52005PC0507

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

Bryssel den 20.10.2005

KOM(2005) 507 slutlig

2005/0214 (COD)

Genomförande av gemenskapens Lissabonprogram:

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om bättre möjligheter att överföra kompletterande pensionsrättigheter

{SEK(2005) 1293}

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

1)Bakgrund
	·Motiv och syften I både den reviderade Lissabonstrategin 1 och den sociala agendan 2 betonas betydelsen av rörlighet för att underlätta arbetstagarnas och företagens möjligheter till omställning och för att få ökad flexibilitet på arbetsmarknaden. Eftersom de kompletterande pensionssystemen får en allt större betydelse inom ålderspensionssystemen, blir det särskilt viktigt att minska de hinder för rörligheten som dessa system ger upphov till. I handlingsplanen från Lissabon meddelade kommissionen att man tänkte lägga fram förslag till lagstiftning på området. Syftet med det aktuella förslaget är därför att minska de hinder för den fria rörligheten, både mellan medlemsstaterna och inom en och samma medlemsstat som skapas av vissa bestämmelser i de kompletterande pensionssystemen. Det kan gälla villkoren för att intjäna pensionsrättigheter, villkoren för att bevara vilande pensionsrättigheter och möjligheten att föra över de intjänade rättigheterna. Dessutom är avsikten med förslaget att förbättra informationen till arbetstagarna om vad rörligheten innebär för de kompletterande pensionsrättigheterna.
	·Allmän bakgrund De sociala trygghetssystemen i de olika medlemsstaterna måste ta itu med problemet med befolkningens åldrande. De reformer som genomförts eller som planeras i de flesta medlemsstaterna syftar till en utbyggnad av de kompletterande pensionssystemen, vilket också aktivt understöds av vissa medlemsstater. Det blir därför en angelägen uppgift att se till att reglerna för uppbyggnaden av dessa system inte hindrar arbetstagarnas rörlighet, med påföljd att en mobil arbetstagares möjligheter att intjäna tillräckligt med pensionsrättigheter under sitt yrkesverksamma liv minskas liksom flexibiliteten och effektiviteten på arbetsmarknaden. Även om det är många faktorer som påverkar en persons beslut att byta anställning, är det uppenbart att om denne därigenom kan gå miste om en stor del av sina kompletterande pensionsrättigheter får det en kraftigt hämmande inverkan på beslutet. Detta förslag är resultatet av flera års diskussioner på EU-nivå om nödvändigheten och det lämpligaste sättet att förbättra de kompletterande pensionssystemen så att arbetstagarnas rörlighet underlättas.
	·Gällande bestämmelser Det finns inga gemensamma regler för rätten att överföra kompletterande pensionsrättigheter. Detta hindrar arbetstagarnas fria rörlighet och den yrkesrelaterade rörligheten i allmänhet, även inom medlemsstaterna. Ett första steg mot att minska dessa hinder togs med direktiv 1998/49/EG 3 , vars syfte är att garantera rätten till likabehandling av personer som flyttar till ett annat land.
	·Förenlighet med Europeiska unionens politik och mål på andra områden I kommissionens nyligen framlagda meddelande till Europeiska rådets vårmöte 2005 4 liksom i de integrerade riktlinjerna 5 understryks betydelsen av en politik som ökar arbetsmarknadens förmåga att reagera, främst genom att främja yrkesmässig och geografisk rörlighet. Mot slutet av 2005 kommer kommissionen att anta en handlingsplan om laglig migration, som också kommer att innehålla sådana initiativ.
2)Samråd med berörda parter och konsekvensanalys
	·Samråd med berörda parter
	Metoder, målsektorer och deltagarnas allmänna profil Kommissionen har vid två tillfällen samrått med arbetsmarknadens parter. Det första samrådet gällde möjligheten till och den tänkbara inriktningen på en gemenskapsåtgärd som gäller rätten att överföra tjänstepensionsrättigheter 6 . Arbetsmarknadens parter var i allmänhet positiva till en sådan åtgärd. Kommissionen inledde därför ett andra samråd med arbetsmarknadens parter inom EU 7 om det tänkbara innehållet i en sådan åtgärd. Detta samråd visade att arbetsmarknadens parter hade olika mening om var tonvikten skulle ligga och vilka instrument som skulle användas. De inledde därför inte några förhandlingar för att på egen hand nå en överenskommelse. Sedan kommittén för kompletterande pensioner 8 (nedan pensionsforumet) tillsattes 2001, har den varit nära involverad i granskningen av de hinder för rörligheten som de kompletterande pensionssystemen skapar. Pensionsforumet består av företrädare för medlemsstaterna, arbetsmarknadens parter, pensionsfonderna och andra organ på området.
	Sammanfattning av svaren och av hur de har beaktats Svaren från pensionsforumets ledamöter, liksom från medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter, har beaktats i konsekvensanalysen av detta förslag.
	· Extern experthjälp
	Någon extern experthjälp har inte behövt anlitas.
	·Konsekvensanalys Detta förslag ingår inte i kommissionens arbetsprogram och därför skulle det rent formellt inte behövas någon konsekvensanalys. Kommissionen menar ändå att det av hänsyn till en bättre lagstiftning och större insyn är lämpligt att undersöka vilka olika åtgärder som kan vidtas på det här området och även deras effekter på kostnader och intäkter.
3)Rättsliga aspekter
	·Sammanfattning av den föreslagna åtgärden Genom detta förslag införs gemensamma principer som skall göra det lättare att utöva rätten till fri rörlighet, som är en grundläggande frihet inom gemenskapen, och göra den inre marknaden effektivare. Dessa principer ligger i linje med den anpassning av de kompletterande pensionssystemen som redan har inletts i medlemsstaterna. Arbetstagarnas rörlighet både inom en medlemsstat och mellan medlemsstaterna är väsentlig för att den europeiska arbetsmarknaden skall fungera väl. Den är också ett av målen i Lissabonstrategin, som syftar till att öka sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten. Det är således viktigt att förbättra rörligheten mellan medlemsstaterna, men också rörligheten i arbetslivet inom en medlemsstat. Vissa bestämmelser i de kompletterande pensionssystemen, särskilt de som gäller intjänande av pensionsrättigheter, hämmar denna inre rörlighet. Det skapar problem för framför allt företagen från andra medlemsstater, som får svårt att rekrytera kvalificerad personal (reglerna för de kompletterande pensionssystemen tvingar nämligen arbetskraften att stanna kvar i sina företag). Syftet med detta direktiv är därför att uppnå en tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning, så att det skapas bättre konkurrensvillkor på den europeiska arbetsmarknaden.
	·Rättslig grund De rättsliga grunderna för detta förslag är artiklarna 42 och 94 i EG-fördraget. Artikel 42 var den rättsliga grunden till direktiv 1998/49/EG. Artikel 94 i EG-fördraget är tillämplig, eftersom en verklig förbättring av rätten att överföra kompletterande pensionsrättigheter inte kan uppnås utan en ökad rörlighet i arbetslivet i allmänhet och inom medlemsstaterna. Dessutom är en större generell rörlighet i arbetslivet en förutsättning för att den gemensamma marknaden skall fungera väl. Detta kräver en flexibel arbetskraft, som inte hindras av vissa regler inom de kompletterande pensionssystemen, t.ex. sådana som i vissa fall tvingar arbetstagaren att stanna kvar hos samma arbetsgivare under en längre tid för att intjäna pensionsrättigheter.
	·Subsidiaritetsprincipen Subsidiaritetsprincipen är tillämplig, eftersom förslaget inte avser ett område där gemenskapen är ensam behörig.
	Medlemsstaterna kan av nedanstående skäl inte själva uppnå målen i förslaget i tillräcklig utsträckning:
	Arbetsmarknaderna är gränsöverskridande. Därför krävs det en gemenskapsåtgärd som kan göra dessa marknader mera flexibla och effektiva genom att vissa hinder för arbetskraftens rörlighet som följer av tjänstepensionssystemen undanröjs.
	Målen i förslaget kan uppnås lättare med en gemenskapsåtgärd av följande skäl:
	Under de senaste tio åren har EU-institutionerna vid flera tillfällen utarbetat riktlinjer och rekommendationer. Dessa har inte bidragit till någon större tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning. Tvärtom finns risken att skillnaderna blir större i ett EU med 25 medlemsstater. Pensionssystemens nuvarande och framtida utveckling på europeisk nivå gör det nödvändigt att idag anta ett gemenskapsinstrument: dels har unionen sedan 2003 en rättslig ram som främjar den gränsöverskridande förvaltningen av de kompletterande pensionssystemen, dels kommer dessa system att utvecklas kraftigt, vilket framgår av en undersökning om de kompletterande pensionssystemens framtid som kommittén för socialt skydd gjorde i samarbete med kommissionen. Med andra ord är tidpunkten den rätta för att skaffa gemensamma referensramar.
	Förslaget är därför förenligt med subsidiaritetsprincipen.

	·Proportionalitetsprincipen Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl:
	Valet av regleringsform och dess närmare bestämmelser stämmer överens med proportionalitetsprincipen. Genom valet av ett direktiv i stället för en förordning tas hänsyn till att medlemsstaternas kompletterande pensionssystem är olika. Samtidigt skapas en övergripande ram för de mål som medlemsstaterna skall uppnå utan att sätten att uppnå dem preciseras.
	De bestämmelser som föreslås har begränsats till ett minimiantal nödvändiga krav och tack vare konsekvensanalysen har hänsyn kunnat tas till de tänkbara återverkningarna på medlemsstaternas nuvarande system. Dessutom föreskrivs långa tidsfrister för att införliva vissa bestämmelser i detta direktiv.
	·Val av regleringsform
	Föreslagen regleringsform: direktiv.
	Övriga regleringsformer hade varit olämpliga av följande skäl: Ett mindre bindande instrument, t.ex. en uppförandekod, skulle knappast ha kunnat leda fram till önskvärt resultat, eftersom diskussioner har förts i mer än femton år på europeisk nivå utan att på frivillig väg leda fram till en åtgärd av detta slag. Många grundelement i de kompletterande pensionssystemen regleras dessutom i medlemsstaternas lagstiftning. En mera bindande rättsakt såsom en förordning skulle inte ge den flexibilitet som behövs för att beakta dels de stora skillnaderna mellan de kompletterande pensionssystemen, dels det faktum att de ofta bygger på frivillig anslutning.
4)Budgetkonsekvenser
	Förslaget påverkar inte gemenskapens budget.
5)Övriga upplysningar
	·Jämförelsetabell Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till de nationella bestämmelser genom vilka direktivet genomförs, tillsammans med en jämförelsetabell mellan dessa bestämmelser och bestämmelserna i direktivet.
	·Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) Förslaget till rättsakt gäller ett område som omfattas av EES-avtalet och rättsakten bör därför utsträckas till att gälla EES-länderna.
	·Närmare redogörelse för förslaget, efter kapitel eller artikel Syfte (artikel 1) I artikel 1 sammanfattas målen i punkt 1 andra stycket. Tillämpningsområde (artikel 2) För att bevara samstämmigheten med direktiv 98/49/EG är tillämpningsområdet för båda direktiven identiskt. Således omfattas alla kompletterande pensionssystem (enligt artikel 3), med undantag av dem som omfattas av rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 i dess ändrade form. Definitioner (artikel 3) Eftersom det finns stora skillnader mellan medlemsstaternas kompletterande pensionssystem, tycks det nödvändigt att definiera vissa begrepp i detta förslag. Punkterna a) (kompletterande pension), b) (kompletterande pensionssystem) och d) (pensionsrättigheter) innehåller definitioner som är identiska med dem som används i direktiv 98/49/EG, vilket garanterar enhetlighet med tillämpningsområdet i detta direktiv. Det bör noteras att då begreppet överföringsrätt används i detta förslag, avser det möjligheten för en avgående arbetstagare att intjäna och bevara kompletterande pensionsrättigheter. Villkor för intjänande (artikel 4) För att minska de negativa effekter som villkoren för intjänande av kompletterande pensionsrättigheter ger för utövandet av rätten till fri rörlighet innehåller förslaget till direktiv följande bestämmelser som skall skapa flexibilitet: – En arbetstagare som ännu inte har intjänat några rättigheter inom det kompletterande pensionssystemet, men som redan har betalat avgifter, skall inte gå miste om dessa. I sådana fall skall avgifterna i sin helhet återbetalas eller överföras. – Kravet på en hög minimiålder hindrar rörligheten bland unga arbetstagare i de fall då en person flyttar före uppnådd minimiålder och detta leder till att pensionsrättigheterna går förlorade för den tid som personen har arbetat innan minimiåldern uppnåddes. En arbetstagare skall börja intjäna kompletterande pensionsrättigheter senast då han fyller 21 år. – Den väntetid under vilken arbetstagaren inte kan ansluta sig till systemet bör minskas. Den bör vara högst ett år (utom då personen ännu inte har uppnått minimiåldern). Således bevarar systemen möjligheten att knyta väntetiden till provanställningen (som vanligtvis är högst ett år). – För att de avgående arbetstagarna skall kunna intjäna tillräckligt med kompletterande pensionsrättigheter under sitt yrkesliv, särskilt de som har haft flera olika anställningar, bör man begränsa möjligheten att tillämpa karenstid, dvs. den tid som arbetstagaren måste vara försäkrad för att få rätt till förmåner. Den bör vara högst två år. Bevarande av vilande pensionsrättigheter (artikel 5) En mobil arbetstagare skall inte drabbas av en kraftig minskning av de intjänade rättigheter som han har innestående i det kompletterande pensionssystemet från den tidigare anställningen. Medlemsstaterna har olika instrument för att göra denna justering beroende på hur försäkringstagarnas rättigheter utvecklas. För att förhindra att ett betydande antal vilande rättigheter med ringa värde förorsakar alltför höga administrationskostnader, skall det enligt förslaget vara möjligt att inte bevara dessa intjänade rättigheter utan låta göra en överföring eller en utbetalning av ett kapital, som motsvarar de intjänade rättigheterna när dessa inte överstiger ett tröskelvärde som fastställts i den berörda medlemsstaten. Överförbarhet (artikel 6) I förslaget till direktiv föreskrivs att den avgående arbetstagaren skall kunna välja mellan att behålla sina rättigheter i den tidigare anställningens kompletterande system eller att låta överföra dem. Det gäller dock inte då den nya anställningen omfattas av samma kompletterande pensionssystem eller om det görs en utbetalning från systemet på grund av de intjänade rättigheternas ringa värde. Om en avgående arbetstagare väljer att låta överföra sina rättigheter, skall han inte missgynnas då värdet av de överförda rättigheterna beräknas. Inte heller skall han drabbas av höga administrationsavgifter. Information (artikel 7) Syftet med artikel 7 är att komplettera de gällande EU-bestämmelserna om information som skall lämnas enligt direktiv 2003/41/EG. Eftersom detta direktiv, som också omfattar system som inte är fonderade, har ett vidare tillämpningsområde än direktiv 2003/41/EG, bör ytterligare bestämmelser utfärdas på detta område. Dessutom innehåller direktiv 2003/41/EG bara bestämmelser om vilka upplysningar som skall lämnas till försäkringstagare och förmånstagare. Detta område bör kompletteras på så sätt att varje arbetstagare (som kan tänkas lämna sin anställning), försäkringstagare eller inte, skall informeras om hur de kompletterande pensionsrättigheterna påverkas av att anställningen upphör. Minimikrav – bevarande av skyddsnivån (artikel 8) I samband med genomförandet av den inre marknaden och de sociala bestämmelser som hänger samman med detta utgör förslaget till direktivet inget hinder för medlemsstaterna att anta mera omfattande bestämmelser gällande överföringsrätt. I detta avseende utesluts också i direktivet alla möjligheter att inskränka överföringsrätten jämfört med nuvarande situation. Genomförande (artikel 9) Eftersom det finns stora skillnader mellan medlemsstaternas kompletterande pensionssystem, är detta förslaget till direktiv mer flexibelt i fråga om genomförandet av vissa bestämmelser för intjänande och överförande av pensionsrättigheter. Medlemsstaterna kan därför begära förlängda tidsfrister för att införliva vissa bestämmelser som i ett kort tidsperspektiv skulle kunna vara alltför tvingande. Eftersom det är viktigt att arbetsmarknadens parter deltar i utformningen och förvaltningen av de kompletterande pensionssystemen, föreskrivs det i förslaget till direktiv att medlemsstaterna skall kunna uppdra åt dem att genomföra direktivet.

2005/0214 (COD)

Genomförande av gemenskapens Lissabonprogram:

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om bättre möjligheter att överföra kompletterande pensionsrättigheter

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 42 och 94,

med beaktande av kommissionens förslag 9 ,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 10 ,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande 11 ,

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget 12 , och

av följande skäl:

(1)Fri rörlighet för personer är en av de grundläggande friheterna i gemenskapen. I artikel 42 i fördraget föreskrivs att rådet enligt förfarandet i artikel 251 skall besluta om sådana åtgärder inom den sociala trygghetens område som är nödvändiga för att genomföra fri rörlighet för arbetstagare.

(2)Arbetstagarnas sociala trygghet på pensionsområdet garanteras genom lagstadgade socialförsäkringssystem och kompletterande socialförsäkringssystem som är knutna till anställningsavtalen, som får allt större betydelse i medlemsstaterna.

(3)Rådet har stor frihet att avgöra vilka åtgärder som är lämpligast för att uppnå målet i artikel 42 i fördraget. Det samordningssystem som föreskrivs enligt rådets förordning (EEG) 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen 13 och enligt rådets förordning (EEG) nr 574/72 av den 21 mars 1972 om tillämpningen av förordning (EEG) nr 1408/71 14 , särskilt reglerna för sammanläggning, gäller inte kompletterande pensionssystem, med undantag av de system som omfattas av begreppet ”lagstiftning” enligt definitionen i artikel 1 j första stycket i förordning (EEG) nr 1408/71 eller som enligt denna artikel omfattas av en försäkran från en medlemsstat i detta syfte. De kompletterande pensionssystemen bör därför omfattas av särskilda åtgärder som beaktar dessa systems natur och särskilda karaktär, skillnaderna mellan dessa system både inom och mellan olika medlemsstater och inte minst den roll som arbetsmarknadens parter spelar vid tillämpningen.

(4)Rådets direktiv 98/49/EG av den 29 juni 1998 om skydd av kompletterande pensionsrättigheter för anställda och egenföretagare som flyttar inom gemenskapen 15 är den första särskilda åtgärd som syftar till att förbättra arbetstagarnas rätt till fri rörlighet då det gäller de kompletterande pensionssystemen.

(5)Även artikel 94 i fördraget bör tillämpas, eftersom skillnaderna mellan medlemsstaternas lagstiftning om de kompletterande pensionssystemen kan vara ett hinder för arbetstagarnas rätt till fri rörlighet och den inre marknadens funktion. För att stärka arbetstagarnas rätt att överföra kompletterande pensionsrättigheter när de flyttar inom gemenskapen eller inom en och samma medlemsstat, bör vissa villkor för intjänande av pensionsrättigheter och bestämmelserna för bevarande av vilande rättigheter och överföring av intjänade rättigheter göras mer enhetliga.

(6)För att garantera att villkoren för intjänande av kompletterande pensionsrättigheter inte inskränker arbetstagarnas rätt till fri rörlighet inom Europeiska unionen, bör det fastställas gränser för dessa villkor, så att en arbetstagare som utövar sin rätt till fri rörlighet eller flyttar inom en medlemsstat får en rimlig pension efter sitt aktiva yrkesliv.

(7)Det är också lämpligt att garantera en rättvis justering av vilande pensionsrättigheter så att avgående arbetstagare inte missgynnas. Detta skulle kunna ske genom att vilande rättigheter justeras med hjälp av olika referensmått, t.ex. inflation, lön, aktuella pensionsförmåner eller avkastning på tillgångarna i det kompletterande pensionssystemet.

(8)För att förhindra att handläggningen av ett stort antal vilande rättigheter med ringa värde medför höga administrationskostnader, bör det finnas möjlighet att inte bevara intjänade rättigheter inom systemen utan låta göra en överföring eller en utbetalning av ett belopp som motsvarar de intjänade rättigheterna, när dessa inte överstiger ett tröskelvärde som fastställts av den berörda medlemsstaten.

(9)De arbetstagare som byter anställning bör ha möjlighet att välja mellan att antingen behålla sina intjänade pensionsrättigheter i det ursprungliga kompletterande pensionssystemet eller överföra motsvarande belopp till ett annat kompletterande pensionssystem, även till en annan medlemsstat.

(10)Av skäl som rör de kompletterande pensionssystemens finansiella stabilitet har medlemsstaterna i princip möjlighet att undanta system som inte är fonderade från kravet på att ge arbetstagarna möjlighet att överföra intjänade rättigheter. För att arbetstagare som omfattas av fonderade system skall behandlas på samma sätt som arbetstagare som omfattas av system som inte är fonderade bör medlemsstaterna sträva efter att successivt förbättra möjligheterna att överföra rättigheter som följer av system som inte är fonderade.

(11)Utan att det påverkar tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/41/EG av den 3 juni 2003 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut 16 , bör de arbetstagare som utövar eller avser att utöva sin rätt till fri rörlighet få relevant information av dem som ansvarar för förvaltningen av de kompletterande pensionssystemen, bl.a. om hur det påverkar rätten till kompletterande pension om anställningen upphör.

(12)Eftersom det finns många olika system som kompletterar de sociala trygghetssystemen, bör gemenskapen endast ställa upp allmänna mål som skall uppnås och därför är ett direktiv den riktiga regleringsformen.

(13)Eftersom målen för den föreslagna åtgärden, att minska hindren för utövandet av rätten till fri rörlighet för arbetstagarna och för den inre marknadens effektivitet, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av åtgärdens omfattning, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv, som bl.a. bygger på en konsekvensanalys som gjorts med hjälp av kommittén för kompletterande pensioner, inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(14)I detta direktiv fastställs minimikrav, vilket ger medlemsstaterna möjlighet att införa eller behålla förmånligare bestämmelser. Genomförandet av detta direktiv får inte tas som anledning till att inskränka det nuvarande skyddet i de enskilda medlemsstaterna.

(15)Eftersom det är nödvändigt att beakta detta direktivs eventuella effekter på de kompletterande pensionssystemens finansiella stabilitet, bör medlemsstaterna kunna begära en förlängd tidsfrist för att successivt genomföra de bestämmelser som kan ge sådana effekter.

(16)I överensstämmelse med de nationella bestämmelserna om utformningen av kompletterande pensionssystem får medlemsstaterna uppdra åt arbetsmarknadens parter, på deras gemensamma begäran, att genomföra detta direktiv då det gäller de bestämmelser som omfattas av kollektivavtal, under förutsättning att medlemsstaterna vidtar alla nödvändiga åtgärder för att hela tiden kunna garantera de resultat som skall uppnås genom direktivet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

Syftet med detta direktiv är att göra det lättare för arbetstagarna att utöva rätten till fri rörlighet och rätten till rörlighet i arbetslivet inom en och samma medlemsstat genom att minska de hinder som följer av vissa bestämmelser i medlemsstaternas kompletterande pensionssystem.

Artikel 2

Tillämpningsområde

Detta direktiv gäller de kompletterande pensionssystemen, med undantag av dem som omfattas av förordning (EEG) nr 1408/71.

Artikel 3

Definitioner

I detta direktiv gäller följande definitioner:

(a)kompletterande pension: ålderspension och, om det föreskrivs i bestämmelserna för ett i enlighet med nationell lagstiftning och praxis inrättat kompletterande pensionssystem, invaliditets- och efterlevandeförmåner som är avsedda att komplettera eller ersätta de förmåner som utges genom de lagstadgade sociala trygghetssystemen för samma försäkringsfall.

(b)kompletterande pensionssystem: alla i enlighet med nationell lagstiftning och praxis inrättade tjänstepensionssystem, såsom gruppförsäkringsavtal, bransch- eller sektorsspecifika fördelningssystem, fonderade system eller utfästelser om pension som garanteras av bokförda reserver, eller andra kollektiva eller jämförbara system som skall garantera en kompletterande pension för anställda eller egenföretagare.

(c)försäkringstagare: alla vars yrkesverksamhet ger eller kan ge rätt till en kompletterande pension enligt bestämmelserna i ett kompletterande pensionssystem.

(d)pensionsrättigheter: alla förmåner som försäkringstagare och andra förmånsberättigade skulle kunna ha rätt till enligt bestämmelserna i ett kompletterande pensionssystem och, i förekommande fall, enligt nationell lagstiftning.

(e)anställningens upphörande: beslut att avsluta ett anställningsförhållande.

(f)avgående arbetstagare: en arbetstagare som utan att ha rätt till pension lämnar en anställning, där han har intjänat eller skulle ha kunnat intjäna pensionsrättigheter om anställningen fortsatt.

(g)överföringsrätt: en arbetstagares möjlighet att intjäna och bevara pensionsrättigheter då han utövar sin rätt till fri rörlighet eller till rörlighet i arbetslivet.

(h)blivande pensionstagare: tidigare försäkringstagare som har vilande pensionsrättigheter i ett kompletterande pensionssystem tills villkoren för att uppbära en kompletterande pension uppfylls.

(i)vilande pensionsrättigheter: pensionsrättigheter som bevaras i det system där de har intjänats av en blivande pensionstagare, som kommer att erhålla en pension från detta kompletterande pensionssystem när villkoren har uppfyllts.

(j)överföring: utbetalning från ett kompletterande pensionssystem av ett belopp som helt eller delvis motsvarar pensionsrättigheter som intjänats inom ramen för detta system. Detta belopp kan överföras till ett nytt kompletterande pensionssystem eller till ett annat finansinstitut som tillhandahåller pensionsrättigheter.

Artikel 4

Villkor för intjänande av pensionsrättigheter

Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa följande:

(a)Om pensionsrättigheterna ännu inte har intjänats när anställningen upphör, skall samtliga avgifter som har betalats av den avgående arbetstagaren, eller i dennes namn, återbetalas eller överföras.

(b)Om det krävs en minimiålder för att intjäna pensionsrättigheter skall denna vara högst 21 år.

(c)En arbetstagare kan ansluta sig till ett kompletterande pensionssystem efter högst ett års anställning eller, i förekommande fall, senast vid uppnådd minimiålder.

(d)En arbetstagare intjänar rätt till pension efter högst två års försäkringstillhörighet.

Artikel 5

Bevarande av vilande pensionsrättigheter

1.Medlemsstaterna skall anta de bestämmelser som de anser vara nödvändiga för att garantera en rättvis justering av vilande pensionsrättigheter så att avgående arbetstagare inte missgynnas.

2.Medlemsstaterna får tillåta att de kompletterande pensionssystemen inte behåller de intjänade rättigheterna, utan överför eller utbetalar ett belopp som motsvarar de intjänade rättigheterna när dessa inte överskrider ett tröskelvärde som medlemsstaten har fastställt. Medlemsstaten skall underrätta kommissionen om det tröskelvärde som tillämpas.

Artikel 6

Överförbarhet

1.Bortsett från de fall då försäkringsbeloppet utbetalas enligt artikel 5.2, skall medlemsstaterna vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att en avgående arbetstagare som i sin nya anställning inte omfattas av samma kompletterande pensionssystem skall kunna begära att alla de intjänade pensionsrättigheterna överförs inom samma medlemsstat eller till en annan medlemsstat senast 18 månader efter det att anställningen upphörde.

2.Om försäkringsmatematiska och ränterelaterade antaganden bestämmer värdet på de intjänade rättigheter som skall överföras, skall medlemsstaterna enligt sin nationella praxis säkerställa att dessa inte missgynnar den avgående arbetstagaren.

3.Det kompletterande pensionssystem som tar emot det överförda beloppet får inte ställa villkor för intjänande och skall bevara dessa rättigheter i minst samma omfattning som de vilande rättigheterna enligt artikel 5.1.

4.Om förvaltningsavgifter skall betalas i samband med en överföring, skall medlemsstaterna vidta de åtgärder som krävs så att dessa avgifter står i proportion till den tid som den avgående arbetstagaren omfattats av försäkringen.

Artikel 7

Information

1.Utan att det påverkar tjänstepensionsinstitutens skyldigheter enligt artikel 11 i direktiv 2003/41/EG om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut skall medlemsstaterna anta de åtgärder som krävs för att garantera att arbetstagarna informeras av den som ansvarar för förvaltningen av det kompletterande pensionssystemet om hur anställningens upphörande påverkar de kompletterande pensionsrättigheterna.

2.De arbetstagare som begärt sådan information skall inom rimlig tid få tillräcklig information om

(a)villkoren för intjänande av de kompletterande pensionsrättigheterna och konsekvenserna av att dessa villkor tillämpas då en anställning upphör,

(b)förväntade pensionsförmåner om anställningen upphör,

(c)villkoren för bevarande av de vilande pensionsrättigheterna,

(d)villkoren för överföring av de intjänade rättigheterna.

3.En blivande pensionstagare skall på begäran informeras av den som ansvarar för förvaltningen av det kompletterande pensionssystemet om sina vilande pensionsrättigheter och om alla ändringar av reglerna för det kompletterande pensionssystem som rättigheterna berörs av.

4.Den information som avses i denna artikel skall lämnas skriftligt och vara begriplig.

Artikel 8

Minimikrav – bevarande av skyddsnivån

1.Medlemsstaterna får anta eller behålla fördelaktigare bestämmelser för rätten att överföra kompletterande pensionsrättigheter än vad som föreskrivs i detta direktiv.

2.Genomförandet av detta direktiv får inte i något fall anges som skäl till att inskränka den nuvarande rätten att överföra och bevara kompletterande pensionsrättigheter i medlemsstaterna.

Artikel 9

Genomförande

1.Medlemsstaterna skall anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 1 juli 2008, eller får, på gemensam begäran av arbetsmarknadens parter, överlåta åt dessa att genomföra detta direktiv i fråga om bestämmelser som omfattas av kollektivavtal. I sådana fall skall medlemsstaterna säkerställa att arbetsmarknadens parter senast den 1 juli 2008 i samförstånd har infört de bestämmelser som krävs. Medlemsstaterna skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att vid varje tillfälle kunna säkerställa de resultat som föreskrivs i detta direktiv. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

2.Medlemsstaterna får, utan hinder av punkt 1, om nödvändigt föreskriva en ytterligare tidsfrist på 60 månader från och med den 1 juli 2008 för att uppnå det mål som anges i artikel 4 d. De medlemsstater som vill utnyttja denna extra tidsfrist skall underrätta kommissionen om detta och ange de bestämmelser och system som berörs och de särskilda skäl som motiverar den längre tidsfristen.

3.Medlemsstaterna får, utan hinder av punkt 1, och för att beakta väl motiverade särskilda förhållanden som är knutna till de kompletterande pensionssystemens finansiella stabilitet, undanta fördelningssystem, understödskassor (Unterstützungskassen) och företag som avsätter reserver i sin bokföring för pensionsutbetalningar till sina anställda från tillämpningen av artikel 6.1. De medlemsstater som vill utnyttja denna möjlighet skall genast underrätta kommissionen om detta och ange de system som berörs och de särskilda skäl som motiverar detta undantag samt de åtgärder som vidtagits eller planeras för att öka möjligheterna att överföra rättigheter som följer av sådana system.

4.När en medlemsstat antar dessa bestämmelser, skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

5.Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om de åtgärder som vidtagits för att genomföra bestämmelserna i artikel 5.

Artikel 10

Rapportering

1.Kommissionen skall, vart femte år efter den 1 juli 2008, på grundval av medlemsstaternas uppgifter upprätta en rapport som skall läggas fram för rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

2.Kommissionen skall, senast tio år efter den 1 juli 2008, upprätta en särskild rapport om tillämpningen av artikel 9.3. På grundval av denna skall kommissionen vid behov lägga fram ett förslag med de ändringar av detta direktiv som visar sig vara nödvändiga för att arbetstagare som omfattas av fonderade system skall få samma möjligheter att överföra intjänade rättigheter som arbetstagare som omfattas av de system som avses i artikel 9.3.

Artikel 11

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 12

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

(1) Att arbeta tillsammans för tillväxt och sysselsättning – nystart för Lissabonstrategin, KOM(2005) 24, Bryssel, 2.2.2005.

(2) Kommissionens meddelande om den sociala agendan – KOM(2005) 33 slutlig, Bryssel, 9.2.2005.

(3) Rådets direktiv 98/49/EG om skydd av kompletterande pensionsrättigheter för anställda och egenföretagare som flyttar inom gemenskapen, EGT L 209, 25.7.1998.

(4) Att arbeta tillsammans för tillväxt och sysselsättning - nystart för Lissabonstrategin, KOM(2005) 24, Bryssel, 2.2.2005.

(5) Bl.a. riktlinje 21.

(6) SEK(2002) 597, 27.5.2002.

(7) SEK(2003) 916, 12.9.2003.

(8) Kommittén inrättad genom kommissionens beslut C(2001) 1775 av den 9 juli 2001, EGT L 196, 20.7.2001, s. 26–27.

(9) EUT C […], […], s. […].

(10) EUT C […], […], s. […].

(11) EUT C […], […], s. […].

(12) EUT C […], […], s. […].

(13) EGT L 149, 5.7.1971, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 631/2004 (EUT L 100, 6.4.2004, s. 1).

(14) EGT L 74, 27.3.1972, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 77/2005 (EUT L 16, 20.1.2005, s. 3).

(15) EGT L 209, 25.7.1998, s. 46.

(16) EUT L 235, 23.9.2003, s. 10.