EUR-Lex Access to European Union law
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52005DC0511
Report from the Commission to the European Parliament and the Council - Projects of the Public health programme committed in 2003-2004
Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet - Förslag till programmet för folkhälsa vilka beviljats under 2003-2004
Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet - Förslag till programmet för folkhälsa vilka beviljats under 2003-2004
/* KOM/2005/0511 slutlig */
Rapport från Kommissionen till Europaparlamentet och Rådet - Förslag till programmet för folkhälsa vilka beviljats under 2003-2004 /* KOM/2005/0511 slutlig */
[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION | Bryssel den 24.10.2005 KOM(2005) 511 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Förslag till programmet för folkhälsa vilka beviljats under 2003-2004 RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Förslag till programmet för folkhälsa vilka beviljats under 2003-2004 (Text av betydelse för EES) 1. INLEDNING 1.1. Folkhälsopolitik och dess bidrag till gemenskapens hälsostrategi I artikel 12.1 i beslutet om folkhälsoprogrammet[1] fastställs att det ska rapporteras om programmet varje år till Europaparlamentet och rådet om sin verksamhet. Denna rapport har utarbetats för detta ändamål. Programmet trädde i kraft den 1 januari 2003 och utgör ett viktigt instrument för ekonomiskt genomförande av de insatser som är ett resultat av ett vidare politiskt sammanhang i form av en hälsostrategi[2]. Med utgångspunkt i erfarenheterna av åtta separata hälsoprogram[3] var programmets främsta syfte att fastställa ett övergripande och sammanhängande tillvägagångssätt för folkhälsan genom att fokusera på tre nyckelprioriteringar: hälsoinformation, hälsorisker och faktorer som påverkar hälsan. Tillsammans skulle de tre delarna bidra till en hög nivå på fysisk och psykisk hälsa och välbefinnande inom hela EU. Insatserna utformades för att skapa stabila mekanismer som gör det möjligt för medlemsstaterna att samordna sin hälso- och sjukvårdsverksamhet. Delarna upprepades i på varandra följande årliga arbetsplaner för folkhälsan. Ett av de främsta sätten att genomföra arbetsplanerna för folkhälsan under 2003 och 2004 var årliga inbjudningar att lämna förslag. Annan viktig verksamhet bestod av hälsoanalyser, rapporter och pilotprojekt, som bidrar till lagstiftningen och som inrättar databaser, gemensamma indikatorer och informationssystem. Programmets ursprungliga budgetanslag på 312 miljoner euro ökades till 354 miljoner euro i samband med utvidgningen 2004 för att kunna ta emot de tio nya medlemsstaterna. 1.2. Utvidgningen Sedan början av folkhälsoprogrammet har de anslutande länderna på olika sätt involverats i programmet. Samförståndsavtal ingicks med alla anslutande länder och kandidatländerna. De deltog som observatörer i programkommitténs möten och lämnade in projekt i inbjudan att lämna förslag för 2003. Avsevärda ansträngningar gjordes för att informera dessa länder om bidragsmöjligheterna och involvera dem i olika aspekter av programmet för folkhälsa. Sedan anslutningen i maj 2004 har de nya medlemsstaterna helt och fullt deltagit i programmet. Detta program är även öppet för Efta/EES-länderna[4], och Bulgarien, Rumänien och Turkiet[5], som bidrar ekonomiskt till programmet. EES-länderna bidrog 2003 med 1,1 miljoner euro och kandidatländerna (inbegripet de tio anslutande länderna) med 3,6 miljoner euro till driftanslagen. Under 2004 uppgick dessa siffror till 1,1 miljon euro för EES och 1,3 miljoner euro för de tre kandidatländerna. 1.3. Effekter av tidigare program och nuvarande program – resultatet av avslutade projekt och politik En slutlig utvärdering[6] av de åtta handlingsprogrammen för folkhälsa 1996-2002 har gjorts. Varje programs effektivitet, användbarhet och hållbarhet beaktades mot bakgrund av ramen för folkhälsa som antogs 1993 och som det uttrycktes i programbesluten. På denna grundval utfärdades rekommendationer som skulle kunna användas för att administrera, genomföra och utveckla programmet för folkhälsa. 2. ÖVERSYN AV 2003 ÅRS VERKSAMHET 2.1. Antagande av arbetsplanen från 2003 Arbetsplanen för 2003[7], bestämmelserna, kriterierna och förfarandena för urval och finansiering av åtgärderna för det nya programmet[8] och inbjudan att lämna förslag för 2003[9] offentliggjordes i Europeiska gemenskapernas officiella tidning den 15 mars 2003. Inbjudan att lämna förslag när det gäller genomförandet av arbetsplanen för 2003 var öppen under två månader med sista dag den 16 maj 2003. 2.2. Information om inbjudan att lämna förslag En informationskampanj för potentiella sökande anordnades om genomförandet av arbetsplanen för 2003. Den omfattade ett officiellt inledande arrangemang om programmet den 18 mars 2003 i Bryssel med deltagande av kommissionsledamoten David Byrne och parlamentsledamoten Trakatellis, föredragande i Europaparlamentet i fråga om beslutet om programmet. En storskalig informationsdag anordnades i Luxemburg den 13 mars 2003 där ca 300 personer som representerade potentiella deltagare i programmet var närvarande. Hjälp gavs särskilt för att uppmuntra deltagarna i de anslutande länderna och ansökarländerna. En ny webbplats för folkhälsa utvecklades. 2.3. Bedömningsförfarande Totalt 427 projekt togs emot. I dessa ansökte man om ett totalt belopp på över 500 miljoner euro, eller tio gånger det tillgängliga beloppet. Tjänstemännen med kunskaper på området utvärderade förslagen. Vid behov utvärderades förslagen även av tjänstemän från andra generaldirektorat för att säkerställa att inget dubbelarbete med pågående projekt uppstod. Totalt 58 projekt ansågs lämpliga för bidrag, 12 projekt placerades på reservlista A och 55 på reservlista B. De återstående 302 projekten ansågs inte lämpliga för bidrag och avslogs. Utvärderarna strävade efter att tillämpa ett konsekvent tillvägagångssätt och allmänna utvärderingsnormer. En bedömningskommitté inrättades i enlighet med de finansiella bestämmelserna. Bidrag anslogs till ett maximalt belopp på 60 % av de totala bidragsberättigande kostnaderna. Innovativa projekt med betydande medverkan från kandidatländers sida kunde erhålla bidrag upp till 80 % av de totala bidragsberättigande kostnaderna. Vid sitt möte den 16-17 juli 2003 avgav programkommittén ett enhälligt positivt yttrande för att finansiera de projekt som valts ut genom utvärderingsförfarandet. Kommittén vände på rangordningen för två förslag på reservlistan. 2.4. Antagande av förteckningen över utvalda projekt Den ursprungliga arbetsplanen ändrades den 17 december 2003[10] för att beakta den ökade programbudgeten efter det att samförståndsavtalen slutits med de anslutande länderna och ansökarländerna. Detta fördröjde ytterligare förhandlingen för att sluta bidragsavtal för de projekt som valts ut för att få bidrag. Den reviderade arbetsplanen överlämnades till programkommittén för yttrande vid dess möte den 9 oktober 2003. Den 19 december 2003, efter antagandet av den nya arbetsplanen, beslöt utanordnaren att finansiera 70 projekt och godkände ytterligare 55 projekt på reservlistorna som fastställts av programkommittén. Det totala åtagandet för dessa förslag uppgick till 50,4 miljoner euro. Återstående 302 projekt avslogs. Totalt 72 projekt fick bidrag enligt budgeten för 2003. Tio projekt annullerades: fyra från listan över godkända förslag och sex från reservlistorna. Reservlistan antogs i anspråk fram till det tolfte projektet i ordningen. 2.5. Metoder för spridning och användning av resultaten En fullständig förteckning över projektsammanfattningar av de finansierade projekten finns tillgänglig på http://europa.eu.int/comm/health/ph_projekt/project_en.htm. Sammanfattningarna innehåller administrativ information om den främsta bidragsmottagaren, finansiell information, en förteckning över anslutna bidragsmottagare, och en projektbeskrivning med resultaten och de metoder som använts. 3. ÖVERSIKT ÖVER VERKSAMHETEN 2004 3.1. Antagande av arbetsplanen för 2004 Arbetsplanen för 2004 för programmet för folkhälsa offentliggjordes den 27 februari 2004[11]. En inbjudan att lämna förslag[12] för genomförandet av arbetsplanen för 2004 inleddes samma dag och var öppen under två månader. 3.2. Information om inbjudan att lämna förslag En informationsdag anordnades i Luxemburg den 22 mars 2004 för att ge information till potentiella sökande om hur man ska lägga fram förslag till programmet för folkhälsa. Omkring 300 deltagare från EU, kandidatländerna och EES/Efta-länderna samlades denna dag. Webbplatsen för folkhälsoprogrammet innehöll all relevant information som krävs för att lämna in förslag, t.ex. meddelande om offentliggörande av en anbudsinfordran, arbetsplanen för 2004, ansökningsblanketter, en ansökningshandledning, bedömningskriterier och en förlaga för bidragsavtal. En help-desk inrättades. Den tog emot över 500 förfrågningar som gällde information eller hjälp. 3.3. Utvärderingsförfarande 231 förslag lämnades in. De ansökte om ett totalt bidrag från EU på 180,8 miljoner euro. Fastän förslagen var färre jämfört med 2003 hade kvaliteten generellt förbättrats. Varje förslag utvärderades av en tjänsteman och en av de 20 oberoende externa experter. I händelse av oenighet mellan två utvärderare utarbetade en tredje intern eller extern utvärderare en utvärderingsrapport i samförstånd. Utvärderingskommitténs beslut överlämnades för formellt samråd till andra generaldirektorat för att undvika dubbelarbete eller överlappning med andra pågående projekt. Dokumentet Bestämmelser, kriterier och förfaranden för urval och finansiering av åtgärder i folkhälsoprogrammet [13] tjänade som grundval för utärderingskriterierna. Man rekommenderade att 79 projekt skulle få bidrag. Av dessa placerades 12 på en reservlista. Reservlistan minskades markant i förhållande till 2003 för att ge en mer realistisk möjlighet till bidrag. 139 projekt avslogs och 9 var inte bidragsberättigande. Fyra förslag uteslöts på grund av att de inte kom in i tid. De projekt som lämnades in i enlighet med inbjudan att lämna förslag 2004 presenterades för programkommittén vid dess möte den 8 juli 2004. Projekten ansågs allmänt innovativa och av god kvalitet. Kommittén lade in smärre ändringar: ett projekt fick sin budget korrigerad och två projekt förlängdes. I likhet med 2003 kastade man om ordningen på två projekt på reservlistan. Kommittén avgav ett enhälligt positivt yttrande om den uppdaterade listan över godkända förslag och reservlistan. 3.4. Antagande av förteckningen över utvalda projekt Till följd av programkommitténs möte godkände utanordnaren listan över 67 projekt som rekommenderades för bidrag och rangordningen för de tolv projekten på reservlistan som godkända av programkommittén. De återstående 152 projekten avslogs. Det totala åtagandet för de godkända förslagen uppgick till 48,8 miljoner euro. Den 15 december 2004 anslog utanordnaren med tanke på tillgängligheten på kompletterande bidrag ytterligare 6,6 miljoner euro till inbjudan att lämna förslag 2004. På så sätt kunde alla 12 projekten på reservlistan finansieras. 3.5. Metoder för spridning och användning av resultaten En fullständig lista över namn och korta beskrivningar av de projekt som valts ut för bidrag finns tillgängliga på Europa webbplatsen för folkhälsa på http://europa.eu.int/comm/health/ph_projekt/project_en.htm. När avtalsöverenskommelserna har undertecknats, kommer ytterligare information att finnas när det gäller administrativ information om den främsta bidragsmottagaren, de anslutna bidragsmottagarna, ekonomisk information, projektbeskrivningar, resultat och tillämpade metoder. 4. FRÄMSTA ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS ENLIGT ARBETSPLANERNA FÖR 2003 OCH 2004 4.1. Övergripande teman Åtgärder av strategisk betydelse som knöt ihop flera programmål grupperades 2003 under övergripande teman: nyckelprojekt som omfattade nätverksarbete mellan de icke-statliga hälso-organisationer, strategier för åtgärder och nätverksarbete för att minska ojämlikhet när det gäller hälsa, inrättande av ett tvärvetenskapligt nätverk inom hela EU när det gäller narkotikaförebyggande på fängelser. Samarbetet mellan medlemsstaternas hälso-och sjukvårdstjänster omfattades av tre projekt som rörde prevention av kardiovaskulära sjukdomar, kartläggning av tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster och utvärdering av folkhälsan i Europas gränsregioner. De tvärgående temana fördes 2004 in i programmets tre delar. 4.2. Hälsoinformation Under 2003 strävade man i programmet efter att integrera det arbete som utförts enligt de åtta tidigare folkhälsoprogrammen inom gemenskapen. Detta rörde främst: (i) projekt för hälsoindikatorer för att skapa en gemensam lista för EU (ECHI) samt för att utarbeta indikatorer på områden såsom sjukdomar, hälsosystem, läkemedel, mental hälsa och livsstil, (ii) projekt som fokuserar på rutiner och en hållbar datainsamling (t.ex. databas om skador, cancerdatabaser, (iii) projekt som fokuserar på förbättring av mekanismer för hälsorapportering (Hälsoenkäten, Sjukhusuppgifter), och (iv) projekt avsedda att förbättra eller införa bästa kliniska rutiner och lagstiftningspraxis. Särskild uppmärksamhet ägnades synergier med gemenskapens statistikprogram[14]. Världshälsoorganisationen (WHO) och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) är knutna till flertalet EU-projekt på detta område. Ett hållbart hälsoövervakningssystem håller på att inrättas som syftar till att framställa jämförbar information om hälsa och hälsorelaterat beteende hos befolkningen och om sjukdomar och hälsosystem. Den statistiska delen i systemet håller på att utvecklas, vid behov med hjälp av gemenskapens statistiska program. Det grundas på indikatorer som allmänt godkänts inom EU och instrument med hänsyn till deras definition, metoder för datainsamling och användning. Sju arbetsgrupper som utgör ett nätverk förde tidigare arbete om hälsoövervakning framåt genom koncentration på indikatorer och datainsamling. Arbete gjordes för att som ett första steg skapa en förteckning över gemenskapens hälsoindikatorer i syfte att utvidga förteckningen under kommande år; utarbeta instrument för att samla jämförbar information tillsammans med gemenskapens statistikprogram; och utveckla en rad europeiska hälsorapporter som ger analyser och information för politiker, särskilda målgrupper eller för allmänheten. Samarbete när det gäller hälsosystemen främjades genom stöd till evidensbaserad medicin och kartläggning av tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster. En anbudsinfordran som rör rapporter och analyser av hälsa och sociala och ekonomiska effekter av alkohol lades fram för att behandla befintliga och planerad alkoholpolitik på EU-nivå och på WHO-nivå i syfte att fastställa rekommendationer och möjligheter för en potentiell alkoholpolitik inom EU eller strategimöjligheter. En annan anbudsinfordran lades fram när det gäller utvecklingen av indikatorer för folkhälsan inom den farmaceutiska sektorn för att övervaka i vilken utsträckning den överensstämmer med folkhälsa och andra sociala mål. Under 2004 fortsatte arbetet om information och spridning, hälsosystem, viktiga och kroniska sjukdomar, databasen för skador, mental hälsa och sällsynta sjukdomar. När det gäller information och spridning koncentrerades arbetet på begreppet och delarna i Europeiska unionens framtida system för information och kunskap om hälsa, om utvecklingen av offentliga plattformar för spridning av EU:s hälsoåtgärder (Hälsoportalen) och för spridningen av förteckningen över gemenskapens hälsoindikatorer, om inrättandet av en plattform för spridning av en liknande förteckning på understatlig nivå; på en plattform för radio- och tv-sändningar om hälsofrågor; och de politiska följderna av rapporteringen om folkhälsoprogram. På området för hälsosystem inrättades ett nätverk av myndigheter och institutioner som rör farmaceutiska frågor för att utbyta information om farmaceutisk prissättning och information om återbetalning. Ett projekt om sjukhusdata började förbättra jämförbarheten av registreringsmetoder om utskrivningar från sjukhus och kirurgiska ingrepp, öka omfattningen på informationsinsamlingen och utvidga arbetet till de nya medlemsstaterna. Fri rörlighet för tjänster och yrkesverksamma planeras även genom att utveckla EU-omfattande gemensamma metoder för patientsäkerhet på hälso- och sjukvårdsinstitutioner. För att förbättra kvaliteten och hållbarheten när det gäller nätverken för information om viktiga och kroniska sjukdomar gavs stöd till europeiska cancerregister och databaser, till flera projekt för kartläggning av källor till sjuklighet och till projekt för anpassade övervaknings- och indikatorsystem och metoder för insamling av uppgifter för allvarliga sjukdomar (astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, muskuloskeletala sjukdomar etc). För att täcka information om sällsynta sjukdomar gavs stöd till en konferens där man behandlade sätt på vilka information om sällsynta sjukdomar, tillsammans med samarbete och kunskapsutbyte på EU-nivå kan ökas för att förbättra tillgången till information, diagnos, vård, narkotika och stöd. Ett operationellt övervakningssystem för kongenitala anomalier har inrättats, ett nätverk för sällsynt och kongenital anemi kommer att inrättas och ett sekretariat för en arbetsgrupp när det gäller sällsynta sjukdomar kommer att tas i drift. Mental hälsa togs upp i flera initiativ såsom hälsoindikatorer för människor med intellektuella funktionshinder, behandling av psykiskt sjuka på fängelser och ekonomiska aspekter i samband med mental hälsa . En plattform för främjande av mental hälsa och förebyggande av mental ohälsa inrättades för att genomföra en övergripande strategi för mental hälsa. Andra områden som omfattades 2004 rör miljö och hälsa, hälsoundersökningar, mortalitet, bedömning av hälsokonsekvenser; skador och olyckor, e-hälsa och livsstil. 4.3. Hälsorisker Verksamhet bedrevs för att upprätthålla och utveckla övervakning av bakteriella tarmpatogener, influensa, Creutzfeldt Jakob Disease och reserelaterad legionärsjuka. Inom systemet för tidig varning och reaktion inrättades en publikationstjänst för utbyte av vetenskaplig information efter peer-review . Arbete inleddes för att förbättra kontroll och information om smittsamma sjukdomar. Hälsoskydd och beredskap täcktes av arbete för att motarbeta avsiktligt utsläppande av biologiska agens och andra naturliga epidemier med potentiellt betydande följder; ett nätverk av infektionsläkare; och ett pilotvarningssystem med anknytning till kemikalier som släppts ut av terrorister. Tidigare centrala projekt för sällsynta sjukdomar var knutna till ny verksamhet. Avseende vävnader och celler framfördes metoder för att påverka vävnaders kvalitet och säkerhet både vid transplantation och i vävnadsbanker. Förnyad fart gavs åt normgivning, inspektion och ackreditering av hälso- och sjukvårdsinstitutioner och anläggningar för insamling, behandling och transplantation av hematopoetiska stamceller. Utveckling av ett nätverk av laboratorier som gör det möjligt med snabba, effektiva och samordnade svar när det gäller hälsorisker som är ett resultat av naturliga infektioner påbörjades samt ett program för identifiering av utbrott av norovirus. kapacitetsuppbyggnad för bättre övervakning och kontroll av smittsamma sjukdomar uppmuntrades. Betoningen på övervakning fortsatte under 2004, särskilt inom sjukdomar för vilka vaccinationsskydd finns, minskat hot av nosokomiala infektioner, och tillhandahållande av information om HIV inom EU och kandidatländerna. Övervakning av tuberkulos främjades t.ex. genom utveckling av europeisk beredskap att identifiera och övervaka utbrott av tuberkulos som är av intresse för EU. Övervakning av sexuellt överförbara infektioner och andra infektionssjukdomar togs också upp. I samarbete med ryska vetenskapsmän utvecklades en förbättrad diagnostisk kompetens inom EU under rubriken hälsoskydd och beredskap. Ett varningssystem, kriterier för utveckling av ett hälsoövervakningssystem, och utbildningsmoduler om kemikalier som kan släppas ut avsiktligt av terrorister omfattades även av verksamheten 2004. En anbudsinfordran lades fram för att utvärdera och förbättra beredskapen inför plötsliga hot mot befolkningens hälsa genom fientligt utsläppande av biologiska och kemiska agens och en influensapandemi. För ökad säkerhet när det gäller blod, vävnader och organ godkändes ett europeiskt nätverk för ett kvalitetstyrningssystem för blodsäkerhet. Verksamhet som omfattar rättsliga, etiska och sociala frågor togs upp för att förbättra säkra europeiska integrerade blodgivningskedjor vid icke-relaterad hematopoetisk stamcellstransplantation. Nätverksbildning stöddes mellan laboratorier, för importerade virussjukdomar såsom t.ex. SARS, och för fastställande av antimikrobiellt motstånd mot sjukhusinfektioner i Europa. Kapacitetsuppbyggnad främjades inom utbildning både för medicinskt utbildad personal om snabba insatser vid hälsorisker och epidemiologer på fältet om varning och insatser. 4.4. Hälsofaktorer Under 2003 och 2004 lades tonvikt på en mjuk övergång från åtta separata folkhälsoprogram till det nya folkhälsoprogrammet. Ett sammanhängande tillvägagångssätt mellan åtgärder som gäller hälsofaktorer utvecklades med ökad uppmärksamhet på strategiska metoder. Ett nätverk för sammanhängande strategier när det gäller näring och fysisk aktivitet inrättades, liksom nätverk för att förebygga fetma hos barn. Ansträngningar för att öka kostnadseffektiviteten och effektiviteten i arbetet mot rökning i det civila samhället skulle ytterligare uppmuntras, t.ex. i form av program för att få ungdomar att sluta röka, rökfria sjukhus, and en utvärdering av konsekvenserna av den irländska tobakslagstiftningen[15]. På tobaksområdet startades två antirökkampanjer och en anbudsinfordran om tobakskontroll offentliggjordes. Förebyggande och minskning av hälsorelaterade skador till följd av narkotikaberoende behandlades genom en anbudsinfordran. Insatser mot narkotika på fängelser och narkotikaprevention i städer omfattades av inbjudningar att lämna förslag under 2003 och 2004. En bedömning av missbruk av lagliga läkemedel påbörjades. Projekt för främjande av sexualhälsa hos ungdomar och förebyggande av aids/hiv bland unga invandrare och rörliga befolkningsgrupper valdes ut. Detta arbete stärktes 2004 då projekten även omfattade migrerande prostituerade, sexuell och reproduktiv hälsa hos personer med hiv och bästa metoder för sexualhälsa i de nya medlemsstaterna med betoning på hiv/aids. Inom miljö genomfördes projekt som rör miljö och hälsoinformation, effekten av buller på barns hälsa samt miljö och skyddsombudsutbildning. Genomförandet av direktiv 2002/49/EEG[16] inleddes avseende nya hot orsakade av ökad luft- och järnvägstrafik nattetid. Förebyggande av sjukdomar togs upp på områdena diabetes och cancer. Förebyggande av diabetes tacklades genom kampanjer om en sund livsstil, näring och fysisk aktivitet. Bästa metoder inom sekundär cancerprevention säkrades. Strukturer för policystrategier när det gäller elektromagnetiska fält planerades, tillsammans med utbildning om sund livsstil som skulle föras in på skolschemat. En europeisk master-examen som gäller folkhälsa bör ge en europeisk dimension till forskarutbildning. Ojämlikhet i hälsa bland romer tacklades under rubriken socioekonomiska faktorer. Ett nätverk för bästa praxis för sårbara grupper när det gäller hälsa och social integrering inrättades. Ett nätverk för hälsofrämjande på arbetsplatsen inrättades för att sprida goda metoder och utbildning i anslutningsländerna. Allmän folkhälsoutbildning har även betonats i de nya medlemsstaterna. 5. SLUTSATS Betydande resultat uppnåddes under de två första åren av folkhälsoprogrammet, vilket rönte stort intresse bland de europeiska hälsoaktörerna. Under programmets första två år inkom det många ansökningar, vilket gav en stor geografisk täckning och omfattade många typer av verksamhet i enlighet med arbetsplanerna för 2003 och 2004. Det blev även uppenbart att det för att säkerställa ett effektivt genomförande av detta ambitiösa och komplexa program krävdes ett verkställande organ enligt vad som avsågs i programbeslutet. Inrättandet senarelades genom förseningar i den övergripande rättsliga och administrativa ramen för inrättandet av verkställande organ. Därför var de kompletterande resurser som behövdes för att genomföra programmet på ett optimalt sätt inte tillgängliga. Myndigheten inrättades i december 2004[17] och blev successivt i drift under 2005. Programmet för folkhälsa förstärkte sitt samarbete med internationella organ såsom WHO, Världsbanken, OECD, Europarådet, Europeiska centrumet för hälso- och sjukvårdssystem och politik. Den vikt kommissionen lägger vid folkhälsa i EU:s politik återspeglades i ansträngningarna för att säkerställa en global och sammanhängande hälsostrategi inom EU, nära band mellan de åtgärder som gäller hälsoåtgärder och hälsorelaterade initiativ på andra politikområden. Sådana band stöddes av nya mekanismer och instrument, t.ex. utvärdering av andra politikområdens effekter på hälsan, gemensamma åtgärder med olika politiska strategier och mekanismer för förstärkt samordning av hälsorelaterad verksamhet. Kommissionsledamot David Byrne inledde en 15 oktober 2004 en reflexion om EU:s hälsopolitik för att bidra till att forma framtiden för EU:s hälsostrategi. Nationella och regionala myndigheter, icke-statliga organisationer, universitet, enskilda medborgare och företag var angelägna om att medverka. Processen satte i gång en viktig debatt inom hela EU och även utanför. Ett antal rättsakter antogs när det gäller olika aspekter inom programmets behörighetsområde. Bland dessa kan nämnas direktiv 2003/33/EG[18] om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om reklam för och sponsring till förmån för tobaksvaror. Rådet och Europaparlamentet antog ett direktiv om fastställande av normer för hanteringen av mänskliga vävnader och celler[19]. Ett internationellt nätverk för epidemiologisk övervakning och kontroll av smittsamma sjukdomar inrättades och arbetet började med att inrätta ett europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar i Stockholm[20]. Det startade sitt arbete i maj 2005. BILAGA Åtagandebemyndiganden – i miljoner euro | 2003 | 2004 | Administrativa kostnader | 1,975 | 3,739 | Operationella kostnader: | 50,018 | 55,898[21] | Anbudsinfordran | 0,190 | 2,255 | Inbjudan att lämna förslag (budget som delats upp i tre lika stora delar) | 49,649 | 55,286 | [1] EGT L 271, 9.10.2002, s.1. Rådets och Europaparlamentets beslut 1786/2002/EG av den 23 september 2002. [2] Se även http://europa.eu.int/comm/health/index_en.htm [3] Beslut 645/96/EG, EGT L 95, 16.4.1996, ps. 1; beslut 646/96/EG, EGT L 95, 16.4.1999, s. 9; beslut 647/96/EG, EGT L 95, 16.4.1996, s. 16; beslut 102/97/EG, EGT L 19, 22.1.1997 s..25; beslut 1400/97/EG, EGT L 193, 22.7.1997 s. 1; beslut 372/1999/EG, EGT L 46, 20.2.1999, s.1; beslut 1295/1999/EG, EGT L 155, 22.6.1999, s.1; beslut 1296/1999/EG, EGT L 155, 22.6.1999, s.7, ändrat genom beslut 521/2001/EG. [4] Norge, Island och Liechtenstein. [5] Kroatien var inte berättigat att delta 2003 och 2004. [6] Ytterligare information http://europa.eu.int/comm/health/ph_programme/evaluation_en.htm [7] EUT C 62, 15.3.2003, s. 21. [8] EUT C 62, 15.3.2003, s. 14. [9] EUT C 62, 15.3.2003, s. 7. [10] Kommissionens beslut C/2003/4701. [11] EGT L 60, 27.2.2004, s. 58 [12] EGT C 52, 27.2.2004, s. 22 [13] EGT C 62, 15.3.2003, s. 14 [14] EGT L 358, 31.12.2002, s. 1 [15] S.I. nr 481, 2003 [16] EGT L 189, 18.7.2002, s. 12 [17] Kommissionens beslut 2004/858/EG, EGT L 369, 16.12.2004, s. 73 [18] EGT L 152, 20.6.2003, s. 16 [19] Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/23/EG av den 31 mars 2004, EGT L 102, 07.04.2004 s. 48. [20] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 851/2004 av den 21 april 2004, EGT L 142, 30.4.2004, s.1. [21] Siffrorna för 2004 är indikativa och avhängiga finansiering av de utvalda projekten efter en väl avslutad förhandling och underteckande av bidragsavtalet.