artikel 40.1 a | Artikel 40 b och artikel 46.3 andra stycket |

Artikel 40.1 och 40.1 c | Artikel 82 |

Artikel 40.1 d | Artikel 50, 82 och 185 |

Artikel 40.1 e | Artikel 137, artikel 138.1, artiklarna 139 och 142 |

Artikel 40.1 f | Artikel 185.2 |

Artikel 40.1 g | Artiklarna 163 och 180 |

Artikel 40.2 a | Artikel 50 a, |

Artikel 40.2 b | Artikel 7.1 c andra stycket, artikel 46.2 och 47.1 |

Artikel 40.2 c | Artikel 82 d |

Artikel 40.2 d | Artikel 40, artikel 50 b och 50 c och 82 b |

Artikel 40.2 e | Artiklarna 124 och 155 |

Artikel 40.2 f | Artikel 4 andra stycket och artikel 150 |

Artikel 40.2 g | Artikel 179 a, artikel och 181 |

Artikel 41 | – |

Artikel 42 | Artikel 184 |

Artikel 43 | Artikel 183 |

Artikel 44 | – |

Artikel 45 | – |

36. Förordning (EG) NR 1184/2006

Förordning (EG) nr 1184/2006 | Den här förordningen |

Artikel 1 | Artikel 168 |

Artikel 2 | Artikel 169 |

Artikel 3 | – |

37. Förordning (EG) NR 1544/2006

Förordning (EG) nr 1544/2006 | Den här förordningen |

Artikel 1 | Artikel 107 |

Artikel 2 | Artiklarna 108, 185 och 187 |

Artikel 3 | Artikel 3.1 b ii |

Artikel 4 | Artikel 188 |

Artikel 5 | Artikel 183 |

Artikel 6 | – |

[1] KOM(2005) 509 slutlig.

[2] KOM(2005) 535 slutlig.

[3] EUT C 321, 31.12.2003, s. 1.

[4] Stödordningen för bomull grundar sig på protokoll nr 4 om bomull som utgör en bilaga till akten om Republiken Greklands anslutning Europeiska ekonomiska gemenskapen.

[5] T.ex. förordning (EEG) nr 2763/75 rörande privat lagring inom grisköttssektorn; förordning (EEG) nr 1055/77 om lagring och förflyttning av produkter som köpts upp av ett interventionsorgan.

[6] Kodifierar och ersätter rådets förordning nr 26 av den 4 april 1962.

[7] EUT C …., …..s. …..

[8] EGT L 55, 2.3.1968, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 806/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 1).

[9] EGT L 151, 30.6.1968, s. 16. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 865/2004 (EUT L 161, 30.4.2004, s. 97).

[10] EGT L 282, 1.11.1975, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1913/2005 (EUT L 307, 25.11.2005, s. 2).

[11] EGT L 282, 1.11.1975, s. 49. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 679/2006 (EUT L 119, 4.5.2006, s. 1).

[12] EGT L 282, 1.11.1975, s. 77. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 679/2006.

[13] EGT L 215, 30.7.1992, s. 70. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1679/2005 (EUT L 271, 15.10.2005, s. 1).

[14] EGT L 47, 25.2.1993, s. 1. Förordning senast ändrad genom 2003 års anslutningsakt.

[15] EGT L 297, 21.11.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 47/2003 (EUT L 7, 11.1.2003, s. 64).

[16] EGT L 297, 21.11.1996, s. 29. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 386/2004 (EUT L 64, 2.3.2004, s. 25).

[17] EGT L 160, 26.6.1999, s. 21. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1913/2005.

[18] EGT L 160, 26.6.1999, s. 48. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1913/2005.

[19] EGT L 179, 14.7.1999, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2165/2005 (EUT L 345, 28.12.2005, s. 1).

[20] EGT L 193, 29.7.2000, s. 16. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 953/2006 (EUT L 175, 29.6.2006, s. 1).

[21] EGT L 341, 22.12.2001, s. 3. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1913/2005.

[22] EUT L 270, 21.10.2003, s. 78. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1154/2005 (EUT L 187, 19.7.2005, s. 11).

[23] EUT L 270, 21.10.2003, s. 96. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 797/2006 (EUT L 144, 31.5.2006, s. 1).

[24] EUT L 270, 21.10.2003, s. 114. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 456/2006 (EUT L 82, 21.3.2006, s. 1).

[25] EUT L 161, 30.4.2004, s. 97. Rättad version i EUT L 206, 9.6.2004, s. 37.

[26] EUT L 312, 29.11.2005, s. 3.

[27] EUT L 314, 30.11.2005, s. 1.

[28] EUT L 58, 28.2.2006, s. 1. Förordningen ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1585/2006 (EUT L 294, 24.10.2006, s. 19).

[29] EUT L 97, 15.4.2003, s. 6.

[30] EUT L 125, 28.4.2004, s. 1.

[31] EUT L 286, 17.10.2006, s. 1.

[32] EUT L 270, 21.10.2003, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1156/2006 (EUT L 208, 29.7.2006, s. 3).

[33] EGT L 352, 15.12.1987, s. 1-2. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1300/97 (EGT L 177, 5.7.1997, s. 1).

[34] EUT L 270, 21.10.2003, s. 123. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1406/2006 (EUT L 265, 26.9.2006, s. 1).

[35] Avdelning II, kapitel II i förordning (EG) nr 318/2006.

[36] EGT L 58, 28.2.2006, s. 42.

[37] EUT L 209, 11.8.2005, s. 1.

[38] EGT L 182, 3.7.1987, s. 36. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 222/88 (EGT L 28, 1.2.1988, s. 1).

[39] EGT L 351, 23.12.1997, s. 13. Förordningen senast ändrad genom anslutningsakten.

[40] EGT L 316, 9.12.1994, s. 2.

[41] EGT L 201, 31.7.1990, s. 7. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2583/2001 (EGT L 345, 29.12.2001, s. 6).

[42] EGT L 281, 1.11.1975, s. 18. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 3290/94 (EGT L 349, 31.12.1994, s. 105).

[43] EUT L 214, 4.8.2006, s. 7.

[44] EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. Beslutet ändrat genom beslut 2006/512/EG (EUT L 200, 22.7.2006, s. 11).

[45] EGT L 84, 31.3.1976, s. 1.

[46] EGT L 128, 24.5.1977, s. 1.

[47] EGT L 334, 28.12.1979, s. 8.

[48] EGT L 42, 16.2.1990, s. 6. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 163/94 (EGT L 24, 29.1.1994, s. 2).

[49] EGT L 119, 11.5.1990, s. 32. Förordningen ändrad genom anslutningsakten från 1994.

[50] EGT L 215, 30.7.1992, s. 80.

[51] EGT L 275, 26.10.1999, s. 4.

[52] EUT L 214, 4.8.2006, s. 1.

[53] EGT L 318, 18.12.1969, s. 15. Förordningen senast ändrad genom förordning (EEG) nr 1153/78 (EGT L 144, 31.5.1978, s. 4).

[54] EGT L 281, 1.11.1975, s. 17.

[55] EGT L 140, 5.6.1980, s. 4.

[56] EGT L 382, 31.12.1987, s. 22. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1300/97 (EGT L 177 5.7.1997, s. 1).

[57] EUT L 317, 27.11.1974, s. 21.

[58] EUT L 42, 14.2.2006, s. 1.

[59] EGT L 244, 29.9.2000, s. 27.

[60] EUT L 277, 21.10.2005, s. 1.

[61] EUT L 316, 2.12.2005, s. 1.

[62] EUT L 169, 30.6.2005, s. 1.

[63] EGT L 67, 10.3.1994, s. 89.

[64] EGT L 349, 31.12.1994, s. 53.

[65] EGT L 318, 20.12.1993, s. 18.

[66] EGT L 190, 23.7.1975, s. 36.

[67] EGT L 109, 6.5.2000, s. 29. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2003/89/EG (EUT L 308, 25.11.2003, s. 15).

[68] EGT L 250, 19.9.1984, s. 17. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2005/29/EG (EUT L 149, 11.6.2005, s. 22).

[69] EGT L 276, 6.10.1990, s. 40. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

[70] EUT L 93, 31.3.2006 , s. 1.

[71] EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.