EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 12.7.2006

KOM(2006) 373 slutlig

2006/0132 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel

(framlagt av kommissionen) {SEK(2006) 894}{SEK(2006) 914}

MOTIVERING

1. Bakgrund

- Motiv och syfte

Bekämpningsmedel är verksamma ämnen och produkter utformade för att påverka grundläggande processer i levande organismer och har därför förmågan att döda eller bekämpa skadliga organismer såsom skadegörare. Dessa produkter kan därför orsaka oönskade effekter på icke-målorganismer, människors hälsa och miljön. På grund av de särskilda omständigheter som gäller för användning av bekämpningsmedel (särskilt för växtskyddsändamål) – avsiktligt utsläppande i miljön – omfattas de av reglering i medlemsstaterna och i gemenskapen. Under årens lopp har det utvecklats ett omfattande system för bedömning av hälso- och miljörisker.

Trots gällande regelverk kan fortfarande oönskade mängder av vissa bekämpningsmedel finnas i miljön (särskilt i mark, luft och vatten), och resthalter som överskrider lagstadgade gränsvärden kan fortfarande påvisas i jordbruksprodukter. Nya vetenskapliga resultat – exempelvis förmågan hos vissa kemikalier, däribland bekämpningsmedel, att störa hormonsystemens funktion även vid låga halter – understryker de möjliga risker för människor och miljö som är förknippade med användningen av dessa ämnen.

Genom beslutet om antagandet av sjätte miljöhandlingsprogrammet bekräftade Europaparlamentet och rådet att hälso- och miljöeffekterna av bekämpningsmedel, särskilt av växtskyddsmedel, måste minskas ytterligare. De framhöll vikten av att uppnå en mer hållbar användning av bekämpningsmedel och föreslog en tvådelad strategi:

- Fullständigt genomförande och lämplig översyn av gällande lagstiftning.

- Utarbetande av en temainriktad strategi för hållbar användning av bekämpningsmedel.

I meddelandet ”En temainriktad strategi för hållbar användning av bekämpningsmedel” [KOM(2006) 372] presenterar kommissionen de olika åtgärder som kan ingå i strategin. Åtgärderna är så långt som möjligt integrerade i befintlig lagstiftning och politik. Syftet med det bifogade förslaget till direktiv är att genomföra de delar av den temainriktade strategin som kräver ny lagstiftning.

Även om termen ”bekämpningsmedel” används i alla dokument som ingår i den temainriktade strategin, är detta förslag tills vidare fokuserat på växtskyddsmedel. Det finns flera skäl till denna begränsning, däribland det faktum att växtskyddsmedel är den viktigaste gruppen bekämpningsmedel och den som har längst historia av lagstiftning. Först genom direktiv 98/8/EG infördes lagstiftning om utsläppande av biocidprodukter på marknaden, och kommissionens och medlemsstaternas erfarenheter är ännu inte tillräckligt omfattande för att ytterligare åtgärder skall kunna föreslås. Även om man i Europaparlamentets och rådets beslut om antagande av sjätte miljöhandlingsprogrammet använder termen ”bekämpningsmedel”, är det uppenbart att farhågorna i första hand gäller växtskyddsmedel. Detta understryks av artikel 7.1 femte strecksatsen, där man efterlyser ”... en betydande total minskning av riskerna och av användningen av bekämpningsmedel som är förenlig med ett tillräckligt skydd av grödor”, och av artikel 7.2 c, där direktiv 91/414/EEG anges som den tillämpliga lagstiftning som skall kompletteras med den temainriktade strategin. Därför kommer detta förslag tills vidare att inriktas på användning av växtskyddsmedel. Om det i framtiden skulle visa sig nödvändigt att anta liknande åtgärder för biocider, kommer dessa dock att integreras i strategin på lämpligt sätt.

- Allmän bakgrund

Trots de hälso- och miljörisker som är förknippade med bekämpningsmedel ger användningen flera fördelar – främst ekonomiska – särskilt för lantbrukare. Bekämpningsmedel ökar jordbrukets avkastning och jordbruksprodukternas kvalitet och minskar arbetsinsatsen. De kan medverka till att begränsa jorderosionen genom minskad markberedning, och de bidrar till en stabil tillgång på ett stort urval jordbruksprodukter till rimliga priser. Växtskyddsmedel har också en viktig funktion när det gäller att uppfylla växtskyddskrav och möjliggöra internationell handel med jordbruksprodukter. Detta är de främsta anledningarna till den omfattande användningen av bekämpningsmedel i jordbruket. Bekämpningsmedel har många användningsområden även utanför jordbrukssektorn, alltifrån skydd av trä och textilier till skydd av folkhälsan.

Politik och lagstiftning på området infördes på gemenskapsnivå först 1979 och utvecklades avsevärt under årens gång för att nå sin höjdpunkt med antagandet av direktiv 91/414/EEG om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och direktiv 98/8/EG om utsläppande av biocidprodukter på marknaden. Enligt dessa direktiv krävs att växtskyddsmedel och biocidprodukter utvärderas och godkänns innan de får släppas ut på marknaden. Trots de ökade kostnader som denna process innebär och det minskade antalet verksamma ämnen på marknaden, har den faktiska konsumtionen och användningen av bekämpningsmedel i EU inte minskat under de senaste tio åren. Procentandelen prov av livsmedel och foder som överskrider gränsvärdena för bekämpningsmedelsrester har inte heller minskat, utan håller sig runt 5 %. Dessutom påträffas vissa bekämpningsmedel allmänt i vattenmiljön i halter klart över gränsvärdena, och det finns inga tecken på någon minskning. Under de senaste femton åren har det skett stora förändringar av bekämpningsmedelsanvändningen, men i olika riktning i de olika medlemsstaterna. Samtidigt som användningen minskar i några medlemsstater, har en kraftig ökning iakttagits i andra medlemsstater. Dessa olika trender, som visar på skillnader i politisk inriktning mellan medlemsstaterna, motiverar åtgärder på gemenskapsnivå, särskilt för att harmonisera skyddsnivån för människors hälsa och miljön.

Enligt artikel 7.1 i beslut nr 1600/2002/EG om fastställande av gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram är det övergripande syftet med den temainriktade strategin att minska bekämpningsmedlens påverkan på människors hälsa och miljön och, mer allmänt, åstadkomma en mer hållbar användning av bekämpningsmedel samt en betydande total minskning av riskerna och av användningen av bekämpningsmedel som är förenlig med ett tillräckligt växtskydd.

Enligt artikel 7.2 c i beslut nr 1600/2002/EG är den temainriktade strategins särskilda mål

- att minimera de hälso- och miljörisker som användning av bekämpningsmedel innebär,

- att förbättra kontrollen av användning och spridning av bekämpningsmedel,

- att minska halterna av skadliga verksamma ämnen genom att de farligaste ämnena ersätts med säkrare (även icke-kemiska) alternativ,

- att stödja odling där mycket lite eller inget bekämpningsmedel behöver användas, bland annat genom att öka användarnas medvetenhet och främja användning av regler för god praxis och stödja diskussioner om eventuell tillämpning av finansiella styrmedel,

- att inrätta ett öppet system för att redogöra för och övervaka de framsteg som görs med att uppnå strategins mål, inklusive utarbetande av lämpliga indikatorer.

De temainriktade strategierna är nya redskap som innebär en helhetssyn på specifika frågor. Ett viktigt inslag är att föra in strategins åtgärder i befintlig politik och lagstiftning. Därför kommer nödvändiga åtgärder i första hand att vidtas inom ramen för dessa politikområden. Särskilda åtgärder för att främja jordbruk med liten användning av bekämpningsmedel har redan införts i den gemensamma jordbrukspolitiken, särskilt genom förordning (EG) nr 1698/2005 om stöd för landsbygdsutveckling. Den nyligen antagna förordning (EG) nr 396/2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i livsmedel och foder innebär en stärkning av de årliga övervakningsprogrammen. Miljöövervakning av bekämpningsmedel kommer bland annat att ingå i den övervakning som krävs enligt ramdirektivet för vatten.

Vid utarbetandet av den temainriktade strategin, särskilt i samrådsprocessen och konsekvensanalysen, har det framkommit att några av de planerade åtgärderna inte kan integreras i befintlig lagstiftning och politik. För flera av dem har det visats att lagförslag är den mest effektiva metoden för genomförande. Det bifogade direktivförslaget innehåller alla åtgärder för vilka ny lagstiftning har bedömts vara nödvändig, med två undantag:

- Insamling och rapportering av statistik om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om användning av växtskyddsmedel, för vilket kommissionen kommer att föreslå en separat förordning.

- Certifiering av utrustning för spridning av bekämpningsmedel som släpps ut på marknaden, för vilket kommissionen kommer att föreslå ett separat direktiv som kan komma att ändra direktiv 2006/42/EG av den 17 mars 2006 om maskiner och om ändring av direktiv 95/16/EG (omarbetning)[1].

Utöver dessa tre förslag kommer kommissionen att föreslå en omfattande översyn av direktiv 91/414/EEG, som bland annat kommer att innebära att två av de fem målen för den temainriktade strategin om hållbar användning av bekämpningsmedel genomförs: skärpta bestämmelser om offentlig kontroll av att villkoren för användning av växtskyddsmedel på marknads- och på användarnivå uppfylls, och bestämmelser om tillämpning av jämförande bedömning och substitutionsprincipen vid godkännande av växtskyddsmedel.

- Gällande bestämmelser

Gemenskapens regelverk om bekämpningsmedel är främst inriktat på början och slutet av dessa produkters livscykel. De viktigaste rättsakterna är

1. direktiv 91/414/EEG om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden,

2. förordning (EG) nr 396/2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung.

Målet för direktiven 91/414/EEG och 98/8/EG är att motverka risker vid källan genom en mycket omfattande riskbedömning av varje verksamt ämne och de produkter som innehåller ämnet, innan de kan godkännas för saluföring och användning. I förordning (EG) nr 396/2005 fastställs gränsvärden för rester av verksamma ämnen i jordbruksprodukter, vilket bidrar till att begränsa riskerna för konsumenter i slutet av livsmedelskedjan. Övervakningen av att gränsvärdena inte överskrids är också viktig för att det skall vara möjligt att bedöma om EU:s lantbrukare verkligen följer de instruktioner och restriktioner som gäller för godkännande av växtskyddsmedel.

En av bristerna i regelverket är att den egentliga användningsfasen, som är avgörande för att den totala risken med bekämpningsmedel skall kunna bedömas, inte behandlas tillräckligt ingående. På grund av den nuvarande lagstiftningens begränsade räckvidd kommer den inte ens efter en översyn att kunna nå de mål som sattes upp i sjätte miljöhandlingsprogrammet. Åtgärderna i den temainriktade strategin – och särskilt i detta förslag till direktiv – är därför ett försök att fylla denna lucka.

- Förenlighet med unionens politik och mål på andra områden

Förslaget är helt förenligt med det sjätte miljöhandlingsprogrammets mål och syften, såsom skydd av natur och biologisk mångfald, miljö och hälsa och livskvalitet. Det är också förenligt med Lissabonstrategin, EU:s strategi för hållbar utveckling, andra temainriktade strategier (särskilt för markskydd och marin miljö) och med EU:s politik för vattenskydd, livsmedelssäkerhet och konsumentskydd.

2. Samråd med berörda parter och konsekvensanalys

- Samråd med berörda parter

Metoder, målsektorer och deltagarnas allmänna profil

Enligt sjätte miljöhandlingsprogrammet skall de temainriktade strategierna utarbetas i en tvåstegsprocess som omfattar alla berörda parter. Genom meddelandet ”Mot en temainriktad strategi för hållbar användning av bekämpningsmedel”[2] inledde kommissionen en omfattande samrådsprocess.

I meddelandet påminde man om bristerna i det nuvarande regelverket i fråga om användningsfasen i livscykeln för växtskyddsmedel. Meddelandet innehöll omfattande bakgrundsinformation om fördelar och risker med användningen av bekämpningsmedel och en förteckning över viktiga frågor som måste lösas. Där behandlades möjliga åtgärder för att vända negativa trender och mer specifikt ta upp användningsfasen.

Samrådet omfattade Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och allmänheten (via Internet). Mer än 150 svar kom in. Dessutom anordnade kommissionen en konferens för berörda parter i november 2002 med mer än 200 deltagare från alla berörda parter, t.ex. bekämpningsmedelsindustrin, lantbruksorganisationer, myndigheter, konsument- och miljöorganisationer.

Ytterligare samråd skedde genom kommissionens deltagande i många externa konferenser om särskilda frågor (t.ex. jämförande bedömning/substitution, spridningsutrustning, konceptet integrerat växtskydd) och särskilda möten anordnade av kommissionen (t.ex. om flygbesprutning). I en avslutande samrådsetapp inledde kommissionen ytterligare ett Internetsamråd via ”Your voice in Europe” om de åtgärder som skulle ingå i det bifogade direktivförslaget.

Sammanfattning av svaren och av hur de har beaktats

Målen och många av de möjliga åtgärder som skisserades i kapitel VI i meddelandet från 2002 fick ett brett stöd av de berörda parter och institutioner som deltog i samrådet. Alla synpunkter är tillgängliga påhttp://europa.eu.int/comm/environment/ppps/1st_step_consul.htm.

Dokument och rapporter från samrådet med berörda parter finns på http://europa.eu.int/comm/environment/ppps/1st_step_conf.htm.

En mer detaljerad sammanfattning av samrådsprocessen och dess resultat finns i den konsekvensanalys som läggs fram tillsammans med detta förslag till direktiv. Alla bidrag har beaktats fullt ut i utarbetandet av de olika inslagen i den temainriktade strategin, inbegripet det bifogade direktivförslaget och konsekvensanalysen.

Ett öppet samråd genomfördes på Internet mellan 17 mars 2005 och 12 maj 2005. Kommissionen fick in nästan 1 800 svar. Resultaten finns på http://europa.eu.int/comm/environment/ppps/pdf/stats_consult.pdf.

- Extern experthjälp

Berörda fackområden/berörd sakkunskap

Jordbruk, växtskydd, maskinutrustning och teknik (spridningsutrustning, särskilt sprutor och tillhörande utrustning), flygbesprutning, analys av ekonomiska, sociala och ekologiska effekter.

Metoder

Bilaterala samråd med berörda parter, anordnande av möten, deltagande i konferenser, undersökning genomförd av konsult.

Viktigare organisationer och experter som rådfrågats

Medlemsstaternas myndigheter, bekämpningsmedelsindustrin, lantbruksorganisationer, universitet och högskolor, europeiska standardiseringsorganisationen (CEN), miljöorganisationer.

Sammanfattning av inkomna synpunkter och hur de beaktats

De inkomna synpunkterna bekräftade att det behövs ytterligare åtgärder för flygbesprutning, standardisering och regelbunden inspektion av utrustning för spridning av bekämpningsmedel, indikatorer samt insamling och omhändertagande av tomma förpackningar, och sådana krav har inarbetats i direktivförslaget.

Offentliggörande av experternas synpunkter

Liksom alla andra bidrag från samrådet har experternas synpunkter gjorts tillgängliga på kommissionens webbplats påhttp://europa.eu.int/comm/environment/ppps/2nd_step_tech.htm.

- Konsekvensanalys

För var och en av de åtgärder som föreslås i direktivförslaget har mellan tre och fem alternativ från frivilliga till bindande åtgärder undersökts med avseende på ekonomiska, sociala och miljömässiga effekter på olika berörda parter och myndigheter.

Dessutom har ett nollalternativ använts som referens för att bedöma förväntade kostnader och vinster med de föreslagna åtgärderna.

Kommissionen har gjort en konsekvensanalys, och analysrapporten läggs fram som ett arbetsdokument från kommissionen samtidigt med detta förslag. Det finns också påhttp://ec.europa.eu/environment/ppps/2nd_step_study.htm.

3. Rättsliga aspekter

- Sammanfattning av den föreslagna åtgärden

Förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv kommer att genomföra de bestämmelser i den temainriktade strategin som inte kan inarbetas i befintlig lagstiftning eller politik, med undantag för insamling av statistisk information om utsläppande på marknaden och användning av växtskyddsmedel. Det föreslagna direktivet kommer att innehålla regler om följande:

- Upprättande av nationella handlingsplaner för att fastställa mål för minskning av faror, risker och beroendet av kemisk bekämpning för växtskydd. Handlingsplanerna skall tillåta den flexibilitet som krävs för att anpassa åtgärderna till särskilda förhållanden i medlemsstaterna.

- Berörda parters medverkan i upprättande, genomförande och anpassning av nationella handlingsplaner.

- Uppbyggnad av ett system för utbildning och information till distributörer och yrkesmässiga användare av bekämpningsmedel för att säkerställa att de är fullt medvetna om riskerna. Bättre information till allmänheten genom informationskampanjer, information som lämnas via detaljhandlare och andra lämpliga åtgärder.

- Regelbunden inspektion av spridningsutrustning för att minska negativa effekter av bekämpningsmedel på människors hälsa (särskilt exponering av operatörer) och miljön under spridning.

- Förbud mot flygbesprutning med möjlighet till undantag, för att begränsa riskerna för betydande negativa hälso- och miljöeffekter, särskilt genom vindavdrift.

- Särskilda åtgärder för att skydda vattenmiljön från att förorenas av bekämpningsmedel.

- Fastställande av områden med kraftigt minskad eller ingen användning av bekämpningsmedel i överensstämmelse med åtgärder som vidtagits enligt annan lagstiftning (ramdirektivet för vatten, fågeldirektivet, habitatdirektivet m.fl.) eller för att skydda känsliga grupper.

- Hantering och lagring av bekämpningsmedel samt deras förpackningar och rester.

- Utveckling av standarder på gemenskapsnivå för integrerat växtskydd och skapande av alla nödvändiga förutsättningar för tillämpning av integrerat växtskydd.

- Lämpliga harmoniserade indikatorer för att mäta framsteg i fråga om riskreduktion.

- Upprättande av ett system för informationsutbyte för löpande utveckling och förbättring av lämplig vägledning, bästa praxis och rekommendationer.

- Rättslig grund

Artikel 175.1 i EG-fördraget är lämplig rättslig grund.

- Subsidiaritetsprincipen

Subsidiaritetsprincipen är tillämplig i den mån förslaget inte omfattas av gemenskapens exklusiva behörighet.

Medlemsstaterna kan av följande skäl inte i tillräcklig utsträckning själva uppnå målen för förslaget:

Några medlemsstater har redan beslutat om åtgärder som (helt eller delvis) omfattar de förslag som ingår i direktivet. Andra har ännu inte vidtagit några åtgärder. Detta skapar ett läge där det inte råder lika villkor för lantbrukare respektive bekämpningsmedelsindustrin, vilket kan innebära illojal konkurrens för ekonomiska aktörer i olika medlemsstater. Det finns inte heller någon enhetlig miljö- och hälsoskyddsnivå inom gemenskapen, och användningen av bekämpningsmedel visar olika trender i olika medlemsstater.

Genom att gemenskapen vidtar åtgärder kommer det att bli lättare att uppnå målen för förslaget och detta av följande skäl:

Endast genom gemenskapsåtgärder kan det nuvarande heterogena läget i medlemsstaterna förbättras genom införande av harmoniserade krav och en enhetlig miljö- och hälsoskyddsnivå och genom förverkligande av den inre marknaden för spridningsutrustning.

Utsläppande av bekämpningsmedel på marknaden är redan harmoniserat genom gemenskapslagstiftning. Samma sak bör därför gälla andra aspekter av bekämpningsmedelspolitiken. För närvarande utvecklar medlemsstaterna sin nationella politik i olika riktningar och med varierande stränghet och ambitionsnivå.

Endast gemenskapen kan fastställa enhetliga krav och mål som skall nås i alla medlemsstater. Om detta inte sker kommer den nuvarande situationen med varierande skyldigheter för ekonomiska aktörer att kvarstå. Det löpande informationsutbyte mellan medlemsstaterna och kommissionen som förutses i förslaget kommer att göra det möjligt att utarbeta lämplig vägledning, bästa praxis och rekommendationer med beaktande av vetenskapliga och tekniska framsteg. Ytterligare information kommer att samlas in genom de övervaknings- och kontrollprogram som föreskrivs i andra direktiv och förordningar som berörs av den temainriktade strategin. Detta kan inte uppnås av medlemsstaterna själva.

Förslaget är därför förenligt med subsidiaritetsprincipen.

- Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl:

Genom det föreslagna direktivet skapas ett rättslig ram med grundläggande krav och mål. Medlemsstaterna har fortfarande en betydande flexibilitet när det gäller att fastställa detaljerna i de nödvändiga tillämpningsåtgärder som lämpar sig för deras geografiska förhållanden, jordbruk och klimat. Kommissionen har för avsikt att inrätta en särskild expertgrupp, med deltagare från medlemsstaterna och alla andra berörda parter, för att regelbundet utvärdera rapporterad information och uppgifter och utarbeta lämplig vägledning och rekommendationer. Denna expertgrupp för den temainriktade strategin för hållbar användning av bekämpningsmedel (nedan kallad ”expertgruppen”) kommer i ett senare skede att inrättas formellt genom ett beslut av kommissionen. Vid behov kommer kommissionen att anta ändringar av bilagorna till det föreslagna direktivet genom ett föreskrivande förfarande inom ramen för ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa som inrättats enligt artikel 58 i förordning (EG) nr 178/2002.

Den ingående analys av ekonomiska, sociala och ekologiska effekter (även administrativa bördor) som har utförts för alla åtgärder har gjort att kommissionen har kunnat identifiera de alternativ som innebär lägsta kostnad för alla berörda parter, och totalt sett är dessa kostnader lägre än de förväntade vinsterna.

- Val av regleringsform

Den föreslagna regleringsformen är ett ramdirektiv.

Övriga regleringsformer skulle vara olämpliga av följande skäl:

En förordning eller ett direktiv med mycket detaljerade regler skulle inte vara lämpligt eftersom utgångspunkten för varje fråga skiljer sig mycket mellan medlemsstaterna, t.ex. jordbrukssektorns struktur, klimat och geografiska förhållanden, gällande nationella lagar och program. Å andra sidan skulle enkla rekommendationer inte vara effektiva för att nå de avsedda målen eftersom de inte kan genomdrivas. I de fall det bedöms vara möjligt (t.ex. insamling av tomma förpackningar) ger direktivet berörda parter möjlighet att tillämpa självreglering.

4. Budgetkonsekvenser

Enligt förslaget skall en permanent tjänst vid kommissionen inrättas för att administrera och samordna strategin och organisera alla expertgruppens möten om framtagande av vägledning, ytterligare åtgärder samt beräkning och rapportering av indikatorer. Ytterligare utgifter som rör verksamheter enligt detta direktiv kommer att täckas av det finansiella instrumentet för miljön (Life+ för perioden 2007–2013). Inga ytterligare medel begärs.

5. Övriga upplysningar

- Simulering, pilotfas och övergångsperiod

Enligt förslaget gäller ingen övergångsperiod för direktivet.

- Översyn/ändring/tidsbegränsning

Förslaget innehåller en bestämmelse om översyn.

- Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)

Förslaget gäller en EES-fråga, och bör därför gälla även för EES.

- Närmare redogörelse för förslaget

I artikel 1 anges direktivets syfte.

I artikel 2 anges direktivets tillämpningsområde.

I artikel 3 fastställs de definitioner som anses vara nödvändiga för detta direktivs syften.

Enligt artikel 4 skall medlemsstaterna upprätta nationella handlingsplaner för att identifiera grödor, aktiviteter och områden för vilka riskerna är oroande och prioriterade att åtgärda. Planerna skall innehålla mål och tidtabeller för genomförandet. Erfarenheter från flera medlemsstater har visat att samlade handlingsplaner är det bästa verktyget för att nå de avsedda målen. Mot bakgrund av de mycket olika situationer som råder i de olika medlemsstaterna, och i linje med subsidiaritetsprincipen, skall de nationella handlingsplanerna antas på nationell eller regional nivå. Vid upprättande och ändring av nationella handlingsplaner skall allmänheten i god tid ges reella möjligheter att delta i processen, i enlighet med andan i direktiv 2003/35/EG om åtgärder för allmänhetens deltagande i utarbetandet av vissa planer och program avseende miljön[3]. Detta är betydelsefullt för att säkerställa ett framgångsrikt och effektivt genomförande. Medlemsstaterna måste se till att handlingsplanerna är förenliga med andra relevanta planer som kan påverka användningen av bekämpningsmedel, exempelvis förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt och landsbygdsutvecklingsplaner.

Enligt artikel 5 skall medlemsstaterna upprätta system för utbildning av distributörer och yrkesmässiga användare av bekämpningsmedel för att se till att de är fullt medvetna om riskerna. Genomgången utbildning, styrkt genom intyg, bör inte vara en nödvändig förutsättning för etablering eller anställning av yrkesmässiga användare av bekämpningsmedel. Medlemsstaterna får själva utforma förfaranden och administrativa bestämmelser, men i bilaga I anges vilka ämnen som måste tas upp i utbildningsprogrammen.

Enligt artikel 6 skall medlemsstaterna se till att det hos distributörer som säljer giftiga eller mycket giftiga bekämpningsmedel finns minst en anställd person tillgänglig för att ge information till kunder, och att endast de yrkesmässiga användare som uppfyller de nödvändiga kraven får tillgång till bekämpningsmedel. Medlemsstaterna åläggs att införa bestämmelser om att endast särskilt godkända produkter skall kunna köpas av icke yrkesmässiga användare, eftersom dessa inte är lika medvetna om risker som yrkesmässiga användare.

Enligt artikel 7 skall medlemsstaterna stödja informationsprogram och underlätta allmänhetens tillgång till information om bekämpningsmedel och deras alternativ för att ge icke yrkesmässiga användare kunskap om risker, faror och försiktighetsåtgärder.

Enligt artikel 8 skall medlemsstaterna inrätta ett system för regelbunden teknisk inspektion och underhåll av spridningsutrustning i bruk. Väl underhållen och korrekt fungerande spridningsutrustning är avgörande för att en konstant hög skyddsnivå för hälsa (särskilt för operatörer) och miljö skall kunna upprätthållas vid spridning av bekämpningsmedel. För att säkerställa att de tekniska inspektionerna håller samma nivå i hela gemenskapen skall gemensamma och harmoniserade standarder användas, baserade på de grundläggande krav som anges i bilaga II. De organisatoriska aspekterna (offentliga eller privata inspektionssystem, kvalitetskontroll av inspektionsorgan, inspektionsfrekvens, finansieringsaspekter m.m.) överlåts åt medlemsstaterna som skall rapportera till kommissionen.

Enligt artikel 9 skall medlemsstaterna införa förbud mot flygbesprutning, med möjlighet att medge undantag. Flygbesprutning bör förbjudas på grund av den stora risken för negativa hälso- och miljöeffekter genom vindavdrift. Undantag kan medges om flygbesprutning innebär klara fördelar och miljövinster jämfört med andra spridningsmetoder eller om det saknas lämpliga alternativ. Närmare krav för undantag kommer att beslutas av respektive medlemsstat som skall rapportera om dessa till kommissionen.

Enligt artikel 10 skall medlemsstaterna ålägga lantbrukare och andra yrkesmässiga användare av bekämpningsmedel att vidta särskilda åtgärder för att skydda vattenmiljön, t.ex. buffertzoner och häckar längs vattendrag eller andra lämpliga åtgärder för att begränsa avdrift.

Enligt artikel 11 skall medlemsstaterna utse områden med kraftigt minskad eller ingen användning av bekämpningsmedel i överensstämmelse med åtgärder som vidtas enligt annan lagstiftning (ramdirektivet för vatten, fågeldirektivet, habitatdirektivet m.fl.). Sådana områden skall också utses om det behövs för att skydda särskilt känsliga grupper, t.ex. barn. Medlemsstaterna skall rapportera om de åtgärder de vidtar för att utarbeta vägledning, kriterier för urval av områden och bästa praxis.

Enligt artikel 12 skall medlemsstaterna besluta om åtgärder för att motverka utsläpp från punktkällor, särskilt vid blandning, påfyllning och rengöring. De skall också vidta åtgärder för att undvika att farliga hanteringsmoment utförs av icke yrkesmässiga användare. Informationsutbyte mellan medlemsstaterna om nationella initiativ och om de framsteg som gjorts kommer att organiseras genom rapportering, med deltagande även av berörda parter som är särskilt aktiva på detta område.

Enligt artikel 13 skall medlemsstaterna vidta de åtgärder som behövs för att skapa nödvändiga förutsättningar för tillämpning av integrerat växtskydd. Allmänna standarder för integrerat växtskydd skall utarbetas och bli bindande från och med 2014. Särskilda gemenskapsstandarder för integrerat växtskydd skall utarbetas för vissa grödor, men tillämpningen skall vara frivillig. Medlemsstaterna skall rapportera om de åtgärder de vidtar för att skapa förutsättningar för tillämpning av integrerat växtskydd för att säkerställa att de allmänna standarderna för integrerat växtskydd tillämpas och för att uppmuntra användare av bekämpningsmedel att tillämpa grödspecifika standarder.

Enligt artikel 14 kommer medlemsstaterna att åläggas att samla in och rapportera statistiska uppgifter om utsläppande av bekämpningsmedel på marknaden och om deras användning – närmare bestämmelser föreslås i förordningen om statistik över växtskyddsmedel. Uppgifterna kommer att ligga till grund för beräkning av lämpliga riskindikatorer som behövs för att övervaka framstegen när det gäller att minska den totala risk som användningen av bekämpningsmedel innebär. Arbetet med att ta fram harmoniserade riskindikatorer pågår. När arbetet är avslutat kommer en gemensam uppsättning riskindikatorer slutligen att fastställas av kommissionen och medlemsstaterna. Fram till dess kan medlemsstaterna fortsätta att använda sina nuvarande indikatorer. Kommissionen skall utarbeta rapporter med analyser av trenderna för de indikatorer som rapporteras av medlemsstaterna. Syftet är att utvärdera vilka effekter detta direktiv och andra åtgärder i den temainriktade strategin får när det gäller att minska de totala riskerna.

Enligt artikel 15 skall kommissionen regelbundet rapportera till Europaparlamentet och rådet, på grundval av medlemsstaternas rapporter om de åtgärder de antar för att uppnå målen för detta ramdirektiv.

Artiklarna 16–22 innehåller standardbestämmelser om kommittéförfaranden, standardisering, påföljder och ikraftträdande.

Bilagor

Bilagorna innehåller uppgifter om olika åtgärder som medlemsstaterna skall vidta i enlighet med artiklarna i direktivet. Bilagorna kan ändras i enlighet med artikel 18, mot bakgrund av erfarenheter och behov som framkommer genom systemet för informationsutbyte och i överläggningar inom expertgruppen.

I bilaga I anges de aspekter som skall tas upp i utbildningsprogrammen.

I bilaga II anges de grundläggande kraven för inspektioner och kontroller av underhåll som skall utföras för spridningsutrustning i bruk.

2006/0132 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 175.1,

med beaktande av kommissionens förslag[4],

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[5],

med beaktande av Regionkommitténs yttrande[6],

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget, och

av följande skäl:

(1) I överensstämmelse med artiklarna 2 och 7 i Europaparlamentets och rådets beslut nr 1600/2002/EG av den 22 juli 2002 om fastställande av gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram[7] bör det upprättas en gemensam rättslig ram för att få till stånd en hållbar användning av bekämpningsmedel.

(2) De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv bör komplettera och inte påverka åtgärder enligt annan närliggande gemenskapslagstiftning, särskilt förordning (EG) nr […] om växtskyddsmedel[8], Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område[9] och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 av den 23 februari 2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung och om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG[10].

(3) För att underlätta genomförandet av detta direktiv bör medlemsstaterna använda nationella handlingsplaner i syfte att fastställa mål för minskning av risker, inbegripet faror, och beroendet av bekämpningsmedelsanvändning och främja icke-kemiska växtskyddsalternativ. De nationella handlingsplanerna kan samordnas med genomförandeplaner enligt annan närliggande gemenskapslagstiftning och användas för att gruppera samman mål som skall nås enligt annan gemenskapslagstiftning om bekämpningsmedel.

(4) Informationsutbytet om de mål och åtgärder som medlemsstaterna fastställer i sina nationella handlingsplaner är en mycket viktig faktor för att nå målen för detta direktiv. Därför bör medlemsstaterna uppmanas att regelbundet lämna rapporter till kommissionen och övriga medlemsstater, särskilt om genomförandet och resultatet av nationella handlingsplaner och gjorda erfarenheter.

(5) Det bör föreskrivas att utarbetande och ändring av nationella handlingsplaner skall ske i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG av den 26 maj 2003 om åtgärder för allmänhetens deltagande i utarbetandet av vissa planer och program avseende miljön och om ändring, med avseende på allmänhetens deltagande och rätt till rättslig prövning, av rådets direktiv 85/337/EEG och 96/61/EG[11].

(6) Det är önskvärt att medlemsstaterna inrättar system för utbildning av distributörer, rådgivare och yrkesmässiga användare av bekämpningsmedel så att de som använder eller kommer att använda bekämpningsmedel är fullt medvetna om möjliga hälso- och miljörisker och om lämpliga åtgärder för att minska riskerna så mycket som möjligt. Utbildningar för yrkesmässiga användare kan samordnas med utbildningar som anordnas inom ramen för rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)[12].

(7) Allmänheten bör få bättre kunskaper om de möjliga risker som är förknippade med användning av bekämpningsmedel. Detta bör ske genom informationskampanjer, information som lämnas via detaljhandlare och andra lämpliga åtgärder.

(8) Det kan bli nödvändigt att fastställa minimikrav för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen i samband med hantering och spridning av bekämpningsmedel, omfattande de risker som uppstår genom arbetares exponering för dessa produkter samt allmänna och särskilda förebyggande åtgärder för att minska riskerna. Detta omfattas av rådets direktiv 98/24/EG av den 7 april 1998 om skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet mot risker som har samband med kemiska agenser i arbetet[13] och Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/37/EG av den 29 april 2004 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener eller mutagena ämnen i arbetet[14].

(9) I Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42/EG av den 17 maj 2006 om maskiner och om ändring av direktiv 95/16/EG (omarbetning)[15] anges regler för utsläppande av utrustning för spridning av bekämpningsmedel på marknaden som säkerställer att miljökrav uppfylls. För att ytterligare minska de negativa hälso- och miljöeffekter av bekämpningsmedel som sådan utrustning ger upphov till, bör införas system för regelbunden teknisk inspektion av utrustning för spridning av bekämpningsmedel som redan är i bruk.

(10) Flygbesprutning av bekämpningsmedel kan ge betydande negativ påverkan på människors hälsa och på miljön, särskilt genom vindavdrift. Det bör därför införas ett generellt förbud mot flygbesprutning, med möjlighet att medge undantag om det innebär klara fördelar och ger miljövinster jämfört med andra spridningsmetoder eller om lämpliga alternativ saknas.

(11) Vattenmiljön är särskilt känslig för bekämpningsmedel. Det är därför nödvändigt att ägna särskild uppmärksamhet åt att undvika förorening av ytvatten och grundvatten genom lämpliga åtgärder, exempelvis att skapa buffertzoner eller plantera häckar längs ytvatten för att minska vattnets exponering för vindavdrift. Buffertzonernas omfattning bör bland annat avgöras av markförhållanden, klimat, vattendragets storlek och det aktuella områdets jordbruksförhållanden. Användning av bekämpningsmedel i områden som används som dricksvattentäkt, på eller längs transportleder, t.ex. järnvägslinjer, på hårdgjorda eller mycket genomsläppliga ytor kan leda till högre risker för förorening av vattenmiljön. I sådana områden bör därför användning av bekämpningsmedel begränsas så långt som möjligt, eller eventuellt undvikas helt.

(12) Användning av bekämpningsmedel kan vara särskilt farlig i mycket känsliga områden, exempelvis Natura 2000-områden som är skyddade enligt rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar[16] och rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter[17]. På andra platser, exempelvis allmänna parker, sportanläggningar och lekplatser för barn, innebär det stora risker om allmänheten exponeras för bekämpningsmedel. Användning av bekämpningsmedel i dessa områden bör därför begränsas så långt som möjligt, eller eventuellt undvikas helt.

(13) Hantering av bekämpningsmedel (inbegripet utspädning och blandning av kemikalier och rengöring av spridningsutrustning efter användning) och omhändertagande av kvarvarande sprutvätska, tomma förpackningar och oanvända bekämpningsmedel innebär särskilt stora risker för oönskad exponering av människor och miljön. Det bör därför införas särskilda åtgärder för dessa aktiviteter som komplement till de åtgärder som anges i artiklarna 4 och 8 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/12/EG av den 5 april 2006 om avfall[18] och i artiklarna 2 och 5 i rådets direktiv 91/689/EEG av den 12 december 1991 om farligt avfall[19]. Dessa särskilda åtgärder bör också omfatta icke yrkesmässiga användare, eftersom risken för olämplig hantering är stor i denna grupp på grund av bristande kunskap.

(14) Om alla lantbrukare tillämpar allmänna standarder för integrerat växtskydd skulle det leda till en mer riktad användning av alla tillgängliga bekämpningsmetoder, däribland bekämpningsmedel. Detta skulle därför bidra till att ytterligare minska riskerna för människors hälsa och för miljön. Medlemsstaterna bör främja jordbruk med liten användning av bekämpningsmedel, särskilt integrerat växtskydd, och skapa nödvändiga förutsättningar för tillämpning av integrerat växtskydd. Medlemsstaterna bör också uppmuntra användning av grödspecifika standarder för integrerat växtskydd.

(15) Det är nödvändigt att mäta de framsteg som görs när det gäller att minska de risker och negativa effekter som bekämpningsmedelsanvändningen innebär för människors hälsa och för miljön. De harmoniserade riskindikatorer som behövs för detta kommer att fastställas på gemenskapsnivå. Medlemsstaterna bör använda dessa indikatorer för riskhantering på nationell nivå och för rapportering, och kommissionen bör beräkna indikatorer för att utvärdera framsteg på gemenskapsnivå. Fram till dess att gemensamma indikatorer blir tillgängliga bör medlemsstaterna ha rätt att använda nationella indikatorer.

(16) Medlemsstaterna bör fastställa regler om de påföljder som skall tillämpas vid överträdelser av bestämmelserna i detta direktiv och se till att bestämmelserna genomförs. Påföljderna bör vara effektiva, proportionella och avskräckande.

(17) Eftersom målen för detta direktiv, nämligen att skydda människors hälsa och miljön från möjliga risker förknippade med användning av bekämpningsmedel, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och därför, på grund av åtgärdens omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(18) Detta direktiv står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som bland annat fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Syftet är framför allt att främja att en hög nivå i fråga om miljöskydd och förbättring av miljöns kvalitet integreras i unionens politik i enlighet med principen om hållbar utveckling i artikel 37 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(19) De åtgärder som krävs för att genomföra detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter[20].

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Kapitel I

Allmänna bestämmelser

Artikel 1Syfte

Genom detta direktiv upprättas en ram för att uppnå en mer hållbar användning av bekämpningsmedel genom att de risker och effekter som användningen av bekämpningsmedel innebär för människors hälsa och på miljön minskas på ett sätt som är förenligt med ett tillräckligt växtskydd.

Artikel 2Tillämpningsområde

1. Detta direktiv skall tillämpas på bekämpningsmedel i form av växtskyddsmedel enligt definitionen i förordning (EG) nr […] om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden.

2. Detta direktiv skall tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av annan närliggande gemenskapslagstiftning.

Artikel 3Definitioner

I detta direktiv gäller följande definitioner:

a) användning : alla arbetsmoment som utförs med ett bekämpningsmedel, t.ex. lagring, hantering, utspädning, blandning och spridning.

b) yrkesmässig användare : en fysisk eller juridisk person som använder bekämpningsmedel i sin yrkesmässiga verksamhet, inbegripet operatörer, tekniker, arbetsgivare, egenföretagare både inom och utanför jordbrukssektorn.

c) distributör : en fysisk eller juridisk person som gör ett bekämpningsmedel tillgängligt på marknaden, inbegripet grossister, detaljhandlare, säljare och leverantörer.

d) rådgivare : en fysisk eller juridisk person som ger råd om användningen av bekämpningsmedel, inbegripet privata rådgivningsföretag, handelsagenter, livsmedelsproducenter och detaljhandlare om tillämpligt.

e) utrustning för spridning av bekämpningsmedel : en apparat som är särskilt utformad för spridning av bekämpningsmedel eller produkter som innehåller bekämpningsmedel.

f) tillbehör för spridning av bekämpningsmedel : anordningar som kan monteras på utrustning för spridning av bekämpningsmedel och som är nödvändiga för att den skall fungera väl, t.ex. munstycken, manometrar, filter, silar och anordningar för tankrengöring.

g) flygbesprutning : all spridning av bekämpningsmedel med flygplan eller helikopter.

h) integrerat växtskydd : integrerat växtskydd enligt definitionen i förordning (EG) nr […].

i) riskindikator : en parameter som kan användas för att bedöma effekter av bekämpningsmedelsanvändning på människors hälsa och på miljön.

Artikel 4Nationella handlingsplaner för att minska risker och beroendet av bekämpningsmedel

1. Medlemsstaterna skall anta nationella handlingsplaner för att fastställa mål, åtgärder och tidtabeller för minskning av risker, inbegripet faror, och beroendet av bekämpningsmedel.

När medlemsstaterna upprättar och ändrar sina nationella handlingsplaner skall de ta hänsyn till de planerade åtgärdernas sociala, ekonomiska och miljömässiga effekter.

2. Medlemsstaterna skall inom tre år efter det att detta direktiv har trätt i kraft meddela sina nationella handlingsplaner till kommissionen och övriga medlemsstater.

De nationella handlingsplanerna skall ses över minst vart femte år och alla ändringar av de nationella handlingsplanerna skall utan onödigt dröjsmål rapporteras till kommissionen.

3. Kommissionen skall göra all relevant information som meddelas i enlighet med punkt 2 tillgänglig för tredjeländer.

4. De bestämmelser om allmänhetens deltagande som anges i artikel 2 i direktiv 2003/35/EG skall tillämpas vid utarbetande och ändring av de nationella handlingsplanerna.

Kapitel II

Utbildning, informationsprogram och försäljning av bekämpningsmedel

Artikel 5Utbildning

1. Medlemsstaterna skall se till att alla yrkesmässiga användare, distributörer och rådgivare har tillgång till lämplig utbildning.

Utbildningen skall vara utformad på ett sådant sätt att den ger tillräcklig kunskap om de ämnen som anges i bilaga I.

2. Medlemsstaterna skall, inom två år från den dag som avses i artikel 20.1, införa system för intyg som gör det möjligt att styrka deltagande i en hel utbildningsomgång omfattande minst de ämnen som anges i bilaga I.

3. Kommissionen får, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 18.3, ändra bilaga I för att anpassa den till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen.

Artikel 6 Krav för försäljning av bekämpningsmedel

1. Medlemsstaterna skall se till att distributörer som säljer bekämpningsmedel klassificerade som mycket giftiga enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/45/EG[21] har minst en anställd person som har ett intyg enligt artikel 5.2 och som är närvarande och tillgänglig på försäljningsstället för att ge kunder information om användning av bekämpningsmedel.

2. Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som behövs för att säkerställa att försäljning av bekämpningsmedel som inte är godkända för icke yrkesmässig användning endast sker till yrkesmässiga användare som har ett intyg enligt artikel 5.2.

3. Medlemsstaterna skall ålägga distributörer som släpper ut bekämpningsmedel för icke yrkesmässig användning på marknaden att lämna allmän information om riskerna med bekämpningsmedelsanvändning, särskilt om faror, exponering, korrekt lagring, hantering och spridning samt bortskaffande.

De åtgärder som anges i punkterna 1 och 2 skall fastställas inom fyra år från den dag som avses i artikel 20.1.

Artikel 7Informationsprogram

Medlemsstaterna skall stödja informationsprogram riktade till allmänheten och underlätta allmänhetens tillgång till information om bekämpningsmedel, särskilt när det gäller hälso- och miljöeffekter och icke-kemiska alternativ.

Kapitel III

Utrustning för spridning av bekämpningsmedel

Artikel 8Inspektion av utrustning i bruk

1. Medlemsstaterna skall se till att utrustning och tillbehör för spridning av bekämpningsmedel i yrkesmässig användning inspekteras med jämna mellanrum.

Medlemsstaterna skall i detta syfte införa system för intyg som gör det möjligt att styrka inspektioner.

2. Vid inspektionerna skall det kontrolleras att utrustning och tillbehör för spridning av bekämpningsmedel används i enlighet med de grundläggande hälso-, säkerhets- och miljökrav som anges i bilaga II.

Utrustning och tillbehör för spridning av bekämpningsmedel som uppfyller de harmoniserade standarder som utarbetas enligt artikel 17.1 skall antas uppfylla de grundläggande hälso-, säkerhets- och miljökrav som ingår i en sådan harmoniserad standard.

3. Medlemsstaterna skall, inom fem år från den dag som avses i artikel 20.1, se till att all utrustning och alla tillbehör för spridning av bekämpningsmedel för yrkesmässig användning har inspekterats vid minst ett tillfälle, och att endast utrustning och tillbehör för spridning av bekämpningsmedel som har klarat inspektionen är i yrkesmässig användning.

4. Medlemsstaterna skall utse organ med ansvar för att utföra inspektionerna och skall informera kommissionen om detta.

5. Kommissionen får, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 18.3, ändra bilaga I för att anpassa den till den tekniska utvecklingen.

Kapitel IV

Särskilda metoder och användningar

Artikel 9Flygbesprutning

1. Medlemsstaterna skall förbjuda flygbesprutning, om inte annat följer av punkterna 2–6.

2. Medlemsstaterna skall fastställa och offentliggöra för vilka grödor och områden, samt på vilka särskilda villkor för spridning, flygbesprutning kan tillåtas genom undantag från punkt 1.

3. Medlemsstaterna skall utse de myndigheter som är behöriga att medge undantag och skall informera kommissionen om detta.

4. Undantag får medges endast om följande villkor är uppfyllda:

3. Det får inte finnas några lämpliga alternativ, eller också skall det innebära klara fördelar i form av minskad påverkan på hälsa och miljö jämfört med markbaserad spridning av bekämpningsmedel.

4. De bekämpningsmedel som används skall vara uttryckligen tillåtna för flygbesprutning.

5. Den operatör som utför flygbesprutningen skall ha ett intyg enligt artikel 5.2.

I tillståndet skall anges vilka åtgärder som är nödvändiga för att varna boende och andra närvarande personer och för att skydda miljön i närheten av det besprutade området.

5. En yrkesmässig användare som vill sprida bekämpningsmedel genom flygbesprutning skall lämna in en begäran till den behöriga myndigheten tillsammans med uppgifter som styrker att de villkor som anges i punkt 4 är uppfyllda.

6. De behöriga myndigheterna skall föra register över de undantag som medges.

Artikel 10Särskilda åtgärder för att skydda vattenmiljön

1. Medlemsstaterna skall, om bekämpningsmedel används i närheten av vatten, se till att företräde ges åt

6. produkter som inte är farliga för vattenmiljön,

7. mest effektiv spridningsteknik, inbegripet spridningsutrustning med låg avdrift.

2. Medlemsstaterna skall se till att tillräckliga buffertzoner, där bekämpningsmedel inte får spridas eller lagras, inrättas på åkrar intill vattendrag, särskilt vid skyddsområden för dricksvattentäkter inrättade i enlighet med artikel 7.3 i direktiv 2000/60/EG.

Buffertzonernas omfattning skall fastställas på grundval av riskerna för förorening och det aktuella områdets jordbruksförhållanden.

3. Medlemsstaterna skall se till att lämpliga åtgärder vidtas för att begränsa vindavdrift av bekämpningsmedel, åtminstone i högväxande grödor, inbegripet odlingar av frukt, vin och humle, i direkt anslutning till ett vattendrag.

4. Medlemsstaterna skall se till att spridning av bekämpningsmedel begränsas så långt som möjligt eller eventuellt undviks helt på och längs vägar, järnvägslinjer, mycket genomsläppliga ytor och annan infrastruktur nära ytvatten eller grundvatten, och på hårdgjorda ytor med hög risk för avrinning till ytvatten eller avloppssystem.

Artikel 11Minskad användning av bekämpningsmedel i känsliga områden

Medlemsstaterna skall, med hänsyn tagen till nödvändiga krav för hygien och allmän säkerhet, se till att följande åtgärder vidtas:

8. Användning av bekämpningsmedel skall förbjudas eller begränsas till det absolut nödvändiga i områden som används av allmänheten eller av känsliga befolkningsgrupper, åtminstone parker, offentliga trädgårdar, sportanläggningar och lekplatser.

9. Användning av bekämpningsmedel skall förbjudas eller begränsas i särskilda bevarandeområden och andra områden som utsetts i syfte att fastställa nödvändiga bevarandeåtgärder enligt artiklarna 3 och 4 i direktiv 79/409/EEG och artiklarna 6, 10 och 12 i direktiv 92/43/EEG. Ett förbud eller en begränsning enligt b får grundas på resultaten av relevanta riskbedömningar.

Artikel 12Hantering och lagring av bekämpningsmedel samt deras förpackningar och rester

1. Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som behövs för att säkerställa att följande arbetsmoment inte medför risk för människors hälsa eller säkerhet eller för miljön:

10. Lagring, hantering, utspädning och blandning av bekämpningsmedel före spridning.

11. Hantering av förpackningar för och rester av bekämpningsmedel.

12. Behandling av kvarvarande vätskor efter spridning.

13. Rengöring av utrustning som använts för spridning.

2. Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som behövs för att undvika farliga moment i hanteringen av bekämpningsmedel som är tillåtna för icke yrkesmässig användning.

3. Medlemsstaterna skall se till att lagringsplatser för bekämpningsmedel utformas på ett sådant sätt att oönskade utsläpp undviks.

Artikel 13Integrerat växtskydd

1. Medlemsstaterna skall vidta alla åtgärder som behövs för att främja jordbruk med små insatser av bekämpningsmedel, däribland integrerat växtskydd, och för att säkerställa att yrkesmässiga användare av bekämpningsmedel går över till en mer miljövänlig användning av alla tillgängliga växtskyddsåtgärder, företrädesvis lågriskalternativ om sådana kan användas och i annat fall produkter som, av de produkter som är tillgängliga för samma skadegörarproblem, ger minst påverkan på människors hälsa och på miljön.

2. Medlemsstaterna skall skapa eller stödja skapandet av alla nödvändiga förutsättningar för tillämpning av integrerat växtskydd.

3. Medlemsstaterna skall särskilt se till att lantbrukare har tillgång till system, inbegripet utbildning enligt artikel 5, och verktyg för övervakning av skadegörare och för beslutsfattande samt till rådgivningstjänster om integrerat växtskydd.

4. Medlemsstaterna skall, senast den 30 juni 2013, rapportera till kommissionen om genomförandet av punkterna 2 och 3 och särskilt om huruvida de nödvändiga förutsättningarna för tillämpning av integrerat växtskydd finns.

5. Medlemsstaterna skall, senast den 1 januari 2014, se till att alla yrkesmässiga användare av bekämpningsmedel tillämpar de allmänna standarderna för integrerat växtskydd.

6. Medlemsstaterna skall införa alla incitament som behövs för att uppmuntra lantbrukare att tillämpa grödspecifika standarder för integrerat växtskydd.

7. De allmänna standarder för integrerat växtskydd som avses i punkt 5 skall utarbetas i enlighet med det förfarande som anges i artikel 52 i förordning (EG) nr […].

8. De grödspecifika standarder för integrerat växtskydd som avses i punkt 6 får utarbetas i enlighet med det förfarande som anges i artikel 6.3 i direktiv 98/34/EG.

Kapitel V

Indikatorer, rapportering och informationsutbyte

Artikel 14Indikatorer

1. Kommissionen skall utarbeta harmoniserade riskindikatorer i enlighet med det förfarande som avses i artikel 18.3. Medlemsstaterna får, fram till dess att indikatorerna har fastställts, fortsätta att använda befintliga nationella indikatorer eller fastställa andra lämpliga indikatorer.

2. Medlemsstaterna skall använda statistiska uppgifter insamlade i enlighet med förordning (EG) nr [ESTAT…] i följande syften:

a) Beräkning av gemensamma och harmoniserade riskindikatorer på nationell nivå.

b) Fastställande av trender för användningen av enskilda verksamma ämnen, särskilt om restriktioner för användningen har beslutats på gemenskapsnivå i enlighet med förordning (EG) nr […].

c) Fastställande av prioriterade verksamma ämnen, prioriterade grödor, ohållbara metoder som kräver särskild uppmärksamhet eller goda metoder som kan användas som förebilder för att uppnå målen för detta direktiv när det gäller att minska risker och beroendet av växtskyddsmedel.

3. Medlemsstaterna skall meddela kommissionen och övriga medlemsstater resultaten av de utvärderingar som gjorts enligt punkt 2.

4. Kommissionen skall använda statistiska uppgifter insamlade i enlighet med förordning (EG) nr [ESTAT…] och den information som avses i punkt 3 för att beräkna riskindikatorer på gemenskapsnivå, i syfte att bedöma risktrender för användning av bekämpningsmedel.

Kommissionen skall också använda uppgifterna och informationen för att bedöma framsteg mot uppnåendet av målen för annan gemenskapspolitik som syftar till att minska påverkan från bekämpningsmedel på människors och djurs hälsa och på miljön.

5. För de syften som anges i punkt 2 a och punkt 3 skall riskindikatorer beräknas på grundval av uppgifter om fara och exponering, register över bekämpningsmedelsanvändning, uppgifter om bekämpningsmedels egenskaper, väderdata och markdata.

Artikel 15 Rapportering

Kommissionen skall regelbundet lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om framstegen i genomförandet av detta direktiv, vid behov tillsammans med förslag till ändringar.

Kapitel VI

Slutbestämmelser

Artikel 16Påföljder

Medlemsstaterna skall fastställa påföljder för överträdelser av de nationella bestämmelser som antas i enlighet med detta direktiv och skall vidta alla åtgärder som behövs för att säkerställa att de tillämpas. Påföljderna skall vara effektiva, proportionella och avskräckande.

Medlemsstaterna skall anmäla dessa bestämmelser till kommissionen senast tolv månader efter den tidpunkt som anges i artikel 20.1 och skall utan dröjsmål anmäla alla senare ändringar som påverkar dem.

Artikel 17Standardisering

1. De standarder som avses i artikel 8.2 i detta direktiv skall fastställas i enlighet med det förfarande som anges i artikel 6.3 i direktiv 98/34/EG.

Anmodan om utarbetande av dessa standarder får utarbetas i samråd med den kommitté som anges i artikel 18.1.

2. Kommissionen skall offentliggöra referenser för standarden i Europeiska unionens officiella tidning.

3. Om en medlemsstat eller kommissionen anser att en standard inte helt uppfyller de grundläggande krav som den omfattar, skall kommissionen eller medlemsstaten i fråga ta upp frågan och lägga fram sina argument inför den kommitté som inrättats enligt direktiv 98/34/EG. Kommittén skall lämna sitt yttrande utan dröjsmål.

Mot bakgrund av kommitténs yttrande skall kommissionen besluta att offentliggöra, att inte offentliggöra, att offentliggöra med begränsning, att bibehålla, att bibehålla med begränsning eller att dra tillbaka referenserna till den harmoniserade standarden i fråga i Europeiska unionens officiella tidning .

Artikel 18Kommittéer

1. Kommissionen skall biträdas av ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa som inrättats enligt artikel 58 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002[22].

2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

3. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

Artikel 19Utgifter

För att stödja införandet av harmoniserade åtgärder och system när det gäller hållbar användning av bekämpningsmedel, får kommissionen finansiera

a) utarbetande av ett harmoniserat system inbegripet en lämplig databas för att samla in och lagra all information om riskindikatorer för bekämpningsmedel och för att göra denna information tillgänglig för behöriga myndigheter, andra berörda parter och allmänheten,

b) undersökningar som behövs för att förbereda och utarbeta lagstiftning, inbegripet att anpassa bilagorna till detta direktiv till den tekniska utvecklingen,

c) utarbetande av vägledning och bästa praxis för att underlätta genomförandet av detta direktiv.

Artikel 20Införlivande

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den [dag för ikraftträdande + 2 år]. De skall genast överlämna texterna till dessa bestämmelser till kommissionen tillsammans med en jämförelsetabell för dessa bestämmelser och bestämmelserna i detta direktiv.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 21Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den […] dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning .

Artikel 22

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA I Utbildningsprogram

Utbildningsprogram skall utformas på ett sådant sätt att de ger tillräcklig kunskap om följande:

1. All tillämplig lagstiftning om bekämpningsmedel och deras användning.

2. De faror och risker som är förknippade med bekämpningsmedel och hur dessa kan identifieras och begränsas, särskilt

a) risker för människor (operatörer, boende, andra närvarande personer, personer som ger sig in i behandlade områden och personer som hanterar eller äter behandlade produkter) och hur dessa förvärras av faktorer som rökning,

b) symptom på bekämpningsmedelsförgiftning och första hjälpen-åtgärder,

c) risker för icke-målväxter, nyttiga insekter, vilda djur och växter, biologisk mångfald och miljön i stort.

3. Grundläggande kunskaper om strategier och metoder för integrerat växtskydd, strategier och metoder för integrerad odling och principer för ekologiskt jordbruk. Information om allmänna och grödspecifika standarder för integrerat växtskydd.

4. Introduktion till jämförande bedömning på användarnivå för att hjälpa yrkesmässiga användare att göra de lämpligaste valen mellan alla godkända medel för ett visst skadegörarproblem i en given situation.

5. Åtgärder för att minimera riskerna för människor, icke-målarter och miljön: säkra arbetsmetoder för lagring, hantering och blandning av bekämpningsmedel samt för bortskaffande av tomma förpackningar, annat förorenat material och bekämpningsmedelsrester (även bulkblandningar) i koncentrerad eller utspädd form; rekommenderat sätt att begränsa operatörens exponering (personlig skyddsutrustning).

6. Metoder för att förbereda spridningsutrustning för arbete, inbegripet kalibrering, och för handhavande med minsta möjliga risker för användaren, andra personer, icke-målarter bland djur och växter, den biologiska mångfalden och miljön.

7. Användning och underhåll av spridningsutrustning och särskilda spruttekniker (t.ex. lågvolymssprutning, avdriftsreducerande munstycken) mål för den tekniska kontrollen av sprutor i bruk och metoder för att förbättra duschkvaliteten.

8. Nödåtgärder för att skydda människors hälsa och miljön vid oavsiktligt spill och förorening.

9. Hälsoövervakning och mekanismer för rapportering om eventuella incidenter eller besvärssymtom.

10. Registerföring av all bekämpningsmedelsanvändning i enlighet med tillämplig lagstiftning.

BILAGA IIHälso-, säkerhets- och miljökrav i samband med inspektion av utrustning för spridning av bekämpningsmedel

Inspektionen av utrustning för spridning av bekämpningsmedel skall omfatta alla aspekter som är viktiga för att uppnå en hög hälso- och miljöskyddsnivå och få full effekt av spridningen; detta skall i tillämpliga fall ske genom kontroll av att följande anordningar och funktioner är felfria:

14. Kraftöverföring

För att säkerställa ett gott skydd för operatören skall skydden för kraftuttagsaxeln och kraftintaget vara monterade och i gott skick, och alla skydd och rörliga eller roterande kraftöverföringsdelar skall fungera korrekt.

15. Pump

Pumpkapaciteten skall vara anpassad till utrustningens behov och pumpen skall fungera på rätt sätt så att en spridningstakten blir stabil och tillförlitlig. Pumpen får inte ha några läckor.

16. Omrörning

Anordningar för omrörning skall säkerställa en god cirkulation så att en jämn koncentration erhålls i hela volymen sprutvätska i tanken.

17. Tank för sprutvätska

Spruttankar, inbegripet indikator för tankinnehåll, påfyllningsanordningar, silar och filter, tömningsanordningar och omrörningsanordningar skall fungera på ett sådant sätt att oavsiktligt spill, ojämn koncentrationsfördelning, exponering av operatören och kvarvarande vätskevolym minimeras.

18. Mätsystem, styr- och reglersystem

Alla anordningar för mätning, till- och frånkoppling och justering av tryck och/eller flöde skall fungera tillförlitligt och får inte ha några läckor. Anordningar för kontroll och reglering av tryck skall vara lätta att använda under spridning. Anordningar för tryckreglering skall upprätthålla ett konstant arbetstryck vid konstant pumpvarvtal så att en jämn dosering erhålls.

19. Slangar och ledningar

Slangar och ledningar skall vara i gott skick så att störning av vätskeflödet och oavsiktligt spill vid fel undviks. Läckor från slangar eller ledningar får inte förekomma när systemet drivs med högsta möjliga tryck.

20. Filter

För att undvika turbulens och ojämnhet i spridningsbilden skall filter vara i gott skick och filtrens masktäthet skall vara anpassad till storleken på de munstycken som är monterade på sprutan. Systemet för indikering av stopp i filter skall fungera korrekt.

21. Sprutbom (för utrustning som sprutar bekämpningsmedel med hjälp av en horisontell bom som befinner sig nära grödan eller det material som skall behandlas)

Sprutbommen skall vara i gott skick och stabil i alla riktningar. System för fixering och justering och anordningar för dämpning av oavsiktliga rörelser och anpassning till marklutning skall fungera tillförlitligt.

22. Munstycken

Munstycken skall fungera korrekt så att efterdropp förhindras när sprutning upphör. För att få en jämn spridningsbild får flödet från varje enskilt munstycke inte avvika mer än 5 % från flödesuppgifterna i de tabeller som tillhandahålls av tillverkaren.

23. Vätskefördelning

Sprutvätskan skall fördelas jämnt i sidled och höjdled (vid spridning i högväxande grödor) och i körriktningen. Det skall säkerställas att sprutvätskan sprids i tillräcklig kvantitet och med god fördelning över det behandlade området.

24. Fläkt (för utrustning som sprider bekämpningsmedel med hjälp av luft)

Fläkten skall vara i gott skick och skall ge en jämn och tillförlitlig luftström.

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

Detta dokument skall åtfölja och komplettera motiveringen. När man fyller i finansieringsöversikten är det därför viktigt att inte upprepa uppgifter som finns i motiveringen, utan att för den skull göra avkall på läsbarheten. Se den särskilda vägledning som utarbetats för de olika rubrikerna nedan innan detta formulär fylls i.

25. FÖRSLAGETS BETECKNING

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel

26. BERÖRDA DELAR I DEN VERKSAMHETSBASERADE FÖRVALTNINGEN/BUDGETERINGEN

Politikområde(n) och verksamhet(er):

Miljö (kod för verksamhetsbaserad budgetering 0703: Genomförande av gemenskapens miljöpolitik och miljölagstiftning).

27. BERÖRDA BUDGETPOSTER

28. Budgetposter (driftsutgifter och utgifter för tekniskt och administrativt stöd – f.d. B.A-poster) inklusive följande rubriker:

Finansiellt instrument för miljön (Life+ för perioden 2007–2013) (07.03.07)

29. Åtgärdens löptid och budgetkonsekvensens varaktighet

För perioden 2007–2013 kommer anslagsbehoven att täckas av de medel som redan avsatts för programmet Life+, och inga ytterligare medel begärs.

30. Budgettekniska uppgifter ( lägg till rader vid behov )

Budgetpost | Typ av utgifter | Nya | Bidrag från EFTA | Bidrag från de ansökande länderna | Rubrik i budgetplanen |

07 03 07 | Icke-oblig. utg. | Diff. anslag | NEJ | NEJ | NEJ | Nr [2] |

31. FÖRTECKNING ÖVER MEDEL

32. Finansiella medel

33. Åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Typ av utgifter | Avsnitt nr | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 och senare | Totalt |

Driftsutgifter[23] |

Åtagandebemyndiganden (ÅB) | 8.1 | A | 0,227 | 0,161 | 0,161 | 0,134 | 0,134 | 0,107 | 0,924 |

Betalningsbemyndiganden (BB) | B | 0,151 | 0,153 | 0,170 | 0,143 | 0,129 | 0,109 | 0,855 |

Administrativa utgifter som ingår i referensbeloppet[24] |

Tekniskt och administrativt stöd (IDA) | 8.2.4 | C | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 |

TOTALT REFERENSBELOPP |

Åtagandebemyndiganden | A+c | 0,227 | 0,161 | 0,161 | 0,134 | 0,134 | 0,107 | 0,924 |

Betalningsbemyndiganden | B+c | 0,151 | 0,153 | 0,170 | 0,143 | 0,129 | 0,109 | 0,855 |

Administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet[25] |

Personalutgifter med tillhörande kostnader (IDA) | 8.2.5 | D | 0,108 | 0,108 | 0,108 | 0,108 | 0,108 | 0,108 | 0,648 |

Andra administrativa utgifter än personalutgifter med tillhörande kostnader som inte ingår i referensbeloppet (IDA) | 8.2.6 | E | 0,000 | 0,111 | 0,031 | 0,111 | 0,031 | 0,111 | 0,395 |

Totala beräknade utgifter för finansieringen av åtgärden

TOTALA ÅTAGANDE-BEMYNDIGANDEN inklusive personalutgifter | a+c+d+e | 0,335 | 0,380 | 0,300 | 0,353 | 0,273 | 0,326 | 1,967 |

TOTALA BETALNINGS-BEMYNDIGANDEN inklusive personalutgifter | b+c+d+e | 0,259 | 0,372 | 0,309 | 0,362 | 0,268 | 0,328 | 1,898 |

Uppgifter om samfinansiering

Om förslaget innefattar samfinansiering från medlemsstaterna eller andra organ (ange vilka) skall en beräkning av samfinansieringen anges i nedanstående tabell (lägg till fler rader, om det rör sig om flera organ):

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Samfinansierande organ | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 och senare | Totalt |

…………………… | f | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 |

TOTALA ÅTAGANDE-BEMYNDIGANDEN inklusive samfinansiering | a+c+d+e+f | 0,335 | 0,380 | 0,300 | 0,353 | 0,273 | 0,326 | 1,967 |

34. Förenlighet med den ekonomiska planeringen

X Förslaget är förenligt med gällande ekonomisk planering.

( Förslaget kräver omfördelningar under den berörda rubriken i budgetplanen.

( Förslaget kan kräva tillämpning av bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet[26] (dvs. mekanismen för flexibilitet eller revidering av budgetplanen).

35. Påverkan på inkomsterna

X Förslaget påverkar inte inkomsterna.

( Förslaget påverkar inkomsterna enligt följande:

Observera att den metod som använts för att beräkna påverkan på inkomsterna skall redovisas närmare i en separat bilaga.

Miljoner euro (avrundat till en decimal)

Före åtgärden [2007] | Situation efter åtgärden |

Totala personalresurser | 1A*/ AD | 1A*/ AD | 1A*/ AD | 1A*/ AD | 1A*/ AD | 1A*/ AD |

36. BUDGETTEKNISKA UPPGIFTER OCH MÅL FÖR ÅTGÄRDEN

Uppgifter om förslagets bakgrund skall ges i motiveringen. Detta avsnitt i finansieringsöversikten skall innefatta följande kompletterande uppgifter:

37. Behov som skall uppfyllas på kort eller lång sikt

Bättre skydd av människors hälsa och miljön mot negativa effekter av bekämpningsmedel (se avsnittet ”Motiv och syfte” i motiveringen. För detta behövs finansiella medel för

- utveckling av ett harmoniserat system inbegripet en lämplig databas för att samla in och lagra all information om riskindikatorer för bekämpningsmedel och för att göra denna information tillgänglig för behöriga myndigheter, andra berörda parter och allmänheten,

- genomförande av undersökningar som behövs för att förbereda och utarbeta lagstiftning, inbegripet att anpassa bilagorna till detta direktiv till den tekniska utvecklingen,

- utarbetande av vägledning och bästa praxis för att underlätta genomförandet av detta direktiv.

Principerna i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget tillämpas fullt ut.

38. Mervärdet av gemenskapens medverkan, förslagets förenlighet med andra finansieringsinstrument och eventuella synergieffekter

Utan åtgärder på gemenskapsnivå skulle de olikartade förhållanden som nu råder i medlemsstaterna bestå (se även avsnitt 3 i motiveringen).

Driftsutgifter ingår i den del av budgeten för Life+ som omfattas av central direkt förvaltning.

39. Verksamhetsbaserade mål, förväntade resultat och indikatorer

Minska påverkan av bekämpningsmedel på människors hälsa och miljön och, mer allmänt, åstadkomma en mer hållbar användning av bekämpningsmedel samt en betydande total minskning av riskerna och av användningen av bekämpningsmedel som är förenlig med ett tillräckligt växtskydd. De specifika målen är

i) att minimera de hälso- och miljörisker som användning av bekämpningsmedel innebär,

ii) att förbättra kontrollen av användning och spridning av bekämpningsmedel,

iii) att minska halterna av skadliga verksamma ämnen genom att de farligaste ämnena ersätts med säkrare (även icke-kemiska) alternativ,

iv) att stödja odling där mycket lite eller inget bekämpningsmedel behöver användas, bland annat genom att öka användarnas medvetenhet och främja användning av regler för god praxis och stödja diskussioner om eventuell tillämpning av finansiella styrmedel,

v) att inrätta ett öppet system för rapportering och övervakning av de framsteg som görs med att uppnå strategins mål, inklusive utarbetande av lämpliga indikatorer.

Harmoniserade indikatorer skall utvecklas och kommer att antas i ett senare skede. De kommer att användas för övervakning av genomförande och effekter.

40. Metod för genomförande (preliminär)

Ange nedan hur åtgärden skall genomföras[28].

X Centraliserad förvaltning

X Direkt av kommissionen

ٱ Indirekt genom utläggning på

ٱ genomförandeorgan

ٱ av gemenskaperna inrättade organ som avses i artikel 185 i budgetförordningen

ٱ nationella organ inom den offentliga sektorn/organ med offentliga förvaltningsuppgifter

Delad eller decentraliserad förvaltning

ٱ med medlemsstater

ٱ med tredjeland

ٱ Gemensam förvaltning med internationella organisationer (ange vilka)

Kommentarer:

41. ÖVERVAKNING OCH UTVÄRDERING

42. Övervakningssystem

Medlemsstaterna kommer att åläggas att rapportera alla insatser och åtgärder de vidtar för att genomföra direktivet och – när den lagstiftning som krävs har införts – redovisa den faktiska användningen av bekämpningsmedel.

Avtal som kommissionen undertecknar i syfte att genomföra direktivet skall innehålla bestämmelser om övervakning och finansiell kontroll utförd av kommissionen (eller en företrädare godkänd av kommissionen) och revisioner utförda av revisionsrätten, vid behov på plats.

43. Bedömning och utvärdering

44. Förhandsbedömning

Se den konsekvensanalys som åtföljer detta förslag i form av ett kommissionens arbetsdokument. Effekterna av alla föreslagna åtgärder har bedömts utifrån ekonomisk, social, hälsomässig och miljömässig synpunkt.

45. Åtgärder efter tidigare del- eller slututvärderingar (erfarenheter från liknande åtgärder)

De åtgärder som föreslås i ramdirektivet bygger på utvärderingen av förhållanden och erfarenheter i medlemsstaterna. I konsekvensanalysen beaktades dessa utvärderingar.

46. Former och periodicitet för kommande utvärderingar

Regelbunden utvärdering av direktivets effektivitet inom expertgruppen för den temainriktade strategin som kommer att rekommendera lämplig vägledning, bästa praxis och ändringar som behöver göras i direktivet och för dess genomförande.

47. BESTÄMMELSER OM BEDRÄGERIBEKÄMPNING

Full tillämpning av interna kontrollstandarder nr 14, 15, 16, 18, 19, 20 och 21 samt av principerna i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget.

Kommissionen skall se till att gemenskapens ekonomiska intressen skyddas i samband med åtgärder som finansieras enligt detta program, genom att förebyggande åtgärder vidtas mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, med hjälp av effektiva kontroller och genom att belopp som felaktigt betalats ut återkrävs samt, om oegentligheter upptäcks, genom effektiva, proportionella och avskräckande påföljder i enlighet med rådets förordningar (EG, Euratom) nr 2988/95 och (Euratom, EG) nr 2185/96, och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999.

48. UPPGIFTER OM MEDEL

49. Förslagets mål i form av finansiella kostnader

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 |

Fast eller tillfälligt anställda[29] (XX 01 01) | A*/AD | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 |

B*, C*/AST |

Personal[30] som finansieras genom art. XX 01 02 |

Övrig personal[31] som finansieras genom art. XX 01 04/05 |

TOTALT | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 |

51. Beskrivning av de uppgifter som skall utföras i samband med åtgärden

Kontroll av genomförandet i medlemsstaterna och upprättande av system för informationsutbyte, i enlighet med artikel 16 i förslaget, som leder till åtgärder för att vid behov anpassa direktivet eller dess bilagor till den tekniska utvecklingen.

52. Personalresurser (som omfattas av tjänsteföreskrifterna)

(Vid olika rekryteringsalternativ, ange antalet tjänster för var och en av dem.)

( Tjänster som för närvarande anslagits till förvaltningen av det program som skall ersättas eller utvidgas.

( Tjänster som redan har anslagits inom ramen för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget för år n.

( Tjänster som skall begäras i samband med nästa årliga politiska strategi/preliminära budgetförslag.

X Tjänster som skall fördelas om med hjälp av befintliga resurser inom den ansvariga avdelningen (intern omfördelning).

( Tjänster som krävs för år n, men som inte planerats inom ramen för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget för det berörda året.

53. Övriga administrativa utgifter som ingår i referensbeloppet (XX 01 04/05 – Utgifter för administration)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetpost (nummer och benämning) | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 och senare | TOTALT |

Övrigt tekniskt och administrativt stöd |

- internt |

- externt |

Totalt tekniskt och administrativt stöd | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 |

54. Personalkostnader med tillhörande utgifter som inte ingår i referensbeloppet

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Typ av personal | År n | År n+1 | År n+2 | År n+3 | År n+4 | År n+5 och senare |

Fast och tillfälligt anställda (XX 01 01) | 0,108 | 0,108 | 0,108 | 0,108 | 0,108 | 0,108 |

Personal som finansieras genom art XX 01 02 (t.ex. extraanställda, nationella experter och kontraktsanställda) (ange budgetpost) |

Totala personalkostnader med tillhörande utgifter (som INTE ingår i referensbeloppet) | 0,108 | 0,108 | 0,108 | 0,108 | 0,108 | 0,108 |

Beräkning – Fast och tillfälligt anställda

I tillämpliga fall skall en hänvisning göras till punkt 8.2.1.

Standardlönen för 1A* /AD enligt punkt 8.2.1 är 0,108 miljoner euro.

Beräkning – Personal som finansieras genom artikel XX 01 02

I tillämpliga fall skall en hänvisning göras till punkt 8.2.1.

8.2.6 Övriga administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) |

2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 och senare | TOTALT |

XX 01 02 11 01 – Tjänsteresor | 0,000 | 0,004 | 0,004 | 0,004 | 0,004 | 0,004 | 0,020 |

XX 01 02 11 02 – Möten och konferenser | 0,000 | 0,080 | 0,000 | 0,080 | 0,000 | 0,080 | 0,240 |

XX 01 02 11 03 – Kommittéer[33] | 0,000 | 0,027 | 0,027 | 0,027 | 0,027 | 0,027 | 0,135 |

XX 01 02 11 04 – Studier och samråd | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 |

XX 01 02 11 05 – Informationssystem | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 |

2 Totalt övriga administrativa utgifter (XX 01 02 11) |

3 Andra administrativa utgifter (ange utgiften och budgetposten) |

Totalt – Övriga administrativa utgifter än personalkostnader med tillhörande utgifter (som INTE ingår i referensbeloppet) | 0,000 | 0,111 | 0,031 | 0,111 | 0,031 | 0,111 | 0,395 |

Beräkning – Övriga administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet

Under perioden 2009–2013 planeras fyra tjänsteresor per år (kostnad per enhet på 1000 euro) för att förklara den temainriktade strategins mål och åtgärder och stödja genomförandet i medlemsstaterna.

Under perioden 2009–2013 planeras en konferens vartannat år (kostnad per enhet 80 000 euro) för att diskutera genomförandet av den temainriktade strategins åtgärder med berörda parter och behöriga myndigheter.

Från och med 2009 planeras ett kommittémöte per år (kostnad per enhet 27 000 euro) för informationsutbyte i syfte att anta lämplig vägledning och rekommendationer för att åstadkomma en bättre harmonisering mellan medlemsstaterna.

Behoven av personella och administrativa resurser skall täckas med de anslag som beviljats för det ansvariga generaldirektoratet inom ramen för den årliga fördelningen av anslagen.

[1] EUT L 157, 9.6.2006, s. 24.

[2] KOM(2002) 349.

[3] EUT L 156, 25.6.2003, s. 17.

[4] EUT C […], […], s. […].

[5] EUT C […], […], s. […].

[6] EUT C […], […], s. […].

[7] EGT L 242, 10.9.2002, s. 1.

[8] EUT L […]

[9] EGT L 327, 22.12.2000, s. 1. Direktivet senast ändrat genom beslut nr 2455/2001/EG (EGT L 331, 15.12.2001, s. 1).

[10] EUT L 70, 16.3.2005, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 178/2006 (EUT L 29, 2.2.2006, s. 3).

[11] EUT L 156, 25.6.2003, s. 17.

[12] EUT L 277, 21.10.2005, s. 1.

[13] EGT L 131, 5.5.1998, s. 11. Direktivet ändrat genom 2003 års anslutningsakt.

[14] EUT L 158, 30.4.2004, s. 50.

[15] EUT L 157, 9.6.2006, s. 24.

[16] EGT L 103, 25.4.1979, s. 1. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 807/2003 (EUT L 122, 6.5.2003, s. 36).

[17] EGT L 206, 22.7.1992, s. 7. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

[18] EUT L 114, 27.4.2006, s. 9.

[19] EGT L 377, 31.12.1991, s. 20. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006 (EUT L 33, 4.2.2006, s. 1).

[20] EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

[21] EGT L 200, 30.7.1999, s. 1.

[22] EGT L 31, 1.2.2002, s. 1.

[23] Utgifter som inte omfattas av kapitel xx 01 i avdelning xx.

[24] Utgifter som omfattas av artikel xx 01 04 i avdelning xx.

[25] Andra utgifter inom kapitel xx 01 än artiklarna xx 01 04 och xx 01 05.

[26] Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet.

[27] Ytterligare kolumner kan läggas till vid behov, dvs. om åtgärdens löptid är längre än 6 år.

[28] Om mer än en metod anges redovisas kompletterande uppgifter under ”Kommentarer” i denna punkt.

[29] Denna kostnad ingår INTE i referensbeloppet.

[30] Denna kostnad ingår INTE i referensbeloppet.

[31] Kostnader som täcks av referensbeloppet.

[32] En hänvisning skall göras till den särskilda finansieringsöversikten för de berörda genomförandeorganen.

[33] Ange vilken typ av kommitté som avses samt vilken grupp den tillhör.