”BILAGA II

Definitioner av de variabler som ska användas vid unionsundersökningarna om jordbrukets struktur  (1)

I.   ALLMÄNNA VARIABLER

Jordbruksföretagets geografiska läge

I artikel 2 e i förordning (EG) nr 1166/2008 anges vad som avses med jordbruksföretagets geografiska läge.

Nuts 3-region

Den Nuts 3-region (enligt kommissionens förordning (EU) nr 31/2011 (2)) där företaget ligger.

Ligger företaget i ett mindre gynnat område?

Information om mindre gynnade områden ska lämnas i enlighet med artikel 32 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 (3).

L– Företaget ligger i ett mindre gynnat område som inte är bergsområde, med väsentliga naturliga begränsningar, eller i ett annat område som påverkas av särskilda begränsningar.

M– Företaget ligger i ett mindre gynnat bergsområde.

N– Normalt område (som inte är ett mindre gynnat område)

Jordbruksföretagets rättsliga form

Jordbruksföretagets rättsliga form beror på företagarens ställning.

Är företaget en enhet på allmänningar?

En särskild ’jordbruksenhet på allmänningar’– en virtuell enhet som skapats för uppgiftsinsamling och registrering, bestående av den utnyttjade jordbruksmark som används av jordbruksföretagen men inte tillhör dem, dvs. mark med allmän nyttjanderätt.

Vilar det juridiska och ekonomiska ansvaret för företaget på

en fysisk person som är egen företagare, med ett oberoende företag? En enskild fysisk person som är företagare vid ett jordbruksföretag som inte är knutet till andra företagares jordbruksföretag, vare sig genom gemensam ledning eller liknande åtgärder. Om svaret på föregående fråga är ja, är denna person (företagaren) också driftsledare? Om företagaren inte är driftsledare, är driftsledaren medlem av företagarens familj? Om driftsledaren är medlem av företagarens familj, är driftsledaren företagarens make/maka?

en eller flera fysiska personer som är delägare, i de fall jordbruksföretaget ingår i ett samverkansföretag? Delägare i ett samverkansföretag är fysiska personer som äger, arrenderar eller på annat sätt gemensamt förvaltar ett jordbruksföretag eller gemensamt förvaltar sina enskilda jordbruksföretag som om dessa vore ett företag. Sådant samarbete måste ha ingåtts antingen enligt lag eller genom ett skriftligt avtal.

en juridisk person? En juridisk enhet som inte är en fysisk person men som har en enskilds normala rättigheter och skyldigheter, såsom möjlighet att föra talan eller bli stämd inför rätta (en generell egen rättskapacitet).

Jordbruksföretagets brukningsform (i förhållande till företagaren) och jordbrukssystem

Utnyttjad jordbruksmark

Utnyttjad jordbruksmark är den totala areal som utgör åkermark eller permanent gräsmark eller används för fleråriga grödor och köksträdgårdar, och som används av jordbruksföretaget, oavsett brukningsform och oavsett om den används som en del av allmänning eller ej.

som brukas med äganderätt

Utnyttjad jordbruksmark som brukas av jordbruksföretaget och som tillhör företagaren eller brukas av denne med nyttjanderätt eller under långfristigt ärftligt arrende eller någon motsvarande brukningsform.

som brukas som arrende

Utnyttjad jordbruksmark som arrenderas av jordbruksföretaget mot fast, i förväg överenskommet arrende (kontant, in natura eller annat), och för vilken det finns ett (muntligt eller skriftligt) arrendeavtal. Ett utnyttjat markområde hänförs till endast ett jordbruksföretag. Om ett utnyttjat markområde hyrs ut till mer än ett jordbruksföretag under referensåret hänförs det normalt sett till det jordbruksföretag till vilket det är knutet på referensdagen för undersökningen eller som utnyttjat det längst tid under referensåret.

som andelsbrukas eller brukas under andra former

a)

Jordbruksmark som andelsbrukas är den utnyttjade jordbruksmark (som kan utgöra ett helt jordbruksföretag) som brukas gemensamt av ägaren och andelsarrendatorn enligt ett skriftligt eller muntligt andelsbrukskontrakt. Avkastningen (ekonomisk eller fysisk) från den andelsbrukade arealen delas mellan de två parterna enligt överenskommelse.

b)

Utnyttjad jordbruksmark som brukas under andra former är utnyttjad jordbruksmark som inte omfattas av föregående rubriker.

på allmänning

Allmänning är den utnyttjade jordbruksmark som används av jordbruksföretaget men inte tillhör det, dvs. där allmän nyttjanderätt tillämpas.

Ekologiskt jordbruk

Jordbruksmetoder i enlighet med vissa fastställda standarder och bestämmelser i i) rådets förordning (EG) nr 834/2007 (4), eller i förekommande fall den senaste lagstiftningen, och ii) motsvarande nationella genomförandebestämmelser om ekologisk produktion.

Total utnyttjad jordbruksmark inom företaget på vilken ekologiska produktionsmetoder används, certifierade i enlighet med regler fastställda av medlemsstaterna eller Europeiska unionen

Den del av jordbruksföretagets utnyttjade jordbruksmark där produktionsmetoden helt uppfyller principerna för ekologisk produktion på lantgård i i) förordning (EG) nr 834/2007, eller, i förekommande fall, den senaste lagstiftningen, och ii) motsvarande nationella genomförandebestämmelser om certifiering av ekologisk produktion.

Total utnyttjad jordbruksmark inom jordbruksföretaget som är under omställning till ekologiska produktionsmetoder, som ska certifieras i enlighet med regler fastställda av medlemsstaterna eller Europeiska unionen

Den del av jordbruksföretagets utnyttjade jordbruksmark där ekologiskt jordbruk bedrivs men där den övergångsperiod som behövs innan den helt kan anses uppfylla principerna för ekologisk produktion på lantgård i i) förordning (EG) nr 834/2007 eller, i förekommande fall, den senaste lagstiftningen, och ii) motsvarande nationella genomförandebestämmelser om certifiering av ekologisk produktion ännu inte fullföljts.

Areal vid jordbruksföretaget på vilken ekologiska produktionsmetoder antingen används och är certifierade i enlighet med regler fastställda av medlemsstaterna eller Europeiska unionen, eller är under omställning och ska certifieras

Utnyttjad jordbruksmark vid jordbruksföretaget på vilken ekologiska produktionsmetoder antingen används och är certifierade, eller är under omställning och ska certifieras, i enlighet med vissa fastställda standarder och bestämmelser i i) förordning (EG) nr 834/2007 eller, i förekommande fall, den senaste lagstiftningen, och ii) motsvarande nationella genomförandebestämmelser om ekologisk produktion, uppdelad efter kategorier av grödor.

De olika kategorierna av grödor för ekologisk produktion anges nedan. Grödor definieras i avsnitt II, Mark.

Spannmål till mognad (inklusive utsäde)

Trindsäd och proteingrödor till mognad (inklusive utsäde och blandningar av spannmål och trindsäd)

Potatis (inklusive tidig potatis och utsädespotatis)

Sockerbetor (exklusive utsäde)

Oljeväxter

Färska grönsaker, meloner och jordgubbar

Betesmark och slåtteräng, exklusive naturlig betesmark

Frukt- och bärodlingar

Citrusodlingar

Olivodlingar

Vinodlingar

Andra växter (textilväxter osv.), inklusive naturlig betesmark

Ekologiska produktionsmetoder som används för husdjursproduktionen och som är certifierade i enlighet med regler fastställda av medlemsstaterna eller Europeiska unionen

Antalet djur som föds upp vid jordbruksföretaget och där hela eller delar av animalieproduktionen helt uppfyller principerna för ekologisk produktion på lantgård i i) förordning (EG) nr 834/2007, eller, i förekommande fall, den senaste lagstiftningen, och ii) motsvarande bestämmelser i medlemsstaterna om certifiering av ekologisk produktion, uppdelade efter djurkategorier.

Husdjur definieras i avsnitt III, Husdjur

Nötkreatur

Grisar

Får och getter

Fjäderfä

Andra djur

Avsättning för jordbruksföretagets produktion

Hushållet konsumerar mer än 50 % av värdet av företagets slutproduktion

Hushållet är den familjeenhet till vilken företagaren hör och vars medlemmar delar boende och helt eller delvis delar inkomster och tillgångar samt konsumerar vissa typer av varor och tjänster gemensamt, särskilt boende och livsmedel.

Med slutproduktion inom ramen för denna variabel avses användbar produktion såsom den definieras i förordningen om räkenskaper för jordbruket (5).

Direktförsäljning till konsumenter utgör mer än 50 % av företagets totala försäljning

Med direktförsäljning till konsumenter avses jordbruksföretagets försäljning av egenproducerade jordbruksprodukter, bearbetade eller obearbetade, direkt till konsumenter för dessas eget bruk. Procentandelen ska beräknas på värdet mätt i pengar, oberoende av om försäljningen har betalats i pengar, in natura eller på något annat sätt.

II.   MARK

Jordbruksföretagets totala areal utgörs av den utnyttjade jordbruksmarken (åkermark eller permanent gräsmark eller mark som används för fleråriga grödor och köksträdgårdar) och övrig mark (outnyttjad jordbruksmark, skogsmark och annan mark).

Åkermark

Mark som brukas (plöjs eller bereds) regelbundet, i allmänhet genom ett system med växtföljd.

Växtföljd innebär att ettåriga grödor som odlas på ett visst fält byts ut enligt ett bestämt mönster eller i en bestämd följd under flera på varandra följande skördeår så att växter av samma art inte odlas utan avbrott på samma fält. Normalt sett byts grödorna ut varje år, men det kan även ske med flera års mellanrum. För att skilja åkermark från fleråriga grödor eller permanent gräsmark finns en gräns på fem år. Detta innebär att om en åker används för en och samma gröda i fem år eller mer utan att den föregående grödan avlägsnas och ersätts med en ny, betraktas det inte som åkermark.

Spannmål till mognad (inklusive utsäde)

Alla arealer med spannmål som skördas mogen ska, oavsett användning, redovisas här (inklusive spannmål som används för produktion av förnybar energi).

Vanligt vete och spelt Triticum aestivum L. emend. Fiori et Paol., Triticum spelta L. och Triticum monococcum L.

Durumvete Triticum durum Desf.

Råg Secale cereale L., inklusive blandningar av råg och annan höstsäd (blandsäd).

Korn Hordeum vulgare L.

Havre Avena sativa L., inklusive blandningar av havre och annan vårsäd.

Majs Majs (Zea mays L.) som skördas till spannmål.

Ris Oryza sativa L.

Övriga spannmål till mognad Spannmål som renbestånd, som tröskas mogen, och som inte redovisas på annat ställe under föregående rubriker.

Trindsäd och proteingrödor till mognad (inklusive utsäde och blandningar av spannmål och trindsäd)

Grödor som sås och skördas främst för sitt proteininnehåll.

Alla arealer med trindsäd och proteingrödor som skördas mogna ska, oavsett användning, redovisas här (inklusive grödor som används för produktion av förnybar energi).

varav ärter, åkerbönor och sötlupiner

Pisum sativum L., Vicia faba L., Lupinus spp., som renbestånd, som skördas mogna.

Potatis (inklusive tidig potatis och utsädespotatis)

Solanum tuberosum L.

Sockerbetor (exklusive utsäde)

Beta vulgaris L. avsedd för sockerindustrin och alkoholframställning (inklusive produktion av energi).

Foderrotfrukter och kålväxter (exklusive utsäde)

Foderbetor (Beta vulgaris L.) och arter av kål (Brassicae) som skördas främst för foder, oavsett om roten eller stjälken används, samt andra växter som odlas främst för sina rötter till foder och som inte är omnämnda på annat ställe.

Industrigrödor

Grödor som normalt sett inte säljs direkt till konsumenten, eftersom de behöver förädlas industriellt innan de når slutanvändaren.

Alla skördade arealer med industrigrödor ska, oavsett användning, redovisas här (inklusive grödor som används för produktion av förnybar energi).

Tobak Nicotiana tabacum L.

Humle Humulus lupulus L.

Bomull Gossypium spp. som skördas för fibrer och för oljeväxtfrön.

Raps och rybs Brassica napus L. (partim) och Brassica rapa L. var. sylvestris (Lam.) Briggs som odlas för oljeproduktion och skördas mogna.

Solrosor Helianthus annuus L. som skördas mogna.

Sojabönor Glycine max L. Merril som skördas mogna.

Oljelin Linum usitatissimum L., olika sorter som odlas främst för oljeframställning, som skördas mogna.

Andra oljeväxter Andra grödor som odlas främst för sitt oljeinnehåll, skördas mogna och inte är omnämnda på annat ställe.

Lin Linum usitatissimum L., olika sorter som odlas främst för fiberframställning.

Hampa Cannabis sativa L.

Andra fiberväxter Andra växter som odlas främst för sitt fiberinnehåll och som inte är omnämnda på annat ställe.

Aromatiska växter, medicinalväxter och kryddväxter Växter eller delar av växter för farmaceutiska ändamål, parfymtillverkning eller konsumtion. Kryddväxter skiljer sig från grönsaker genom att de används i små mängder och tillför maten smak snarare än substans.

Andra industrigrödor som inte är omnämnda på annat ställe Andra industrigrödor som inte är omnämnda på annat ställe. Arealer med grödor som uteslutande används för produktion av förnybar energi.

Färska grönsaker, meloner och jordgubbar

På friland eller under lågt skydd (som inte ger tillträde)

Färska grönsaker, meloner och jordgubbar på friland eller under lågt skydd (som inte ger tillträde).

I kombination med jordbruksgrödor

Färska grönsaker, meloner och jordgubbar som odlas på åkermark i växtföljd med andra jordbruksgrödor.

Handelsträdgårdsodling

Färska grönsaker, meloner och jordgubbar som odlas på åkermark i växtföljd endast med trädgårdsgrödor.

I växthus under högt glas eller annat skydd (som ger tillträde)

Grödor som under hela odlingsperioden eller under större delen av denna odlas i växthus eller under annat fast eller rörligt högt skydd (glas eller styv eller böjlig plast).

Blommor och andra prydnadsväxter (utom plantskolor)

På friland eller under lågt skydd (som inte ger tillträde)

Blommor och prydnadsväxter (utom plantskolor), på friland eller under lågt skydd (som inte ger tillträde).

I växthus under högt glas eller annat skydd (som ger tillträde)

Blommor och prydnadsväxter (utom plantskolor) som under hela odlingsperioden eller under större delen av denna odlas i växthus eller under annat fast eller rörligt högt skydd (glas eller styv eller böjlig plast).

Grödor som skördas som grönfoder

Hit hör alla jordbruksgrödor som skördas som grönfoder och främst är avsedda att användas till foder, för produktion av förnybar energi (t.ex. produktion av biomassa från grönfodermajs) eller gröngödsel, nämligen spannmål, gräs, baljväxter eller industrigrödor och andra jordbruksgrödor som skördas och/eller används som grönfoder.

Grödorna odlas i växtföljd och upptar samma mark kortare tid än fem år (ett- eller fleråriga foderväxter).

Hit hör grödor som inte används av jordbruksföretaget utan säljs, antingen för att användas direkt av andra jordbruksföretag eller till industrin.

Slåtter- och betesvall på åker

Gräsväxter för bete, hö eller ensilage som ett led i normal växtföljd, som varar under minst ett och mindre än fem skördeår och som besåtts med gräs eller gräsblandningar. Arealen bryts upp genom plöjning eller annan markberedning, eller också förstörs växterna på annat sätt, t.ex. med herbicider, innan arealen sås på nytt.

Hit hör blandningar av huvudsakligen gräsväxter och andra fodergrödor (vanligen baljväxter), för bete eller som skördas omogna eller som torkat hö.

Andra grödor som skördas som grönfoder

Andra ettåriga eller fleråriga (mindre än fem skördeår) grödor som skördas som grönfoder enligt beskrivningen i ’Grödor som skördas som grönfoder’.

Grönfodermajs

Alla former av majs (Zea mays L.) som odlas främst för ensilage och som inte skördas till spannmål (helkolv, delar av eller hela växten).

Detta omfattar omogen majs som konsumeras direkt av djur (utan ensilage) och hela kolvar (frö, stam och täckblad) som skördas till foder eller ensilage samt till produktion av förnybar energi.

Baljväxter

Baljväxter där hela den omogna växten skördas främst till foder, för energianvändning eller till gröngödsel.

Hit hör blandningar av huvudsakligen baljväxter (vanligen > 80 %) och gräsväxter som skördas omogna eller som torkat hö.

Andra grödor som skördas som grönfoder och som inte är omnämnda på annat ställe

Andra jordbruksgrödor som är avsedda att användas främst till foder, skördas i omoget tillstånd och inte är omnämnda på annat ställe.

Utsäde och sättplantor för åkermark

Arealer som producerar utsäde och sättplantor för avsalu, med undantag av spannmål, ris, baljväxter, potatis och oljefröväxter. Hit hör arealer för grönfoder som skördas för utsäde, rötter som skördas för utsäde, utsäde och sättplantor för grönsaker och blommor för avsalu osv.

Övriga grödor på åkermark

Grödor på åkermark som inte är omnämnda på annat ställe.

Träda

All åkermark som antingen ingår i växtföljden eller hålls i god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden (6), oavsett om den brukas eller inte, men som inte är avsedd att producera någon skörd under ett helt skördeår.

Det som särskilt kännetecknar träda är att marken får återhämta sig, vanligtvis i ett helt skördeår.

Träda kan vara

1.	mark helt utan grödor,

2.	mark med naturlig växtlighet som kan användas till foder eller plöjas ned,

3.	mark som besås uteslutande för produktion av gröngödsel (grönträda).

Köksträdgårdar

Arealer avsedda för odling av jordbruksprodukter som huvudsakligen ska förbrukas av företagaren och dennes hushåll, i regel avskilda från övrig jordbruksareal och igenkännliga som köksträdgårdar.

Jordbruksföretaget säljer endast enstaka överskottsprodukter från denna areal. Alla arealer vars produkter genomgående saluförs hör hemma under andra rubriker, även om en del av produkterna förbrukas av företagaren och dennes hushåll.

Permanent gräsmark

Mark som utnyttjas permanent (under fem år eller mer) till att odla fodergrödor genom odling (insådd) eller naturligt (självsådd) och som inte ingår i växtföljden på jordbruksföretaget.

Marken kan användas för bete, slås till ensilage och hö, eller användas till produktion av förnybar energi.

Betesmark och slåtteräng, exklusive naturlig betesmark

Permanent betesmark på goda eller medelgoda marker. Dessa marker kan i regel användas till intensiv betesgång.

Naturlig betesmark

Lågavkastande permanent gräsmark, vanligtvis på mager mark, t.ex. mark i kuperad terräng och på hög höjd som inte förbättrats genom gödsling, markberedning, omläggning eller dikning.

Dessa arealer kan i regel endast användas till extensivt bete. De slås i regel inte, eller slås extensivt och klarar inte hög djurtäthet.

Permanent gräsmark som inte längre används för produktion och som berättigar till bidrag

Permanent gräsmark som inte längre används för produktion och som enligt rådets förordning (EG) nr 1782/2003 (7) eller, i förekommande fall, den senaste lagstiftningen, hålls i god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden och för vilka företaget är berättigat till ekonomiskt stöd.

Fleråriga grödor

Grödor som inte odlas i växtföljd, med undantag av permanent gräsmark, och som upptar marken under lång tid och ger skördar under flera år.

Frukt- och bärodlingar

Arealer med träd, buskar och andra fleråriga bärväxter än jordgubbar för fruktproduktion. Fruktodlingarna får ha både litet och stort utrymme mellan träden.

Fruktarter

Fruktarter i tempererat klimat Fruktodlingar som i regel finns i tempererade klimat för produktion av frukt.

Fruktarter i subtropiska klimatzoner Fruktodlingar som i regel finns i subtropiska klimat för produktion av frukt.

Bärarter

Bärodlingar som i regel finns i både tempererade och subtropiska klimat för produktion av bär.

Nötter

Odlingar med nötträd som i regel finns i både tempererade och subtropiska klimat.

Citrusodlingar

Odlingar med Citrus spp.

Olivodlingar

Odlingar med Olea europaea L.

som vanligtvis producerar bordsoliver Odlingar med olika olivsorter som vanligtvis används för produktion av bordsoliver.

som vanligtvis producerar oliver för produktion av olivolja Odlingar med olika olivsorter som vanligtvis används för produktion av olivolja.

Vinodlingar, vars produkter vanligtvis används för

Odlingar med Vitis vinifera L.

kvalitetsvin Druvsorter som vanligtvis används för produktion av viner med skyddad ursprungsbeteckning (SUB) som uppfyller kraven i i) rådets förordning (EG) nr 479/2008 (8) eller, i förekommande fall, den senaste lagstiftningen och ii) motsvarande nationella bestämmelser. Druvsorter som vanligtvis används för produktion av viner med skyddad geografisk beteckning (SGB) som uppfyller kraven i i) förordning (EG) nr 479/2008 eller, i förekommande fall, den senaste lagstiftningen och ii) motsvarande nationella bestämmelser.

andra viner Druvsorter som vanligtvis används för produktion av andra viner än viner med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning.

bordsdruvor Druvsorter som vanligtvis används för produktion av färska druvor.

russin Druvsorter som vanligtvis används för produktion av russin.

Plantskolor

Arealer med unga vedartade växter som odlas utomhus för senare utplantering:

a)	Plantskolor för vinstockar och grundstammar.

b)	Plantskolor för fruktträd och bär.

c)	Plantskolor för prydnadsväxter.

d)	Kommersiella plantskolor för skogsträd (utom sådana som odlas för jordbruksföretagets eget behov på skogsmark).

e)	Träd och buskar för utplantering i trädgårdar, parker, utmed gator och vattendrag (t.ex. häckplantor, rosbuskar och andra prydnadsbuskar samt prydnadsbarrträd), i samtliga fall inklusive grundstammar och unga plantor.

Övriga fleråriga grödor

Andra fleråriga grödor som odlas på friland utom de som anges under föregående rubrik, i synnerhet de som är avsedda för flätning eller vävning och som i allmänhet skördas varje år, och träd som planteras på den utnyttjade jordbruksmarken för kommersiella syften för användning som julgranar.

Fleråriga grödor under glas

Annan mark

’Annan mark’ omfattar outnyttjad jordbruksmark (jordbruksmark som inte längre brukas av ekonomiska, sociala eller andra skäl och som inte ingår i växtföljden), skogsmark och mark som upptas av byggnader, gårdsplaner, vägar, dammar, stenbrott, ofruktbar jord, berg osv.

Outnyttjad jordbruksmark

Areal som tidigare utnyttjats som jordbruksmark, men som under referensåret för undersökningen inte längre utnyttjas av ekonomiska, sociala eller andra skäl och som inte längre ingår i växtföljden, dvs. mark som inte längre är avsedd att användas för jordbruk.

Denna mark kan åter börja brukas genom användning av de resurser som vanligtvis är tillgängliga på ett jordbruksföretag.

Skogsmark

Arealer täckta av träd eller skogsbuskar, inklusive planteringar av popplar eller andra liknande träd i eller utanför skogar och plantskolor för skogsträd med odling på skogsmark för jordbruksföretagets eget behov, samt skogsanläggningar (skogsvägar, timmerupplag osv.).

varav skottskogar med kort omloppstid

Skogsmark som används för att odla vedartade växter där omloppstiden är 20 år eller mindre.

Omloppstiden är tiden mellan det att träden först sås/planteras och slutprodukten avverkas, med förbehåll för att avverkning inte innefattar normal skogsvård såsom gallring.

Övrig mark (mark som upptas av byggnader, gårdsplaner, vägar, vattendrag, stenbrott, ofruktbar mark, berg osv.)

Alla sådana delar av jordbruksföretagets totala areal som varken utgör utnyttjad jordbruksmark, outnyttjad jordbruksmark eller skogsmark.

Svamp

Svamp som odlas i byggnader som särskilt uppförts eller inretts för odling av svamp, liksom utrymmen under jord, grottor och källare.

Energigrödor (för produktion av biobränslen eller annan förnybar energi)

Areal för produktion av energigrödor som inte används för andra syften än för produktion av energi och som odlas på åkermark.

Bevattnad areal

Total areal med bevattningsmöjlighet

Total maximal utnyttjad jordbruksmark som kan bevattnas under referensåret med utnyttjande av den utrustning och den vattenkvantitet som vanligtvis finns tillgänglig på jordbruksföretaget.

Total areal för grödor som bevattnats minst en gång under de senaste tolv månaderna

Areal för grödor som har bevattnats minst en gång under de tolv månader som föregår referensdagen för undersökningen.

Bevattningsmetoder

Ytbevattning (översvämning, fåror) Vattnet leds längs marken med tyngdkraftens hjälp, antingen genom att hela området läggs under vatten eller genom att vattnet leds i smala fåror mellan odlingsraderna.

Bevattning med sprinklers Bevattning av växterna genom att vattnet under högt tryck sprids som regn över jordlotterna.

Droppbevattning Bevattning av växterna genom att de på låg höjd tillförs vatten droppvis med droppspridare eller genom vattenånga.

Källa till vatten som används för bevattning på jordbruksföretaget

Källa till allt eller det mesta av det vatten som används för bevattning på jordbruksföretaget.

Grundvatten på jordbruksföretaget Vattentäkter som är belägna på eller i närheten av jordbruksföretaget och vars vatten pumpas upp från borrade eller grävda brunnar eller från grundvattenkällor eller dylikt.

Ytvatten på jordbruksföretaget Små naturliga vattensamlingar eller konstgjorda dammar som helt är belägna på jordbruksföretaget eller som endast används av ett jordbruksföretag.

Ytvatten från sjöar eller vattendrag utanför jordbruksföretaget Färskvatten i form av ytvatten (sjöar, floder och andra vattendrag) som inte konstruerats för bevattningsändamål.

Vatten från gemensamma vattenförsörjningssystem från källor utanför jordbruksföretaget Vatten från andra källor utanför jordbruksföretaget än de som nämns under ’Ytvatten från sjöar eller vattendrag utanför jordbruksföretaget’, tillgängliga för minst två jordbruksföretag.

Andra källor Andra källor till vatten som används för bevattning och som inte är omnämnda på annat ställe. Dessa kan vara källor med hög salthalt, t.ex. Atlanten eller Medelhavet, då vattnet behandlas för att få en lägre salthalt (avsaltas) innan det används, eller bräckt vatten (med låg salthalt), t.ex. Östersjön och vissa floder, vilket innebär att det kan användas direkt utan att först behandlas. Vattnet kan också ha genomgått avloppsvattenrening och levereras till användaren i form av återvunnet avloppsvatten.

III.   HUSDJUR

Antal produktionsdjur som på referensdagen för undersökningen direkt ägs eller sköts av jordbruksföretaget.

Djuren är inte nödvändigtvis jordbruksföretagets egendom. Djuren kan finnas på jordbruksföretaget (på utnyttjad jordbruksmark eller i djurstallar eller hönshus som används av jordbruksföretaget) eller utanför det (på gemensamt bete eller under vandring osv.).

Hästdjur

Husdjur tillhörande familjen Equidae, släktet Equus (hästar, åsnor osv.).

Nötkreatur

Husdjur av arterna Bos taurus och Bubalus bubalus, inklusive hybrider såsom Beefalo.

Nötkreatur, yngre än ett år, tjur- och stutkalvar samt kvigor

Tjurar och stutar, minst ett men mindre än två år gamla

Kvigor, minst ett men mindre än två år gamla

Tjurar och stutar, två år och äldre

Kvigor, två år och äldre Nötkreatur, hondjur, två år och äldre som ännu inte kalvat.

Mjölkkor Nötkreatur, hondjur, som kalvat (även om de är under två år) och som på grund av sin härkomst eller särskilda egenskaper hålls uteslutande eller huvudsakligen för produktion av mjölk avsedd för konsumtion eller för bearbetning till mjölkprodukter.

Övriga kor Nötkreatur, hondjur, som kalvat (även om de är under två år) och som på grund av sin härkomst eller särskilda egenskaper hålls uteslutande eller huvudsakligen för avel och vars mjölk inte är avsedd för konsumtion eller för bearbetning till mjölkprodukter.

Får och getter

Får (alla åldrar)

Husdjur av arten Ovis aries.

Avelstackor Tackor och betäckta tacklamm.

Övriga får Alla får utom avelstackor.

Getter (alla åldrar)

Husdjur av underarten Capra aegagrus hircus.

Avelshonor Getter som redan fått killingar och betäckta getter.

Övriga getter Alla getter utom avelshonor.

Grisar

Husdjur av arten Sus scrofa domesticus.

Smågrisar som väger mindre än 20 kg Smågrisar som i allmänhet väger mindre än 20 kg.

Avelssuggor som väger 50 kg eller mer Hondjur som väger 50 kg eller mer och ska användas till avel, oberoende av om de har grisat eller inte.

Övriga grisar Grisar som inte redovisas på annat ställe.

Fjäderfä

Slaktkycklingar Husdjur av arten Gallus gallus som hålls för köttproduktion.

Värphöns Husdjur av arten Gallus gallus som är värpmogna och hålls för äggproduktion.

Annat fjäderfä Fjäderfä som inte nämns under slaktkycklingar eller värphöns.   Kalkoner Husdjur av släktet Meleagris.   Ankor Husdjur av släktet Anas och arten Cairina moschata.   Gäss Husdjur av arten Anser anser dom.   Strutsar Strutsar (Struthio camelus).   Övrigt fjäderfä, som inte är omnämnt på annat ställe

Kaniner, avelshonor

Hondjur (av släktet Oryctolagus) som är avsedda för uppfödning av kaniner till slakt och som fått ungar.

Bin

Antal bikupor (Apis mellifera) för framställning av honung.

Övriga husdjur, som inte är omnämnda på annat ställe

Produktionsdjur som inte nämns på annat ställe i detta avsnitt.

IV.   ARBETSKRAFT

i)   JORDBRUKSARBETE INOM FÖRETAGET

Arbetskraft på jordbruksföretaget

Arbetskraften på jordbruksföretaget inbegriper alla personer som fullgjort sin obligatoriska utbildning (gått ut skolan) och som utfört jordbruksarbete på det undersökta jordbruksföretaget under de tolv månader som slutar på referensdagen för undersökningen.

Om det i nationell lagstiftning inte anges upp till vilken ålder undervisning på heltid eller deltid är obligatorisk, betraktas 15 år som konventionell skolavslutningsålder.

Egna företagare som inte utför jordbruksarbete på jordbruksföretaget redovisas i undersökningen, men medräknas inte i den ’totala arbetskraften i jordbruket’.

Alla personer som uppnått pensionsåldern men som fortsätter att arbeta på jordbruksföretaget räknas in i arbetskraften.

Arbetskraft som arbetar vid jordbruksföretaget men är anställd av en tredje part eller enligt avtal om ömsesidig hjälp (t.ex. arbetskraft från jordbruksentreprenadföretag eller kooperativ) ingår inte.

Jordbruksarbete

Jordbruksarbete är varje typ av arbete på jordbruksföretaget som bidrar till i) sådan verksamhet som anges i bilaga I till förordning (EG) nr 1166/2008, ii) underhållet av produktionsmedlen eller iii) verksamhet som direkt följer av denna produktionsverksamhet.

Tid som använts för jordbruksarbete inom jordbruksföretaget

Den tid som använts för jordbruksarbete inom jordbruksföretaget är den arbetstid som faktiskt ägnats åt jordbruksarbete för jordbruksföretaget, utom arbete i företagarens eller driftsledarens hushåll.

Årsverke

Sysselsättningen i heltidsekvivalenter, dvs. det totala antalet utförda arbetstimmar dividerat med genomsnittligt antal utförda arbetstimmar per år vid heltidsarbete i landet.

Med heltid avses det minsta antal timmar som krävs enligt de nationella bestämmelserna om anställningsavtal. Om dessa inte anger antalet årstimmar bör 1 800 timmar tas som lägsta tal (225 arbetsdagar och 8 timmar per dag).

Företagare

Företagaren är den fysiska person, grupp av fysiska personer eller juridiska person i vars namn företaget drivs och som är juridiskt och ekonomiskt ansvarig för företaget, dvs. den som bär de ekonomiska riskerna för företaget.

Företagaren kan antingen äga jordbruksföretaget, arrendera det, inneha ett ärftligt arrende på lång tid, inneha nyttjanderätt eller förvalta det.

Kön

Ålder

Jordbruksarbete inom företaget (utom hushållsarbete)

Driftsledare

Driftsledare är den fysiska person som ansvarar för det berörda jordbruksföretagets normala dagliga ekonomiska och produktionsrelaterade drift.

Kön

Ålder

Jordbruksarbete inom företaget (utom hushållsarbete)

Driftsledarens utbildning   Driftsledarens lantbruksutbildning   Endast praktisk lantbrukserfarenhet Erfarenhet som erhållits genom praktiskt arbete på ett jordbruksföretag.   Grundläggande lantbruksutbildning Alla kurser som fullgörs på en lantbruksskola eller en institution som är specialiserad på vissa ämnen (inklusive trädgårdsodling, vinodling, skogsbruk, fiskodling, veterinärmedicin, lantbruksteknik och närliggande ämnen). Fullgjord lantbrukspraktik anses som grundläggande utbildning.   Högre lantbruksutbildning Varje kurs som motsvarar minst två års utbildning på heltid efter avslutad obligatorisk skolgång och som fullgörs vid lantbruksskola, universitet eller annan institution för högre utbildning inom lantbruk, trädgårdsodling, vinodling, skogsbruk, fiskodling, veterinärmedicin, lantbruksteknik eller närliggande ämnen.   Yrkesinriktad fortbildning som driftsledaren genomgått under de senaste tolv månaderna Yrkesinriktad fortbildning är en utbildningsåtgärd eller verksamhet som tillhandahålls av en utbildare eller en utbildningsinstitution och vars främsta syfte är att förvärva ny kompetens inom jordbruksföretagets verksamhetsområde eller inom verksamhet med direkt anknytning till jordbruksföretaget, eller utveckla och förbättra befintlig kompetens.

Medlemmar av företagarens familj som utför jordbruksarbete åt företaget

Företagarens familjemedlemmar, inklusive make/maka, som arbetar på jordbruksföretaget men inte nödvändigtvis bor på jordbruksföretaget.

I allmänhet är företagarens familjemedlemmar make/maka, släktingar i upp- eller nedstigande led (även ingifta och adopterade) samt företagarens eller hans/hennes makas/makes syskon.

Två personer som sammanbor under äktenskapsliknande förhållanden utan att vara gifta ska också behandlas som makar.

Medlemmar av företagarens familj som utför jordbruksarbete åt företaget: män

—	Jordbruksarbete inom företaget (utom hushållsarbete)

Medlemmar av företagarens familj som utför jordbruksarbete åt företaget: kvinnor

—	Jordbruksarbete inom företaget (utom hushållsarbete)

Annan arbetskraft, stadigvarande sysselsatt

Alla personer som utför jordbruksarbete åt och erhåller någon form av ersättning (lön eller annan betalning, inklusive lön in natura) från jordbruksföretaget utom företagaren och medlemmar av hans/hennes familj.

Med stadigvarande sysselsatta avses personer som arbetat på jordbruksföretaget varje vecka under de tolv månader som slutar på referensdagen för undersökningen, oavsett veckoarbetstiden.

Här ingår även personer som arbetat regelbundet under en del av den perioden men som inte kunnat arbeta hela perioden av något av följande skäl:

1.	Jordbruksföretaget har speciella produktionsvillkor (det har t.ex. specialiserat sig på olivodling, vinodling eller odling av frukt och grönsaker på friland eller på uppfödning av djurbesättning på bete och behöver arbetskraft endast under ett begränsat antal månader).

2.	Frånvaro p.g.a. semester, militärtjänst, sjukdom, olyckshändelse eller dödsfall.

3.	Anställningen på jordbruksföretaget påbörjades eller avslutades (omfattar också arbetare som slutar arbeta på ett jordbruksföretag för att börja arbeta för ett annat jordbruksföretag under de tolv månader som föregår referensdagen för undersökningen).

4.

Fullständigt upphörande av arbetet på jordbruksföretaget p.g.a. oförutsedda händelser (översvämning, brand osv.). Annan arbetskraft, stadigvarande sysselsatt: män — Jordbruksarbete inom företaget (utom hushållsarbete) Annan arbetskraft, stadigvarande sysselsatt: kvinnor — Jordbruksarbete inom företaget (utom hushållsarbete)

Annan arbetskraft, tillfälligt sysselsatt: män och kvinnor

Tillfälligt sysselsatta personer är arbetare som inte arbetat varje vecka på jordbruksföretaget under de tolv månader som slutar på referensdagen för undersökningen av något annat skäl än de som anges under ’Annan arbetskraft, stadigvarande sysselsatt’.

Med arbetsdagar utförda av annan arbetskraft, tillfälligt sysselsatt, avses alla dagar av sådan längd att arbetstagaren får lön eller ersättning (lön eller annan betalning, inklusive lön in natura) för en hel dags arbete och under vilka det utförs arbete av det slag som normalt sett utförs av en heltidsarbetande jordbruksarbetare. Lediga eller sjuklediga dagar räknas inte som arbetsdagar.

En hel arbetsdag är den normala arbetsdagen för fast anställda heltidsarbetande arbetstagare.

ii)   ANNAN INKOMSTBRINGANDE VERKSAMHET: ANNAT ARBETE PÅ FÖRETAGET ÄN JORDBRUKSARBETE (SOM INTE HAR DIREKT ANKNYTNING TILL JORDBRUKSFÖRETAGET) SAMT ARBETE UTANFÖR FÖRETAGET

Med annan inkomstbringande verksamhet avses varje verksamhet som utförs mot ersättning (lön eller annan betalning, inklusive lön in natura, beroende på tjänsten som utförs), utom det jordbruksarbete på företaget som anges i avsnitt IV i och annan inkomstbringande verksamhet med direkt anknytning till jordbruksföretaget, se definitioner i avsnitt V i.

Hit hör det jordbruksarbete som arbetskraften på ett jordbruksföretag utför för ett annat jordbruksföretag.

Uppgifter samlas in endast för egna företagare på jordbruksföretag där företagaren är en fysisk person (dvs. där företagaren samtidigt är driftsledare) och för alla samverkansföretag. Inga uppgifter samlas in för egna företagare på jordbruksföretag där företagaren inte är driftsledare och för juridiska personer.

Uppgifter om annan inkomstbringande verksamhet redovisas för företagaren och för företagarens övriga familjemedlemmar. Uppgifterna redovisas endast om de utför jordbruksarbete eller arbete som har direkt anknytning till jordbruksföretaget.

Icke-särskiljbar sekundär inkomstbringande verksamhet som inte är jordbruksverksamhet hör inte hit, eftersom den ingår i jordbruksarbete.

Den verksamhet som ingår klassificeras som

—   Huvudsyssla: verksamhet som upptar minst lika mycket tid som det jordbruksarbete som utförs för företaget,

—   bisyssla: verksamhet som upptar mindre tid än det jordbruksarbete som utförs för företaget.

Annan inkomstbringande verksamhet som utförs av en egen företagare som samtidigt är driftsledare

All inkomstbringande verksamhet som inte har direkt anknytning till jordbruksföretaget och som bedrivs som huvudsyssla eller bisyssla av företagaren som också är driftsledare

Annan inkomstbringande verksamhet som utförs av en egen företagares övriga familjemedlemmar

Huvudsyssla Antalet personer (antingen företagarens make/maka eller övriga familjemedlemmar) vilka som huvudsyssla bedriver inkomstbringande verksamhet som inte har anknytning till jordbruksföretaget.

Bisyssla Antalet personer (antingen företagarens make/maka eller övriga familjemedlemmar) vilka som bisyssla bedriver inkomstbringande verksamhet som inte har anknytning till jordbruksföretaget.

V.   ANNAN INKOMSTBRINGANDE VERKSAMHET PÅ JORDBRUKSFÖRETAGET (MED DIREKT ANKNYTNING TILL JORDBRUKSFÖRETAGET)

i)   FÖRTECKNING ÖVER ANNAN INKOMSTBRINGANDE VERKSAMHET

Annan inkomstbringande verksamhet i företaget omfattar all annan verksamhet än jordbruksarbete och har direkt anknytning till företaget och inverkar på företagets ekonomi.

Med ’verksamhet med direkt anknytning till företaget’ avses verksamhet där antingen jordbruksföretagets resurser (mark, byggnader, maskiner osv.) eller dess produkter används. Om endast jordbruksföretagets arbetskraft (familj och arbetskraft som inte är familjemedlemmar) används, och inga andra av jordbruksföretagets resurser, anses den anställde arbeta för två olika arbetsgivare, varför denna andra inkomstbringande verksamhet inte ses som direkt relaterad till jordbruksföretaget.

Annat arbete än jordbruksarbete och jordbruksarbete för andra jordbruksföretag ingår.

Med inkomstbringande verksamhet i detta sammanhang avses aktivt arbete. Rent ekonomiska investeringar ingår således inte. Utarrendering av mark för diverse verksamhet utan att vidare delta i verksamheten i fråga ingår inte heller.

Tillhandahållande av hälsovård, sociala tjänster eller utbildningstjänster All verksamhet med anknytning till tillhandahållande av hälsovård, sociala tjänster eller utbildningstjänster och/eller affärsverksamhet i den sociala sektorn, där antingen jordbruksföretagets resurser eller dess primära produkter används.

Turism, uthyrning och arrangemang av fritidsaktiviteter All verksamhet med anknytning till turism, logitjänster, visning av gården för turister eller andra grupper, sport och rekreationsverksamhet osv. där jordbruksföretagets mark, byggnader eller andra resurser används.

Hantverk Hantverksprodukter som tillverkas på jordbruksföretaget av antingen företagaren eller dennes familjemedlemmar, eller av arbetskraft som inte är familjemedlemmar, under förutsättning att de också utför jordbruksarbete, oavsett hur produkterna säljs.

Vidareförädling av gårdsprodukter All bearbetning av en primär jordbruksprodukt till en sekundär produkt på jordbruksföretaget oavsett om råvarorna produceras på jordbruksföretaget eller köps in utifrån. Detta omfattar bearbetning av kött, osttillverkning osv. All bearbetning av jordbruksprodukter redovisas under denna rubrik, utom om bearbetningen betraktas som en del av jordbruksverksamheten. Vinframställning och produktion av olivolja ingår därför inte, utom om den inköpta andelen vin eller olivolja är betydande.

Produktion av förnybar energi Produktion av förnybar energi för marknaden, inklusive biogas, biobränslen eller el, med vindturbiner, annan utrustning eller av jordbruksråvaror. Förnybar energi som produceras endast för jordbruksföretagets egen förbrukning ingår inte.

Vidareförädling av trä (t.ex. sågning) Förädling av obehandlat trä från jordbruksföretaget för marknaden (sågning av timmer osv.).

Vattenbruk Produktion av fisk, kräftor osv. på jordbruksföretaget. Verksamhet som endast berör fiske ingår inte.

Arbete på entreprenad (där jordbruksföretagets produktionsmedel används) Entreprenadarbete med användning av jordbruksföretagets utrustning, med åtskillnad mellan arbete inom och utom jordbruksbranschen, t.ex. snöröjning, transporter, landskapsvård, jordbruks- och miljötjänster osv.   Jordbruksarbete (för andra jordbruksföretags räkning)   Annat arbete än jordbruksarbete

Skogsbruk Skogsbruksarbete med användning av såväl jordbruksföretagets arbetskraft som de maskiner och den utrustning som jordbruksföretaget vanligtvis använder i jordbruksarbetet.

Övrigt Annan inkomstbringande verksamhet med direkt anknytning till jordbruksföretaget som inte är omnämnd på annat ställe.

Vem deltar i arbetet?

Den verksamhet som ingår klassificeras som

—   Huvudsyssla: verksamhet som upptar minst lika mycket tid som det jordbruksarbete som utförs för företaget,

—   bisyssla: verksamhet som upptar mindre tid än det jordbruksarbete som utförs för företaget.

Företagare som samtidigt är driftsledare

Andra medlemmar av egenföretagarens familj, som deras huvudsyssla

Andra medlemmar av egenföretagarens familj, som deras bisyssla

Annan arbetskraft som stadigvarande arbetar på jordbruksföretaget, som deras huvudsyssla

Annan arbetskraft som stadigvarande arbetar på jordbruksföretaget, som deras bisyssla

ii)   BETYDELSEN AV DEN ANDRA INKOMSTBRINGANDE VERKSAMHETEN MED DIREKT ANKNYTNING TILL JORDBRUKSFÖRETAGET

Andel av värdet av jordbruksföretagets omsättning

Den betydelse som den andra inkomstbringande verksamheten med direkt anknytning till jordbruksföretaget har för företagets omsättning beräknas som andel av omsättningen från annan inkomstbringande verksamhet med direkt anknytning till jordbruksföretagets totala omsättning och dess direktstöd i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 (9).

VI.   STÖD TILL LANDSBYGDSUTVECKLING

Jordbruksföretaget har dragit nytta av någon av följande landsbygdsutvecklingsåtgärder under de senaste tre åren

De åtgärder som anges i avdelning III kapitel I i förordning (EU) nr 1305/2013 och som jordrukaren dragit nytta av.

Uppgifter ska samlas in om huruvida jordbruksföretaget har dragit nytta av någon av följande landsbygdsutvecklingsåtgärder under de senaste tre åren i enlighet med vissa fastställda standarder och bestämmelser i den senaste lagstiftningen.

Jordbrukares deltagande i kvalitetssystem för livsmedel Artikel 16 i förordning (EU) nr 1305/2013: Kvalitetssystem för jordbruksprodukter och livsmedel

Stöd kopplat till Natura 2000 och ramdirektivet om vatten  (10) Artikel 30 i förordning (EU) nr 1305/2013: Stöd inom ramen för Natura 2000 och ramdirektivet för vatten

Stöd för miljö- och klimatvänligt jordbruk Artikel 28 i förordning (EU) nr 1305/2013: Miljö- och klimatvänligt jordbruk

Ekologiskt jordbruk Artikel 29 i förordning (EU) nr 1305/2013: Ekologiskt jordbruk

Stöd för djurens välbefinnande Artikel 33 i förordning (EU) nr 1305/2013: Djurens välbefinnande

Investeringar i fysiska tillgångar Artikel 17 i förordning (EU) nr 1305/2013: Investeringar i fysiska tillgångar

Förebyggande av skador på och återupprättande av jordbrukets produktionspotential efter naturkatastrofer och andra katastrofer Artikel 18 i förordning (EU) nr 1305/2013: Återställande av produktionspotential inom jordbruket som skadats av naturkatastrofer och andra katastrofer samt införande av lämpliga förebyggande åtgärder

Jordbruks- och affärsutveckling Artikel 19 i förordning (EU) nr 1305/2013: Jordbruks- och affärsutveckling

Investeringar i skogsområdesutveckling och skogsbruksföretagens överlevnad Artikel 21 i förordning (EU) nr 1305/2013: Investeringar i skogsområdesutveckling och förbättring av skogars livskraft

Beskogning och skapande av skogsmark Artikel 22 i förordning (EU) nr 1305/2013: Beskogning och skapande av skogsmark

Upprättande av system för trädjordbruk Artikel 23 i förordning (EU) nr 1305/2013: Inrättande av system för trädjordbruk

Förebyggande av och återställande efter skador på skogar Artikel 24 i förordning (EU) nr 1305/2013: Förebyggande och återställande av skador på skogar som uppstår till följd av skogsbränder och naturkatastrofer och andra katastrofer

Investeringar för att förbättra skogarnas klimattålighet och miljövärde Artikel 25 i förordning (EU) nr 1305/2013: Investeringar som förbättrar skogsekosystems återhämtningsförmåga och miljövärde

Investeringar i skogsbruksmetoder och i bearbetning, mobilisering och marknadsföring av skogsprodukter Artikel 26 i förordning (EU) nr 1305/2013: Investeringar i skogsbruksmetoder och i bearbetning, mobilisering och marknadsföring av skogsprodukter

Stöd till områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar Artikel 31 i förordning (EU) nr 1305/2013: Stöd till områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar

Tjänster för miljö- och klimatvänligt skogsbruk samt skogsskydd Artikel 34 i förordning (EU) nr 1305/2013: Tjänster för miljö- och klimatvänligt skogsbruk samt skogsskydd

Riskhantering Artikel 36 i förordning (EU) nr 1305/2013: Riskhantering

VII.   JORDBRUKSFÖRETAGENS METODER FÖR MARKVÅRD OCH GÖDSELHANTERING

Jordbearbetningsmetoder på åkermark (friland)

Konventionell jordbearbetning

Åkermark där konventionell jordbearbetning tillämpas, vilket innebär att jorden först vänds, vanligen med vändskiveplog eller tallriksplog, och därefter harvas med tallriksharv.

Skonsam jordbearbetning

Åkermark där skonsam (ytlig) jordbearbetning tillämpas, vilket är en metod eller en kombination av metoder som innebär att växtrester (minst 30 %) lämnas ovanpå marken för att hindra erosion och bevara fuktigheten, varvid jorden vanligen inte vänds.

Ingen jordbearbetning (exklusive åkerareal (friland) som är täckt av fleråriga växter)

Åkermark där ingen jordbearbetning tillämpas mellan skörd och sådd.

Marktäckning på åkermark (friland)

Det sätt på vilket åkermarken täcks med växter eller växtrester eller lämnas bar under vintern.

Normala vintergrödor

Åkermark där man på hösten sår grödor som växer under vintern (normala vintergrödor, såsom höstvete) och som vanligen skördas eller används för bete.

Täckgröda eller fånggröda

Åkermark där växter sås specifikt för att minska urlakning av jord, näringsämnen och växtskyddsmedel under vintern eller andra tider när marken i annat fall skulle ligga bar och dessa ämnen skulle riskera att urlakas. Det ekonomiska värdet av dessa grödor är litet och det främsta syftet är att skydda jorden och näringsinnehållet.

Vanligtvis plöjs de ned under våren innan en ny gröda sås, och de skördas inte och används inte till bete.

Växtrester

Åkermark som under vintern täcks med växtrester och stubb från föregående odlingssäsong. Fånggrödor och täckgrödor ingår inte.

Bar mark

Åkermark som plöjs eller bearbetas på annat sätt på hösten men inte besås eller täcks med växtrester under vintern, utan ligger bar till dess agrotekniska åtgärder före sådd eller i samband med sådd vidtas följande vår.

Åkerareal (friland) som är täckt av fleråriga växter

Åkerareal (friland) som är täckt av fleråriga växter som inte sås eller odlas under referensåret.

Växtföljd på åkermark

Växtföljd innebär att grödor som odlas på ett visst fält byts ut enligt ett bestämt mönster eller i en bestämd följd under flera på varandra följande skördeår så att växter av samma art inte odlas utan avbrott på samma fält.

Andel åkerareal som ingår i växtföljden

Åkerarealen ingår i en planerad växtföljd.

Areal med ekologiskt fokus – total areal med åkerkanter, buffertzoner, häckar, träd, mark i träda, biotoper, beskogad areal och bibehållna landskapselement

Arealer som jordbruksföretagets driftsledare garanterar är en areal med ekologiskt fokus enligt beskrivningen i artikel 46 i förordning (EU) nr 1307/2013. Total areal med åkerkanter, buffertzoner, häckar, träd, mark i träda, biotoper, beskogad areal och bibehållna landskapselement

Ska endast redovisas av företag med mer än 15 hektar åkermark.

Gödslingsmetoder

Procentandelen av den totala mängden (producerad plus importerad minus exporterad) gödsel på jordbruksföretaget som sprids på jordbruksmarken med de olika metoder som finns.

Bredspridning

Gödsel sprids över markens eller grödarealens yta utan bandspridning eller myllning.

Ingen nedbrukning Procentandelen av all gödsel som inte nedbrukats i jorden. Här ingår gödsel som inte har nedbrukats inom 24 timmar efter bredspridning.

Nedbrukning inom fyra timmar Procentandelen av all gödsel som nedbrukats mekaniskt i jorden inom fyra timmar efter spridning.

Nedbrukning efter fyra timmar Procentandelen av all gödsel som nedbrukats mekaniskt i jorden mer än fyra timmar efter spridning. Gödsel som inte har nedbrukats inom 24 timmar efter bredspridning, omfattas inte av denna rubrik utan hör till ’Ingen nedbrukning’.

Bandspridning

Urin eller flytgödsel sprids på ett område i parallella strängar, utan gödsel mellan strängarna, med hjälp av en bandspridare som är kopplad till en tankvagn eller traktor för att sprida ut urin eller flytgödsel på markytan.

Med släpslang En typ av bandspridare bestående av ett antal slangar som monteras på en ramp men utan anordningar för att avskilja gröda eller gräs.

Med släpfot En typ av bandspridare bestående av ett antal fot- eller skoformade anordningar som monteras på en ramp för att avskilja gröda eller gräs, så att gödseln placeras i strängar på ytan samtidigt som kontamineringen av grödan eller gräset minskas.

Myllning

Spridning av urin eller flytgödsel genom placering i skåror i marken med varierande djup beroende på typen av myllningsaggregat.

Ytmyllning/öppen skåra Skårorna är grunda, vanligtvis ca 50 mm djupa. De lämnas öppna efter spridningen.

Djupmyllning/täckt skåra Skårorna är djupare, vanligtvis ca 150 mm djupa. De täcks med jord efter spridningen.

Import/export av gödsel till/från jordbruksföretaget

Total mängd producerad gödsel som exporteras från jordbruksföretaget

Mängden gödsel som transporteras från företaget.

Gödsel som importeras till jordbruksföretaget

Mängden gödsel som tas in till företaget för att användas i jordbruket, oberoende av om gödseln erhålls mot betalning eller kostnadsfritt.”