Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr C 034 , 02/02/1998 s. 0027
A4-0384/97 Resolution om meddelandet från kommissionen till rådet och Europaparlamentet: Europeiska unionen och rymden: att främja tillämpningar, marknader och industriell konkurrenskraft (KOM(96)0617 - C4-0042/97) Europaparlamentet utfärdar denna resolution, - med beaktande av kommissionens meddelande (KOM(96)0617 - C4-0042/97), - med beaktande av sina tidigare resolutioner: . av den 25 april 1979 om gemenskapens deltagande i rymdforskningen (( EGT C 127, 21.5.1979, s. 42.)), . av den 17 september 1981 om Europas rymdpolitik (( EGT C 260, 12.10.1981, s. 102.)), . av den 17 juni 1987 om Europas rymdpolitik (( EGT C 190, 20.7.1987, s. 78.)), . av den 22 oktober 1991 om den europeiska rymdpolitiken (( EGT C 305, 25.11.1991, s. 26.)), . av den 6 maj 1994 om gemenskapen och rymden (( EGT C 205, 25.7.1994, s. 467.)), - med beaktande av betänkandet från utskottet för forskning, teknologisk utveckling och energi och yttrandet från utskottet för ekonomi, valutafrågor och industripolitik (A4-0384/97), och med beaktande av följande: A. Ända sedan slutet av 1970-talet har den europeiska rymdpolitiken haft som målsättning att utveckla oberoende tillgång till rymden och möjlighet att utnyttja rymden, att samordna rymdverksamheten, att främja den europeiska rymdindustrins effektivitet och konkurrenskraft, samt att stödja forskning och teknisk utveckling i denna sektor. B. Trots att samtliga dessa sektorer är mycket komplexa och den statliga finansieringsnivån tämligen anspråkslös, mycket lägre än hos de viktigaste konkurrenterna, har Europa tack vare en ansenlig samarbetsansträngning lyckats utveckla en betydande rymdverksamhet vars kommersiella tillväxt, om än viktig, inte får dölja det faktum att de statliga investeringar som behövs för att säkerställa den tekniska utvecklingen inom denna sektor och en fortsatt verksamhet för att utforska rymden och kunskap om universum minskat. C. Enligt de nuvarande fördragen hör utgifter för militär forskning och utveckling enbart till medlemsstaternas verksamhetsområde som EU med rätta inte har deltar i. D. Rymdsektorn tilldelas mycket olika betydelse på de båda sidorna av Atlanten, i synnerhet om man jämför antalet anställda inom rymdsektorn - 200 000 i Förenta staterna mot 39 000 i Europa - eller den omsättning - 7 % mot 38 % i Europa - som uppnåtts på den kommersiella marknaden, eftersom den rymdverksamhet som i Europa betraktas som kommersiell fortsättningsvis finansieras genom offentliga kontrakt i Förenta Staterna. E. De allmänna tendenser som identifierats i det ekonomiska och politiska sammanhanget, det vill säga övergången till det globala informationssamhället, öppnandet av den internationella marknaden för nya konkurrenter och de nya geopolitiska parametrar som styr sektorns tillväxt, måste leda till en nyorientering av den europeiska rymdpolitiken. F. Kommissionen bör i sin stadga om informationssamhället och telekommunikation inbegripa ett särskilt mål för europeiska initiativ och projekt som tillåter konsumentorganisationer från länderna i Central- och Östeuropa och tredje länder i Medelhavsområdet att medverka i definitionen och utvecklingen av nya satellittillämpningar för att behandla problem av gemensamt intresse, stödutveckling, utbildning och kulturellt utbyte. G. Kommissionens sätt att gripa sig an de frågor som har ett direkt inflytande på unionens rymdpolitik är positiv, i synnerhet beträffande integreringen av rymden på områdena telekommunikation, navigering och jordobservation, den långsamma omstruktureringen av den europeiska industrin jämfört med koncentrationen av amerikanska företagsgrupper, de uppdrag som tillfallit Europeiska rymdorganisationen och den roll gemenskapens forskning och utveckling spelar. H. De investeringar som är nödvändiga för industrins utveckling har ibland drag av statliga investeringar där avkastningen är svår att mäta eftersom det rör sig om strategisk utveckling eller utveckling som bidrar till tjänster av allmänt intresse, samt ibland riskkapital med lång återbäringstid. 1. Parlamentet noterar att kommissionen i sitt meddelande bekräftar parlamentets ovannämnda resolution av den 6 maj 1994 samt slutsatserna från det europeiska rymdforumet den 6-7 november 1995, 2. betonar det trängande behovet av en omformulering av Europeiska unionens politik på rymdområdet för att ta hänsyn till alla de strategiska och kommersiella insatser som står på spel i rymdverksamheten och behovet av ytterligare investeringar för att säkerställa tillväxt och konkurrenskraft i sektorn och inhämta de förseningar som hopat sig på vissa områden, 3. befarar att en överdrivet optimistisk syn på utvecklingens omfattning och fart vad gäller marknaden för kommersiella tillämpningar eller tjänster av allmänt intresse kan leda till en undervärdering av den statliga finansiering som är nödvändig, särskilt i fråga om forskning och utveckling, innan kontinuiteten är säkerställd genom existensen av en öppen marknad på lika villkor; upprättandet av en sådan marknad kräver fler resoluta åtgärder av kommissionen, i synnerhet för att europeiska rymdtjänster och -produkter skall ges tillgång till marknaden i tredje land i enlighet med principen om ömsesidighet, 4. understryker behovet av en europeisk politik för att främja användningen av uppgifter som berör jordobservation genom att förverkliga infrastruktur och tjänster som den privata sektorn inte kan finansiera och som måste inbegripa uppdraget att skydda tillgångar och människor mot klimatförändringar, stora risker, naturkatastrofer samt av människan förorsakade katastrofer, erforderlig medling i konflikter rörande tillgång till naturresurser och tillämpningen av unionens politik, särskilt på området för regional planering, jordbruk och fiske, transport och bedrägeribekämpning men också rättsliga aspekter och utformandet av användningen av nya instrument, 5. betonar behovet av att öka den tekniska kompetensen och den finansiella kapaciteten inom den civila rymdsektorn, närmare bestämt på området för satellitobservation, eftersom den privata sektorn inte kommer att kunna finansiera all den europeiska infrastruktur som behövs för att klara av kraven på självbestämmande och oberoende i fråga om tillgång och databehandling, 6. anser att rymdindustrin resolut måste inleda en koncentreringsprocess för att den skall kunna konkurrera med amerikanska tillverkare, genom förmånsbehandling av den europeiska industrin för att täcka unionens behov i syfte att tillse att den har tillgång till en riktig inre marknad på samma sätt som dess konkurrenter, 7. betonar behovet av att betrakta rymden som en helhet och att i de åtgärder som vidtas på europeisk nivå integrera de vetenskapliga aspekterna samt de aspekter som berör människor i rymden, och inte endast begränsa sig till de kommersiella tillämpningarna såsom högnivågruppens rapport och kommissionens meddelande gör, 8. godkänner ändå det stöd som ges till kommersiell verksamhet, i synnerhet bärraketerna, som behöver offentlig finansiering för omfattande investeringar i avancerad forskning som är av avgörande betydelse för att konkurrenskraften skall kunna bibehållas på lång sikt, 9. påminner om den federativa roll rymden spelar i fråga om genomförandet av internationellt samarbete, huvudsakligen offentligt, genom synergieffekten av industriell kompetens, forskningsprogram och tekniska utvecklingsprogram kring stora projekt såsom den internationella rymdstationen och de stora vetenskapliga experimenten (HUBBLE, ISO, Casini osv.), 10. anser det absolut nödvändigt att det Femte ramprogrammet skall avsätta avsevärda medel till rymdforskningen i form av målinriktade åtgärder rörande informationssamhället, jordobservation och navigation och rekommenderar upprättandet av en specifik åtgärd som skulle säkerställa en synergistisk samordning mellan de olika verksamheterna och programmen inom den Europeiska rymdorganisationen, men klargör att det femte ramprogrammet under inga omständigheter får användas till att finansiera militär forskning och utveckling, 11. föreslår i synnerhet att det Femte ramprogrammet bör inbegripa forskning i samarbete med ESA om användning av solpaneler i rymden, 12. uppmanar kommissionen att i samarbete med ESA genomföra handlingsprogram med syfte att på ett bättre sätt integrera den europeiska rymdindustrins framgångar i utvecklingen av de områden som står till förfogande för denna verksamhet, 13. uppmanar kommissionen, då den upprättar riktlinjerna för den europeiska rymdpolitiken, att fästa särskild uppmärksamhet vid förstärkningen av industrins tekniska och ekonomiska potential genom åtgärder som å ena sidan främjar innovativa tillämpningar rörande bemannade rymdprojekt och stora tekniska projekt, och å andra sidan kommersiella tillämpningar som finner avsättning på massmarknaderna (telekommunikation) och de stora tjänsteområdena (navigation), 14. godkänner omnämnandet av pilot- och demonstrationsprojekt bland de åtgärder som Europeiska unionen bör vidta, och kräver att upprättandet av moduliserade demonstrationsplattformer planeras för detta ändamål för att utvärdera den rymdutrustning som utvecklas av industrierna inom unionen, 15. rekommenderar att det - jämte Europeiska rymdorganisationens ministerrådsmöte - arrangeras ett Europeiska rådets möte inom den närmaste framtiden som skulle ha på sin agenda att särskilt behandla den europeiska rymdpolitiken. 16. uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja privata och offentliga investeringar i nyckelområden som satellitindustrin och bärraketsindustrin, med särskild hänsyn till små bärraketer som, om lämpligt, kan skjutas upp i samarbete med företag i tredje land, 17. anser att kommissionen bör be Europeiska rymdorganisationen uppskatta vilken risk i fråga om konkurrenskraft som den europeiska rymdsektorn utsätts för på grund av avsaknaden av ett forskningsprogram för en europeisk återanvändningsbar rymdfarkost, 18. uppmuntrar kommissionen att med Europeiska rymdorganisationens hjälp utarbeta ett förslag till internationella bestämmelser för att övervaka, kontrollera och få slut på nedsmutsning förorsakad av avfall i rymden, 19. uppmanar kommissionen att slutföra sina ansträngningar att standardisera och samordna de europeiska satellitnavigationssystemen för att skapa ett självständigt och gemensamt europeiskt navigationssystem med blicken på ett världsomfattande system samt främja samarbete med länderna i Central- och Östeuropa och tredje land i Medelhavsområdet, 20. uppmanar de medlemsstater som inte tillhör Europeiska rymdorganisationen att ansluta sig till organisationen så att den europeiska karaktären i organisationen kan förstärkas, 21. uppmanar kommissionen skall gynna kännedom om och främjande av de europeiska programmen hos stora partner och potentiella klienter såsom Indien, Kina, Ryssland och Afrika och att upprätta en balanserad dialog med Japan och Förenta staterna om standardisering och sammankoppling av stora system, 22. välkomnar rådets godkännande av åtgärdsplanen om satellitkommunikationer och anser att det är viktigt att genomföra planen snabbt med tanke på konkurrenskraften för de europeiska industrier som berörs av denna verksamhet; understryker i synnerhet den betydelse som forsknings- och utvecklingsåtgärderna har för åtgärdsplanen, som till exempel forskningsprojekt om nästa generationers telekommunikationssatelliter, 23. anser att kommissionen och Europeiska rymdorganisationen bör ge ekonomiskt stöd till rymdvetenskaplig utbildning genom rymdvetenskapliga nybörjarprojekt (mikrosatelliter, get-away-special-arrangemang) för elever på högstadie- och gymnasienivå och universitetsstuderande, 24. uppdrar åt sin ordförande att vidarebefordra denna resolution till kommissionen och rådet.