MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN om en informations- och kommunikationsstrategi för euron och Ekonomiska och monetära unionen

Sammanfattning

Knappt två år efter det framgångsrika införandet av euromynt och eurosedlar i tolv medlemsstater går informations- och kommunikationsarbetet avseende euron och Ekonomiska och monetära unionen (EMU) in i ett nytt skede. I detta meddelande presenteras Europeiska kommissionens informations- och kommunikationsstrategi för detta skede.

I flera resolutioner [1] har Europaparlamentet angett att "informationskampanjen om euron blev en framgångsrik tillämpning av EU:s informations- och kommunikationspolitik" och att "högprioriterad information och kommunikation bör inriktas på frågor som nära berör medborgarnas vardag (exempelvis [...] euron osv.)".

[1] Europaparlamentets resolution av den 13 mars 2002 om meddelandet från kommissionen angående en ny ram för samarbetet inom informations- och kommunikationspolitiken i Europeiska unionen och Europaparlamentets resolution av den 10 april 2003 om en informations- och kommunikationsstrategi för Europeiska unionen.

Av följande skäl kommer information och kommunikation om euron och EMU förbli en prioritering för Europeiska unionen (EU):

* Utvidgningen av EU den 1 maj 2004 kommer att leda till en framtida utökning av euroområdet, när kraven i fördraget är uppfyllda.

* Införandet av euron - ett historiskt steg i EU:s integration - måste förankras i form av ett ökat stöd för den gemensamma valutan hos allmänheten.

* Införandet av sedlar och mynt i euro har haft en stor positiv inverkan på hur länder utanför EU ser på unionen och dess ekonomiska roll. Denna tendens bör stärkas.

Informations- och kommunikationsstrategin för euron och EMU ingår i den övergripande informations- och kommunikationsstrategi för Europeiska unionen (KOM(2002)350) och dess tillämpning (KOM(2004)196) som kommissionen antagit. Strategin skall även ingå i medlemsstaternas övergripande informationspolitik och tillföra den demokratiska debatten i de olika medlemsstaterna ett mervärde och en verklig europeisk dimension. Därför kommer strategin att inriktas på att stärka det interinstitutionella samarbetet och utveckla strukturerade partnerskap med medlemsstaterna, samtidigt som den övergripande enhetligheten måste garanteras.

Syftet är att öka allmänhetens kunskaper såväl inom som utanför EU om hur EMU fungerar och bidra till en friktionsfri övergång i de medlemsstater som skall införa euron.

I detta meddelande om en informations- och kommunikationsstrategi för euron och EMU förklarar vi varför euron fortfarande är en prioritering inom kommunikationen samt beskriver strategins allmänna principer och nyckelaktörernas roller, lägger fast målen och beskriver det praktiska genomförandet.

Information och kommunikation om euron och EMU har fortfarande högsta prioritet, i synnerhet i de nya medlemsstaterna.

1. Information och kommunikation om euron och emu har högsta prioritet

1.1. Information och kommunikation om euron och EMU är en del av den övergripande strategin

I sitt meddelande om en informations- och kommunikationsstrategi för Europeiska unionen (KOM(2004)196) slår kommissionen fast att EU:s nya styrelseformer är en prioritering: allmänhetens bristande kunskaper gör att en verklig informations- och kommunikationspolitik är viktig för att "påverka uppfattningen om Europeiska unionen och dess institutioner och deras legitimitet i positiv riktning genom att fördjupa kunskaperna och förståelsen för EU:s uppdrag, organisation och landvinningar och genom att få tillstånd en dialog med allmänheten". Dessa mål skall nås genom att det interinstitutionella samarbetet stärks och genom att decentraliserade aktiviteter och strukturella partnerskap med medlemsländerna utvecklas.

Kommissionen har hittills inriktat sig på fyra prioriterade ämnen: utvidgningen, unionens framtid, ett område med frihet, säkerhet och rättvisa samt euron. Ett femte ämne tillkom 2004: Europeiska unionens roll i världen.

För informations- och kommunikationsstrategin för euron och EMU har man använt samma allmänna riktlinjer som fastställs i det ovannämnda meddelandet och vidareutvecklat dem genom att planera specifika aktiviteter som är inriktade på vissa grupper och den intresserade allmänheten.

1.2. Mål för informations- och kommunikationsstrategin för euron och EMU

Med strategin eftersträvar vi att uppnå följande mål i medlemsstaterna och i länder utanför EU:

* Bidra till att hos allmänheten skapa medvetenhet om och förståelse för de krav som måste uppfyllas för att EMU skall fungera, exempelvis behovet av sunda offentliga finanser och samordning av den ekonomiska politiken.

* Tillhandahålla neutral information och fakta för att öka medborgarnas förståelse för euron.

* Bidra till en smidig övergång i de medlemsländer som skall införa euron.

* Förse medierna, ekonomiska aktörer och beslutsfattare i tredje länder med den information de behöver för att få svar på frågor rörande EMU, euron och EU:s ekonomi så att de kan fatta välunderbyggda beslut.

Målen för strategin är att

- öka allmänhetens kunskap om hur EMU fungerar,

- bereda väg för en smidig övergång till euron, där detta krävs.

2. Allmänna principer för informations- och kommunikationsstrategin för euron och emu

2.1. Decentralisering och subsidiaritet

För att vara trovärdiga och effektiva måste informations- och kommunikationsaktiviteter spegla medborgarnas kultur, språk och intressen. De bästa informationskällorna är de som finns nära allmänheten och de som anses vara vederhäftiga och tillförlitliga. Medlemsstaterna spelar en framträdande roll när det gäller att slå fast och genomföra insatser med detta i åtanke.

2.2. Enhetliga och anpassningsbara budskap

Budskapen måste anpassas till landet, målgruppen och den lokala situationen när det gäller euron. Dock måste man vara uppmärksam på budskapens övergripande enhetlighet.

2.3. Partnerskap

Kommunikationsstrategin kommer att bygga på frivilliga och konkreta partnerskap med medlemsstaterna, som skall främja synergieffekter mellan deras organisationer och kunskaper och EU:s aktiviteter. Samarbetet mellan medlemsstaterna och kommissionen kommer att regleras i de partnerskapsavtal som beskrivs i meddelandet KOM(2004) 196.

2.4. Prioriteringar

Informations- och kommunikationskampanjerna om euron och EMU skall genomföras i samtliga medlemsstater och utanför EU. För att klara av detta måste aktiviteterna, verktygen och målgrupperna ges olika prioritet.

Under de kommande åren kommer de tio nya medlemsstaterna att prioriteras, i synnerhet de länder som är redo att utforma och förverkliga sina strategier för euron och EMU.

2.5. Exempel på goda lösningar

Exempel på goda lösningar kommer att användas mer systematiskt, framför allt de goda erfarenheter som vanns i samband med övergången till euron mellan 1999 och 2002.

Kommunikationsstrategin bygger på decentraliserade aktiviteter, medan enhetligheten garanteras genom partnerskapsavtal. Prioriteringar måste fastställas.

3. Nyckelaktörernas roller

3.1. Medlemsstaterna

EU:s kommunikationsstrategi kommer att inriktas på medlemsstaternas invånare och ekonomiska aktörer. Medlemsstaterna är därför bäst lämpade att skapa informationsverktygen och informationsmaterialet och att uppmuntra regionala och lokala myndigheter, offentliga organisationer och nätverk med organisationer från det civila samhället att sprida informationen vidare.

Aktiviteterna kommer att följa den form, innehåll och tidtabell som fastställs i medlemsstaternas program.

3.2. Europeiska kommissionen

Sedan 1995 [2] har kommissionen fått stor vana av att informera och kommunicera om euron och vi kommer att fortsätta att utnyttja våra erfarenheter och dela med oss av dem till medlemsstaterna. Inför övergången till euron före 1999 och fram till 2002 spelade kommissionen en viktig roll i att förbereda, starta och samordna kommunikations aktiviteter. Kommissionens roll kommer återigen att gå ut på att

[2] Offentliggörande av "Grönbok om praktiska åtgärder vid införandet av den gemensamma valutan" (KOM(95) 333 slutlig).

* säkerställa enhetligheten i budskapen,

* stimulera och samordna de kommunikationsaktiviteter som anordnas av medlemsstaterna och det civila samhällets organisationer,

* föreslå en rad informationsverktyg och genomföra specifika projekt,

* organisera och stödja transnationella kommunikationsinitiativ och informations aktiviteter i länder utanför EU,

* driva sina egna centraliserade aktiviteter (konferenser, PR- och informations material, återkommande utvärderingar osv.).

3.3. Interinstitutionellt samarbete

Genomförandet skall bygga på de delade mål som de tre gemenskapsinstitutionerna enas om, särskilt inom den interinstitutionella gruppen för information (IGI).

Europaparlamentet spelade en ledande roll vid lanseringen av Princeprogrammet. Kommissionen och parlamentet har byggt upp starka relationer sedan programmet inrättades och kommer att fortsätta på den vägen.

Samarbete och tydligt definierade roller för medlemsstaterna, kommissionen, rådet och Europaparlamentet är av största vikt för en framgångsrik informations- och kommunikationskampanj.

4. Att tillgodose medborgarnas behov

4.1. Opinionsläget när det gäller euron

Aktuella opinionsundersökningar visar på följande [3]:

[3] Opinionsmätningar från juni och september 2003 om införandet av mynt och sedlar i euro.

4.1.1. Euroområdet

Allmänhetens uppfattning att den är välinformerad om euron och EMU har stärkts sedan 2002. Resultaten varierar dock stort från land till land, och det är ännu få människor som tänker enbart i euro. Allmänheten är fortfarande inte helt medveten om den gemensamma valutans konsekvenser för den nationella ekonomiska politiken. Förekommande negativa uppfattningar [4] kan göra det svårare att få stöd i de nya medlemsstaterna. Kommunikationsstrategier för de länder som skall införa euron bör utformas så att de tar hänsyn till detta.

[4] Exempelvis missuppfattningen att införandet av eurosedlar och euromynt resulterade i betydligt högre priser, vilket inte bekräftas av konsumentprisindex.

4.1.2. Länder med "undantag enligt fördraget" (Danmark och Storbritannien)

Danskarna är mer välinformerade än britterna. De verkar inse den positiva, praktiska sidan av att använda en gemensam valuta. Dock anser en majoritet av danskarna att omräkningen från priser i den nationella valutan till priser i euro till viss del har missgynnat konsumenterna i euroområdet. Jämfört med folket i övriga medlemsstater har britterna mycket små kunskaper om euron.

4.1.3. Länder med undantag och kandidatländerna

En majoritet av svenskarna anser att de är välinformerade, men många intervjuade kände inte till vissa basfakta om euron. En majoritet anser dessutom att omräkningen från priser i den nationella valutan till europriser till viss del har missgynnat konsumenterna i euroområdet. Nejet i den svenska folkomröstningen den 14 september 2003 bör hållas i minnet, eftersom det kan påverka allmänhetens stöd i andra länder.

I de nya medlemsländerna och i kandidatländerna är frågan om euron och EMU direkt kopplad till, och betraktas som en konsekvens av, anslutningen. Efter ja-resultatet i folkomröstningarna om EU-medlemskapet i de anslutande länderna är det kanske inte orimligt att förvänta sig liknande nivåer i fråga om allmänhetens stöd för euron.

4.1.4. Tredje land

En undersökning [5] utförd av kommissionen via delegationerna och representationerna i länder utanför EU visar en ökande allmän medvetenhet om euron internationellt. En nyligen genomfört tre månader långt projekt med pressbevakning i de viktigaste finanscentrerna utanför EU och bland de viktiga medieaktörerna har också tydligt visat att mer och bättre information om euron och EMU efterfrågas. Av särskilt intresse är frågan om den ekonomiska politikens effektivitet i euroområdet, i synnerhet stabilitets- och tillväxtpaktens trovärdighet.

[5] Enkät om användningen av kontanter i euro utanför EU, Europeiska kommissionen (ECFIN/195/04-EN-13 April 2004).

4.2. Behovet av aktuell information

Kommunikationsaktiviteternas framgång är beroende av en korrekt uppfattning av verkligheten på fältet. Opinionsläget kommer därför att utvärderas regelbundet med hjälp av undersökningar för att kartlägga behov av och brister i informationen och för att utvärdera kampanjernas genomslag. Budskapen måste riktas och anpassas till en föränderlig verklighet, de måste eventuellt differentieras efter målgrupp eller land, och måste, i de nya medlemsstaterna, beakta förberedelsearbetet och genomförandet av övergången.

4.3. Budskap och värderingar

Budskapen kommer att utformas utifrån resultaten av opinionsundersökningarna, kommissionens strategi och EU:s mål. De kommer att koppla euron och EMU till den europeiska integrationens historia och fördelar och till värderingar som välstånd, tillväxt, stabilitet, tydlig prisinformation, praktiska aspekter och identitet. De kommer att omfatta EMU:s och eurons kulturella, ekonomiska, samhälleliga och politiska effekter samt deras effekter på konsumenter och näringslivet. I de nya medlemsstaterna kommer praktisk information om övergången att erbjudas. Var fokus kommer att ligga kommer att bero på det geografiska området och medlemsstaternas egna önskemål.

4.3.1. Euroområdet

Det krävs ytterligare insatser för att förklara EMU:s särskilda uppbyggnad och varför en viss ekonomisk politik krävs för att få EMU att fungera. När det gäller euron bör inriktningen på kommunikationen beakta att ännu två år efter övergången till kontanter så tänker människor i sin gamla valuta och att det troligtvis kommer att krävas mer tid för att folk skall tänka i euro.

4.3.2. Länder med "undantag enligt fördraget" (Danmark och Storbritannien)

Här kommer budskapet att vara att det är ländernas regeringar som beslutar om man skall ansöka om att få anta euron. I övrigt kommer kommunikationen att inriktas på såväl praktiska aspekter som sakfrågor om EMU. Information om lyckade satsningar i andra medlemsstater vore användbar, precis som korrekt information för att ta itu med missuppfattningar.

4.3.3. Länder med ett undantag

I Sverige planerar regeringen inte några specifika informationsaktiviteter efter fjolårets folkomröstning. Kommissionens representation tillhandahåller broschyrer och praktisk information.

I de nya medlemsstaterna kommer en strategi liknande den som tidigare tillämpades för övergången till euron att användas. Kommunikationsaktiviteterna kommer att dras ingång undan för undan.

I ett första skede kommer kampanjerna att ha dubbla syften: att sätta in övergången till euron i ett bredare sammanhang mot bakgrund av den europeiska integrationens historia samt informera om de olika etapperna i den ekonomiska integrationen, bakgrunden till EMU, den stabilitet den kan leda till och hur allting fungerar.

När datum för övergången är fastställt är målet för den andra etappen att uppmuntra regeringar, banker och storföretag att snarast förbereda sig för övergången samt förklara de praktiska konsekvenserna och behovet av förberedelser.

Under den sista etappen kommer informationskampanjerna att intensifieras och blir mer omfattande. Målgruppen för kampanjerna kommer att vara allmänheten och de kommer att anpassas till de olika befolkningsgruppernas behov, till exempel utsatta samhällsmedborgare (äldre, funktionshindrade, ekonomiskt utsatta grupper osv.), yngre (i synnerhet skolorna), kvinnor eller landsbygdsbefolkningen. Särskild uppmärksamhet kommer också att riktas på företagen, särskilt små och medelstora företag, och egenföretagare.

4.3.4. Kandidatländerna

Budskapen bör spegla det längre tidsperspektivet för deras anslutning. Kommunikationsaktiviteterna kommer att öka i omfattning när anslutningen närmar sig för de olika länderna.

4.3.5. Länder utanför EU

Budskapen bör koncentreras på eurons fördelar, EMU:s stabilitetsregelverk och den ekonomiska politik som drivs inom euroområdet, euron som en internationell valuta, internationell användning av euron samt euron som en förebild för andra regionala ekonomiska integrationsprocesser.

4.4. Målgrupper

Inom de olika kategorierna av länder måste informationen och kommunikationen inriktas på specifika målgrupper (exempelvis politiska företrädare, det civila samhället, medierna och näringslivet) och på allmänheten.

4.5. Kommunikationsstrategins verktyg

Strategin kommer att bygga på multimedia och vara sektorsövergripande. Följande kommunikationsverktyg kommer att användas beroende på tidtabell, tillgänglig budget och målgrupp:

* Papperspublikationer, broschyrer och planscher kommer att framställas.

* Moderna kommunikationssätt (internet, cd-rom-skivor osv.) kommer att användas i hög grad, varigenom information kan spridas billigt och effektivt.

* En serie med tilltalande pr-produkter kommer att finnas.

* Allmänna informationstjänster (informationstjänster gratis per telefon osv.), lokala informationsverktyg (kampanjbussar, vandringsutställningar, informationskvällar osv.) och verktyg anpassade till vissa befolkningsgrupper (synskadade och blinda, analfabeter, ekonomiskt utsatta grupper, äldre osv.) kommer att användas efter behov i de länder som förbereder en övergång till euron.

* Konferenser, seminarier, utställningar och andra offentliga arrangemang kommer att organiseras.

* Arbete i nätverk, informationskontor och andra självklara partner kommer att användas aktivt för att sprida och vidareutveckla budskapen.

* När euroövergången närmar sig kommer TV och radio att bli några av de viktigaste verktygen för den del av strategin som riktar sig till allmänheten.

Regelbundna undersökningar i varje land är nödvändiga för att fastställa kommunikationens täckning, budskap och värderingar och för att utvärdera kampanjens genomslag och verktygens effektivitet.

5. Genomförande av informations- och kommunikationsstrategin - huvudpunkter

5.1. Partnerskap med medlemsstaterna

5.1.1. Samordning

Kommissionen, medlemsstaterna och Europeiska centralbanken (ECB) kommer att samordna sina kommunikationsaktiviteter. Därför kommer kommissionen att fortsätta att samarbeta nära med informationsdirektörerna vid medlemsstaternas finansministerier och centralbanker och ECB, inom nätverket för informationsdirektörer, vilket kommer att få en central roll när det gäller att utforma och genomföra strategin och koppla den till andra aktiviteter i medlemsstaterna. Information kommer ständigt att utbytas mellan nätverket för informationsdirektörer och nätverket för offentliga förvaltningar [6].

[6] Nätverk för medlemsstaternas företrädare som är ansvariga för övergången till euron.

5.1.2. Avtal

Partnerskapen mellan kommissionen och medlemsstaterna kommer att utgöra en garanti för att medlemsstaternas egen kommunikationskapacitet utnyttjas till fullo. En betydande del av den tillgängliga budgeten kommer därför att utnyttjas i partnerskap med medlemsstaterna. Aktiviteterna måste vara fleråriga. Tillräckliga budgetmedel måste finnas under en längre tid för att täcka ett flerårigt program.

Partnerskapen mellan kommissionen och medlemsstaterna kan se ut på tre sätt [7]:

[7] Se kommissionens meddelande om en informations- och kommunikationsstrategi för Europeiska unionen (KOM(2004) 196 slutlig).

* Strategiska partnerskap, där medlemsstaterna och kommissionen enas om detaljerna i ett kommunikationsprogram och om en uppdelning av uppgifterna mellan de två parterna. Varje part betalar för de aktiviteter denne genomför. Det finns inget direkt ekonomiskt förhållande mellan kommissionen och medlemsstaten.

* Förvaltningspartnerskap, där medlemsstaten leder hela kampanjen på kommissionens vägnar, i enlighet med EU:s budgetförordning.

* Partnerskap för punktinsatser, där kommissionen bidrar till de utgifter som medlemsstaten har. Kostnader för underentreprenad är bidragsberättigade, om direktiven för offentlig upphandling följs.

5.1.3. Partnerskap med de nya medlemsstaterna

För att ingå partnerskap med varje ny medlemsstat på ett smidigt sätt, är förslaget att dela upp länderna i tre grupper enligt denna preliminära tidtabell:

>Plats för tabell>

Grupperna kommer att delas upp på basis av ländernas planer och framsteg i fråga om EMU, enligt bedömningarna i konvergensrapporterna.

De olika parterna (medlemsstaterna, parlamentet och kommissionen) måste enas om

* mål,

* kommunikationsplan: strategier, budskap, målgrupper osv.,

* detaljerad handlingsplan med tidpunkter, produkter, medier, verktyg osv.,

* varje parts roll på nationell, internationell respektive lokal nivå,

* ekonomiska aspekter: regler för samfinansiering och belopp, stödberättigade projekt, minskning av kommissionens bidrag om de nationella bidragen minskas,

* tillsyn, utvärdering och kontroll osv.,

* gemensamt "varumärke" (logotyper osv.).

5.1.4. Partnerskap med andra medlemsstater

Vid behov kan partnerskap ingås mellan kommissionen och de andra 15 medlemsstaterna.

5.2. Program för partnersamverkan mellan gamla och nya medlemsstater

Det kommer att lanseras ett program för partnersamverkan om euron/EMU mellan gamla och nya medlemsstater, där det gamla medlemslandet kan, om så önskas, samarbeta med och bistå det nya landet med att utforma och genomföra sin informations- och kommunikationsstrategi för euron och EMU. Det bör vara en stor hjälp och ett sätt att sprida goda exempel och överföra kunskap.

5.3. Nätverksarbete, informationskontor och andra naturliga partner

Förutom sina egna representationer och delegationer har EU över 700 informations- och dokumentationskontor och centrer i de gamla medlemsstaterna. I de nya medlemsstaterna kommer de att byggas upp gradvis under de kommande åren. De samordnas och bistås av kommissionen [8]. Det finns också ca 550 föreläsare inom Team Europe. Dessa nätverk är mycket användbara på grund av deras erfarenhet, flexibilitet och närhet till det civila samhället och allmänheten.

[8] Drivs av GD PRESS.

I nära samordning med talesmannen för ekonomiska och monetära frågor kommer informationsseminarier för ekonomijournalister att anordnas för att stimulera till rapportering om euron och EMU i pressen och radio och TV i EU och i länder utanför unionen.

5.4. Konferenser och seminarier

Konferenser och seminarier kommer att förstärka nätverksaktiviteterna. Utställningar och broschyrställ kommer att turnera regelbundet i samband med officiella evenemang.

5.5. Mätning och feedback

För att kommissionen och medlemsstaterna skall kunna fastställa och, om nödvändigt, justera målen för kommunikationen, och mäta framstegen med att uppnå dem, kommer både kvantitativa och kvalitativa undersökningar att göras.

5.6. Externa informationsaktiviteter

Kommissionen har långt framskridna planer på att anordna en serie konferenser och seminarier i USA, Afrika, Asien och Latinamerika. Målgruppen är nyckelpersoner i institutioner, opinionsbildare, journalister och viktiga medier. Kontakter med journalister skall också intensifieras via regelbundna, specialiserade möten, i synnerhet i samband med konferenser och seminarier.

Slutligen kommer ett program för mediabevakning, med medverkan av talesmannen för ekonomiska och monetära frågor, att anordnas i länder utanför EU för att ta reda på hur EMU, euron och EU:s ekonomi uppfattas i de viktigaste finanscentrerna utanför unionen.

5.7. Publikationer och annat informationsmaterial

Vid sidan av kommissionens webbplats om euron och specialmaterial för specifika ekonomiska grupper, exempelvis "European Economy", kommer vi att arbeta för att förse allmänheten med en rad publikationer och annat PR-material.

Kommissionen kommer att ge ut ett nyhetsbrev, både i pappersversion och elektroniskt. Antalet PR-produkter (med eurosymbolen) bör öka. Ett brett utbud av informationsmaterial (broschyrer, foldrar, planscher osv.) kommer att finnas tillgängligt.

5.8. Partnerskap med näringslivet och det civila samhället

Näringslivet och det civila samhället är naturliga målgrupper för våra informations- och kommunikationsaktiviteter. De är dock främst organiserade på lokal eller nationell nivå och följaktligen kommer det att falla på medlemsstaterna att arbeta direkt med dessa sektorer. Kommissionen kan emellertid komplettera dessa aktiviteter antingen direkt eller indirekt, exempelvis genom att arbeta med paneuropeiska paraplyorganisationer.

5.9. Aktiviteter utan direkta kostnader

Ett antal aktiviteter utan direkt kostnad är planerade, främst när det gäller nätverksarbete, till exempel samarbete med EU:s befintliga informations- och dokumentationscentrer och vidare utveckling av webbplatsen. Syftet är att bygga upp och driva ett informationsnätverk om EU:s ekonomiska politik och euron. Andra befintliga nätverk i medlemsstaterna kan också användas för att sprida information.

Länkar kommer att kopplas till de viktigaste källorna till praktisk information, som, förutom regeringarna och centralbankerna, kan omfatta affärsbanker och andra finansiella institut, konsumentorganisationer, tillverkare och handel och distribution.

5.10. Utvärdering av strategin

I enlighet med artikel 27 i budgetförordningen [9] kommer strategin att utvärderas för att anpassa den då detta behövs.

[9] Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget.

Kommissionen kommer att rapportera om eventuella ändringar senast om två år.

* De viktigaste områdena för kommunikationen kommer att vara partnerskap med medlemsstaterna, program för partnersamverkan, partnerskap med näringslivet och det civila samhället, nätverksarbete med informationskontor och andra naturliga partner, mätning och feedback, externa informations aktiviteter, samt publikationer och annat informationsmaterial.

* Genom en regelbunden utvärdering av de åtgärder som genomförs och en ingående utvärdering av strategin kommer den att vid behov anpassas.

6. Slutsatser

Detta meddelande innehåller förslag till en informations- och kommunikationsstrategi för euron och EMU som skall ingå i Europeiska kommissionens övergripande politik. Strategin bygger på några enkla principer: decentralisering och subsidiaritet, enhetliga budskap samt partnerskap med medlemsstaterna. Medlemsstaterna skall spela en framträdande roll när det gäller att utforma och genomföra aktiviteterna, medan kommissionen skall stimulera och samordna de olika aktiviteterna och driva centraliserade aktiviteter.

En stor del av budgeten kommer att öronmärkas för aktiviteter som tas fram i partnerskap med medlemsstaterna. Mot bakgrund av den rad mål som skall uppnås, de budskap som skall spridas och de olika tidtabellerna måste aktiviteterna pågå under flera år och tillräckliga budgetmedel måste göras tillgängliga under hela denna period.

FINANCIAL STATEMENT

Policy area(s) : Economic and Financial Affairs

Activit(y/ies): 01 02 04 - Communication on Economic and Monetary Union, including the Euro

Title of action: Implementation of a Communication Strategy on the Euro and Economic and Monetary Union

1. BUDGET LINE(S)+HEADINGS

01 02 04 PRINCE - Communication on Economic and Monetary Union, including the euro

2. OVERALL FIGURES

2.1. Total allocation for action: EUR6.000.000 for commitment in 2004.

2.2. Period for application: 2004-2006.

2.3. Overall multi annual estimate of expenditure:

(a) Schedule of commitment appropriations/payment appropriations:

>Plats för tabell>

(b) Technical and administrative assistance and support expenditure:

>Plats för tabell>

(c) Overall financial impact of human resources and other administrative expenditure:

>Plats för tabell>

2.4. Compatibility with financial programming and financial perspective

Proposal is compatible with existing financial programming. Consistency will be required with financial perspectives.

2.5. Financial impact on revenue

Proposal has no financial impact on revenue.

3. BUDGET CHARACTERISTICS

>Plats för tabell>

4. LEGAL BASIS

Measures taken by the Commission by virtue of its institutional prerogatives.

5. DESCRIPTION AND GROUNDS

5.1. Need for Community intervention

5.1.1. Objectives pursued

The information and communication strategy for the EMU and the euro is part of the overall "Information and Communication Strategy for the European Union" (COM(2002)350 final) and its implementation (COM(2004)196 final) which have been adopted by the Commission.

The objectives pursued are, on one hand to increase public knowledge within and outside the European Union on how EMU works; and on the other hand to achieve a smooth changeover where it is required. Communication on the EMU and the euro, issues that remain a priority for the European Union, will be based on both a strengthening on interinstitutional cooperation and the development of structured partnerships with the Member States, while continuing to ensure overall consistency.

The communication strategy is based on decentralised activities while consistency will be ensured within partnerships' agreement between the Commission and Member States. In this context, twinning agreements between old and new Member States will be concluded, so the old Member States can share their experience and best practices acquired in the activities during the changeover to the euro in 1999 and 2002.

In order to achieve this, cooperation and well defined role between Member States, the Commission, the Council and the European Parliament is an important key for a successful information and communication campaign. The Commission will report to the Member States and to the European Parliament on the ongoing evaluation of its communication activities.

In order to be successful, the activities have to be adapted and targeted to a specific audience. Therefore, regular quantitative and qualitative surveys on a country-by-country basis are absolutely essential to define the scope of the communication, the messages and values to be addressed, and to measure the impact of the campaign and the efficiency of the tools.

Measures have also to be implemented in a new context shaped by the implications of the entry into force of the new Financial Regulation and implementing rules and by the need to adjust the available resources to the implications of the enlargement.

5.1.2. Measures taken in connection with ex ante evaluation

The communication from the Commission "on the implementation of an information and communication strategy on the euro and the EMU" has taken into account most of the relevant recommendations expressed in the evaluation [10] report made by Deloitte & Touche and Burson - Marsteller. The Commission had already implicitly learned many of the lessons of the previous Prince programme on the euro.

[10] « Evaluation of the information programme for the European citizen « the euro-one currency for Europe", Deloitte & Touche and Burson-Marsteller, Final Report ECFIN/R/4/2002/04, August 2003. http://europa.eu.int/comm/economy_finance/about/evaluation/evaluation_princeeuro_en.htm

First of all, the Commission will continue to act in areas and on a manner which has proven its efficiency. The Commission will remain to play an acknowledged direct role in raising awareness of key issues. The same will apply to its partnerships with Member States. The practice of co-financing through joint conventions with the Member States, combined with activities managed by the Commission and exchange of experience via regular meetings of national Directors of communication, was an innovative and broadly successful approach which will continue to be the motor of the communication activities.

Secondly, the information and communication strategy for the euro and EMU is part of the overall "Information and Communication Strategy for the European Union" (COM(2002)350) and its implementation (COM(2004)196) adopted by the Commission. It will thus slot into the overall play of Member States' communication policy, providing value added and a tangible European dimension to the democratic debate in each Member State. The optimal approach is for all the stakeholders to play their respective role with transparency, clarity of objectives, appropriate resource levels and equitable sharing of their financial responsibilities.

Finally, in order to ensure a clear basis for the subsequent assessment of the strategy an exercise will take place before the end of 2004 to establish a framework for its evaluation, with the emphasis on establishing SMART objectives and identifying appropriate indicators and data sources.

5.1.3. Measures taken following ex post evaluation

Deloitte & Touche and Burson-Marsteller conducted an evaluation of the previous PRINCE programme on the euro. This evaluation deals with the Commission's role in the information campaign which accompanied the introduction of the euro and how the Commission handled this unique communication challenge strategically and operationally.

This evaluation is mainly centred on information actions directly or indirectly implemented between 1996 and 2002 by the Commission, and financed through the PRINCE programme. During this period a number of texts and actions were also adopted and implemented by the Commission (referred to as "no-cost" actions in the evaluation), with the primary objective of preparing for the introduction of the euro, and some of which included elements aimed at communicating with and informing target audiences.

In this context, a limited number of these initiatives were covered in the evaluation. However, the evaluator was not specifically asked to address this type of initiative in a systematic way and, as a consequence, most of those introduced by the Commission during the three-year transition period are not mentioned in the report. The evaluation of the Commissions' contribution is rather qualitative than quantitative.

The main findings of the evaluation are that, facing a unique challenge, the Commission did its job properly. A number of the Commission activities were well received. "On the strategic side, the Commission:

* Established the communication framework,

* Drew attention at an early stage to key issues for the campaign, and

* Organised exchange of information and dissemination of good practice.

On the operational side, the Commission:

* Provided materials and technical support for the media and specialised audiences,

* Supplied basic information for the general public,

* Participated in implementation of national communication plans, and

* Sought to ensure consistency.

It did this through:

* Partnership agreements on the co-financing of Member States campaigns,

* Direct action,

* Funding projects run by civil society organisation."

Finally, the evaluation proposed a series of recommendations (58), of which 20 are strategic and 38 are on general management issues. Regarding this communication "on the implementation of an information and communication strategy on the euro and the EMU", the recommendations can be classified into 5 groups:

* 31 % of the recommendation have to be discussed with the Member States and eventually included in the future Partnership agreements;

* 24 % of the recommendation are already in application;

* 19 % of the recommendation depend on decision to be taken at the Commission level;

* 17 % of the recommendation are not top priority and will be executed if the necessary budget and resources are available;

* 9 % of the recommendation are not realistic.

5.2. Actions envisaged and budget intervention arrangements

The actions envisaged concern: general information activities conducted in partnership with Member States, including a twinning programme between old and new Member States; partnership with business and civil society; networking, information relays and other natural partners; measurement, feedback; external information activities; and publications and other information products.

5.3. Methods of implementation

The objectives will be pursued through seven types of action:

- Partnership with the Member States

In the context of the Commission's communications of 2 July 2002 on an information and communication strategy for the European Union (COM(2002)350 final) and of 20 April 2004 on implementing the information and communication strategy for the European Union (COM(2004)196 final); and with reference to the provisions of the new Financial Regulation, the implementation of information and communication activities vie the Member States is based on a partnership between the Commission and the Member States.

Three types of partnership can be considered:

1) Management partnership: a system implemented through indirect centralised management which devolves, via a Commission decision, the management of information activities onto the Member States.

2) Ad hoc partnership: consists simply in the cofinancing of specific measures carried out by the Member States, which are the final beneficiaries of grants (awarded on the basis of a Commission decision [11]) and not intermediaries in the implementation of the strategy. This option allows a framework agreement (flanked by specific agreements) to be concluded for a four-year period.

[11] Intended to validate the de jure or de facto monopoly of the grant beneficiary (Member State) according to the action envisaged

3) Strategic partnership: measures are financed separately but complementarily on the basis of a joint communication plan.

- Twinning programme between old and new Member States, as being part of the Partnership with the Member States

In the context of this twinning programme, old Member States will help new Member States on the design and implementation of their information and communication strategy, by the dissemination of their own useful experience and best practices.

- Networking, information relays and other natural partners

The information relays and networks from the Commission and from the Member States are close to civil society, and therefore particularly useful for the implementation of the information and communication campaign on the EMU and the euro.

Besides a number of other no-direct-cost activities (such as "Maintenance of Internet homepage and launch of a new section"), we plan to circulate publications stands and exhibitions in public events; to organise a conference on the EMU and the euro; and to organise a seminar and meetings with the Directors of Communication of Ministries of Finance and Central Banks of the Member States.

Special attention will be given to relations with the media and journalists to encourage balanced reporting of EMU/euro activities in the press and broadcast media in the EU and in third countries. Therefore, information seminars for economic journalists will be organised.

As far as working relations with business and civil society and with the media are concerned, even if the Commission's primary partnership should be formed at Member State level, there is room for complementarities and the Commission can contribute directly or indirectly to the activities of these sectors.

- Measurement, monitoring and feedback

Regular surveys on a country-by-country basis are essential to define the scope, messages and values of the communication, and to assess the consequent impact of the campaign and its constituent activities. Several surveys, both qualitative and quantitative, will be carried out in order to assess the effectiveness of the activities, with a view their reorientation, when necessary.

The information generated from measurement, monitoring and feedback activities will also feed into the overall evaluation of the strategy that will take place in 2006.

- External information activities

The Commission has advanced plans to have a series of conferences and seminars particularly in the USA, Africa, Asia and Latin America targeted to institutional and opinion makers, as well as to media influencers, journalists and key media. The relations with the media will be intensified and a media monitoring programme will be organised in third countries.

- Publications and other information products

Besides specialised publications, the Commission will publish a newsletter in paper and electronic form and increase the number of PR and information material.

6. FINANCIAL IMPACT

6.1. Total financial impact for the operational part

6.1.1. Financial intervention

>Plats för tabell>

6.1.2. Technical and administrative assistance and support expenditure

>Plats för tabell>

6.2. Calculation of costs by measure envisaged for 2004

Commitments:

>Plats för tabell>

7. IMPACT ON STAFF AND ADMINISTRATIVE EXPENDITURE

7.1. Impact on human resources

>Plats för tabell>

The human resources requirements identified for the options described in point 5. are estimated as follows:

Activities // Human resources required

Partnership with the Member States: preparation of agreements in the context of the partnerships with the Member States and technical assistance for their implementation (including twinning programme between old and new Member States) // 1 AD

2 AST 1 /AST 11

Networking, information relays and other natural partners (including Partnership with business and civil society) // 1 AD

2 AST 1/AST 11

Measurement, feedback // 1 AD

0.5 AST 1/AST 11

External information activities // 1 AD

1 AST 1/AST 11

Publications and other information products // 1 AD

1.5 AST 1/AST 11

7.2. Overall financial impact of human resources

No financial impact on human resources in 2004-2006.

7.3. Other administrative expenditure deriving from the action

The needs for human and administrative resources shall be covered within the allocation granted to the managing DG in the framework of the annual allocation procedure.

8. FOLLOW-UP AND EVALUATION

8.1. Follow-up arrangements

For the partnerships with the Member States, as well as for the other communication actions described in point 5., all the activities are regularly monitored by the operational units in the Directorate General Economic and Financial Affairs.

8.2. Arrangements and schedule for evaluation

In accordance with provision from the financial regulation [12] which states that "all programmes or activities shall then be the subject of an interim and/or ex post evaluation in terms of the human and financial resources allocated and the results obtained in order to verify that they were consistent with the objectives set", due evaluation of the information and communication strategy will be undertaken. This will be an external evaluation (after an open procedure call for tender) and will take place in the course of 2006, with full findings being available at the latest in the first quarter of 2007.

[12] Article 27 of the Financial Regulation and Article 21 of the Implementing Rules.

9. ANTI-FRAUD MEASURES

The provisions of the financial rules relating to implementation of the budget, with special reference to monitoring measures, will be put into effect.

As far as grants are concerned, the agreements concluded between the Commission and beneficiaries allow for on-the-spot checks by the Commission or the Court of Auditors and OLAF at the premises of the direct beneficiary of the Community grant and the eventuality of requiring documentary evidence for any expenditure made under such agreements for a period of five years following payment of the balance of the grant.

Grant beneficiaries are furthermore required to submit reports and financial statements, which are analysed from the point of view of content and eligibility of expenditure (which include a full summary statement of all expenses and income accounted for in the books of the beneficiary), bearing in mind the purpose of the Community funding.

It should be stressed that the checks carried out before payments are made will cover any objective evidence that the grant beneficiary can supply, such as the certification of financial documents.