EUR-Lex Access to European Union law
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52006DC0134
Communication from the Commission - A renewed EU Tourism Policy - Towards a stronger partnership for European Tourism
Meddelande från kommissionen - En ny turistpolitik för EU - Mot ett stärkt partnerskap för turismen i Europa
Meddelande från kommissionen - En ny turistpolitik för EU - Mot ett stärkt partnerskap för turismen i Europa
/* KOM/2006/0134 slutlig */
Meddelande från Kommissionen - En ny turistpolitik för EU - Mot ett stärkt partnerskap för turismen i Europa /* KOM/2006/0134 slutlig */
[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION | Bryssel den 17.3.2006 KOM(2006) 134 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN En ny turistpolitik för EU: Mot ett stärkt partnerskap för turismen i Europa 1. TURISM OCH DEN FÖRNYADE LISSABONSTRATEGIN 1.1. Tillväxt och arbetstillfällen – en utmaning I februari 2005 föreslog kommissionen en nystart för Lissabonstrategin. Tanken är att Europeiska unionens insatser ska inriktas på två huvuduppgifter – att åstadkomma en starkare och hållbar tillväxt och att skapa fler och bättre arbetstillfällen[1]. Sedan 1997 har man från EU-håll vid ett flertal tillfällen poängterat turismens potential att skapa sysselsättning och tillväxt[2]. Globaliseringen, befolkningsförändringarna och bättre kommunikationer har i hög grad bidragit till den snabba tillväxten inom turistnäringen. Tack vare turistattraktionernas mångfald och den höga kvaliteten på utbudet är Europa världens främsta resmål. Turismen är således en verksamhet som kan ha stor betydelse för att uppnå målen i tillväxt- och sysselsättningsstrategin. Turistnäringen omfattar en mängd olika tjänster och yrken och är knuten till många andra näringsverksamheter. Den har betydelse för t.ex. transportnäringen, byggbranschen, detaljhandeln och för de många sektorer som framställer semesterprodukter eller erbjuder nöjes- eller affärsreserelaterade tjänster. Det finns visserligen några stora internationella företag inom turistnäringen, men de allra flesta företagen är små eller medelstora. Snävt räknat står den europeiska turistnäringen för drygt 4 % av EU:s BNP, med ca 2 miljoner företag som sysselsätter runt 4 % av den totala arbetskraften (vilket motsvarar ungefär 8 miljoner arbetstillfällen). Om man dessutom räknar med kopplingarna till andra branscher beräknas turismen stå för ca 11 % av BNP, och sysselsätta mer än 12 % av arbetskraften (24 miljoner arbetstillfällen). Sysselsättningstillväxten inom turistnäringen ligger över genomsnittet i det europeiska näringslivet. Under de senaste tio åren har den årliga ökningen av antalet anställda inom hotell- och restaurangbranschen nästan konstant legat över den totala sysselsättningstillväxten[3]. En viktig orsak till att turistnäringen bidrar så starkt till att skapa arbetstillfällen, framför allt bland kvinnor, ungdomar och lågutbildade, är den stora andelen deltidsarbeten och flexibla arbetsformer. För att kompensera flexibiliteten hos dessa grupper av arbetstagare bör det vidtas lämpliga åtgärder för att ge dem anställningstrygghet och fortbildning. Turismen har stor betydelse för utvecklingen i de allra flesta regioner i EU. Den infrastruktur som byggs upp för turismen bidrar till den lokala utvecklingen, och det skapas nya arbetstillfällen. Arbetstillfällen kan också räddas, t.ex. i industri- eller landsbygdsområden på tillbakagång eller i områden som genomgår stadsförnyelse. Att regionerna måste göras mer attraktiva för turister sporrar allt fler inom turistnäringen att välja hållbarare och miljövänligare metoder och strategier. Hållbar turism är avgörande för att bevara och främja kultur- och naturarvet på allt fler områden – alltifrån konst till kulinariska specialiteter, hantverk och bevarande av den biologiska mångfalden[4]. Detta i sin tur har en positiv inverkan på sysselsättningen och tillväxten. Kommissionen och turistnäringen är väl medvetna om detta och arbetar aktivt för att utforma en europeisk Agenda 21 för turism. Tack vare turismen kommer de som besöker olika platser runtom i Europa i kontakt med våra värderingar och vårt kulturarv. Turismen bidrar till att skapa bättre förståelse mellan människor och hjälper till att forma en europeisk identitet. Den banar dessutom väg för interkulturell dialog genom att olika sociala, ekonomiska och kulturella grupper kommer i kontakt med varandra. Genom EU:s senaste utvidgning har utbudet av olika resmål och produkter i EU ökat avsevärt, och utvidgningen har gett tillgång till en rad olika natur- och kulturupplevelser som tidigare var okända för många av EU:s medborgare. Turismens frammarsch i de nya medlemsstaterna och i kandidatländerna kommer att bidra till att tillväxten ökar och till att det skapas fler jobb inom den europeiska turistnäringen. Turismen är med andra ord viktig för den förnyade Lissabonstrategin. Det är inte bara den offentliga förvaltningen som berörs, utan alla aktörer på EU-nivå samt på nationell, regional och lokal nivå måste gemensamt ta sig an utmaningarna i Lissabonstrategin i ett förnyat partnerskap för tillväxt och sysselsättning. 1.2. Utmaningar för turistnäringen Förändringarna i den europeiska befolkningsstrukturen kommer att få stor inverkan på turismen. Antalet äldre (65 år och uppåt) kommer att fortsätta växa i takt med att befolkningen i stort får bättre hälsa, längre medellivslängd och större köpkraft än tidigare generationer. Det innebär att allt fler personer över 50 troligtvis kommer att resa allt mer. Samtidigt som turismen ökar kommer även efterfrågan på olika typer av resor att förändras. Den största ökningen förväntas ske inom hälsoturism och natur- och kulturturism. Även om Europa fortfarande är världens mest besökta världsdel, ökar antalet utländska turister långsammare än världsgenomsnittet. Nya konkurrerande resmål växer fram och vidareutvecklas, med innovativa produkter och tjänster som späder på den internationella konkurrens som EU måste tackla. Det är också en allmän uppfattning att turismen kan falla offer för sin egen framgång om den inte utvecklas på ett hållbart sätt. Den biologiska mångfalden, balansen i ekosystemet, naturresurser och kulturminnen, och till och med stadsområdena, hotas om turismen får växa okontrollerat. Den ekonomiska, sociala och ekologiska hållbarheten är avgörande för resmålens konkurrenskraft och befolkningarnas välstånd. Det är också centralt för att det ska skapas arbetstillfällen och för att natur- och kulturupplevelser ska kunna bevaras och förbättras. Utmaningar som befolkningsförändringarna, den internationella konkurrensen, behovet av hållbarhet och efterfrågan på särskilda former av turism gör att Europa måste koncentrera sig på att förbättra sin konkurrenskraft. En mer konkurrenskraftig turistindustri och hållbara resmål skulle också medverka till att den förnyade Lissabonstrategin blir en framgång, att turisterna är nöjda och att Europa säkrar sin titel som världens främsta resmål. 1.3. Dialog och partnerskap inom turistnäringen Turism är en verksamhet som omfattar en rad olika aktörer och politikåtgärder på olika nivåer. Dessa påverkar – och påverkas av – hur turismen utvecklas, både direkt och indirekt. En dialog mellan arbetsmarknadens parter inom branschen, olika berörda aktörer och de offentliga myndigheterna är nödvändig för att få till stånd en harmonisk och hållbar utveckling av turismen. Partnerskap mellan alla inblandade behövs också på samtliga nivåer när beslut fattas i frågor som rör turism. Partnerskap måste bli ett centralt inslag i åtgärderna på alla nivåer (EU-nivå samt nationell, regional och lokal nivå, såväl inom den offentliga som den privata sektorn). 2. EN NY EUROPEISK TURISTPOLITIK De utmaningar som den europeiska turistnäringen ställs inför gör att det krävs samlade politiska krafttag från EU-håll. De politiska åtgärderna måste fokuseras på tydliga och realistiska mål som alla beslutsfattare, arbetsgivare och arbetstagare samt lokalbefolkningarna enas om. Man bör ta till vara tillgängliga resurser på bästa sätt och utnyttja alla samverkansmöjligheter. Politiken måste bygga vidare på alla olika åtgärder som redan vidtagits och ge nationella och regionala politiska åtgärder ett mervärde. EU:s turistpolitik bör således komplettera de enskilda medlemsstaternas politiska åtgärder. Kommissionen har för avsikt att utforma en ny turistpolitik för EU som grundar sig på tidigare erfarenheter och svarar mot dagens behov. Det främsta syftet med denna politik är att förbättra den europeiska turistnäringens konkurrenskraft och skapa fler och bättre arbetstillfällen genom en hållbar utveckling av turismen i Europa och övriga världen. Kommissionen kommer att ha ett nära samarbete med medlemsstaternas myndigheter och turistnäringen i samband med att politiken genomförs. Utifrån de erfarenheter som gjorts och diskussioner med en rad olika berörda aktörer anser kommissionen att det bästa sättet att genomföra denna politik är samordning inom kommissionen och inom de nationella myndigheterna, samarbete mellan olika berörda aktörer och särskilda stödåtgärder. Nedan anges vilka områden som åtgärderna i första hand kommer att inriktas på. 2.1. Integrera åtgärder som påverkar turismen 2.1.1. Bättre lagstiftning Inom många politikområden kan lagstiftning vara särskilt viktigt för turistnäringens och resmålens konkurrenskraft. Eftersom en rad olika politiska åtgärder påverkar turismen är det nödvändigt att aktivt arbeta för att förbättra lagstiftningen, såväl på nationell nivå som på EU-nivå. I sitt meddelande ”Lagstifta bättre för tillväxt och arbetstillfällen i Europeiska unionen”[5] föreslår kommissionen en ny strategi för bättre lagstiftning i syfte att förbättra EU:s konkurrenskraft. I meddelandet fokuseras på följande: 1) Att förbättra och utöka bruket av konsekvensbedömningar för nya förslag. Detta integrerade tillvägagångssätt innebär att turismen ska beaktas vid alla konsekvensbedömningar av förslag som kan komma att inverka på turistnäringen. 2) Att granska alla lagförslag som behandlas av de andra institutionerna. 3) Att förenkla den befintliga EU-lagstiftningen[6]. Exempel på sådan lagstiftning är direktivet om paketresor och, framför allt, direktivet om tidsdelat boende (”timeshare”). Kommissionen kommer även i fortsättningen att regelbundet samråda med berörda parter om hur förenklingen av lagstiftningen ska vidareutvecklas under kommande år. Turistnäringen uppmanas att medverka aktivt i arbetet med att förbättra lagstiftningen. Arbetet bör också bedrivas på nationell nivå så att förvaltningen inte blir alltmer betungande för turistnäringen. 2.1.2. Samordning av EU:s politik De flesta EU-åtgärder som syftar till att ge den europeiska turistnäringen ökad konkurrenskraft ingår i näringslivspolitiken. Det finns dock många andra EU-åtgärder som direkt eller indirekt inverkar på turismen[7]. Varje år kommer de åtgärder i kommissionens arbetsprogram som kan få betydelse för turismen att kartläggas, så att man redan på ett tidigt stadium kan ta hänsyn till åtgärdernas effekter på turistnäringens konkurrenskraft. Detta är ett svar på Europaparlamentets uppmaning i 2005 års betänkande om nya utsikter och utmaningar för en hållbar europeisk turism[8]. Kommissionen kommer att fortsätta sträva efter att effektivt, öppet och i tid hålla rådgivande kommittén om turism underrättad om de initiativ i arbetsprogrammet som berör turism. Detta kommer att göra det möjligt för de offentliga förvaltningarna att också hålla de olika berörda parterna på nationell, regional och lokal nivå underrättade om kommissionens initiativ. Kommissionen kommer att fortsätta samråda med och underrätta turistnäringen om frågor och initiativ som påverkar turismen. Det rör sig om en interaktiv process som har gett goda resultat överlag, och som måste intensifieras och förbättras fortlöpande. Den nyligen färdigställda grönboken om havsfrågor, som omfattar turism vid kust och hav, kommer att ge berörda aktörer ännu en möjlighet att framföra sina synpunkter på EU:s politik. 2.1.3. Bättre användning av EU:s finansieringsinstrument Turismen har dragit stor nytta av det ekonomiska stödet från ett antal olika EU-instrument. Under 2007–2013 kommer strukturfonderna och andra EU-program att bidra med ekonomiskt stöd för utvecklingen av turistföretag, turisttjänster och infrastruktur. Kommissionen har för avsikt att finansiera bärkraftiga turistrelaterade projekt genom Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF)[9] för att stödja den samhällsekonomiska utvecklingen. Inom målen ”Konvergens”, ”Regional konkurrenskraft och sysselsättning” samt ”Europeiskt regionalt samarbete” ska utvecklingsfonden bidra till att finansiera hållbarare former av turism för att främja kultur- och naturarvet, utveckla infrastruktur som främjar tillgänglighet och rörlighet, samt för att främja informations- och kommunikationsteknik, innovativa små och medelstora företag, företagsnätverk och företagskluster, tjänster med högre mervärde, gemensamma gränsöverskridande turismstrategier och utbyte av erfarenheter mellan regioner. Miljö- och transportinfrastruktur, som båda har avgörande betydelse för turismen, finansieras också genom sammanhållningsfonden. Inom Europeiska socialfonden (ESF) är utvecklingen av turismen ett viktigt insatsområde eftersom turismen har stor potential att skapa arbetstillfällen. Socialfonden samfinansierar bl.a. utbildningsprojekt för att öka produktiviteten och förbättra kvaliteten på sysselsättning och tjänster inom turistnäringen. Europeiska socialfonden ger även riktad utbildning i kombination med små starta eget-bidrag till mikroföretag inom turistnäringen. Dessa insatser har visat sig effektiva när det gäller att få igång näringsverksamhet och skapa arbetstillfällen. Dessutom samfinansieras åtgärder till stöd för yrkesmässig rörlighet. Som en uppföljning till Europaparlamentets initiativ att införa en särskild åtgärd i form av ett utbytesprogram för lärlingar och ungdomar i grundläggande yrkesutbildning i den kommande omgången av Leonardo da Vinci-programmet (som är en del i det nya integrerade programmet för livslångt lärande)[10], lanserade kommissionen under 2005 en inledande omgång undersökningar för att kartlägga hur eventuella EU-modeller för lärlingskap och yrkesutbildning skulle kunna utformas. Med hjälp av dessa undersökningar kan man få en klarare bild av vilka hinder som kan stå i vägen för rörligheten under yrkesutbildningen. Turistnäringen är ett möjligt alternativ för pilotstudierna. Det skulle kunna leda till konkreta förslag till lösningar som kan utgöra underlag för ett program med särskilda åtgärder att vidta under den andra etappen av detta pilotprojekt. Landsbygden har blivit mer attraktiv och erbjuder många naturupplevelser, vilket har lett till att landsbygdsturismen på senare år har blivit en viktig alternativ inkomstkälla för landsbygden, väl integrerad med jordbruket. För de nya medlemsstaterna och kandidatländerna kan detta bli en viktig möjlighet. Genom den nya europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling kommer stöd att beviljas för att - förbättra kvaliteten på jordbruksproduktionen och jordbruksprodukterna, - förbättra miljön och landsbygden, - uppmuntra turism som ett led i diversifieringen av landsbygdens ekonomi, - göra undersökningar om och investera i underhåll, restaurering och uppgradering av naturarvet. I den nya föreslagna Europeiska fiskerifonden (EFF) anges en ny prioritering, nämligen ”hållbar utveckling i kustfiskeområden”. Syftet med denna prioritering är att dämpa de sociala och ekonomiska effekterna av omstruktureringen av fiskerinäringen och att blåsa nytt liv i områden som är beroende av fisket genom diversifiering och genom att skapa sysselsättningsalternativ. Fiskare kan exempelvis börja ägna sig åt ekoturism. Fiske- och turistinfrastruktur i liten skala kommer också att få stöd via Europeiska fiskerifonden. Fonden stöder dessutom program för omskolning till andra yrken än havsfiske som har anknytning till turistnäringen. Genom det föreslagna ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation[11] kommer stöd att ges för att förbättra konkurrenskraften hos EU:s företag, särskilt små och medelstora företag. Den forskning som kommer att stödjas genom det föreslagna sjunde ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration[12] kan vara till nytta för turistnäringen, t.ex. när det gäller informations- och kommunikationsteknik, satellittillämpningar, kulturarv och markanvändning. Som underlag för detta används den forskning som beviljats stöd genom tidigare ramprogram och som förtjänar att uppmärksammas ytterligare av beslutsfattare och andra berörda. Medlemsstaterna, regionerna, lokala myndigheter och turistnäringen överlag bör genom samarbete se till att bidragen från EU:s finansieringsinstrument kommer turismen till godo och att de beaktas i utformningen i alla projekt. 2.2. Främja hållbar turism 2.2.1. En europeisk Agenda 21 för turism Att ange tillväxt och sysselsättning som omedelbara mål går hand i hand med att främja mål på det sociala området och miljöområdet. Den förnyade Lissabonstrategin är en väsentlig beståndsdel i det övergripande målet om hållbar utveckling enligt fördraget, dvs. att på ett hållbart sätt förbättra välfärden och levnadsvillkoren för nuvarande och kommande generationer. Redan i sitt meddelande ”Grundläggande riktlinjer för en hållbar europeisk turism”[13] poängterade kommissionen att det är av största vikt att garantera en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar europeisk turism, såväl för att bidra till hållbar utveckling i Europa och i andra delar av världen, som för denna ekonomiskt viktiga näringsgrens livskraft, fortsatta tillväxt, konkurrenskraft och kommersiella framgång. Därför lanserades i meddelandet en europeisk Agenda 21 för turism. Under 2004 inrättade kommissionen en grupp för hållbar turism för att uppmuntra samverkan mellan olika aktörer och för att ge impulser till Agenda 21-processen för en hållbar europeisk turism. Gruppen för hållbar turism består av experter från branschorganisationer samt företrädare för olika resmål, fackföreningar och det civila samhället. Företrädare för medlemsstaternas förvaltningar och olika internationella organisationer, t.ex. Världsturistorganisationen, deltar också. Gruppen sysslar särskilt med miljörelaterade frågor. Gruppen för hållbar turism kommer att avsluta sitt arbete och lägga fram en rapport under 2006. Kommissionen kommer att använda denna rapport som utgångspunkt när den planerar det fortsatta arbetet och väntas 2007 lägga fram ett förslag till en europeisk Agenda 21 för turism som bygger på rapporten. 2.2.2. Särskilda stödåtgärder för en hållbar europeisk turism Att utarbeta och genomföra en europeisk Agenda 21 för turism är en långsiktig process. Utöver agendan planerar kommissionen särskilda åtgärder för att främja den europeiska turismens ekonomiska och sociala hållbarhet. Exempel på sådana åtgärder är att - kartlägga nationella och internationella åtgärder för att stödja små och medelstora företag som arbetar med turism i någon form och utarbeta rutiner för utbyte av goda lösningar, - utvärdera vilka ekonomiska effekter bättre tillgänglighet inom turistnäringen får på den makroekonomiska tillväxten och sysselsättningen, de små och medelstora företagens affärsmöjligheter, tjänsternas kvalitet och konkurrenskraften, - underlätta utbytet av goda lösningar när det gäller ”turism för alla”, - publicera en handbok om hur man kan skapa ”områden för lärande” inom turistnäringen och på så sätt verka för större kunnande inom turismen och engagera alla berörda parter, - studera sysselsättningsutvecklingen inom turism vid kust och hav, - ta fram officiell statistik och e-Business W@tch-undersökningar för att kunna bedöma vilka konsekvenser e-handeln kommer att få för turistnäringen, - fortsätta med initiativen och samarbetet med medlemsstaterna, turistnäringen och Världsturistorganisationen för att bekämpa sexuellt utnyttjande av barn, i synnerhet när sådana brott begås av turister. 2.3. Förbättra kunskaperna om turism och göra den mer uppmärksammad 2.3.1. Förbättra kunskaperna om turismen i EU Beslutsfattare i den offentliga och den privata sektorn behöver harmoniserad, mer detaljerad aktuell statistik. Rådets direktiv 95/57/EG[14] om insamling av statistisk information rörande turism kommer att uppdateras så att man tar hänsyn till utvecklingen av turismen i Europa och användarnas behov. Det kommer att förbättras avsevärt i frågor som rör t.ex. aktualitet och punktlighet, relevans och jämförbarhet. Bättre harmonisering och genomförande av satelliträkenskaper för turismen kommer också att eftersträvas i samarbete med medlemsstaterna, de nationella statistikinstituten och andra berörda aktörer, eftersom de kan bidra till att förbättra kunskaperna om turistnäringens verkliga omfattning och värde. Under detta arbete kommer man att ha stor nytta av erfarenheterna från de pilotprojekt som fått ekonomiskt stöd från kommissionen (2002–2006). Eurostat kommer att fortsätta att sammanställa olika skrifter och publikationer som turistnäringen och offentliga förvaltningar har nytta av, t.ex. ”Panorama on tourism”, ”Pocketbook on tourism” och de olika utgåvorna av ”Statistics in Focus” med tendenser för sommar respektive vinter, informations- och kommunikationsteknik inom turistnäringen, européernas semestervanor, sysselsättningen inom turistnäringen osv. 2.3.2. Marknadsföring av resmål i Europa Globaliseringen av marknaderna har medfört hårdnande konkurrens, men har också skapat nya möjligheter i och med att turister från nya marknader (t.ex. Kina, Ryssland och Indien) har fått råd med mer påkostade semestrar. Ökad tillströmning av turister till Europa medför ökad tillväxt och fler arbetstillfällen. För att marknadsföra det faktum att Europa består av många attraktiva resmål har kommissionen finansierat en webbportal om europeiska resmål. Där kommer det att finnas praktiska upplysningar om Europa, t.ex. reseplanering (transport, väder och evenemangskalender), tips om vad man bör se och göra och länkar till nationella webbplatser. Portalen kommer att tas i drift i mars 2006 och kommer att administreras av den europeiska resekommissionen (European Travel Commission). Städer och regioner runtom i Europa anordnar en rad olika kulturevenemang (t.ex. Europeiska kulturhuvudstaden[15] och olika festivaler) och idrottsarrangemang, som bl.a. kan spela en viktig roll i marknadsföringen av ett visst värdland eller en viss värdstad före, under och efter själva evenemanget. Framför allt små och medelstora företag i turistbranschen kan dra nytta av sådana arrangemang om de i tillräckligt stor utsträckning är involverade i organisationen. Kommissionen kommer att analysera vilket genomslag sådana evenemang får på små och medelstora företag som arbetar med turism. Resultaten från detta arbete och rekommendationer till framtida arrangörer kommer att presenteras vid en EU-konferens. Ett stort antal resmål runtom i Europa håller på att hitta fungerande rutiner för att främja hållbar turism. Sådana rutiner kan tjäna som underlag för alla resmål som vill bli bättre på att locka till sig turister. Kommissionen kommer, tillsammans med medlemsstaterna, att arbeta för att sprida dessa goda rutiner, exempelvis genom en utmärkelse till resmål i Europa som lyckats bra med sin turistsatsning. 2.3.3. Göra turismen mer uppmärksammad: ett gemensamt mål Kommissionen arbetar kontinuerligt tillsammans med medlemsstaternas offentliga förvaltningar och turistnäringen för att göra turismen mer uppmärksammad och öka kunskaperna om turismen i Europa. Det är ett mycket komplext fenomen, och ofta ser man bara turismen i snäv bemärkelse och inte som något som påverkar hela ekonomin och samhället. Sedan 2002 arrangeras varje år ett europeiskt turistforum i någon av medlemsstaterna. Det anordnas i nära samarbete med kommissionen, medlemsstaterna och turistnäringen i EU. Genom att forumet arrangerats i flera av de nya medlemsstaterna (2004 i Ungern, 2005 i Malta och 2006 i Cypern) tillförs ett mervärde. Kommissionen kommer att fortsätta sitt nära samarbete med alla berörda aktörer för att - se till att de frågor som tas upp är relevanta för de rådande förhållandena, - öka turistnäringens engagemang i forumet, och - ge detta evenemang mer uppmärksamhet runtom i Europa. Flera av rådets ordförandeländer har dessutom anordnat möten mellan turistministrarna samt särskilda konferenser och evenemang. De har även varit med och organiserat det europeiska turistforumet tillsammans med värdländerna. Evenemang av detta slag är värdefulla eftersom de banar väg för nära kontakter mellan beslutsfattare och andra berörda parter, belyser vissa frågor och uppmärksammar den europeiska turistnäringen. Kommissionen kommer att fortsätta att aktivt stödja sådana initiativ och att uppmuntra framtida ordförandeskap att göra detsamma. 3. SLUTSATS Med tanke på att turistnäringen är så komplex och engagerar så vitt skilda aktörer måste alla inblandade medverka vid planeringen och genomförandet av EU:s politik och åtgärder. EU-institutionerna, nationella förvaltningar, branschorganisationer, arbetsgivare och arbetstagare, icke-statliga organisationer och forskare bör bilda partnerskap på alla nivåer för att förbättra konkurrenskraften och framhäva den europeiska turismens betydelse. Hur samarbetet och partnerskapen växer fram inom ramen för den nya strategin kan utvärderas regelbundet under de europeiska turistforumen. I detta meddelande klargörs vad och hur kommissionen tänker göra inom ramen för gällande EU-lagstiftning för att turismens tillväxt- och sysselsättningspotential ska kunna utnyttjas bättre och på ett hållbart sätt. Det poängteras också hur de olika berörda aktörerna kan engageras i EU-åtgärderna. Den nya strategin omfattar alla de viktigaste aspekterna av EU:s politik och gör det möjligt för alla berörda att medverka genom konstruktivt samarbete. Hur väl det lyckas beror på de berörda aktörernas deltagande och engagemang. [1] KOM(2005) 24, 2.2.2005. [2] Se http://europa.eu.int/comm/enterprise/services/tourismeu.htm#factsandfigures. [3] Eurostat – Statistics in focus 32/2005. [4] EU:s strategi för hållbar utveckling 2005–2010. Se http://europa.eu.int/comm/regional_policy/funds/-2010/index_en.htm. [5] KOM(2005) 97, 16.3.2005. [6] Ett exempel på en rättsakt som redan antagits är direktiv 2005/36/EG. I direktivet konsolideras och uppdateras gällande bestämmelser om erkännande av yrkeskvalifikationer, vilket gör det enklare att tillhandahålla tjänster för dem som arbetar inom turistnäringen. [7] Se http://europa.eu.int/comm/enterprise/services/tourism/policy-areas/measures.htm och andra initiativ, t.ex. förslaget till direktiv om tjänster på den inre marknaden. [8] PE 353.597/v03-00. [9] Se http://europa.eu.int/comm/regional_policy/index_en.htm. [10] KOM(2004) 474, 14.7.2004. [11] KOM(2005) 121 slutlig, 6.4.2005. [12] Se http://europa.eu.int/comm/research/future/index_en.cfm. [13] KOM(2003) 716 slutlig, 21.11.2003. [14] EGT L 291, 6.12.1995, s. 32. [15] Se http://europa.eu.int/comm/culture/eac/other_actions/cap_europ/cap_eu_en.html.