52004DC0154

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN - Ge full innebörd åt EU-medborgarskapet: främja europeisk kultur och mångfald genom program för ungdom, kultur, audiovisuella medier och medborgarnas samhällsengagemang

(framlagt av kommissionen)

Sammanfattning och kommentarer

I kommissionens meddelande av den 10 februari "Bygga en gemensam framtid: Politiska utmaningar och budgetmedel i ett utvidgat EU 2007-2013" föreslog man utvecklingen av ett Europeiskt medborgarskap som en av de viktigaste uppgifterna för EU:s verksamhet, på grundval av ett område med frihet, rättvisa och säkerhet. Detta inbegrep behovet av att förverkliga medborgarskapet genom att främja europeisk kultur och mångfald, genom att täcka områden som direkt engagerar de europeiska medborgarna i integrationsprocessen, till exempel ungdom, kultur, den audiovisuella sektorn och medborgarnas samhällsengagemang.

De befintliga programmen på dessa områden kommer att upphöra 2006, och mot bakgrund av det ovan nämnda meddelandet, offentliga samråd och nya utvärderingsrapporter, kommer kommissionen senare i år att anta lagförslag till en ny generation program inom dessa områden för nästa programperiod (utom när det gäller samhällsengagemang, som kommer att läggas fram i början av 2005 utifrån en första utvärdering av det nya program på detta område som lanserades 2004 och utifrån resultatet av den europeiska konstitutionella debatten). Syftet med detta meddelande är att sammanfatta innehållet i dessa förslag och det bakomliggande resonemanget.

Det kommande decennniet kommer att i hög grad öka mångfalden i unionen. Med de tio nya ländernas anslutning den 1 maj 2004 står unionen inför sin största utvidgning någonsin. År 2007 kommer unionens sammanlagda befolkning att uppgå till nära 500 miljoner, och kommer att vara en rik skatt av kulturell, social och språklig mångfald. Dessutom genomgår våra samhällen en genomgripande demografisk förändring som kommer att resultera i en åldrande och krympande befolkning i arbetsför ålder och ständigt nya strömmar av invandring. I detta sammanhang kommer de värderingar som håller våra samhällen tillsammans, som frihet, rättvisa, tolerans och solidaritet, att bli viktigare än någonsin.

De europeiska medborgarna måste därför få chansen att direkt och personligen erfara vad europeiskt medborgarskap och dess värderingar betyder i praktiken- antingen det är genom dialog med institutionerna, genom medborgar- och ungdomsutbyten, eller deltagande i gränsöverskridande projekt. Främjande av rörlighet för vanliga medborgare, konstnärer, kulturella och audiovisuella verk och evenemang, ger de europeiska medborgarna möjlighet att se vad man har gemensamt när man vill utveckla den europeiska identiteten, en identitet som kompletterar den nationella, regionala, etniska och religiösa identitet som redan finns.

Genom utbytesverksamhet, den europeiska volontärtjänsten och åtgärder för att förbättra stödstrukturerna för ungdomar, kommer det nya UNGDOMS-programmet att arbeta för unga människors aktiva deltagande i det civila samhället, främja värderingar för tolerans och solidaritet bland ungdomar och fördjupa den interkulturella dialogen. Både medlemsstaterna och vissa länder utanför gemenskapen kommer att kunna delta.

I linje med kraven i EG-fördragets artikel 151 och subsidiaritetsprincipen, kommer det nya KULTUR-programmet att bidra till blomstrandet av gemensamma europeiska värderingar på grundval av kulturellt samarbete mellan artister, verksamma på kulturområdet och kulturinstitutioner. Tyngdpunkten kommer att ligga på främjandet av multilateralt europeiskt samarbete som kommer att göra det möjligt med en dynamisk utveckling av den europeiska identiteten genom medborgarnas interagerande.

Med tanke på den stora kulturella och sociala genomslagskraft som de audiovisuella medierna har, utgör denna sektor en unik plattform för interkulturell dialog och främjande av ömsesidig kunskap och förståelse. Det nya EU-programmet på detta område bör därför syfta till att skapa förutsättningar som möjliggör för européerna att se berättelser, draman, dokumentärer och andra verk som återspeglar verkligheten i både deras egna och grannarnas liv och bakgrund.

1. Bakgrund

I sitt meddelande av den 10 februari "Bygga en gemensam framtid - Politiska utmaningar och budgetmedel i ett utvidgat EU 2007-2013 [1]", föreslår kommissionen som en av sina viktigaste prioriteringar för EU:s verksamhet att man utvecklar det Europeiska medborgarskapet utifrån ett område med frihet, rättvisa, säkerhet samt respekt för och främjande av grundläggande rättigheter, liksom att man främjar europeisk kultur och mångfald. Främjandet av europeisk kultur och mångfald bidrar till att förverkliga det europeiska medborgarskapet genom att man uppmuntrar de europeiska medborgarna till direkt engagemang i integrationsprocessen, dvs. Ungdom, Kultur, Audiovisuella sektorn och samhälldeltagande. Kommissionen lägger samtidigt fram ett meddelande om den nya generationen utbildningsprogram efter 2006 som ska bidra till att uppnå målet med hållbar utveckling [2].

[1] KOM (2004) 101, 10.2.2004. Bygga en gemensam framtid: Politiska utmaningar och budgetmedel i ett utvidgat EU 2007-2013

[2] KOM (2004) XXX, xx.3.2004. Den nya generationen utbildningsprogram efter 2006

I detta sammanhang underströk kommissionen också vikten av att använda den översyn av rättsliga instrument som omkring 2007 kommer att göra det betydligt enklare att utarbeta och använda sig av gemenskapens instrument. Varje program har planerats för att bara omfatta det mest nödvändiga, så att skyldigheterna i budgetförordningen kan uppfyllas. Man övervägde ingående om det skulle vara möjligt att låta alla medborgarskapsprogram ingå i ett enda ramprogram. Man beslutade emellertid att inte göra detta, eftersom det inte skulle ha resulterat i någon förenkling. Varje program utgår från olika artiklar i fördraget och styrs av olika typer av beslutsfattande och förvaltningsregler. Även om alla program har en stark prägel av medborgarskap, är deras räckvidd annorlunda, vilket till exempel illustreras genom de audiovisuella programmens särart. Ansträngningar bör emellertid göras för att i möjligaste mån göra reglerna så enhetliga sinsemellan som möjligt.

Kommissionen ser detta tillvägagångssätt som ett viktigt steg i riktning mot enklare program, men det är förvisso inte allt som bör göras. Kommissionen är intresserad av att få in förslag på hur programmen och deras genomförande kan förenklas, och om möjligt ytterligare konsolideras, och man kommer att försöka att integrera synpunkterna i de preliminära förslagen. Detta kan till exempel komma att innebära ändringar av budgetförordningen eller genomförandebestämmelserna för den, men inget tillvägagångssätt kan uteslutas på detta stadium.

De nuvarande gemenskapsprogrammen för ungdom, kultur, audiovisuella medier och medborgarnas samhällsengagemang kommer alla att ha slutförts 2006 [3]. Mot bakgrund av meddelandet om framtida åtgärder och budgetanslag samt resultaten av offentliga samråd och nya halvtidsutvärderingar [4], kommer kommissionen senare i år att anta lagförslag till en ny generation program inom ungdom, kultur och den audiovisuella sektorn för nästa programperiod. Ett lagförslag till ett nytt program om samhällsengagemang kommer att läggas fram 2005 på grundval av en första utvärdering av det nya program på detta område som lanserades 2004 och utifrån resultatet av den europeiska konstitutionella debatten.

[3] Kommer att antas genom kommissionens förslag att förlänga Kultur 2000-programmet med två år (KOM (2003) 187 slutlig, 16.4.2003) och genom kommissionens förslag att förlänga MEDIA Plus och MEDIA utbildningsprogram med ett år (KOM(2003) 191 slutlig, (Media Plus) och KOM(2003) 188 slutlig, (Media-yrkesutbildning), båda 16.4.2003)

[4] KOM (2003) 725 slutlig, 24.11.2003 (MEDIA), KOM (2003) 722 slutlig, 24.11.2003 (kultur), och KOM (2004) 158, 8.3.2004, dokument i skriftligt förfarande

Syftet med detta meddelande är att sammanfatta innehållet i dessa förslag och det bakomliggande resonemanget. Inget i detta meddelande kommer emellertid att vara ett hinder för de lagförslag som kommissionen kommer att anta, inklusive de finansiella aspekterna.

2. främja europeisk kultur och mångfald i en utvidgad union

Unionsmedborgarskapet infördes genom Maastrichtfördraget, genom vilket den nuvarande artikel 17 infördes i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. I fördraget fastställs det att unionsmedborgarskapet ska komplettera, men inte ersätta, det nationella medborgarskapet.

Enligt inledningen till Europeiska unionens stadga om grundläggande rättigheter "bygger unionen på de odelbara och universella värdena människans värdighet, frihet, jämlikhet och solidaritet samt på den demokratiska principen och rättsstatsprincipen. Den sätter människan i centrum för sin verksamhet genom att inrätta ett unionsmedborgarskap [...].Unionen skall bidra till bevarandet och utvecklingen av dessa gemensamma värden med respekt för mångfalden i Europas folks kultur och traditioner samt för medlemsstaternas nationella identitet".

Det europeiska medborgarskapets ökande betydelse och de värderingar det grundas på har lett till att utbildnings-, ungdoms, och kulturpolitiken på europeisk nivå också blivit allt viktigare. Genom Maastricht-fördraget fick gemenskapen för första gången behörighet på områdena utbildning, ungdom och kultur (nu fastställd i artiklarna 149, 150 och 151 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen). Utkastet till konstitutionellt fördrag skulle, om det antas, bekräfta denna behörighet genom att ta bort kravet på enhällighet när det gäller beslut på kulturområdet. Att uppmuntra ungdomar att delta i det demokratiska livet i Europa skulle också ingå i unionens uppgifter. Man vill också mobilisera unga européer i insatser i internationell solidaritetsinsatser. Med tanke på den sociala och fostrande roll som idrotten spelar, skulle också denna kunna ingå i det område som täcks av den nuvarande artikeln om utbildning (artikel 149).

På grundval av de ovan nämnda fördragsartiklarna har gemenskapen antagit och framgångsrikt genomfört viktiga program inom allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och kultur. Tillsammans med Media-programmen (som antas med artikel 157 som grund - kvalificerad majoritet sedan Nice-fördraget), har dessa program bidragit och fortsätter att bidra till att bevara och sprida de gemensamma värderingarna som är fundamentet för den politiska uppbyggnaden av medborgarskapet på europeisk nivå. Detta bekräftas i de halvtidsrapporter som utvärderar den nuvarande generationen program.

Programmen har gjort det möjligt för miljoner medborgare att få direkt erfarenhet av den europeiska integrationen. Eftersom programmen visat sig så ändamålsenliga, bör de förnyas efter 2006. Det finns emellertid ytterligare skäl för att fortsätta att utveckla programmen.

Det kommande decenniet kommer i hög grad att öka unionens mångfald. Med de tio nya medlemsstater som ansluter sig den 1 maj 2004, kommer den att genomgå den mest omfattande utvidgningen någonsin. Ytterligare utvidgningar är planerade och det är EU:s mål att 2007 välkomna Bulgarien och Rumänien om de är redo. Redan på det stadiet kommer unionens sammanlagda befolkning att uppgå till nära 500 miljoner och kommer att utgöra en ofantlig rikedom av kulturell, social och språklig mångfald.

Dessutom genomgår våra samhällen en genomgripande demografisk förändring. Kommissionen konstaterar i sitt meddelande av den 3 juni 2003 om invandring, integration och sysselsättning: "När den arbetsföra befolkningen blir allt äldre och dessutom minskar kan en ökad invandring visserligen inte lösa alla effekter av befolkningsförändringarna, men det blir allt mer sannolikt att den är nödvändig och att den kan tillgodose behoven på arbetsmarknaden inom EU" [5] I detta sammanhang kommer de värderingar som håller våra samhällen tillsammans, som frihet, rättvisa, tolerans och solidaritet, att bli viktigare än någonsin. I meddelandet från 2003 efterlyser man en heltäckande integrationspolitik, som inbegriper språkfärdigheter och social och kulturell miljö.

[5] KOM (2003) 336 slutlig, 3.6.2003 om invandring, integration och sysselsättning

Denna utveckling gör det mer nödvändigt än någonsin att Europas medborgare får chansen att uppleva en känsla av att höra till och kunna identifiera sig med unionen. Verkligheten är den att många medborgare upplever unionen som något som bara är en avlägsen politisk och ekonomisk sammanslutning - vilket återspeglas i det låga valdeltagandet i valen till Europaparlamentet (49 % 1999). Nya opinionsundersökningar visar på minskat stöd till medlemskap i Europeiska unionen [6]. Begreppet europeiskt medborgarskap måste därför ges en konkret mening genom direkt, personligt samspel - antingen det är genom deltagande i en dialog med institutionerna, genom medborgar- och ungdomsutbyten eller deltagande i gränsöverskridande projekt. Främjandet av rörlighet för medborgare, konstnärer, kulturella och audiovisuella verk och evenemang, gör att de europeiska medborgarna kan dra fördel av rikedomen och mångfalden i det kulturella arvet, och se till vad man har gemensamt när man vill utveckla de europeiska identiteten, en identitet som kompletterar den nationella, regionala, etniska och religiösa identitet som medborgarna redan har.

[6] Eurobarometer Nr. 60, hösten 2003

3. Insatser på ungdomsområdet

3.1. Skäl för EU-åtgärden

Programmet Ungdom [7] är ett av gemenskapens viktigaste instrument för att möta de utmaningar som nämns ovan. Det är ett instrument för rörlighet och utbildning som riktar sig till ungdomar mellan 15 och 25, liksom lärare och ungdomsledare i Europeiska unionen och i länder utanför unionen. Programmet ger ett konkret innehåll åt fördragets artikel 149.2, enligt vilken man ska "främja utvecklingen av ungdoms- och ungdomsledarutbyte".

[7] Beslut 1031/2000/EG, 13.4.2000, EGT L 117/1, 18.5.2000

Kommissionen presenterade för medlemsstaterna en politisk strategi för att främja europeiska ungdomars aktiva engagemang. I vitboken "Nya insatser för Europas ungdom", som kommissionen lade fram i november 2001 [8], föreslås det att insatserna på ungdomsområdet ska inriktas på delaktighet, frivilligarbete och en större förståelse för ungdomar. Dessa prioriteringar stöddes av Europaparlamentet [9] och antogs av ministerrådet i en resolution den 27 juni 2002, genom vilken man införde en öppen samordningsmetod som ska styra dessa prioriteringar, som för närvarande genomförs av kommissionen och medlemsstaterna.

[8] KOM (2001) 681

[9] Betänkande av den 19 april 2002 om vitboken (A5-0126/2002)

Efter utvidgningen kommer det i EU att finnas 60 miljoner ungdomar mellan 15 och 25 år för vilka Europa kommer att vara en plats där de kan välja var de ska bo, arbeta, studera eller resa. Dessa ungdomar är emellertid mindre lojala mot de traditionella strukturerna inom politisk och social verksamhet än ungdomar var förr i världen. Detta betyder inte att de är ointresserade av det offentliga livet. De flesta av dem säger sig vilja delta, men på nya sätt. Det är viktigt att skapa sådana villkor som gör att unga européer kan bli medborgare som har en känsla av solidaritet och ansvar och som är aktiva och toleranta medlemmar av ett multikulturellt samhälle. Att öka ungdomars engagemang i lokala, regionala, nationella och europeiska sammanhang och främja deras aktiva deltagande är viktiga utmaningar för våra samhällen både nu och i framtiden.

Ungdomspolitiken bidrar också till att förbereda Europa på övergången till en konkurrenskraftig och dynamisk kunskapsbaserad ekonomi, särskilt när det gäller livslångt lärande, genom att ge ungdomarna möjlighet att förbättra sin utbildning på ett mindre formellt sätt än inom de gängse systemen för allmän utbildning och yrkesutbildning.

En nyckelaspekt på medborgarskap för ungdomar är respekten för andra både inom och utom unionen och det blir därmed ett icke oväsentligt bidrag till den interpersonella aspekten på unionens externa relationer. I detta sammanhang har ungdomsverksamheten en viktig roll att spela i det utvidgade EU:s politik gentemot sina grannar.

3.2 Resultaten av halvtidsutvärderingen och det offentliga samrådet

Det vittomfattande offentliga samråd som lanserades i samband med utarbetandet av den nya generationen program inom utbildning och ungdom [10] visade att förväntningarna var höga, inte bara från ungdomarnas och ungdomsorganisationernas sida och utan också från de nationella myndigheternas och de icke-statliga organisationernas sida, när det gäller de nya europeiska instrument som syftar till att skapa ett starkare samhällsengagemang bland ungdomar. Detta tillvägagångssätt fick också oreserverat stöd av Europaparlamentet.

[10] http://europa.eu.int/comm/youth/ index_en.html

Halvtidsutvärderingen av programmet Ungdom under perioden 2000-2003 analyserade på vilket sätt programmet genomfördes, kom med praktiska rekommendationer och belyste också ett antal frågor som rörde vikten av att Europeiska unionen främjar det europeiska medborgarskapet bland ungdomar.

Halvtidsutvärderingen bekräftar att syftena med programmet och dess olika delar, nämligen ungdomsutbytesprogram, den europeiska volontärtjänsten och ungdomsinitiativen, är adekvata. Utvärderingen understryker också den påverkan programmet har på ungdomarna och ungdomsledarna. I synnerhet visar utvärderingen att ungdomarna som deltar i programmet tillägnar sig nya interpersonella, sociala, interkulturella färdigheter och yrkeskunskaper, som kan få en väsentlig eller avgörande inverkan på deltagarna i den europeiska volontärtjänsten och på deras liv och yrkesval, som starkt påverkas av denna positiva erfarenhet.

Halvtidsutvärderingen visar på vissa genomförandeproblem, som i huvudsak har att göra med förvaltningen (förenklade förfaranden, förbättrat stöd till mottagarna, bättre överensstämmelse mellan medlemsstaterna när det gäller genomförandet), och man kommer med vissa rekommendationer, varav en del kommer att tillämpas under återstoden av programmet.

Det fanns också andra mer ambitiösa rekommendationer, som den nuvarande rättsliga grunden inte tillåter. Nu när volontärtjänsten har etablerats, är en av utvecklingsmöjligheterna man bör titta på hur den kan komplettera insatser inom samhällstjänst och internationell solidaritet. De olika insatser som för närvarande bidrar till rörlighet och utbyten mellan ungdomar bör också inriktas på åtgärder som direkt syftar till att främja delaktighet och aktivt engagemang bland unga människor, inklusive stöd till icke-statliga organisationer, och som därför bättre kan uppfylla prioriteringarna när det gäller ungdom. Att utöka programmets geografiska räckvidd och utveckla samarbetet med länder utanför unionen bör också bli en viktigare del av programmet. Slutligen kan man, beroende på vilken åtgärd det gäller, öka programmets potential genom att inrikta sig på åldersgruppen 13-30.

- Målsättningar för perioden efter 2006

Det nya europeiska instrumentet för ungdomar bör berikas av det offentliga samrådet och den nuvarande utvärderingen av programmet för att kontinuiteten ska bli bättre och förvaltningen smidigare. Vidare bör programmet beakta de nya ambitioner när det gäller medborgarskap som läggs fram i meddelandet om den nya budgetplanen och som redan tillämpas i praktiken genom den nya öppna samordningsmetoden på ungdomsområdet.

- Målen med det nya programmet

Detta nya instrument kommer i första hand att underlätta för ungdomarna att få erfarenheter av det europeiska medborgarskapet genom att erbjuda dem mer konkreta former av aktivt engagemang, både på europeisk nivå och på lokal och nationell nivå. Programmet syftar också till att främja solidaritet mellan ungdomarna, bl.a. för att stärka den sociala sammanhållningen i unionen och ömsesidig förståelse mellan människor. Programmet vill också främja initiativtagande, kreativitet och entreprenörsanda bland ungdomar och göra det möjligt för dem att förvärva den kompetens som är avgörande för deras personliga och yrkesmässiga utveckling. Slutligen ska programmet bidra till att utveckla kvaliteten på stödstrukturerna för ungdomsverksamheten och ungdomsorganisationernas förmåga att ordna ungdomsverksamhet och europeiskt samarbete på ungdomsområdet. Målet man vill uppnå är att maximera gemenskapsåtgärdernas påverkan på nationell, regional och lokal nivå, med full respekt för subsidiaritetsprincipen. För att kunna uppnå målen kommer programmet att ha fem separata och ömsesidigt kompletterande delar.

"Ungdom för Europa" ska inriktas på att öka ungdomarnas aktiva engagemang genom att stödja utbyten, rörlighet och initiativ för ungdomar och deras projekt och verksamhet för att delta i det demokratiska livet.

"Europeiska volontärtjänsten" ska inriktas på att utveckla solidaritet och främja aktivt engagemang och ömsesidig förståelse mellan ungdomar. Det kommer att bli möjligt att bedriva både individuella och kollektiva projekt för ungdomar som vill förverkliga sina personliga mål, men också att engagera dem i unionens solidaritetsaktiviteter. Detta kommer vidare att göra det möjligt med samarbete mellan olika frivilligorganisationer.

"Ungdom för världen" ska bidra till ömsesidig förståelse genom en öppen attityd gentemot omvärlden och ett aktivt engagemang från ungdomarnas sida. Programmet kommer att öppnas för samarbete med grannländerna i det utvidgade EUoch på så sätt stärka programmets förbindelser¨ med de anslutande länderna, länderna på Västra Balkan och EFTA-länderna, liksom med andra länder utanför EU.

"Ungdomsledare och stödstrukturer" syftar till att utveckla kvaliteten på stödstrukturerna för ungdomar. Detta nya instrument, även om det är avsett för ungdomar, kommer också att utveckla verksamhet till förmån för alla människor som är engagerade i ungdomsarbete. Det kommer att stödja ungdomsorganisationer som är aktiva på europeisk nivå och fortsätta stödet för icke-statliga organisationer under budgetrubrik 15.07.01.02 (tidigare A3029). Det kommer också att stödja Europeiskt ungdomsforum, en organisation som strävar efter mål som är av allmänt europeiskt intresse. Det kommer också att utveckla utbildnings-, informations och utbytesprogram för ungdomsledare, projekt för att stimulera till innovation, och kvalitet och partnerskap med regionala eller lokala enheter och, slutligen, åtgärder för att förbättra och stödja programmets strukturer.

"Stöd för politiskt samarbete" inriktas på att främja samarbete om ungdomspolitik, främst genom stödåtgärder för en mer strukturerad dialog mellan ungdomar och beslutsfattare, samarbete med internationella organisationer med ansvar för ungdom och stöd till insatser för att främja en bättre förståelse av ungdomar.

- Ytterligare förenkling

Det kommande programmet kommer att förenklas ytterligare jämfört med nu. Den nya rättsliga grunden kommer att täcka all verksamhet som för närvarande genomförs genom två olika rättsliga grunder (Programmet Ungdom och de gemenskapsprogram som främjar organ som är aktiva på europeisk nivå på ungdomsområdet). De nuvarande fyra budgetrubrikerna kommer at ersättas av en enda. Med tanke på att det nya programmet kommer att främja samarbete på ungdomsområdet, kommer den rättsliga grunden att vara tillräckligt öppen och innehålla en flexibilitetsklausul, som gör det möjligt att anpassa programmet till nya prioriteringar som kan bli aktuella. Slutligen kommer programmet att i huvudsak administreras på ett decentraliserat sätt, vilket är något som ungdomarna själva uttryckte önskemål om under samrådet.

- Gemenskapsmervärdet

Denna verksamhet har ett stort gemenskapsmervärde, eftersom medlemsstaterna inte individuellt kan anordna utbyten för ungdomar från hela Europa, multilaterala utbyten med ungdomar från olika medlemsstater och länder utanför EU eller en Europeisk volontärtjänst. Dessa insatser måste komplettera medlemsstaternas egna insatser. Man har också kunnat visa att programmet har en hävstångseffekt, eftersom det bidrar till ett ge en inriktning åt och ibland påverka innehållet i de nationella insatserna.

Det kommande programmet bör inte isoleras från andra gemenskapsinsatser. Det måste vara möjligt att bygga broar mellan olika typer av program, oavsett om området det gäller är kultur, idrott, utbildning eller rättsliga och inrikes frågor och det måste också vara möjligt att stödja samarbetsprogram med länder utanför EU. Detta program kommer således att komplettera andra gemenskapsinstrument.

Programmet kommer att genomföras med full respekt för subsidiaritetsprincipen, i huvudsak genom att man i hög grad decentraliserar administrationen till medlemsstatsnivå och erbjuder tillfällen att komplettera medlemsstaternas initiativ på nationell, regional och lokal nivå.

- Förväntade resultat av det nya programmet

Det nya programmet bör uppnå följande mål:

- Genomföra 40 000 projekt för ungdomar (utbyten, ungdomsinitiativ och deltagarprojekt) under perioden 2007-2013.

- Europeisk volontärtjänst: 10 000 volontärer om året, dvs. 70 000 under perioden 2007-2013.

- Utbildning, information och utbyte av goda metoder för ungdomsledare (för att höja kvaliteten). 5 000 projekt under perioden 2007-2013.

4. Insatser på ungdomsområdet

4.1. Skäl för EU-åtgärden

I artikel 151.1 i fördraget kan man läsa följande:

Gemenskapen skall bidra till kulturens utveckling i medlemsstaterna med respekt för dessas nationella och regionala mångfald samtidigt som gemenskapen skall framhäva det gemensamma kulturarvet.

I utkastet till det konstitutionella fördraget kvarstår denna ordalydelse, men man lägger till att unionens mål ska vara att "sörja för att det europeiska kulturarvet skyddas och utvecklas." (Artikel 3.3).

I överensstämmelse med den rättsliga grunden och subsidiaritetsprincipen, är gemenskapsinsatsens främsta mål att bidra till blomstringen av gemensamma europeiska kulturella värderingar genom kulturellt samarbete mellan konstnärer, kulturarbetare och kulturinstitutioner [11]. Gemenskapens verksamhet inriktas därför på främjandet av multilateralt europeiskt samarbete, som knappast alls ingår i nationell eller bilateral kulturpolitik.

[11] Detta har nyligen bekräftats av rådet, som anser "att det är viktigt att gynna samarbetet och det kulturella utbytet i syfte att respektera och främja mångfalden av kulturer i Europa och att förbättra deras kunskap om varandra". Rådets resolution av den 21 januari 2002 om kulturens roll i utvecklingen av Europeiska unionen, EGT C 32, 5.2.2002 s. 2

I artikel 151.3 i fördraget står det också att "gemenskapen och medlemsstaterna skall främja samarbetet med tredje land" på kulturområdet. I samband med globaliseringen och utvidgningen av Europeiska unionen, är det särskilt viktigt att gemenskapens kulturella program stöder kulturutbyten och samarbete med tredje land -särskilt, men inte uteslutande, med tonvikt på de länder som omfattas av den nya grannpolitiken.

Det viktigaste mervärdet när det gäller kulturverksamhet på gemenskapsnivå är det bidrag som görs till den interkulturella dialogen, den ökade medvetenheten om det gemensamma europeiska arvet, medvetenheten om mångfalden och rikedomen i europeiska kulturer och den ökade öppenheten gentemot andra kulturer. När man gör detta, bidrar man också till en radikal utveckling av en dynamisk europeisk identitet, som utvecklas som ett svar på förändringar som till exempel invandring och migration. Detta för emellertid med sig en aktiv och dominerande kulturverksamhet från unionens sida, som klarar av att locka till sig tillräckliga medel.

4.2. Resultaten av halvtidsutvärderingen och det offentliga samrådet

Tack vare programmet Kultur 2000 har hundratals böcker översatts, vilket underlättat spridningen av verk av samtida författare och tusentals kulturella organisationer från olika europeiska länder - teatrar, museer, branschorganisationer, forskningscentrum, universitet, kulturinstitut, offentliga myndigheter, etc. - har arbetat tillsammans för att skapa och genomföra kulturella och konstnärliga projekt. En oberoende utvärdering [12] av programmet Kultur 2000 [13], som löper fram till 2006 [14], gjordes under 2003. Efter ett omfattande samråd om framtida EU-verksamhet i kultursektorn [15], drog man i utvärderingen slutsatsen att Kultur 2000-programmet var nödvändigt för att tillämpningen av artikel 151 i fördraget, att det genomgående tillvägagångssättet var sunt och man fick både ett kulturellt och ett europeiskt mervärde.

[12] Se fotnot 3. Se också Europeiska kommissionens rapport om genomförandet av''Kultur 2000''-programmet för åren 2000 och 2001. KOM (2003) 722 slutlig

[13] Beslut 508/2000/EG av den 14 februari 2000 om inrättandet av Kultur 2000-programmet. EGT L 63, 10.3.2000, s. 1

[14] Se fotnot 1

[15] Forum om kultursamarbete, (Europeiska kommissionen - November 2001); Designing the future programme of cultural cooperation for the European Union after 2006: Offentligt samråd (maj-juli 2003)

Ett antal av det nuvarande programmets centrala mål tar naturligtvis sin utgångspunkt i fördraget och kommer därför att förbli viktiga också i nästa program, särskilt när det gäller att få kulturerna i medlemsstaterna att blomstra, samtidigt som man respekterar deras nationella och regionala mångfald och tonvikten vid det gemensamma arvet. Både utvärderingen och samrådet avslöjade vissa brister i programmet, till exempel det faktum att programmet har alltför många skilda mål, särskilt när man ser till den begränsade budget som programmet har.

De europeiska medborgarna är naturligtvis den yttersta målgruppen för all EU:s verksamhet på kulturområdet. De europeiska institutionerna behöver emellertid mellanhänder för att nå ut till medborgarna och för att kunna erbjuda högkvalitativa kulturinsatser med en europeisk dimension. Att ge stöd åt operatörer och mellanhänder på kulturområdet i deras strävan att samarbeta över nationsgränserna är helt klart en uppgift för unionen. Kommissionen har arbetat nära samman med dessa mellanhänder och operatörer i ett försök att bättre förstå deras behov och de svårigheter som de konfronteras med. Detta grundliga samrådsförfarande har gjort det möjligt för kommissionen att kartlägga tre huvudsakliga behov:

- Behovet av ett ökat ekonomiskt stöd, särskilt på lång sikt

Behovet av ett ökat gemenskapsstöd till multilaterala samarbetsprojekt är särskilt stort, eftersom medlemsstaterna har en tendens att prioritera nationella eller bilaterala projekt. Mer långsiktigt ekonomiskt stöd behövs också för att man ska kunna utveckla hållbara samarbetsprojekt. Stöd till driften av europeiska nätverk och föreningar tillför också ett viktigt mervärde.

- Behovet av mer information om frågor med anknytning till kulturellt samarbete och ett ökat utbyte av goda metoder.

Det finns ett verkligt behov av en uppdaterad och mer praktisk information om kulturellt samarbete. Bättre spridning av goda metoder skulle tillföra ett verkligt mervärde. Bristen på forskning om kulturellt samarbete i Europa är ett särskilt handikapp.

- Behovet av ett mer flexibelt, specialinriktat och väl synligt gemenskapsprogram.

Operatörerna var av den åsikten att indelningen i olika kulturella sektorer eller aktiviteter i Kultur 2000-programmet var till besvär för dem, eftersom vissa tvärvetenskapliga projekt inte så lätt faller in under förutbestämda kategorier.

4.3. EU:s verksamhet efter 2006

Kommissionen har för avsikt att föreslå ett program som ska inriktas på de tre huvudsakliga mål som parlamentet, rådet och den kulturella sektorn själv har enats om, nämligen:

- Rörlighet över gränserna för personer som arbetar i kultursektorn.

- Spridning över gränserna av konstverk (inklusive immateriella verk som musik).

- Interkulturell dialog.

Projekt som stöds genom programmet ska vara av tillräckligt omfång och ge ett maximalt mervärde på europeisk nivå. Varje insats som stöds genom programmet måste därför ha med minst två av dessa programmål. Tre delområden har planerats:

4.3.1 Första delområdet: Direkt stöd till kulturella samarbetsprojekt

Finansieringen av multilaterala samarbetsprojekt av alla sorter och format är väsentlig, eftersom den innebär stöd till konkreta insatser som får mycket uppmärksamhet från medborgarnas sida. Mot bakgrund av detta kommer det nya programmet att ge bidrag till projekt som utvecklats av kontaktpunkter för kulturellt samarbete (CCFP), insatser inom kulturellt samarbete eller särskild verksamhet. CCFP kommer att föra samman operatörer från en eller flera sektorer för att utveckla fleråriga kulturinsatser. Till exempel kommer stöd att ges åt CCFP för att ta initiativet till konstnärliga projekt som engagerar operatörer från flera länder. Festivaler och teatrar, dansgrupper och konsertorganisationer kommer att kunna arbeta tillsammans på ett sätt som går utanför deras traditionella verksamhet, men på en strukturerad och varaktig grund.

Som ett komplement till det fleråriga stödet till CCFP kommer man att bevilja bidrag till årliga kulturella samarbetsinsatser med ett högt kulturellt och europeiskt mervärde. Dessa projekt, som utvecklats av europeiska kulturoperatörer från en eller flera sektorer, kommer att främja innovation och kreativitet. Projekt som syftar till att utröna nya metoder för samarbete för att kunna utveckla dem på längre sikt kommer att uppmuntras. Sådana insatser kan få en direkt och positiv effekt på många olika kategorier av människor. Till exempel kan stöd ges åt samarbetsinsatser som syftar till att underlätta att artister och verk kan röra sig över gränserna eller projekt som har som målgrupp funktionshindrade personer eller så kallade minoritetskulturer.

De särskilda insatserna ska vara omfattande och storskaliga och ska ha avsevärd genomslagskraft hos medborgarna, öka deras känsla av tillhörighet i unionen och göra dem medvetna om den kulturell mångfalden. De ska också göra EU:s kulturella insatser mer synliga både innanför och utanför EU. Ett välkänt exempel är de europeiska kulturhuvudstäderna, som har blivit ett mycket framgångsrikt initiativ när det gäller påverkan och synlighet bland Europas medborgare.

4.3.2 Andra delområdet: Stöd till europeiska organisationer för kulturellt samarbete

Direkt stöd till samarbetsprojekt måste kompletteras med ett mer strukturellt ingripande till förmån för samarbete, som går utöver ett strikt projektinriktat angreppssätt. Kultur 2000-programmet bör därför bidra till att täcka driftskostnaderna för de kulturorganisationer som arbetar med Europas intresse för ögonen eller som agerar som "ambassadörer" för den europeiska kulturen i världen. Dessa organisationer spelar en nyckelroll i skapandet av ett gemensamt europeiskt kulturområde, men får i allmänhet inte några bidrag från nationella myndigheter. Här har unionens verksamhet ett klart mervärde att tillföra.

Dessa nätverk främjar utbyte mellan kulturorganisationer i olika europeiska länder, kartlägger det europeiska konstnärssamhällets behov, fungerar som en länk mellan sektorn och de europeiska institutionerna och sprider användbar och pålitlig information om sektorn. De sammanför - sammanlagt inom alla discipliner - flera tiotusentals yrkesverksamma på kulturområdet i Europa.

4.3.3 Tredje delområdet: Stöd till studier och information om kulturella samarbetsfrågor

Lättillgänglig, uppdaterad information om rättsliga, beskattningsmässiga och administrativa frågor som gäller europeiskt samarbete eller potentiella samarbetspartner kommer att göra det möjligt för kulturoperatörer och beslutsfattare att fatta sina beslut på solida grunder. Bättre kunskaper kommer att underlätta tillkomsten av nya samarbetsprojekt. Stöd kommer särskilt att ges åt utvecklingen av ett webbaserat hjälpmedel för utvecklingen av kultursamarbete över gränserna.

4.4. Förenkling

Det nya kulturprogrammet är ett övergripande och enhetligt verktyg som är tänkt att bidra avsevärt till en förenkling av gemenskapens instrument, både rättsligt och administrativt. När man utarbetar detta rättsliga beslut (inklusive bilagan) kommer man att ha som mål att vara koncis, enkel och flexibel. Det nya kulturprogrammet kommer att ha en enda rättslig grund till skillnad från de nuvarande två och en enda budgetrubrik jämfört med de nuvarande fem. Programmet kommer också att bli mer användarvänligt. Det kommer utan förutbestämda kategorier att vara öppet för alla kulturella och konstnärliga områden, alltifrån nationella eller lokala förvaltning ar till nätverk och företag inom den kulturella sektorn.

4.5. Mål och förväntade resultat av det nya programmet

Det nya programmet kommer också att aktivt bidra till en radikal utveckling av en europeisk identitet, genom att man ger de kulturella operatörerna och medborgarna fler tillfällen att skapa nätverk, genomföra projekt, vara mer rörlig och fördjupa den kulturella dialogen inom Europa och med andra delar av världen. För att man ska kunna uppnå dessa mål, krävs en kritisk massa. Programmet kommer att ha exakta mål när det gäller det kulturella resultatet och dessa kommer att gälla båda antalet insatser och antalet berörda personer. Programmet ska innehålla följande:

- Cirka 1 400 kulturella samarbetsprojekt under perioden 2007-2013, varav 80 fleråriga kontaktpunkter för kulturellt samarbete.

- Varje år 50 nätverk eller organisationer av europeiskt intresse.

- En rad specialinriktade studier, tillsammans med kollationerad statistik och information om spridning.

Det sammanlagda resultatet kommer att bli hundratals europeiska kulturella operatörer som varje år arbetar tillsammans över gränserna och når ut till miljoner medborgare.

5. Insatser inom den audiovisuella sektorn

5.1 Skäl för EU-åtgärden

Den audiovisuella sektorns sociala och kulturella inflytande är vida större än något annat mediums. Detta inflytande är dess utmärkande drag, vilket blir tydligt redan när man ser på televisionens roll. I storleksordningen 98 % av hushållen i Europa har TV-apparater och den genomsnittlige europén ser på TV mer än tre timmar per dag. För barn är denna siffra ännu högre.

Dessutom spelar de audiovisuella medierna en viktig roll för utvecklingen och överföringen av sociala värderingar. Den audiovisuella sektorn utövar ett stort inflytande på det medborgarna vet, känner och upplever och spelar en avgörande roll för överföring, utveckling och skapande av kulturell identitet. Detta gäller framförallt barn och ungdomar. En ökad cirkulation av filmer och andra audiovisuella verk har också visat sig vara ett viktigt sätt att stärka den interkulturella dialogen.

Det är huvudsakligen av detta skäl som Europeiska gemenskapen har genomfört en särskild strategi för den audiovisuella sektorn sedan 1989. I artikel 151.2 i fördraget fastställs det att gemenskapens verksamhet ska inriktas på att stödja och komplettera medlemsstaternas insatser när det gäller konstnärligt och litterärt skapande, även inom den audiovisuella sektorn. Denna ordalydelse återfinns också i utkastet till konstitutionellt fördrag. Tillsammans med en inre marknad för TV-utsändningar genom "Television utan gränser"-direktivet, har EU vidtagit åtgärder för att främja den europeiska audiovisuella industrin [16], som är ett unikt redskap för utbyte av idéer. Om en växande och alltmer diversifierad union ska kunna blomstra, måste det finns en interaktion mellan den allmänna opinionen i de olika medlemsstaterna och det måste växa fram ett utbyte av kunskap över gränserna när det gäller sociala och kulturella angelägenheter.

[16] Rådets direktiv av den 3 oktober 1989 om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television (89/552/EEG), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 97/36/EG av den 30 juni 1997

Den audiovisuella sektorn har ett stort kulturellt inflytande, men kan inte förverkliga sin kreativa potential utan att stärka sin konkurrenskraft. Den genomsnittliga andelen av europeiska audiovisuella verk på de europeiska marknaderna ligger på mellan 40 och 45 % när det gäller TV-drama, på ungefär 30 % när det gäller biofilm och på ungefär 20 % när det gäller video och DVD. Den europeiska marknadsandelen består mest av audiovisuella verk som sålts på de nationella hemmamarknaderna. Den del av den europeiska marknadsandelen där man säljer verk utanför de nationella marknaderna är avsevärt mindre (vanligtvis mindre än en tredjedel av den totala europeiska marknadsandelen) [17].

[17] Kommissionens uppskattningar baserade på European Audiovisual Observatory statistics. (se http://www.obs.coe.int/ och särskilt http://www.obs.coe.int/about/oea/pr/ mif2003.html.en). Uppskattningarna gäller sändningstid för film och drama på TV, sålda biobiljetter, försäljning och uthyrning av videokassetter och DVD

EU:s insatser inom den audiovisuella sektorn är därför en del av en strategi som går ut på att ge européerna valfrihet. Om inte européerna har möjlighet att se berättelser, drama, dokumentärer och andra verk som reflekterar deras egen verklighet, liv och historia, såväl som grannarnas, kommer de att sluta att känna igen och till fullo förstå dessa. Och för att sådana verk ska bli lättillgängliga och av tillräckligt bra kvalitet, måste EU lämna stöd till fördjupade kunskaper för de yrkesverksamma, utvecklingen av audiovisuella projekt med en europeisk dimension och spridning och marknadsföring av verk, medan det konkreta stödet till produktionen bör lämnas åt medlemsstaterna.

Slutligen bör EU:s insatser ses mot bakgrund av utvidgningen och globaliseringen. I detta avseende är det också viktigt att länder som kandidatländerna till EU, Balkanländerna och de som omfattas av den europeiska grannskapspolicyn ska ha största möjliga anknytning till EU-programmen på området.

5.2 Resultaten av halvtidsutvärderingen och det offentliga samrådet

Gemenskapens stödinsatser till förmån för den europeiska audiovisuella industrin utgörs för närvarande av programmen Media Plus och Media, som pågår till slutet av 2006 [18]. Halvtidsutvärderingen av de nuvarande Media-programmen och den förberedande åtgärden "i2i Audiovisual Growth and Audiovisual" [19] bekräftade att programmet hade haft en positiv effekt på distributionen av europeiska verk på de europeiska och internationella marknaderna. Det har också fört med sig mer samarbete bland europeiska operatörer och därmed europeiskt mervärde åt sektorn.

[18] Se fotnot 1

[19] Se fotnot 3

Gemenskapens insatser fungerar utifrån ändrade behov (nykomlingar, finansiering, konsolidering av den industriella basen, internationell expansion), som blir en allt viktigare del av de utmaningar som de yrkesverksamma i Europa står inför. Den förberedande åtgärden I2I för små och medelstora företag har varit effektiv när det gäller att medverka till utarbetandet av företagens ekonomiska planer. Gemenskapens verksamhet har haft ett mervärde för sektorn. När det gäller utbildning, har resultaten visat på behovet av en insats på europeisk nivå för att öka know-how och kunskaper inom den europeiska audiovisuella sektorn. När det gäller utvecklingssektorn, har påverkan på de små och medelstora företagen i sektorn varit positiv, också när det gäller deras förmåga att utarbeta bättre affärsplaner. Det har säkerställt återinvesteringar i nya produktioner.

Utmaningen för gemenskapen när det gäller att utforma ny verksamhet för den audiovisuella sektorn består i att komma över de hinder som hindrar europeiska audiovisuella verk från att få spridning utanför det egna territoriet och fragmenteringen av marknaderna. Bara genom att förvärva de nödvändiga kunskaperna att utveckla film och andra audiovisuella verk med en europeisk dimension, och genom att distribuera, marknadsföra (på festivaler och mässor) och sända mer audiovisuella verk från europeiska länder kan den europeiska audiovisuella industrin göra det möjligt för européerna att se verk som reflekterar deras och grannarnas kulturer.

I syfte att förbereda Media 2007, ett enda program som kommer att ersätta de två nuvarande, har kommissionen haft ett vittgående samråd om sektorns behov. Resultaten visar ett behov av ytterligare gemenskapinsatser som ska svara mot uppdykande behov, nämligen behovet av fördjupade kunskaper för att kunna skapa film och andra audiovisuella verk med en europeisk dimension, tillsammans med behovet att råda bot på den otillräckliga spridningen av icke-nationella audiovisuella verk inom Europeiska unionen, en situation som är än mer akut i de anslutande länderna där den audiovisuella industrin praktiskt taget har försvunnit i en tid när gemensamma kulturella referensramar är av stor vikt.

Media 2007 bör fortsätta att rikta in sina insatser på faserna före och efter produktionen, men insatserna kommer att ändras mot bakgrund av de tekniska förändringarna (i huvudsak digitala) och marknadens utveckling. Den europeiska audiovisuella sektorn består huvudsakligen av små och medelstora företag. Media 2007 bör därför ha till mål att skapa en miljö som är särskilt anpassad till små och medelstora företag, så att skapandet och spridningen av icke-nationella audiovisuella verk underlättas. Media 2007 bör dessutom innehålla innovativa åtgärder för att underlätta tillgången till finansiering för de små och medelstora företagen.

5.3 EU:s verksamhet efter 2006

Media 2007 kommer att ha som allmänna mål att

- bevara och tillvarata den europeiska kulturella mångfalden och främja den interkulturella dialogen och förståelsen,

- öka spridningen av europeiska audiovisuella verk i och utanför Europeiska unionen, och

- öka den europeiska audiovisuella sektorns konkurrenskraft inom ramen för en öppen och konkurrensutsatt marknad.

Programmet kommer att ha följande operationella mål och verksamheter.

5.3.1. Före produktionen

- Att förvärva kunskap och kompetens

Programmet kommer att stödja projekt som syftar till att öka kunskaperna inom skapande, administration och entreprenörsförmåga för aktörerna inom den europeiska audiovisuella branschen, liksom att anpassa deras tekniska kunskaper till digital teknik. Detta kommer att inbegripa utbytesåtgärder för studerande vid filmutbildningar. Man kommer att uppmuntra den europeiska dimensionen när det gäller att främja nätverkssamarbete mellan aktörerna och mellan enskilda projekt. Slutligen kommer man också att främja en europeisk strategi för samarbete mellan yrkesverksamma, både när det gäller samproduktioner och utarbetandet av affärsplaner.

Man kommer dessutom att inrätta särskilda stipendier för yrkesverksamma i de nya medlemsstaterna för att hjälpa dem att möta utmaningarna på den europeiska marknaden och minska klyftan mellan länder med hög produktionskapacitet och länder med lågproduktionskapacitet samt de som har ett begränsat språkområde.

- Utveckling

Programmet kommer att stödja oberoende små och medelstora företag inom dokumentär, film och drama, liksom multimedia. Programmet kommer att uppmuntra företagen att utarbeta internationella reklam- och marknadsföringsstrategier för sina projekt redan från förproduktionsstadiet. Programmet kommer också att bistå företagen när det gäller att utarbeta sunda finansieringsplaner och underlätta möjligheterna till lån för oberoende små och medelstora företag. Indirekta kostnader som uppstår vid privat finansiering av produktionsprojekt som lagts fram av små och medelstora företag, som till exempel finans- och försäkringskostnader eller slutförandegarantier) kan också täckas.

Programmet kommer också att tillhandahålla bidrag till oberoende produktionsföretag för utveckling av enskilda projekt. Man kommer att stödja utarbetandet av en katalog över verk både för företag med en begränsad investeringskapacitet och för företag med större investeringskapacitet. Stöd kommer att ges till utarbetandet av sunda finansieringsplaner för verken och katalogen över verk.

Man kommer att uppmuntra till en helhetssyn på skapandet, som innebär att man till exempel redan från början införlivar viktiga inslag som distribution och filmmusik.

5.3.2 Efter produktionen

- Distribution

Gemenskapens insatser kommer att inriktas på stöd till distribution över gränserna, med respekt för subsidiaritetsprincipen och som ett komplement till medlemsstaternas stödmekanismer. Stöd till distributionsfasen (bio, TV, video, DVD och Internet) ökar branschens konkurrenskraft genom att man kan dra nytta av den inre marknaden.

Det nya programmet kommer att förstärka den europeiska distributionssektorn genom att uppmuntra till investeringar i produktion, inköp, salu- och marknadsföring av icke nationella europeiska verk och genom att uppmuntra till samordnade strategier mellan de olika aktörerna (distributörer, försäljningsombud, producenter, utställare ...). Detta kommer att förbättra spridningen av europeiska icke-nationella filmer genom att uppmuntra till export, distribution och biografvisning. Man kommer vidare att främja spridning över gränserna av audiovisuella verk genom oberoende produktionsföretag. Stödet kommer att täcka även distributionen av sekundära verk av hög konstnärlig kvalitet (som t.ex filmmusik).

Programmet kommer att bygga på resultaten av de insatser som ingick i Media Plus-programmet, nämligen automatiskt stöd och selektivt stöd för distributörer såväl som grupper av distributörer. Man kommer också att ge stöd till distributionsföretag för kataloger över verk som är mindre kommersiella i syfte att främja kulturell mångfald.

Samverkan mellan producenter, distributörer och försäljningsombud kommer att stödjas genom att man skapar marknadsföringspaket för europeiska audiovisuella verk.

Man kommer också att införa insatser för att digitalisera europeiska audiovisuella verk. Man kommer att införa ett särskilt automatiskt stöd till skapandet av digitala kopior av europeiska icke-nationella filmer. Stöd kommer också att ges till dubbning, textning och flerspråkiga kopior som ett sätt att öka den kulturella mångfalden. Till sist kommer man att ge stöd till digital visning genom att underlätta finansiering av investeringar i digital utrustning.

- Marknadsföring

Film- och TV-festivaler är ett mycket verksamt sätt att marknadsföra europeiska verk. Programmet kommer därför att stödja marknadsföringen av europeiska audiovisuella verk genom dessa branschmässor. Programmet kommer att stödja samarbete och samordning genom europeiska operatörer för att uppmuntra till en europeisk marknadsföringsstrategi. Slutligen kommer programmet att säkerställa att festivalerna spelar en viktig roll vid formuleringen av kulturpolicy och utbildning av publiken.

De planerade insatserna inbegriper att man ser till att de yrkesverksamma får tillträde till de europeiska och internationella audiovisuella marknaderna, att man garanterar att den europeiska och internationella marknaden få bästa möjliga tillträde till Europas mångskiftande kulturer samt att man uppmuntrar de nationella organisationerna för marknadsföring till gemensamma aktioner och till att marknadsföra europeiska audiovisuella verk.

- Pilotprojekt/Digital teknik

Innovation är av största vikt för att publiken i slutet av den audiovisuella värdekedjan ska få största möjliga utbud. I detta avseende har pilotprojekten visat sig vara fruktbara försök. Vissa av de områden som tidigare täcktes av pilotprojekten nu har införts i programmet, men detta testlaboratorium fortsätter ändå att vara viktigt. Det nya programmet kommer att inriktas på de områden som sektorn själv anser kommer att påverkas av ny informations- och kommunikationsteknik. Resultaten av pilotprojekten kommer att få stor publicering så att man på så sätt kan sprida de bästa metoderna.

5.4. Förenkling

Det nya programmet för stöd till den europeiska audiovisuella sektorn bidrar också avsevärt till målet att förenkla gemenskapens olika instrument.

Sammanslagningen av de två nuvarande Media-programmen till ett enda program återspeglar behoven i sektorn och särskilt de europeiska marknadernas heterogena natur när det gäller socioekonomiska, finansiella och rättsliga förhållanden. Programmet uppfyller också behovet av förenkling och integration av de olika komponenterna i den europeiska audiovisuella värdekedjan.

Administrationen av programmet kommer vidare att bli enklare från kommissionens sida sett. Programmet är också tänkt att bli mer användarvänligt när det gäller regler och förfaranden, vilket var ett önskemål vid det offentliga samrådet. Specifika förenklingar är planerade, även inom ramen för budgetförordningen, som till exempel a) se till att kontrollen av sökandens finansiella kapacitet står i proportion till vilket belopp som har sökts, b) införa en klausul om proportionalitet när det gäller de finansiella och administrativa reglerna i förhållande till storleken på bidraget eller kapaciteten, till exempel när det gäller kraven på rapporter.

5.5. Mål och förväntade resultat av det nya programmet

Programmet kommer att ha exakta mål när det gäller det kulturella resultatet och dessa kommer att gälla båda antalet insatser och antalet berörda personer. Det kan till exempel röra sig om följande:

- Insatser för att sammanföra 1 500 audiovisuella operatörer varje år, med möjligheten att nå ut till flera miljoner medborgare.

- Öka marknadsandelen av europeiska filmer som distribueras utanför sitt ursprungsland från nuvarande 11 % till 20 % år 2013 [20].

[20] Gäller den icke-nationella europeiska delen av EU-marknaden. Nordamerikanska filmer har för närvarande ungefär 70 % av marknaden. Filminkomsterna står i direkt proportion till antalet åskådare.

- Fördubbla antalet filmdukar som visar europeiska icke-nationella filmer, med särskild inriktning på den unga publiken.

- Göra det möjligt för 40 europeiska filmakademier att samarbeta för att öka kunskaperna och utbytena av know-how på europeisk nivå.

- Fördubbla antalet understödda audiovisuella projekt, med särskild inriktning på samproduktioner.

- Fördubbla antalet europeiska distributionskampanjer.

6. SAMHÄLLSENGAGEMANG

Europeiska kommissionen har i många år genomfört olika insatser som har till syfte att fostra till samhällsengagemang, särskilt på gränsöverskridande nivå. För att tillgodose kraven i den nya budgetförordningen [21], har man fört samman dessa insatser till ett nytt program [22], som antogs den 26 januari 2004. Insatserna i programmet har visat sig ha ett mervärde på europeisk nivå, liksom en effektivitet när det gäller att tillgodose de särskilda behov som de medborgare har som är medlemmar i organisationer inom det civila samhället (mestadels på frivillig eller honorär basis). De riktar sig direkt till det civila samhället, de är mycket accepterade av medborgarna och ger god valuta för pengarna. Vänortsutbyten gör det till exempel varje år möjligt för flera hundra tusen medborgare att träffas och lära sig mer om varandras kultur, historia och socioekonomiska verklighet.

[21] Budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmänna budget: Rådets förordning (EG, Euratom) 1605/2002, 25.6.2002. I denna krävs det att alla gemenskapens utgifter numera måste ha en rättslig grund.Det nya programmet har en sådan för de insatser som berörs

[22] EUT L 30, 4.2.2004, s. 6. Gemenskapens åtgärdsprogram för att främja ett aktivt europeiskt medborgarskap (medborgardeltagande)

Programmets målsättningar är att främja unionens värderingar och målsättningar, föra medborgarna närmare EU och dess institutioner och uppmuntra dem att oftare engagera sig för de institutionerna, få medborgarna att oftare reflektera över och diskutera Europas framtid, intensifiera länkarna mellan medborgare från olika medlemsstater och stimulera till ett aktivt medborgarskap.

Utöver de europeiska paraplyorganisationerna riktar sig programmet till icke-statliga organisationer, föreningar och sammanslutningar av europeiskt intresse eller branschövergripande fackliga organisationer, inklusive organisationer på kommunal nivå och gräsrotsnivå. Stöd kan också ges till organ som har ett allmänt europeiskt intresse som mål när det gäller ett aktivt europeiskt medborgarskap, inklusive diskussionsgrupper.

Artikel 46 i utkastet till konstitutionellt fördrag om demokratisk delaktighet understryker dessa mål. Där fastställs det bland annat att institutionerna i unionen ska ge medborgare och intresseorganisationer möjligheten att utbyta åsikter inom alla områden av unionens verksamhet. Unionens institutioner bör också upprätthålla en öppen, synlig och regelbunden dialog med intresseorganisationerna och det civila samhället.

Programmet för samhällsengagemang som nyligen har lanserats kommer att sluta med den nuvarande budgetplanen i slutet av 2006, men i ljuset av de utmaningar som vi nämner i detta meddelande, är det tydligt att ytterligare insatser behövs. Det vore emellertid för tidigt att på detta stadium skissera särskilda förslag för ett program efter 2006. Ett förslag till rättsakt kommer att läggas fram i början av 2005, på grundval av en första utvärdering av det nya programmet och resultatet av den europeiska konstitutionella debatten.

7. SLUTSATSER

Kommissionen anser att förslagen som lagts fram här är ett nödvändigt bidrag när det gäller att tillförsäkra unionen en lyckosam utveckling under nästa programperiod och längre fram. Förslagen är särskilt nödvändiga när det gäller att göra det möjligt att erfara vad unionens medborgarskap handlar om i praktiken.

Kommissionen kommer därför att till sommaren lägga fram dessa förslag som en del av sitt paket med lagstiftningsförslag som syftar till att genomföra det politiska projekt som skisseras i dess meddelande "Bygga en gemensam framtid: Politiska utmaningar och budgetmedel i ett utvidgat EU 2007-2013".