EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32014R0517

Europaparlamen tets och rådets förordning (EU) nr 517/2014 av den 16 april 2014 om fluorerade växthusgaser och om upphävande av förordning (EG) nr 842/2006 Text av betydelse för EES

OJ L 150, 20.5.2014, p. 195–230 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

Legal status of the document In force

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2014/517/oj

20.5.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/195


EUROPAPARLAMEN TETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 517/2014

av den 16 april 2014

om fluorerade växthusgaser och om upphävande av förordning (EG) nr 842/2006

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 192.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och

av följande skäl:

(1)

I den fjärde utvärderingsrapporten från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) vid Förena nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), som unionen är en part i (3), konstaterades att de utvecklade länderna enligt befintliga vetenskapliga data skulle behöva minska utsläppen av växthusgaser med 80 %–95 % jämfört med 1990 års nivåer fram till 2050 för att begränsa den globala klimatförändringen till en temperaturhöjning på 2 °C och på så sätt förhindra oönskade klimateffekter.

(2)

För att nå detta mål beskrev kommissionen i en färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050, som noterades av rådet i dess slutsatser den 17 maj 2011, och som Europaparlamentet ställde sig bakom i dess resolution av den 15 mars 2012. I den färdplanen fastställde kommissionen ett kostnadseffektivt sätt att åstadkomma de totala utsläppsminskningar som krävs i unionen fram till 2050. Den färdplanen fastställer de sektorsspecifika bidrag som krävs inom sex områden. Andra utsläpp än koldioxid, inklusive fluorerade växthusgaser men exklusive andra utsläpp än koldioxid från jordbruket, bör minskas med 72 %–73 % fram till 2030 och med 70 %–78 % fram till 2050 jämfört med 1990 års nivå. Baserat på referensåret 2005 krävs en minskning av andra utsläpp än koldioxid, med undantag för jordbrukets utsläpp, på 60 %–61 % fram till 2030. Utsläppen av fluorerade växthusgaser beräknades till 90 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2005. En minskning med 60 % innebär att utsläppen måste minskas till ungefär 35 miljoner ton koldioxidekvivalenter fram till 2030. Om den nuvarande unionslagstiftningen tillämpas fullt ut beräknas utsläppen uppgå till 104 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2030, vilket innebär att det krävs ytterligare en minskning på ungefär 70 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

(3)

I kommissionens rapport av den 26 september 2011 om tillämpningen, effekterna och lämpligheten av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006 (4) konstaterades att de nuvarande bestämmelserna om begränsning av utsläpp har potential att minska utsläppen av fluorerade växthusgaser, om de tillämpas fullt ut. Dessa bestämmelser bör alltså bibehållas och förtydligas på grundval av erfarenheterna av att tillämpa dem. Vissa bestämmelser bör också utvidgas till andra tillämpningar där det används betydande mängder fluorerade växthusgaser, som i lastbilar och släpfordon med kylaggregat. Skyldigheten att upprätta och föra register över utrustning som innehåller sådana växthusgaser bör också omfatta elektriska brytare. Med tanke på vikten av åtgärder för begränsning av utsläpp vid livscykelns slut för produkter och utrustning som innehåller fluorerade växthusgaser bör medlemsstaterna ta hänsyn till värdet av system för producentansvar och verka för att sådana införs på grundval av befintlig bästa praxis.

(4)

I den rapporten konstaterades också att det går att göra mer för att minska utsläppen av fluorerade växthusgaser i unionen, särskilt genom att undvika att använda sådana växthusgaser i de fall där det finns säker och energieffektiv alternativ teknik med lägre eller ingen klimatpåverkan alls. En minskning med upp till två tredjedelar av utsläppen 2010 fram till 2030 är kostnadseffektiv, eftersom det finns beprövade och testade alternativ inom många sektorer.

(5)

I Europaparlamentets resolution av den 14 september 2011 om ett helhetsbetonat grepp på frågan om antropogena utsläpp av annat slag än koldioxid och av relevans för klimatet välkomnades unionens åtagande att stödja åtgärder inriktade på fluorkolväten inom ramen för Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet (nedan kallat Montrealprotokollet) som ett första exempel på ett icke-marknadsbaserat tillvägagångssätt för att minska växthusgasutsläppen. Resolutionen innehöll även en uppmaning att se efter hur man skulle kunna verka för en omedelbar begränsning av fluorkolväten på internationell nivå med hjälp av Montrealprotokollet.

(6)

För att främja användningen av teknik som har ingen eller liten påverkan på klimatet bör utbildningen av fysiska personer som utför arbetsuppgifter varvid det används fluorerade växthusgaser omfatta information om tekniker som kan ersätta och minska användningen av fluorerade växthusgaser. Eftersom vissa alternativa till fluorerade växthusgaser som används i produkter och utrustning för att ersätta och minska användningen av fluorerade växthusgaser kan vara giftiga, brandfarliga eller under högt tryck bör kommissionen undersöka befintlig unionslagstiftning som omfattar utbildning för fysiska personer när det gäller säker hantering av alternativa kylmedel och bör, vid behov, lägga fram ett förslag till lagstiftning för Europaparlamentet och rådet för att ändra relevant unionslagstiftning.

(7)

Certifierings- och utbildningsprogram bör inrättas eller anpassas med beaktande av sådana program som inrättats enligt förordning (EG) nr 842/2006 och får integreras i yrkesutbildningssystemen.

(8)

För att skapa samstämmighet med övervaknings- och rapporteringskraven enligt UNFCCC och med beslut 4/CMP.7 av partskonferensen i dess egenskap av möte mellan parterna i Kyotoprotokollet till UNFCC, som antogs vid mötet i UNFCCC:s sjunde partskonferens i Durban den 11 december 2011, bör faktorn för global uppvärmningspotential beräknas som den globala uppvärmningspotentialen för ett kg av en gas under en hundraårsperiod jämfört med ett kg koldioxid. Beräkningen bör när så är möjligt utgå från IPCC:s fjärde bedömningsrapport.

(9)

Effektiv övervakning av utsläpp av fluorerade växthusgaser är av avgörande betydelse för att mäta framstegen med att uppnå utsläppsminskningsmålen och bedöma effekten av denna förordning. Användning av enhetliga uppgifter av hög kvalitet vid rapporteringen av utsläpp av fluorerade växthusgaser är nödvändigt för att säkerställa kvaliteten på utsläppsrapporteringen. Medlemsstaternas inrättande av rapporteringssystem för utsläpp av fluorerade växthusgaser skulle sörja för samstämmighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (5). Uppgifter om läckage av fluorerade växthusgaser från utrustning som har samlats in av företag enligt den här förordningen kan väsentligt förbättra de rapporteringssystemen för utsläpp. På detta sättet bör det vara möjligt att kontrollera samstämmigheten mellan de uppgifter som används för att härleda utsläppen och förbättra approximationer som grundar sig på beräkningar vilket leder till en bättre uppskattning av utsläppen av fluorerade växthusgaser i de nationella växthusgasinventeringarna.

(10)

Eftersom det finns lämpliga alternativ tillgängliga bör förbudet mot användning av svavelhexafluorid vid pressgjutning av magnesium och återanvändning av magnesiumlegeringar för pressgjutning utvidgas till anläggningar som använder mindre än 850 kg av svavelhexafluorid per år. På liknande sätt bör användning av kylmedel med en mycket hög faktor för global uppvärmningspotential – 2 500 eller mer – vid service eller underhåll av kylutrustning med en fyllningsstorlek på 40 ton koldioxidekvivalenter eller mer förbjudas efter en lämplig övergångsperiod.

(11)

När det finns lämpliga alternativ till användning av specifika fluorerade växthusgaser bör förbud mot utsläppande på marknaden av ny kyl-, luftkonditionerings- och brandskyddsutrustning som innehåller, eller vars funktion kräver dessa substanser införas. Om alternativ inte är tillgängliga eller inte kan användas av tekniska eller säkerhetsmässiga skäl, eller om användningen av sådana alternativ skulle medföra orimliga kostnader, bör det vara möjligt för kommissionen att godkänna ett undantag för att tillåta utsläppande på marknaden av sådana produkter och sådan utrustning för en begränsad tid. Med hänsyn till kommande teknisk utveckling bör kommissionen vidare överväga förbud mot utsläppande på marknaden av ny utrustning för sekundära mellanspänningsbrytare och nya små delade luftkonditioneringssystem.

(12)

Utrustning som innehåller fluorerade växthusgaser bör tillåtas släppas ut på marknaden om den utrustningens sammanlagda växthusgasutsläpp, med hänsyn till realistiska läckage och återvinningsgrader, är lägre, under dess livscykel, än vad som skulle vara fallet med likvärdig utrustning utan fluorerade växthusgaser, för vilken högsta tillåtna energiförbrukning finns fastställd i gällande genomförandelagstiftning som antagits enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG (6). En regelbunden översyn av dessa genomförandeåtgärder vid lämpliga tidpunkter i enlighet med det direktivet skulle bidra till att säkerställa att dessa genomförandeåtgärder fortsätter att vara effektiva och lämpliga.

(13)

Att gradvis minska mängden fluorkolväten som kan släppas ut på marknaden av har fastställts som det effektivaste och mest kostnadseffektiva sättet att minska utsläppen av dessa ämnen på lång sikt.

(14)

För att genomföra den gradvisa minskningen av kvantiteterna av fluorkolväten som kan släppas ut på unionsmarknaden bör kommissionen tilldela kvoter till enskilda producenter och importörer för utsläppande av fluorkolväten på marknaden, så att den totala gränsen för mängden fluorkolväten som släpps ut på marknaden i inte överskrids. För att inte äventyra den gradvisa minskningen av kvantiteterna av fluorkolväten som släpps ut på marknaden bör fluorkolväten i utrustning beaktas inom unionskvotsystemet. Om fluorkolväten som finns i utrustning inte har släppts ut på marknaden innan utrustningen fylldes på bör en försäkran om överensstämmelse krävas som bevis för att dessa fluorkolväten har beaktats inom unionskvotsystemet.

(15)

Inledningsvis bör beräkningen av referensvärden och tilldelningen av kvoter till enskilda producenter och importörer utgå från de mängder fluorkolväten som de har rapporterat att de har släppt ut på marknaden under referensperioden 2009–2012. För att inte utesluta små företag bör 11 % av den totala tillåtna mängden reserveras för importörer och producenter som inte släppt ut 1 ton eller mer fluorerade växthusgaser på marknaden under referensperioden.

(16)

Genom att regelbundet räkna om referensvärdena och kvoterna bör kommissionen se till att företagen får möjlighet att fortsätta sin verksamhet på grundval av de genomsnittliga volymer de har släppt ut på marknaden de senaste åren.

(17)

Framställningsprocessen för en del fluorerade gaser kan leda till att betydande utsläpp av andra fluorerade växthusgaser producerade som biprodukter. Sådana biproduktsutsläpp bör destrueras eller återvinnas för senare användning som ett villkor för utsläppande på marknaden av fluorerade växthusgaser.

(18)

Kommissionen bör se till att det inrättas ett centralt elektroniskt register för administrering av kvoterna för utsläppande av fluorkolväten på marknaden, inbegripet rapporteringen av utrustning som släppts ut på marknaden, särskilt ide fall där utrustningen redan är påfylld med fluorkolväten som inte har släppts på marknaden innan den fyllts på, och alltså kräver en kontroll genom en försäkran om överensstämmelse och påföljande tredjepartskontroll att kvantiteterna av fluorkolväten är beaktade inom ramen för unionskvotsystemet.

(19)

För att bevara flexibiliteten på marknaden för fluorkolväten i bulk bör det vara möjlig att överlåta kvoterna, som har tilldelats baserat på referensvärden, till en annan producent eller importör i unionen eller till en annan producent som företräds i unionen av en enda företrädare.

(20)

För att möjliggöra övervakningen av denna förordnings effektivitet bör de nuvarande rapporteringsskyldigheterna utvidgas till att omfatta andra fluorerade ämnen som har en betydande faktor för global uppvärmningspotential eller som sannolikt kommer att ersätta de fluorerade växthusgaserna som också anges i bilaga I. Av samma skäl bör destruktion av fluorerade växthusgaser och import av sådana gaser till unionen när de ingår i produkter och utrustning också rapporteras. Tröskelvärden bör införas för att undvika en oproportionell administrativ börda, särskilt för små och medelstora företag och mikroföretag.

(21)

Kommissionen bör kontinuerligt övervaka effekterna av minskningen av kvantiteterna av fluorkolväten som släppts ut på marknaden, däribland minskningens inverkan på försörjningen för utrustning där användning av fluorkolväten skulle leda till lägre utsläpp under livscykeln än om alternativ teknik används. Kommissionen bör utarbeta en rapport om tillgången till fluorkolväten på unionsmarknaden senast vid slutet av 2020. En omfattande översyn bör göras av kommissionen senast vid slutet av 2022, i tid för att anpassa bestämmelserna i den här förordningen med hänsyn till dess genomförande, ny utveckling och internationella åtaganden, och för att vid behov kunna föreslå ytterligare minskningsåtgärder.

(22)

För att säkerställa enhetliga villkor för tillämpningen av denna förordning bör kommissionen ges genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (7).

(23)

När det gäller ändring av vissa icke väsentliga delar av denna förordning bör befogenheten att anta delegerade akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) delegeras till kommissionen. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(24)

Eftersom denna förordning har antagits i enlighet med artikel 192.1 i EUF-fördraget hindrar den inte medlemsstaterna från att behålla eller införa strängare skyddsåtgärder som är förenliga med EUF-fördraget. Enligt artikel 193 i EUF-fördraget ska medlemsstaterna anmäla sådana åtgärder till kommissionen.

(25)

Genom denna förordning ändras och kompletteras syftet med förordning (EG) nr 842/2006, som därför bör upphävas. För att garantera en så smidigt övergång från det tidigare systemet till det nya systemet som möjligt är det dock lämpligt att föreskriva att kommissionens förordningar (EG) nr 1493/2007 (8), (EG) nr 1494/2007 (9), (EG) nr 1497/2007 (10), (EG) nr 1516/2007 (11), (EG) nr 303/2008 (12), (EG) nr 304/2008 (13), (EG) nr 305/2008 (14), (EG) nr 306/2008 (15), (EG) nr 307/2008 (16) och (EG) nr 308/2008 (17) bör fortsätta att vara i kraft och fortsätta att gälla såvida de inte och till dess att de upphävs genom delegerade akter eller genomförandeakter som antas av kommissionen i enlighet med den här förordningen.

(26)

Eftersom målen med denna förordning inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av den gränsöverskridande karaktären hos de miljöproblem som förordningen tar upp och denna förordnings effekt på handeln inom unionen och på den externa handeln, kan uppnås bättre på unionsnivå kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

Målet med denna förordning är att skydda miljön genom minskade utsläpp av fluorerade växthusgaser. Denna förordning

a)

inför bestämmelser om begränsning, användning, återvinning och destruktion av fluorerade växthusgaser, och dithörande tilläggsåtgärder,

b)

föreskriver villkor för utsläppande på marknaden av särskilda produkter och utrustning som innehåller, eller vilkas funktion kräver, fluorerade växthusgaser,

c)

föreskriver villkor för särskild användning av dessa gaser, och

d)

inför kvantitativa begränsningar för utsläppande på marknaden av fluorkolväten.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.    fluorerade växthusgaser : fluorkolväten, perfluorkarboner och svavelhexafluorid och andra växthusgaser som innehåller fluor, enligt förteckningen i bilaga I, eller blandningar som innehåller något av de ämnena.

2.    fluorkolväten eller HFC : ämnena som anges i förteckningen i avsnitt 1 i bilaga I, eller blandningar som innehåller något av dessa ämnen.

3.    perfluorkarboner eller PFC : ämnena som anges i förteckningen i avsnitt 2 i bilaga I, eller blandningar som innehåller något av dessa ämnen.

4.    svavelhexafluorid eller SF6 : det ämne som anges i förteckningen i avsnitt 3 i bilaga I, eller blandningar som innehåller det ämnet.

5.    blandning : en vätska bestående av två eller flera ämnen av vilka minst ett är ett ämne som förtecknas i bilaga I eller i bilaga II.

6.    faktor för global uppvärmningspotential eller GWP : en växthusgas klimatuppvärmningspotential i förhållande till koldioxidens (CO2). Faktorn för global uppvärmningspotential beräknas i form av uppvärmningspotentialen under 100 år för ett kilogram av en växthusgas i förhållande till ett kilogram koldioxid i enlighet med vad som anges i bilagorna I, II och IV eller i fall av blandningar, beräknade i enlighet med bilaga IV.

7.    ton koldioxidekvivalenter : en mängd växthusgaser, uttryckt som produkten av växthusgasernas vikt i ton och deras faktor för global uppvärmningspotential.

8.    operatör : varje fysisk eller juridisk person som har det faktiska tekniska ansvaret för de produkter och den utrustning som omfattas av denna förordning; en medlemsstat får i väldefinierade, särskilda situationer utse ägaren som ansvarig för operatörens skyldigheter.

9.    användning : utnyttjande av fluorerade växthusgaser vid framställning, underhåll eller service, inbegripet återfyllning, av produkter och utrustning, eller i andra processer som avses i denna förordning.

10.    utsläppande på marknaden : när fluorerade växthusgaser mot betalning eller gratis tillhandahålls eller görs tillgängliga för en annan part i unionen för första gången, eller används för egen räkning om det gäller en producent, inbegripet frisläppande i tullhänseende för fri omsättning i unionen.

11.    hermetiskt sluten utrustning : utrustning i vilken alla enheter som innehåller fluorerad växthusgas tätats genom svetsning, hårdlödning eller liknande fast hopfogning, vilket kan inbegripa förslutna ventiler eller förslutna serviceportar som möjliggör reparationer eller bortskaffande, och som har ett fastställt läckage som är mindre än tre gram per år under ett tryck som uppgår till minst en fjärdedel av det tillåtna maximitrycket.

12.    behållare : en produkt som främst är utformad för transport eller lagring av fluorerade växthusgaser.

13.    engångsbehållare : en behållare som inte går att återfylla utan att anpassas för det ändamålet eller som släpps ut på marknaden utan att åtgärder har vidtagits för att behållaren ska kunna lämnas i retur för återfyllning.

14.    återvinning : insamling och lagring av fluorerade växthusgaser från produkter, inbegriper behållare, och utrustning under underhåll eller service eller innan produkterna, eller utrustningen.

15.    återanvändning : förnyad användning av en återvunnen fluorerad växthusgas efter en grundläggande reningsprocess.

16.    regenerering : beredning av en återvunnen fluorerad växthusgas för att uppnå en standard motsvarande ett nyproducerat ämne, med beaktande av dess avsedda användningsområde.

17.    destruktion : ett förfarande genom vilket hela eller större delen av en fluorerad växthusgas permanent omvandlas eller uppdelas i ett eller flera stabila ämnen som inte är fluorerade växthusgaser.

18.    nedmontering : slutlig avstängning och slutligt tagande ur drift eller bruk av en produkt eller utrustning som innehåller fluorerade växthusgaser.

19.    reparation : återställande av skadad eller läckande produkt eller utrustning som innehåller eller vilkas funktion kräver fluorerade växthusgaser, inbegripet en del som innehåller eller är utformad att innehålla sådana gaser.

20.    installation : sammanfogande av två eller fler delar eller kretsar som innehåller eller är utformade för att innehålla fluorerade växthusgaser, för att sätta samman ett system på den plats där det ska användas, som innebär sammanfogandet av gasförande ledare i ett system för att utgöra ett fullbordat kretslopp, utan hänsyn till att systemet kan behöva fyllas på efter sammanfogning.

21.    underhåll eller service : allt arbete, utom återvinning i enlighet med artikel 8 och läckagekontroller i enlighet med artiklarna 4 och 10.1 b i denna förordning, som innebär att kretsar som innehåller eller är utformade för att innehålla fluorerade växthusgaser öppnas, särskilt påfyllning av systemet med fluorerade växthusgaser, borttagande av en eller flera delar i kretsen eller utrustningen, hopfogning av två eller flera delar i kretsen eller utrustningen samt reparation av läckor.

22.    nyproducerat ämne : ett ämne som inte har använts tidigare.

23.    stationär : som normalt sett inte förflyttas under användning, vilket omfattar mobila luftkonditioneringssystem för inomhusbruk.

24.    mobil : som normalt sett förflyttas under användning.

25.    enkomponentsskum : skumsammansättning som förvaras i en enda aerosolbehållare i oreagerad eller delvis reagerad flytande form och som expanderar och hårdnar när den lämnar behållaren.

26.    lastbil med kylaggregat : ett motorfordon med en vikt på mer än 3,5 ton som är utformat och konstruerat främst för att frakta gods och som är utrustat med en kylenhet.

27.    släpfordon med kylaggregat : fordon som är utformat och konstruerat för att kunna dras av en lastbil eller traktor, främst för att frakta gods, och som är utrustat med en kylenhet.

28.    teknisk aerosol : en aerosolbehållare som används vid underhåll, reparation, rengöring, testning, insektsbekämpning och tillverkning av produkter och utrustning, vid installation av utrustning och vid andra tillämpningar.

29.    läckagevarningssystem : en kalibrerad mekanisk, elektrisk eller elektronisk anordning för att upptäcka läckage av fluorerade växthusgaser och som vid upptäckt ska varsko operatören.

30.    företag : varje fysisk eller juridisk person som

a)

producerar, använder, återvinner, samlar in, återanvänder, regenererar eller destruerar fluorerade växthusgaser,

b)

importerar eller exporterar fluorerade växthusgaser eller produkter och utrustning som innehåller sådana gaser,

c)

släpper ut på marknaden fluorerade växthusgaser eller produkter och utrustning som innehåller eller vilkas funktion kräver sådana gaser,

d)

installerar, utför service av, underhåller, reparerar eller nedmonterar utrustning som innehåller eller vilkas funktion kräver fluorerade växthusgaser, eller kontrollerar dem för läckor,

e)

använder utrustning som innehåller eller vilkas funktion kräver fluorerade växthusgaser,

f)

producerar, importerar, exporterar eller destruerar sådana gaser som anges på förteckningen i bilaga II, eller släpper ut dem på marknaden,

g)

släpper ut produkter eller utrustning som innehåller sådana gaser som anges på förteckningen i bilaga II på marknaden.

31.    råmaterial : varje fluorerad växthusgas eller ämne som anges på förteckningen i bilaga II som bearbetas kemiskt i en process där ämnets ursprungliga sammansättning helt förändras och av vilken utsläppen är obetydliga.

32.    kommersiellt bruk : användning för lagring, utbjudande eller utlämning av produkter för försäljning till slutanvändare i detaljhandel och livsmedelsverksamhet.

33.    brandskyddsutrustning : utrustning och system som används i tillämpningar för förebyggande av brand och brandbekämpning, vilket inbegriper brandsläckare.

34.    organisk Rankinecykel : cykel som innehåller kondenserbar fluorerad växthusgas som omvandlar värme från en värmekälla till kraft och för generering av elektricitet eller mekanisk energi.

35.    militär utrustning : vapen, ammunition och krigsmateriel för specifika militära ändamål som är nödvändiga för att skydda medlemsstaternas väsentliga säkerhetsintressen.

36.    elektriska brytare : brytarenheter och deras sammansättning med tillhörande manöver-, mät, skydds- och reglerutrustning, samt hopsättningar av sådana enheter och sådan utrustning med tillhörande hopkopplingar, tillbehör, inneslutningar och stödkonstruktioner, avsedda för användning i samband med generering, överföring, distribution och omvandling av elektrisk energi.

37.    centraliserade kylsystem med flera moduler : system med två eller flera kompressorer som arbetar parallellt och är kopplade till en eller flera gemensamma kondensatorer och till ett antal kylenheter t.ex. montrar, skåp, frysar eller kylda förvaringsutrymmen.

38.    primär kylkrets i kaskadsystem : primärkrets i indirekta medeltempererade system där en kombination av två eller flera separata kylkretsar är seriekopplade på ett sådant sätt att primärkretsen, vid medeltemperatur, absorberar kondensvärme från sekundärkretsen.

39.    delade luftkonditioneringssystem : luftkonditioneringssystem för inomhusbruk som består av en inomhusenhet och en utomhusenhet som är sammankopplade med kylrör och kräver installation på plats.

KAPITEL II

BEGRÄNSNING

Artikel 3

Förebyggande av utsläpp av fluorerade växthusgaser

1.   Avsiktliga utsläpp av fluorerade växthusgaser till atmosfären ska vara förbjudna om utsläppen inte är tekniskt nödvändiga för det avsedda användningsområdet.

2.   Operatörer av utrustning som innehåller fluorerade växthusgaser ska vidta försiktighetsåtgärder för att förhindra oavsiktliga utsläpp (nedan kallade läckage) av dessa gaser. De ska vidta alla åtgärder som är tekniskt och ekonomiskt genomförbara för att begränsa läckor av fluorerade växthusgaser till ett minimum.

3.   När ett läckage av fluorerade växthusgaser upptäcks ska operatörerna se till att utrustningen repareras utan dröjsmål.

När utrustningen är föremål för kontroll av läckor enligt artikel 4.1 och reparation har utförts avseende en läcka, ska operatörerna se till att utrustningen kontrolleras av certifierade fysiska personer inom en månad efter reparationen för att bekräfta att reparationen har fungerat.

4.   Fysiska personer som utför sådana uppgifter som avses i artikel 10.1 a–c ska certifieras i enlighet med artikel 10.4 och 10.7 och ska vidta försiktighetsåtgärder för att förhindra läckage av fluorerade växthusgaser.

Företag som utför installation, service, underhåll, reparation eller nedmontering av den utrustning som förtecknas i artikel 4.2 a–d ska certifieras i enlighet med artikel 10.6 och 10.7 och ska vidta försiktighetsåtgärder för att förhindra läckage av fluorerade växthusgaser.

Artikel 4

Kontroller av läckor

1.   Operatörer av utrustning som innehåller fluorerade växthusgaser i mängder på 5 ton koldioxidekvivalenter eller mer och som inte ingår i skum ska se till att utrustningen kontrolleras för läckor.

Hermetiskt sluten utrustning som innehåller fluorerade växthusgaser i mängder på mindre än 10 ton koldioxidekvivalenter ska inte omfattas av läckagekontroller enligt denna artikel, förutsatt att utrustningen är märkt som hermetiskt sluten.

Elektriska brytare ska inte omfattas av kontroller av läckor enligt denna artikel förutsatt att de uppfyller ett av följande villkor:

a)

De har ett fastställt läckage som enligt tillverkarens tekniska specifikation och märkning i enlighet med denna är mindre än 0,1 % per år.

b)

De är utrustade med en anordning för övervakning av tryck eller densitet.

c)

De innehåller mindre än 6 kg fluorerade växthusgaser.

2.   Punkt 1 ska tillämpas på operatörer av följande utrustning som innehåller fluorerade växthusgaser:

a)

Stationär kylutrustning.

b)

Stationär luftkonditioneringsutrustning.

c)

Stationära värmepumpar.

d)

Stationär brandskyddsutrustning.

e)

Kylenheter i lastbilar och släpfordon med kylaggregat.

f)

Elektriska brytare.

g)

Organiska Rankinecykler.

För den utrustning som avses i första stycket a–e ska kontrollerna utföras av fysiska personer som certifierats i enlighet med de bestämmelser som föreskrivs i artikel 10.

Genom undantag från punkt 1 första stycket ska utrustning som innehåller mindre än 3 kg fluorerade växthusgaser och hermetiskt sluten utrustning som är märkt i enlighet med detta och innehåller mindre än 6 kg fluorerade växthusgaser till och med den 31 december 2016 inte omfattas av kontroll av läckor.

3.   De kontroller av läckor som anges i punkt 1 ska utföras med följande frekvens:

a)

För utrustning som innehåller fluorerade växthusgaser i mängder på 5 ton koldioxidekvivalenter eller mer men mindre än ton koldioxidekvivalenter: minst var tolfte månad eller, om ett läckagevarningssystem är installerat, minst var tjugofjärde månad.

b)

För utrustning som innehåller fluorerade växthusgaser i mängder på 50 ton koldioxidekvivalenter eller mer men mindre än 500 ton koldioxidekvivalenter: minst var sjätte månad eller, om ett läckagevarningssystem är installerat, minst var tolfte månad.

c)

För utrustning som innehåller fluorerade växthusgaser i mängder på 500 ton koldioxidekvivalenter eller mer: minst var tredje månad eller, om ett läckagevarningssystem är installerat, minst var sjätte månad.

4.   Skyldigheterna i punkt 1 för brandskyddsutrustning som avses i punkt 2 d ska anses uppfyllda förutsatt att följande två krav är uppfyllda:

a)

Den befintliga inspektionsordningen uppfyller ISO 14520- eller EN 15004-standarden.

b)

Brandskyddsutrustningen inspekteras så ofta som krävs enligt punkt 3.

5.   Kommissionen får genom genomförandeakter fastställa krav på de kontroller av läckor som ska utföras i enlighet med punkt 1 i denna artikel för varje typ av utrustning som avses i den punkten, identifiera de delar av utrustningen där risken för läckage är som störst och för att upphäva akter som antagits i enlighet med artikel 3.7 i förordning (EG) nr 842/2006. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 24.

Artikel 5

Läckagevarningssystem

1.   Operatörer av den utrustning som förtecknas i artikel 4.2 a–d och som innehåller fluorerade växthusgaser i mängder på 500 ton koldioxidekvivalenter eller mer ska se till att utrustningen har ett läckagevarningssystem som varnar operatören eller ett serviceföretag vid läckage.

2.   Operatörer av den utrustning som förtecknas i artikel 4.2 f och g och som innehåller fluorerade växthusgaser i mängder på 500 ton koldioxidekvivalenter eller mer och som installeras från och med den 1 januari 2017 ska se till att utrustningen har ett läckagevarningssystem som varnar operatören eller ett serviceföretag vid läckage.

3.   Operatörer av den utrustning som förtecknas i artikel 4.2 a–d och g som omfattas av punkt 1 eller 2 i den här artikeln, ska se till att läckagevarningssystemen kontrolleras minst var tolfte månad för att säkerställa att de fungerar väl.

4.   Operatörer av den utrustning som förtecknas i artikel 4.2 f som omfattas av punkt 2 i den här artikeln, ska se till att läckagevarningssystemen kontrolleras minst vart sjätte år för att säkerställa att de fungerar väl.

Artikel 6

Registrering

1.   Operatörer av utrustning för vilken kontroll av läckage krävs enligt artikel 4.1 ska upprätta och underhålla register för varje sådan utrustningsenhet där följande information specificeras:

a)

Mängd och typ av fluorerade växthusgaser som har installerats.

b)

Mängd fluorerade växthusgaser som har lagts till vid installation, underhåll och service eller på grund av läckage.

c)

Huruvida mängden installerade fluorerade växthusgaser har återanvänts eller regenererats, inbegripet materialåteranvändnings- eller regenereringsanläggningens namn och adress samt, i förekommande fall, certifieringsnumret.

d)

Mängd fluorerade växthusgaser som har återvunnits.

e)

Identiteten på det företag som installerat, utfört service på, underhållit och i förekommande fall reparerat eller nedmonterat utrustningen, inbegripet, i förekommande fall, numret på dess certifikat.

f)

Datum för och resultat av de kontroller som utförts enligt artikel 4.1–4.3.

g)

Om utrustningen har nedmonterats, de åtgärder som vidtagits för att återvinna och bortskaffa de fluorerade växthusgaserna.

2.   Om inte de register som avses i punkt 1 lagras i en databas som inrättats av de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna gäller följande regler:

a)

De operatörer som avses i punkt 1 ska behålla de register som avses i den punkten i minst fem år.

b)

Företag som för operatörer utför sådan verksamhet som avses i punkt 1 e ska behålla kopior av de register som avses i punkt 1 i minst fem år.

De register som avses i punkt 1 ska på begäran göras tillgängligt för den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten eller för kommissionen. I den utsträckning ett sådant register innehåller miljöinformation ska Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG (18) eller Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1367/2006 (19) tillämpas på lämpligt sätt.

3.   Vid tillämpningen av artikel 11.4 ska företag som tillhandahåller fluorerade växthusgaser upprätta register med relevant information om köparna av fluorerade växthusgaser, inbegripet fäljande uppgifter:

a)

Numret på köparnas certifikat.

b)

Respektive mängd inköpta fluorerade växthusgaser.

Företagen som tillhandahåller fluorerade växthusgaser ska behålla dessa register i minst fem år.

Företagen som tillhandahåller fluorerade växthusgaser ska på begäran göra sådana register tillgängliga för den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten eller för kommissionen. I den utsträckning som registren innehåller miljöinformation ska direktiv 2003/4/EG eller förordning (EG) nr 1367/2006 tillämpas på lämpligt sätt.

4.   Kommissionen får genom en genomförandeakt fastställa formatet för de register som avses i punkterna 1 och 3 i den här artikeln och ange hur de ska upprättas och underhållas. Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som anges i artikel 24.

Artikel 7

Utsläpp av fluorerade växthusgaser i förhållande till produktion

1.   Producenter av fluorerade föreningar ska vidta alla nödvändiga försiktighetsåtgärder för att begränsa utsläppen av fluorerade växthusgaser så mycket som möjligt under

a)

produktion,

b)

transport, och

c)

lagring.

Denna artikel gäller även när fluorerade växthusgaser produceras som biprodukt.

2.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 11.1 ska utsläppande på marknaden av fluorerade växthusgaser och gaser som förtecknas i bilaga II vara förbjudet, om inte, i förekommande fall, producenter eller importörer vid tidpunkten för sådant utsläppande styrker att trifluormetan som producerats som biprodukt under framställningsprocessen, inbegripet vid framställning av råmaterial för produktion av dessa, har destruerats eller återvunnits för senare användning med bästa tillgängliga teknik.

Detta krav ska gälla från och med den 11 juni 2015.

Artikel 8

Återvinning

1.   Operatörer av stationär utrustning eller av kylenheter i lastbilar och släpfordon med kylaggregat som innehåller fluorerade växthusgaser som inte ingår i skum ska se till att återvinningen av dessa gaser genomförs av fysiska personer som innehar de certifikat som anges i artikel 10 så att dessa gaser återanvänds, regenereras eller destrueras.

Denna skyldighet gäller för operatörer av följande utrustning:

a)

Kylkretsar i stationär kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning.

b)

Kylkretsar i kylenheter i lastbilar och släpfordon med kylaggregat.

c)

Stationär utrustning som innehåller lösningsmedel med fluorerade växthusgaser.

d)

Stationär brandskyddsutrustning.

e)

Stationära elektriska brytare.

2.   Det företag som använder en behållare för fluorerade växthusgaser omedelbart innan den bortskaffades ska se till att eventuella restgaser i behållaren återvinns för att säkerställa att de återanvänds, regenereras eller destrueras.

3.   Operatörer av produkter och utrustning som inte förtecknas i punkt 1, inbegripet mobil utrustning, och som innehåller fluorerade växthusgaser ska se till att gaserna i den mån det är tekniskt möjligt och inte medför orimliga kostnader, återvinns av fysiska personer med lämpliga kvalifikationer, så att de återanvänds, regenereras eller destrueras, eller också ska de se till att gaserna destrueras utan föregående återvinning.

Återvinning av fluorerade växthusgaser från luftkonditioneringsutrustning i vägfordon som inte omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/40/EG (20) ska utföras av fysiska personer med tillräckliga kvalifikationer.

För återvinning av fluorerade växthusgaser från luftkonditioneringsutrustning i motorfordon som omfattas av direktiv 2006/40/EG ska enbart fysiska personer som innehar åtminstone ett utbildningsintyg i enlighet med artikel 10.2 anses ha tillräckliga kvalifikationer.

Artikel 9

Producentansvarssystem

Utan att det påverkar befintlig unionslagstiftning ska medlemsstaterna främja utarbetandet av system för producentansvar för återvinning av fluorerade växthusgaser samt återanvändning, regenerering och destruktion av dessa.

Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om de åtgärder som vidtas enligt första stycket.

Artikel 10

Utbildning och certifiering

1.   Medlemsstaterna ska med utgångspunkt i de minimikrav som avses i punkt 5 inrätta eller anpassa certifieringsprogram inbegripet bedömningsförfaranden. Medlemsstaterna ska garantera tillgången till utbildning för fysiska personer som utför följande uppgifter:

a)

Installation, service, underhåll, reparation eller nedmontering av den utrustning som förtecknas i artikel 4.2 a–f.

b)

Kontroll av läckor för utrustning som avses i artikel 4.2 a–e som föreskrivs i artikel 4.1.

c)

Återvinning av fluorerade växthusgaser enligt vad som föreskrivs i artikel 8.1.

2.   Medlemsstaterna ska se till att det finns utbildningsprogram för fysiska personer som återvinner fluorerade växthusgaser från luftkonditioneringsutrustning i sådana motorfordon som omfattas av direktiv 2006/40/EG med utgångspunkt i de minimikrav som avses i punkt 5.

3.   De certifieringsprogram och den utbildning som föreskrivs i punkterna 1 och 2 ska omfatta följande:

a)

Tillämpliga förordningar och tekniska standarder.

b)

Förebyggande av utsläpp.

c)

Återvinning av fluorerade växthusgaser.

d)

Säker hantering av utrustning av den typ och storlek som omfattas av certifikatet.

e)

Information om relevant teknik för att ersätta eller minska användningen av fluorerade växthusgaser och säker hantering av denna.

4.   Certifikat inom de certifieringsprogram som föreskrivs i punkt 1 ska omfattas av villkoret att den sökande med framgång har genomgått ett bedömningsförfarande som har fastställts i enlighet med punkterna 1, 3 och 5.

5.   Minimikraven för certifieringsprogrammen är de som anges i förordningarna (EG) nr 303/2008–nr 306/2008 samt i punkt 12. Minimikraven för utbildningsintygen är de som anges i förordning (EG) nr 307/2008 samt i punkt 12. Bland minimikraven ska för varje typ av utrustning som avses i punkterna 1 och 2 de praktiska färdigheter och den teoretiska kunskap som krävs anges, med åtskillnad, i förekommande fall, mellan de olika verksamheter som omfattas samt villkoren för ömsesidigt erkännande av certifikat och utbildningsintyg.

6.   Medlemsstaterna ska inrätta eller anpassa certifieringsprogram på grundval av de minimikrav som avses i punkt 5 för företag som utför installation, service, underhåll, reparation eller nedmontering av den utrustning som förtecknas i artikel 4.2 a–d för andra parters räkning.

7.   Befintliga certifikat och utbildningsintyg som utfärdats i enlighet med förordning (EG) nr 842/2006 ska vara fortsatt giltiga, i enlighet med de villkor enligt vilka de ursprungligen utfärdades.

8.   Medlemsstaterna ska se till att alla fysiska personer som innehar certifikat enligt certifieringsprogram som avses i punkterna 1 och 7 har tillgång till information avseende vart och ett av de följande:

a)

Den teknik som avses i punkt 3 e.

b)

Befintliga regelkrav för att arbeta med utrustning som innehåller alternativa kylmedel till fluorerade växthusgaser.

9.   Medlemsstaterna ska se till att det finns tillgång till utbildning för fysiska personer som önskar uppdatera sina kunskaper när det gäller de frågor som avses i punkt 3.

10.   Senast den 1 januari 2017 ska medlemsstaterna anmäla certifierings- och utbildningsprogrammen.

Medlemsstaterna ska erkänna certifikat och utbildningsintyg som utfärdats i en annan medlemsstat i enlighet med denna artikel. De ska inte begränsa friheten att tillhandahålla tjänster eller etableringsfriheten på grund av att ett certifikat har utfärdats i en annan medlemsstat.

11.   Ett företag som ger ett annat företag i uppdrag att utföra de uppgifter som avses i punkt 1 ska vidta rimliga åtgärder för att säkerställa att det sistnämnda innehar de certifikat som krävs för de begärda uppdragen enligt denna artikel.

12.   Om det för tillämpningen av denna artikel framstår som nödvändigt att föreskriva en mer harmoniserad strategi för utbildning och certifiering ska kommissionen, genom genomförandeakter, anpassa och uppdatera minimikraven beträffande de färdigheter och kunskaper som ska ingå, fastställa formerna för certifiering eller intyg och villkoren för ömsesidigt erkännande och upphäva akter som antagits i enlighet med artikel 5.1 i förordning (EG) nr 842/2006. Dessa genomförandebefogenheter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 24. Kommissionen ska vid utövandet av de befogenheter som den tilldelas i denna punkt beakta relevanta befintliga system för kvalifikation och certifiering.

13.   Kommissionen får genom genomförandeakter fastställa formatet på den anmälan som avses i punkt 10 i den här artikeln och upphäva akter som antagits enligt artikel 5.5 i förordning (EG) nr 842/2006. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 24.

14.   Om de skyldigheter i denna artikel som avser tillhandahållandet av certifiering och utbildning skulle medföra oproportionella bördor för en medlemsstat på grund av den ringa storleken på dess befolkning och den därav följande bristen på efterfrågan på sådan utbildning och certifiering, kan efterlevnad uppnås genom erkännande av certifikat som utfärdats i andra medlemsstater.

Medlemsstater som tillämpar denna punkt ska informera kommissionen som i sin tur ska informera andra medlemsstater.

15.   Inget i denna artikel ska hindra medlemsstater från att inrätta ytterligare program för certifiering och utbildning avseende annan utrustning än den som avses i punkt 1.

KAPITEL III

UTSLÄPPANDE PÅ MARKNADEN OCH KONTROLL AV ANVÄNDNING

Artikel 11

Begränsningar av utsläppandet på marknaden

1.   Det ska vara förbjudet att släppa ut de produkter och den specifika utrustning som anges i bilaga III på marknaden, med undantag för militär utrustning, från och med det datum som anges i den bilagan och som i vissa fall kan vara olika beroende på den berörda fluorerade växthusgasens typ eller faktor för global uppvärmningspotential.

2.   Det förbud som anges i punkt 1 ska inte gälla för utrustning i fråga om vilken det har konstaterats i de ekodesignkrav som har antagits i enlighet med direktiv 2009/125/EG att den tack vare högre energieffektivitet under driften skulle ge lägre utsläpp av koldioxidekvivalenter under livscykeln än likvärdig utrustning som uppfyller gällande ekodesignkrav och inte innehåller fluorkolväten.

3.   På motiverad begäran från en behörig myndighet i en medlemsstat och med beaktande av målen för denna förordning, får kommissionen undantagsvis genom genomförandeakter godkänna ett undantag på upp till fyra år för att tillåta utsläppande på marknaden av produkter och utrustning som förtecknas i bilaga III och som innehåller, eller vilkas funktion kräver, fluorerade växthusgaser, om det har visats att

a)

det för en specifik produkt eller en del av utrustning, eller för en viss kategori produkter eller utrustning inte finns alternativ att tillgå, eller att alternativet av tekniska skäl eller säkerhetsskäl inte kan användas, eller

b)

användning av tekniskt genomförbara och säkra alternativ skulle medföra orimliga kostnader.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 24.

4.   För utförandet av installation, service, underhåll eller reparation av utrustning, som innehåller fluorerade växthusgaser eller vars funktion kräver dessa gaser, som kräver certifiering eller intyg enligt artikel 10, ska fluorerade växthusgaser endast säljas till, och köpas av, företag som innehar relevanta certifikat eller intyg i enlighet med artikel 10 eller företag som har anställda som innehar ett certifikat eller utbildningsintyg enligt artikel 10.2 och 10.5. Denna punkt ska inte hindra icke-certifierade företag som inte utför sådan verksamhet som anges i första meningen i denna punkt från att samla in, transportera eller leverera fluorerade växthusgaser.

5.   Icke-hermetiskt sluten utrustning påfylld med fluorerade växthusgaser får endast säljas till slutanvändare om det kan bevisas att installationen ska utföras av ett företag som är certifierat i enlighet med artikel 10.

6.   Kommissionen ska, på grundval av tillgängliga uppgifter från medlemsstaterna, samla in information om nationella bestämmelser, standarder och lagstiftning i medlemsstaterna när det gäller ersättningsteknik där alternativ till fluorerade växthusgaser används i kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning samt i skum.

Kommissionen ska senast den 1 januari 2017 offentliggöra en sammanfattande rapport om informationen som samlats in enligt första stycket.

Artikel 12

Märknings-, och produkt- och utrustningsinformation

1.   Produkter och utrustning som innehåller eller vilkas funktion kräver fluorerade växthusgaser, ska endast släppas ut på marknaden om de är märkta. Detta gäller endast:

a)

Kylutrustning.

b)

Luftkonditioneringsutrustning.

c)

Värmepumpar.

d)

Brandskyddsutrustning.

e)

Elektriska brytare.

f)

Aerosolbehållare som innehåller fluorerade växthusgaser, med undantag för dosaerosoler för leverans av farmaceutiska substanser.

g)

Alla behållare för fluorerade växthusgaser.

h)

Lösningsmedel med fluorerade växthusgaser.

i)

Organiska Rankinecykler.

2.   Produkter eller utrustning som omfattas av ett undantag enligt artikel 11.3 ska märkas i enlighet med detta och ska inkludera en anmärkning om att dessa produkter eller denna utrustning endast får användas för de ändamål för vilka undantaget enligt den artikeln beviljats.

3.   Den märkning som krävs enligt punkt 1 ska innehålla följande information:

a)

En anmärkning om att produkten eller utrustningen innehåller fluorerade växthusgaser eller att dess funktion kräver sådana gaser.

b)

Den vedertagna beteckningen för den fluorerade växthusgasen, eller om det inte finns någon sådan beteckning, den kemiska beteckningen.

c)

Från och med den 1 januari 2017, mängden, uttryckt i vikt och i koldioxidekvivalenter, fluorerade växthusgaser som produkten eller utrustningen innehåller eller den mängd fluorerade växthusgaser för vilken utrustningen har utformats samt dessa gasers faktor för global uppvärmningspotential.

Den märkning som krävs enligt punkt 1 ska, i tillämpliga fall, innehålla följande information:

a)

En anmärkning om att de fluorerade växthusgaserna finns i hermetiskt sluten utrustning.

b)

En anmärkning om att de elektriska brytarna har ett fastställt läckage på mindre än 0,1 % per år enligt angivelsen i tillverkarens tekniska specifikation.

4.   Märkningen ska vara tydligt läsbar och outplånlig och ska placeras antingen:

a)

nära serviceportar för påfyllning eller återvinning av den fluorerade växthusgasen, eller

b)

på den del av produkten eller utrustningen som innehåller den fluorerade växthusgasen.

Märkningen ska vara skriven på de officiella språken i den medlemsstat där produkten eller utrustningen kommer att släppas ut på marknaden.

5.   Skum och förblandade polyoler som innehåller fluorerade växthusgaser får endast släppas ut på marknaden om de fluorerade växthusgaserna på märkningen identifieras med en vedertagen beteckning eller med den kemiska beteckningen om det inte finns någon sådan beteckning. Av märkningen ska det tydligt framgå att skummet eller de förblandade polyolerna innehåller fluorerade växthusgaser. När det gäller skivor av cellplast ska informationen anges tydligt och outplånligt på skivorna.

6.   Regenererade eller återanvända fluorerade växthusgaser ska vara märkta så att det framgår att ämnet har regenererats eller återanvänts, med uppgifter om numret på partiet samt regenereringsanläggningens eller materialåteranvändningsanläggningens namn och adress.

7.   Fluorerade växthusgaser som släpps ut på marknaden för destruktion ska vara märkta så att det framgår att behållarens innehåll endast får destrueras.

8.   Fluorerade växthusgaser som släpps ut på marknaden för direktexport ska vara märkta så att det framgår att behållarens innehåll endast får direktexporteras.

9.   Fluorerade växthusgaser som släpps ut på marknaden för användning i militär utrustning ska vara märkta så att det framgår att behållarens innehåll endast får användas för det ändamålet.

10.   Fluorerade växthusgaser som släpps ut på marknaden för etsning av halvledande material eller rengöring av kammare för utfällning genom kemisk förångning inom halvledartillverkningsindustrin ska vara märkta så att det framgår att behållarens innehåll endast får användas för det ändamålet.

11.   Fluorerade växthusgaser som släpps ut på marknaden för användning som råmaterial ska vara märkta så att det framgår att behållarens innehåll endast får användas som råmaterial.

12.   Fluorerade växthusgaser som släpps ut på marknaden för produktion av dosaerosoler för leverans av farmaceutiska substanser ska vara märkta så att det framgår att behållarens innehåll endast får användas för det ändamålet.

13.   Den information som avses i punkterna 3 och 5 ska införas i instruktionsböckerna för de berörda produkterna och för den berörda utrustningen.

När det gäller produkter och utrustning som innehåller fluorerade växthusgaser med en faktor för global uppvärmningspotential på minst 150 ska informationen också ingå i produktbeskrivningar som används i reklamsyfte.

14.   Kommissionen får genom genomförandeakter fastställa formatet på den märkning som avses i punkterna 1 och 4–12 och upphäva akter som antagits i enlighet med artikel 7.3 i förordning (EG) nr 842/2006. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 24.

15.   Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artikel 22 anta delegerade akter om ändring av de krav på märkning som anges i punkterna 4–12 när så är lämpligt med hänsyn till kommersiell och teknisk utveckling.

Artikel 13

Kontroll av användning

1.   Användning av svavelhexafluorid vid pressgjutning av magnesium och vid återanvändning av magnesiumlegeringar för pressgjutning ska vara förbjuden.

För anläggningar som använder mindre än 850 kg svavelhexafluorid per år ska förbudet i fråga om pressgjutning av magnesium och återanvändning av magnesiumlegeringar för pressgjutning börja tillämpas från och med den 1 januari 2018.

2.   Det ska vara förbjudet att använda svavelhexafluorid för att fylla däck till fordon.

3.   Från och med den 1 januari 2020 ska användning av fluorerade växthusgaser med en faktor för global uppvärmningspotential på minst 2 500 vid service eller underhåll av kylutrustning med en fyllningsstorlek på 40 ton koldioxidekvivalenter eller mer vara förbjuden.

Denna punkt ska inte gälla militär utrustning eller utrustning avsedd för tillämpningar som är utformade för att kyla produkter till temperaturer under – 50 °C.

Det förbud som avses i första stycket ska inte gälla följande kategorier av fluorerade växthusgaser till och med den 1 januari 2030:

a)

Regenererade fluorerade växthusgaser med en faktor för global uppvärmningspotential på minst 2 500 som används för underhåll eller service av befintlig kylutrustning, förutsatt att de har märkts i enlighet med artikel 12.6.

b)

Återanvända fluorerade växthusgaser med en faktor för global uppvärmningspotential på minst 2 500 som används för underhåll eller service av befintlig kylutrustning, förutsatt att de har återvunnits från sådan utrustning. Sådana återanvända gaser får endast användas av det företag som utförde återvinningen som ett led i underhåll eller service eller av det företag för vilket återvinningen utfördes som ett led i underhåll eller service.

Förbudet som avses i första stycket ska inte gälla kylutrustning för vilken ett undantag har beviljats i enlighet med artikel 11.3.

Artikel 14

Redan påfylld utrustning med fluorkolväten

1.   Från och med den 1 januari 2017 får kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning som fyllts på med fluorkolväten inte släppas ut på marknaden om inte de fluorkolväten som utrustningen fyllts på med redovisas inom det kvotsystem som avses i kapitel IV.

2.   Tillverkarna och importörerna av utrustning ska, när de släpper ut redan påfylld utrustning som avses i punkt 1 på marknaden, se till att överensstämmelsen med punkt 1 är fullständigt dokumenterad och upprätta en försäkran om överensstämmelse.

Om fluorkolväten som finns i utrustning inte har släppts ut på marknaden innan utrustningen fylldes på ska importörerna av den utrustningen från och med den 1 januari 2018 se till att tillförlitligheten av dokumentationen och försäkran om överensstämmelse årligen kontrolleras senast den 31 mars för föregående kalenderår av en oberoende revisor. Revisorn ska vara antingen

a)

ackrediterad enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (21), eller

b)

ackrediterad för att granska redovisning i enlighet med den berörda medlemsstatens lagstiftning.

Tillverkare och importörer av utrustning som avses i punkt 1 ska förvara dokumentationen och försäkran om överensstämmelse under en tidsperiod på minst fem år efter det att utrustningen har släppts ut på marknaden. Importörer av utrustning som släpper ut redan påfylld utrustning på marknaden ska se till att fluorkolväten som finns i den utrustningen registreras i enlighet med artikel 17.1 e om dessa inte har släppts ut på marknaden innan utrustningen fylldes på.

3.   Genom att upprätta en försäkran om överensstämmelse tar tillverkare och importörer av utrustning som avses i punkt 1 ansvar för att bestämmelserna i punkterna 1 och 2 efterlevs.

4.   Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa närmare bestämmelser för försäkran om överensstämmelse och den oberoende revisorns kontroll enligt vad som avses i andra stycket i punkt 2 i den här artikeln. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 24.

KAPITEL IV

MINSKNING AV MÄNGDEN FLUORKOLVÄTEN SOM SLÄPPS UT PÅ MARKNADEN

Artikel 15

Minskning av mängden fluorkolväten som släpps ut på marknaden

1.   Kommissionen ska se till att den mängd fluorkolväten som producenter och importörer tillåts släppa ut på unionsmarknaden varje år inte överskrider den högsta tillåtna mängd som beräknats för det berörda året i enlighet med bilaga V.

Producent och importörer ska se till att den mängd fluorkolväten som beräknas i enlighet med bilaga V var och en av dem släpper ut på marknaden inte överskrider deras respektive tilldelade kvot enligt artikel 16.5 eller överförts till denne enligt artikel 18.

2.   Den här artikeln ska inte tillämpas på producenter eller importörer av mindre än 100 ton koldioxidekvivalenter av fluorkolväten per år.

Den här artikeln ska inte heller tillämpas på följande kategorier av fluorkolväten:

a)

Fluorkolväten som importeras till unionen för destruktion.

b)

Fluorkolväten för användning av en producent i råvarutillämpningar som en producent eller importör levererar direkt till företag för användning i råvarutillämpningar.

c)

Fluorkolväten som en producent eller importör levererar direkt till företag för export från unionen, såvida dessa fluorkolväten inte därefter görs tillgängliga för någon annan part inom unionen före exporten.

d)

Fluorkolväten som en producent eller importör levererar direkt för användning i militär utrustning.

e)

Fluorkolväten som en producent eller importör levererar direkt till ett företag som använder dem för etsning av halvledande material och rengöring av kammare för utfällning genom kemisk förångning inom halvledartillverkningsindustrin.

f)

Från och med den 1 januari 2018, fluorkolväten som en producent eller en importör levererar direkt till ett företag som tillverkar dosaerosoler för leverans av farmaceutiska substanser.

3.   Denna artikel och artiklarna 16, 18, 19 och 25 ska också tillämpas på fluorkolväten i färdigblandad polyol.

4.   På motiverad begäran från en behörig myndighet i en medlemsstat och med beaktande av målen med denna förordning får kommissionen undantagsvis genom genomförandeakter godkänna ett undantag på upp till fyra år för att undanta sådana fluorkolväten som används i särskilda tillämpningar, eller särskilda kategorier av produkter eller utrustning, från det krav på kvoter som fastställs i punkt 1, om det har visats att

a)

det för dessa särskilda tillämpningar, produkter eller utrustning inte finns alternativ att tillgå, eller av tekniska skäl eller av säkerhetsskäl inte kan användas, och

b)

en tillräcklig försörjning av fluorkolväten inte kan garanteras utan att detta skulle medföra orimliga kostnader.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 24.

Artikel 16

Tilldelning av kvoter för utsläppande av fluorkolväten på marknaden

1.   Kommissionen ska senast den 31 oktober 2014 genom genomförandeakter fastställa ett referensvärde för varje producent eller importör som har rapporterat uppgifter i enlighet med artikel 6 i förordning (EG) nr 842/2006 baserat på det årliga genomsnittet av de mängder fluorkolväten som producenten eller importören har rapporterat att denne har släppt ut på marknaden 2009–2012. Referensvärdena ska beräknas i enlighet med bilaga V till den här förordningen.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 24.

2.   Producenter och importörer som inte har rapporterat något utsläppande på marknaden av fluorkolväten enligt artikel 6 i förordning (EG) nr 842/2006 för den referensperiod som avses i punkt 1 får deklarera sin avsikt att släppa ut fluorkolväten på marknaden under påföljande år.

Deklarationen ska lämnas in till kommissionen och innehålla uppgifter om vilka typer av fluorkolväten och mängder som förväntas bli utsläppta på marknaden.

Kommissionen ska utfärda ett meddelande om tidsfristen för att lämna in sådana deklarationer. Innan företag lämnar in en deklaration enligt punkterna 2 och 4 i den här artikeln ska de anmäla sig till det register som föreskrivs i artikel 17.

3.   Senast den 31 oktober 2017 och vart tredje år därefter ska kommissionen göra en ny beräkning av referensvärdena för de producenter och importörer som avses i punkterna 1 och 2 i den här artikeln med utgångspunkt i det årliga genomsnittet av de mängder fluorkolväten som lagligen släpps ut på marknaden från och med den 1 januari 2015 enligt vad som rapporterats i enlighet med artikel 19 för de tillgängliga åren. Kommissionen ska fastställa dessa referensvärden genom genomförandeakter.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 24.

4.   Producenter och importörer som har fått referensvärden fastställda får deklarera ytterligare förväntade mängder enligt det förfarande som anges i punkt 2.

5.   Kommissionen ska tilldela kvoter för utsläppande på marknaden av fluorkolväten till varje producent och importör för varje år med början år 2015 i enlighet med den fördelningsmekanism som fastställs i bilaga VI.

Kvoter får endast tilldelas producenter eller importörer som är etablerade i unionen eller som har utsett en enda representant som är etablerad i unionen i syfte att uppfylla kraven i denna förordning. Den enda representanten kan vara densamma som utsetts i enlighet med artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 (22).

Den enda representanten ska fullgöra alla de skyldigheter som åligger producenter och importörer enligt denna förordning.

Artikel 17

Register

1.   Senast den 1 januari 2015 ska kommissionen inrätta ett elektroniskt register över kvoter för utsläppande på marknaden av fluorkolväten och garantera att det fungerar (nedan kallat registret).

Registreringen i registret ska vara obligatorisk för följande:

a)

Producenter och importörer som har fått sig tilldelade en kvot för utsläppande av fluorkolväten på marknaden i enlighet med artikel 16.5.

b)

Företag till vilka en kvot överförs i enlighet med artikel 18.

c)

Producenter och importörer som förklarar sin avsikt att lämna in en deklaration enligt artikel 16.2.

d)

Producenter och importörer som levererar, eller företag som mottar, fluorkolväten för de ändamål som förtecknas i artikel 15.2 andra stycket a–f.

e)

Importörer av utrustning som släpper ut redan påfylld utrustning på marknaden om de fluorkolväten som finns i utrustningen inte har släppts ut på marknaden innan den utrustningen fylldes på i enlighet med artikel 14.

Registreringen ska göras med hjälp av en ansökan till kommissionen i enlighet med de förfaranden som kommissionen kommer att fastställa.

2.   Kommissionen får, i den mån som krävs, genom genomförandeakter säkerställa att registret fungerar väl. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med granskningsförfarandet i artikel 24.

3.   Kommissionen ska se till att de registrerade producenterna och importörerna informeras via registeret om de tilldelade kvoterna och om eventuella ändringar under tilldelningsperioden.

4.   Medlemsstaternas behöriga myndigheter, däribland tullmyndigheter, ska ha tillgång till registret i informationssyfte.

Artikel 18

Överföring av kvoter och tillstånd att utnyttja kvoter för utsläppande på marknaden av fluorkolväten i importerad utrustning

1.   Varje producent eller importör för vilken ett referensvärde har fastställts i enlighet med artikel 16.1 eller 16.3 och som har tilldelats en kvot i enlighet med artikel 16.5 får föra över denna kvot i det register som avses i artikel 17.1 med avseende på hela eller en del av mängden till en annan producent eller importör inom unionen eller till en annan producent eller importör som företräds inom unionen av en enda representant som avses i andra och tredje stycket i artikel 16.5.

2.   Varje producent eller importör som har mottagit sin kvot enligt artikel 16.1 eller 16.3 eller till vilken en kvot har överförts i enlighet med punkt 1 i den här artikeln får bevilja ett annat företag tillstånd att utnyttja dess kvoter vid tillämpning av artikel 14.

Varje producent eller importör som uteslutande har mottagit sin kvot på grundval av en deklaration i enlighet med artikel 16.2 får endast bevilja ett annat företag tillstånd att utnyttja dess kvoter vid tillämpning av artikel 14 om motsvarande mängder fluorkolväten fysiskt levereras av den producent eller importör som ger tillståndet.

Vid tillämpning av artiklarna 15, 16, 19.1 och 19.6 ska den producent eller importör som beviljar tillståndet anses släppa ut de respektive mängderna fluorkolväten på marknaden vid tidpunkten för beviljandet av tillståndet. Kommissionen får kräva att den producent eller importör som beviljar tillståndet lägger fram bevis för att denne bedriver verksamhet på området för tillhandahållande av fluorkolväten.

KAPITEL V

RAPPORTERING

Artikel 19

Rapportering av produktion, import, export, användning som råmaterial och destruktion av ämnen som förtecknas i bilaga I eller II

1.   Senast den 31 mars 2015 och varje år därefter ska varje producent, importör och exportör som producerat, importerat eller exporterat mer än ett ton, eller 100 ton eller mer koldioxidekvivalenter av fluorerade växthusgaser och gaser som förtecknas i bilaga II under föregående kalenderår rapportera de uppgifter som anges i bilaga VII för vart och ett av de ämnena för det kalenderåret till kommissionen. Denna punkt ska även vara tillämplig på företag som erhåller kvoter enligt artikel 18.1.

2.   Senast den 31 mars 2015 och varje år därefter ska varje företag som destruerat ett ton, eller 1 000 ton koldioxidekvivalenter eller mer av fluorerade växthusgaser och gaser som förtecknas i bilaga II under föregående kalenderår rapportera de uppgifter som anges i bilaga VII för vart och ett av de ämnena för det kalenderåret till kommissionen.

3.   Senast den 31 mars 2015 och varje år därefter ska varje företag som använt 1 000 ton eller mer koldioxidekvivalenter av fluorerade växthusgaser som råmaterial under föregående kalenderår rapportera de uppgifter som anges i bilaga VII för vart och ett av de ämnena för det kalenderåret till kommissionen.

4.   Senast den 31 mars 2015 och varje år därefter ska varje företag som släppt ut 500 ton eller mer koldioxidekvivalenter av fluorerade växthusgaser och gaser som förtecknas i bilaga II som ingår i produkter eller utrustning på marknaden under föregående kalenderår rapportera de uppgifter som anges i bilaga VII för vart och ett av de ämnena för det kalenderåret till kommissionen.

5.   Varje importör av utrustning som släpper ut redan påfylld utrustning på marknaden ska till kommissionen överlämna ett granskningsdokument som utfärdats i enlighet med artikel 14.2 om de fluorkolväten som finns i utrustningen inte hade släppts ut på marknaden innan utrustningen fylldes på.

6.   Senast den 30 juni 2015 och varje år därefter ska varje företag som enligt punkt 1 rapporterar om utsläppande på marknaden av 10 000 ton koldioxidekvivalenter eller mer av fluorkolväten under föregående kalenderår därutöver se till att uppgifternas tillförlitlighet granskas av en oberoende revisor. Revisorn ska vara antingen

a)

ackrediterad enligt direktiv 2003/87/EG, eller

b)

ackrediterad för att granska redovisning i enlighet med den berörda medlemsstatens lagstiftning.

Företaget ska förvara granskningsrapporten i minst fem år. Granskningsrapporten ska på begäran göras tillgänglig för den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten och kommissionen.

7.   Kommissionen får genom genomförandeakter fastställa formatet och metoderna för att lämna in de rapporter som avses i denna artikel.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 24.

8.   Kommissionen ska vidta lämpliga åtgärder för att skydda sekretessen när det gäller den information som den tar emot i enlighet med denna artikel.

Artikel 20

Insamling av uppgifter om utsläpp

Medlemsstaterna ska inrätta rapporteringssystem för de berörda sektorer som avses i denna förordning för att i största möjliga utsträckning erhålla uppgifter om utsläpp.

KAPITEL VI

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 21

Översyn

1.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 22 om uppdatering av bilagorna I, II och IV på grundval av nya utvärderingsrapporter som antas av den mellanstatliga panelen för klimatförändringar eller nya rapporter från Montrealprotokollets vetenskapliga bedömningspanel (SAP) om de förtecknade ämnenas faktor för global uppvärmningspotential.

2.   Kommissionen ska övervaka tillämpningen och effekterna av den här förordningen på grundval av den information om utsläppande på marknaden av gaserna som förtecknas i bilagorna I och II, som rapporterats enligt artikel 19, och den information om utsläpp av fluorerade växthusgaser som gjorts tillgänglig i enlighet med artikel 20 och eventuell relevant information från medlemsstaterna.

Kommissionen ska senast den 31 december 2020 offentliggöra en rapport om tillgången till fluorkolväten på unionsmarknaden.

Kommissionen ska senast den 31 december 2022 offentliggöra en omfattande rapport om effekterna av den här förordningen som särskilt ska inbegripa

a)

en prognos över den fortsatta efterfrågan på fluorkolväten fram till och efter 2030,

b)

en bedömning av behovet av att unionen och dess medlemsstater vidtar ytterligare åtgärder mot bakgrund av existerande och nya internationella åtaganden att minska utsläppen av fluorerade växthusgaser,

c)

en översikt över europeiska och internationella standarder, nationell säkerhetslagstiftning och byggbestämmelser i medlemsstaterna med anledning av övergången till alternativa kylmedel,

d)

en genomgång av tillgången på tekniskt genomförbara och kostnadseffektiva alternativ till produkter och utrustning som innehåller fluorerade växthusgaser, för produkter och utrustning som inte förtecknas i bilaga III, med hänsyn tagen till energieffektiviteten.

3.   Senast den 1 juli 2017 ska kommissionen offentliggöra en rapport i vilken förbudet i bilaga III punkt 13 utvärderas, och i vilken man särskilt tar upp tillgången till kostnadseffektiva, tekniskt genomförbara, energieffektiva och säkra alternativ till de centraliserade kylsystem med flera moduler som det hänvisas till i den bestämmelsen. Mot bakgrund av den rapporten ska kommissionen vid behov lägga fram ett lagstiftningsförslag för Europaparlamentet och rådet i syfte att ändra bestämmelsen i bilaga III punkt 13.

4.   Senast den 1 juli 2020 ska kommissionen offentliggöra en rapport med en utvärdering av huruvida det finns kostnadseffektiva, tekniskt genomförbara, energieffektiva och säkra alternativ som gör det möjligt att ersätta fluorerade växthusgaser i nya sekundära mellanspänningsbrytare och nya små delade luftkonditioneringssystem, och den ska vid behov lägga fram ett lagstiftningsförslag för Europaparlamentet och rådet i syfte att ändra förteckningen i bilaga III.

5.   Senast den 1 juli 2017 ska kommissionen offentliggöra en rapport med en utvärdering av metoden för tilldelning av kvoter, inbegripet effekten av gratis tilldelning av kvoterna, kostnaderna för genomförandet av denna förordning i medlemsstaterna och om tillämpligt effekten av ett eventuellt internationellt avtal om fluorkolväten. Mot bakgrund av den rapporten ska kommissionen vid behov lägga fram ett lagförslag för Europaparlamentet och rådet i syfte att

a)

ändra metoden för tilldelning av kvoter,

b)

fastställa en lämplig metod för fördelning av eventuella intäkter.

6.   Senast den 1 januari 2017 ska kommissionen offentliggöra en rapport i vilken man undersöker unionslagstiftningen beträffande utbildningen för fysiska personer om säker hantering av de alternativa kylmedel som kan ersätta eller minska användningen av fluorerade växthusgaser, och den ska vid behov lägga fram ett förslag till lagstiftning för Europaparlamentet och rådet för att ändra den relevanta unionslagstiftningen.

Artikel 22

Utövande av delegeringen

1.   Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.   Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 12.15, och 21.1 ska ges till kommissionen för en period av fem år från och med den 10 juni 2014. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenheter senast nio månader före utgången av perioden av fem år. Delegeringen av befogenheter ska genom tyst medgivande förlängas med ytterligare perioder av fem år, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3.   Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 12.15 och 21.1 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.   Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5.   En delegerad akt som antas i enlighet med artiklarna 12.15, och 21.1 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 23

Samrådsforum

Vid tillämpningen av denna förordning ska kommissionen säkerställa ett välbalanserat deltagande av företrädare för medlemsstaterna samt för det civila samhället, däribland miljöorganisationer, företrädare för tillverkare, operatörer och certifierade personer. I detta syfte ska kommissionen inrätta ett samrådsforum så att dessa parter kan mötas och tillhandahålla kommissionen råd och expertkunskaper om tillämpningen av denna förordning, särskilt när det gäller tillgången till alternativ till fluorerade växthusgaser, inbegripet de miljömässiga, tekniska, ekonomiska och säkerhetsmässiga aspekterna av användningen. Kommissionen ska fastställa och offentliggöra samrådsforumets arbetsordning.

Artikel 24

Kommittéförfarande

1.   Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.   När hänvisning görs till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas. Om kommittén inte avger något yttrande ska kommissionen inte anta utkastet till genomförandeakt och artikel 5.4 tredje stycket i förordning (EU) nr 182/2011 ska tillämpas.

Artikel 25

Sanktioner

1.   Medlemsstaterna ska anta bestämmelser om de sanktioner som ska tillämpas vid överträdelser av denna förordning och vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att de tillämpas. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

Medlemsstaterna ska anmäla dessa bestämmelser till kommissionen senast den 1 januari 2017 och ska utan dröjsmål informera kommissionen om alla efterföljande ändringar som påverkar dem.

2.   Utöver de sanktioner som avses i punkt 1 får företag som har överskridit den kvot för utsläppande på marknaden av fluorkolväten som har tilldelats dem i enlighet med artikel 16.5 eller överförts till dem i enlighet med artikel 18 endast tilldelas en minskad kvot för tilldelningsperioden efter det att överskridandet har upptäckts.

Minskningen ska beräknas som 200 % av den mängd med vilken kvoten har överskridits. Om minskningen är större än den mängd som i enlighet med artikel 16.5 ska tilldelas som kvot för tilldelningsperioden efter det att överskridandet har upptäckts ska ingen kvot tilldelas för den tilldelningsperioden och kvoten för efterföljande tilldelningsperioder ska också minskas, tills hela mängden har dragits av.

Artikel 26

Upphävande

Förordning (EG) nr 842/2006 ska upphävas med verkan från och med den 1 januari 2015 utan att det påverkar uppfyllandet av kraven i den förordningen i enlighet med den tidsplan som fastställs i den.

Förordningarna (EG) nr 1493/2007, (EG) nr 1494/2007, (EG) nr 1497/2007, (EG) nr 1516/2007, (EG) nr 303/2008, (EG) nr 304/2008, (EG) nr 305/2008, (EG) nr 306/2008, (EG) nr 307/2008 och (EG) nr 308/2008 ska dock fortsätta att vara i kraft och fortsätta att gälla såvida de inte och till dess att de upphävs genom delegerade akter eller genomförandeakter som antas av kommissionen i enlighet med den här förordningen.

Hänvisningar till förordning (EG) nr 842/2006 ska anses som hänvisningar till denna förordning och ska läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga VIII.

Artikel 27

Ikraftträdande och tillämpningsdatum

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2015.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg, den 16 april 2014.

På Europaparlamentets vägnar

M. SCHULZ

Ordförande

På rådets vägnar

D. KOURKOULAS

Ordförande


(1)  EUT C 271, 19.9.2013, s. 138.

(2)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 12 mars 2014 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 14 april 2014.

(3)  Rådets beslut 94/69/EG av den 15 december 1993 om slutande av Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändring (EGT L 33, 7.2.1994, s. 11).

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006 av den 17 maj 2006 om vissa fluorerade växthusgaser (EUT L 161, 14.6.2006, s. 1).

(5)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 av den 21 maj 2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information på nationell nivå och unionsnivå som är relevant för klimatförändringen och om upphävande av beslut nr 280/2004/EG (EUT L 165, 18.6.2013, s. 13).

(6)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energirelaterade produkter (EUT L 285, 31.10.2009, s. 10).

(7)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(8)  Kommissionens förordning (EG) nr 1493/2007 av den 17 december 2007 om fastställande av formatet på den rapport som producenter, importörer och exportörer av vissa fluorerade växthusgaser ska lämna enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006 (EUT L 332, 18.12.2007, s. 7).

(9)  Kommissionens förordning (EG) nr 1494/2007 av den 17 december 2007 om fastställande, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006, av utformningen av märkningen och krav på ytterligare märkning när det gäller produkter och utrustning som innehåller vissa fluorerade växthusgaser (EUT L 332, 18.12.2007, s. 25).

(10)  Kommissionens förordning (EG) nr 1497/2007 av den 18 december 2007 om fastställande, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006, av sedvanliga kontrollkrav avseende läckage för stationära brandskyddssystem som innehåller vissa fluorerade växthusgaser (EUT L 333, 19.12.2007, s. 4).

(11)  Kommissionens förordning (EG) nr 1516/2007 av den 19 december 2007 om fastställande, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006, av sedvanliga läckagekontrollkrav för stationär kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning som innehåller vissa fluorerade växthusgaser (EUT L 335, 20.12.2007, s. 10).

(12)  Kommissionens förordning (EG) nr 303/2008 av den 2 april 2008 om fastställande, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006, av minimikrav och villkor för ömsesidigt erkännande av certifiering av företag och personal i fråga om stationär kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning som innehåller vissa fluorerade växthusgaser (EUT L 92, 3.4.2008, s. 3).

(13)  Kommissionens förordning (EG) nr 304/2008 av den 2 april 2008 om fastställande enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006 av minimikrav och villkor för ömsesidigt erkännande för certifiering av företag och personal med avseende på stationära brandskyddssystem och brandsläckare som innehåller vissa fluorerade växthusgaser (EUT L 92, 3.4.2008, s. 12).

(14)  Kommissionens förordning (EG) nr 305/2008 av den 2 april 2008 om fastställande enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006 av minimikrav och villkor för ömsesidigt erkännande för certifiering av personal som återvinner vissa fluorerade växthusgaser från högspänningsbrytare (EUT L 92, 3.4.2008, s. 17).

(15)  Kommissionens förordning (EG) nr 306/2008 av den 2 april 2008 om fastställande enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006 av minimikrav och villkor för ömsesidigt erkännande för certifiering av personal som återvinner vissa lösningsmedel som innehåller fluorerade växthusgaser från utrustning (EUT L 92, 3.4.2008, s. 21).

(16)  Kommissionens förordning (EG) nr 307/2008 av den 2 april 2008 om fastställande enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006 av minimikrav för utbildningsprogram och villkor för ömsesidigt erkännande av utbildningsintyg för personal med avseende på luftkonditioneringssystem som innehåller vissa fluorerade växthusgaser i vissa motorfordon (EUT L 92, 3.4.2008, s. 25).

(17)  Kommissionens förordning (EG) nr 308/2008 av den 2 april 2008 om fastställande enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006 av utformningen av medlemsstaternas information om utbildnings- och certifieringsprogram (EUT L 92, 3.4.2008, s. 28).

(18)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG av den 28 januari 2003 om allmänhetens tillgång till miljöinformation och om upphävande av rådets direktiv 90/313/EEG (EUT L 41, 14.2.2003, s. 26).

(19)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1367/2006 av den 6 september 2006 om tillämpning av bestämmelserna i Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor på gemenskapens institutioner och organ (EUT L 264, 25.9.2006, s. 13).

(20)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/40/EG av den 17 maj 2006 om utsläpp från luftkonditioneringssystem i motorfordon och om ändring av rådets direktiv 70/156/EEG (EUT L 161, 14.6.2006, s. 12).

(21)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32).

(22)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG (EUT L 396, 30.12.2006, s. 1).


BILAGA I

DE FLUORERADE VÄXTHUSGASER SOM AVSES I ARTIKEL 2.1

Ämne

GWP (1)

Beteckning

Kemisk beteckning

(trivialnamn)

Kemisk formel

Avsnitt 1: Fluorkolväten (HFC)

HFC-23

trifluormetan

(fluoroform)

CHF3

14 800

HFC-32

difluormetan

CH2F2

675

HFC-41

Fluormetan

(metylfluorid)

CH3F

92

HFC-125

pentafluoretan

CHF2CF3

3 500

HFC-134

1,1,2,2-tetrafluoretan

CHF2CHF2

1 100

HFC-134a

1,1,1,2-tetrafluoretan

CH2FCF3

1 430

HFC-143

1,1,2-trifluoretan

CH2FCHF2

353

HFC–143a

1,1,1-trifluoretan

CH3CF3

4 470

HFC-152

1,2-difluoretan

CH2FCH2F

53

HFC-152a

1,1-difluoretan

CH3CHF2

124

HFC-161

fluoretan

(etylfluorid)

CH3CH2F

12

HFC–227ea

1,1,1,2,3,3,3-heptafluorpropan

CF3CHFCF3

3 220

HFC–236cb

1,1,1,2,2,3-hexafluorpropan

CH2FCF2CF3

1 340

HFC–236ea

1,1,1,2,3,3-hexafluorpropan

CHF2CHFCF3

1 370

HFC–236fa

1,1,1,3,3,3-hexafluorpropan

CF3CH2CF3

9 810

HFC–245ca

1,1,2,2,3-pentafluorpropan

CH2FCF2CHF2

693

HFC–245fa

1,1,1,3,3-pentafluorpropan

CHF2CH2CF3

1 030

HFC-365 mfc

1,1,1,3,3-pentafluorbutan

CF3CH2CF2CH3

794

HFC-43-10 mee

1,1,1,2,2,3,4,5,5,5-dekafluorpentan

CF3CHFCHFCF2CF3

1 640

Avsnitt 2: Perfluorkarboner (PFC)

PFC-14

tetrafluormetan

(perfluormetan, koltetrafluorid)

CF4

7 390

PFC-116

hexafluoridetan

(perfluoretan)

C2F6

12 200

PFC-218

oktafluorpropan

(perfluorpropan)

C3F8

8 830

PFC-3-1-10

(R-31-10)

dekafluorbutan

(perfluorbutan)

C4F10

8 860

PFC-4-1-12

(R-41-12)

dodekafluorpentan

(perfluorpentan)

C5F12

9 160

PFC-5-1-14

(R-51-14)

tetradekafluorhexan

(perfluorhexan)

C6F14

9 300

PFC-c-318

oktafluorcyklobutan

(perfluorcyklobutan)

c-C4F8

10 300

Avsnitt 3: Andra perfluorerade föreningar

 

svavelhexafluorid

SF6

22 800


(1)  Baserat på den fjärde utvärderingsrapporten från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) om inte annat anges.


BILAGA II

ANDRA FLUORERADE VÄXTHUSGASER SOM SKA RAPPORTERAS I ENLIGHET MED ARTIKEL 19

Ämne

GWP (1)

Trivialnamn/beteckning

Kemisk formel

Avsnitt 1: Omättade (klor)fluorkolväten

HFC-1234yf

CF3CF = CH2

4 Fn  (2)

HFC-1234ze

trans – CHF = CHCF3

7 Fn 2

HFC-1336mzz

CF3CH = CHCF3

9

HCFC-1233zd

C3H2ClF3

4,5

HCFC-1233xf

C3H2ClF3

1 Fn  (3)

Avsnitt 2: Fluorerade etrar och alkoholer

HFE-125

CHF2OCF3

14 900

HFE-134 (HG-00)

CHF2OCHF2

6 320

HFE-143a

CH3OCF3

756

HCFE-235da2 (isofluran)

CHF2OCHClCF3

350

HFE-245cb2

CH3OCF2CF3

708

HFE-245fa2

CHF2OCH2CF3

659

HFE-254cb2

CH3OCF2CHF2

359

HFE-347 mcc3 (HFE-7000)

CH3OCF2CF2CF3

575

HFE-347pcf2

CHF2CF2OCH2CF3

580

HFE-356pcc3

CH3OCF2CF2CHF2

110

HFE-449sl (HFE-7100)

C4F9OCH3

297

HFE-569sf2 (HFE-7200)

C4F9OC2H5

59

HFE-43-10pccc124 (H-Galden 1040x) HG-11

CHF2OCF2OC2F4OCHF2

1 870

HFE-236ca12 (HG-10)

CHF2OCF2OCHF2

2 800

HFE-338pcc13 (HG-01)

CHF2OCF2CF2OCHF2

1 500

HFE-347mmy1

(CF3)2CFOCH3

343

2,2,3,3,3-pentafluoropropanol

CF3CF2CH2OH

42

bis(trifluorometyl)-metanol

(CF3)2CHOH

195

HFE-227ea

CF3CHFOCF3

1 540

HFE-236ea2(desfluran)

CHF2OCHFCF3

989

HFE-236fa

CF3CH2OCF3

487

HFE-245fa1

CHF2CH2OCF3

286

HFE 263fb2

CF3CH2OCH3

11

HFE-329 mcc2

CHF2CF2OCF2CF3

919

HFE-338 mcf2

CF3CH2OCF2CF3

552

HFE-338mmz1

(CF3)2CHOCHF2

380

HFE-347 mcf2

CHF2CH2OCF2CF3

374

HFE-356 mec3

CH3OCF2CHFCF3

101

HFE-356mm1

(CF3)2CHOCH3

27

HFE-356pcf2

CHF2CH2OCF2CHF2

265

HFE-356pcf3

CHF2OCH2CF2CHF2

502

HFE 365 mcf3

CF3CF2CH2OCH3

11

HFE-374pc2

CHF2CF2OCH2CH3

557

 

- (CF2)4CH (OH) -

73

Avsnitt 3: Andra perfluorerade föreningar

perfluoropolymetylisopropyl-eter (PFPMIE)

CF3OCF(CF3)CF2OCF2OCF3

10 300

kvävetrifluorid

NF3

17 200

trifluormetylsvavelpentafluorid

SF5CF3

17 700

perfluorcyklopropan

c-C3F6

17 340 Fn  (4)


(1)  Baserat på den fjärde utvärderingsrapporten från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) om inte annat anges.

(2)  Faktor för global uppvärmningspotential enligt rapporten om 2010 års bedömning av Montrealprotokollets vetenskapliga bedömningspanel (SAP), tabell 1–11, med hänvisning till två expertgranskade vetenskapliga referenser. http://ozone.unep.org/Assessment_Panels/SAP/Scientific_Assessment_2010/index.shtml

(3)  Standardvärde, global uppvärmningspotential ännu inte tillgänglig.

(4)  Minimivärde enligt den fjärde utvärderingsrapporten från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar.


BILAGA III

DE FÖRBUD MOT UTSLÄPPANDE PÅ MARKNADEN SOM AVSES I ARTIKEL 11.1

Produkter och utrustning

Där så är relevant ska faktorn för global uppvärmningspotential för blandningar innehållande fluorerade växthusgaser beräknas i enlighet med bilaga IV i enlighet med vad som föreskrivs i artikel 2.6

Förbudsdatum

1.

Engångsbehållare för fluorerade växthusgaser som används vid service, underhåll eller påfyllning av kyl-, luftkonditionerings- eller värmepumpsutrustning samt brandskyddssystem eller brytare, eller för användning som lösningsmedel

4 juli 2007

2.

Icke-slutna system för direktförångning som innehåller fluorkolväten och perfluorkarboner som kylmedel

4 juli 2007

3.

Brandskyddsutrustning

som innehåller perfluorkarboner

4 juli 2007

som innehåller HFC-23

1 januari 2016

4.

Fönster för privatbostäder som innehåller fluorerade växthusgaser

4 juli 2007

5.

Andra fönster som innehåller fluorerade växthusgaser

4 juli 2008

6.

Skodon som innehåller fluorerade växthusgaser

4 juli 2006

7.

Däck som innehåller fluorerade växthusgaser

4 juli 2007

8.

Enkomponentsskum, utom om sådant krävs för att uppfylla nationella säkerhetsnormer, som innehåller fluorerade växthusgaser med en faktor för global uppvärmningspotential på minst 150

4 juli 2008

9.

Aerosolbehållare som släppts ut på marknaden och är avsedda för försäljning till allmänheten som skämtartiklar eller för dekorativa ändamål enligt förteckningen i punkt 40 i bilaga XVII till förordning (EG) nr 1907/2006 och signalhorn som innehåller fluorkolväten med en faktor för global uppvärmningspotential på minst 150

4 juli 2009

10.

Kyl- och frysskåp för hushållsbruk som innehåller fluorkolväten med en faktor för global uppvärmningspotential på minst 150

1 januari 2015

11.

Kyl- och frysskåp för kommersiellt bruk (hermetiskt sluten utrustning)

som innehåller fluorkolväten med en faktor för global uppvärmningspotential på minst 2 500

1 januari 2020

som innehåller fluorkolväten med en faktor för global uppvärmningspotential på minst 150

1 januari 2022

12.

Stationär kylutrustning som innehåller eller vilkas funktion kräver fluorkolväten med en faktor för global uppvärmningspotential på minst 2 500 , utom utrustning avsedd för tillämpningar som är utformade för att kyla produkter till temperaturer under – 50 °C

1 januari 2020

13.

Centraliserade kylsystem med flera moduler för kommersiell användning med en nominell kapacitet på minst 40kW och som innehåller eller vilkas funktion kräver fluorerade växthusgaser med en faktor för global uppvärmningspotential på minst 150, detta gäller dock inte för den primära kylkretsen i kaskadsystem, i vilken fluorerade växthusgaser med en faktor för global uppvärmningspotential på mindre än 1 500 får användas

1 januari 2022

14.

Mobil luftkonditioneringsutrustning för inomhusbruk (hermetiskt slutna system som kan flyttas mellan rum av slutanvändaren) som innehåller fluorkolväten med en faktor för global uppvärmningspotential på minst 150

1 januari 2020

15.

Delade luftkonditioneringssystem som innehåller mindre än 3 kg fluorerade växthusgaser och som innehåller eller vilkas funktion kräver fluorerade växthusgaser med en faktor för global uppvärmningspotential på minst 750

1 januari 2025

16.

Skum som innehåller fluorkolväten med en faktor för global uppvärmningspotential på minst 150, utom om detta krävs för att uppfylla nationella säkerhetsnormer

Extruderat polystyrenskum (XPS)

1 januari 2020

Andra skum

1 januari 2023

17.

Tekniska aerosoler som innehåller fluorkolväten med en faktor för global uppvärmningspotential på minst 150, utom om detta krävs för att uppfylla nationella säkerhetsnormer och vid användning i medicinska tillämpningar

1 januari 2018


BILAGA IV

METOD FÖR ATT BERÄKNA GWP-FAKTORN FÖR EN BLANDNING

GWP-faktorn för en blandning beräknas som ett vägt medeltal, härlett ur summan av de enskilda ämnenas respektive viktandel, multiplicerat med deras GWP-faktorer, om inte annat anges, inbegripet ämnen som inte är fluorerade växthusgaser.

Formula

där % är viktandelen, med en toleransnivå på +/– 1 %.

Exempel på tillämpning av denna formel på en gasblandning bestående av 60 % dimetyleter, 10 % HFC-152a och 30 % isobutan:

Formula

→ Sammantagen GWP-faktor = 13,9

GWP-faktorn för följande icke-fluorerade ämnen används för att beräkna GWP-faktorn för blandningar. För övriga ämnen som inte förtecknas i denna bilaga ska ett standardvärde på 0 tillämpas.

Ämne

GWP (1)

Trivialnamn

Beteckning

Kemisk formel

metan

 

CH4

25

dikväveoxid

 

N2O

298

dimetyleter

 

CH3OCH3

1

metylenklorid

 

CH2Cl2

9

metylklorid

 

CH3Cl

13

kloroform

 

CHCl3

31

etan

R-170

CH3CH3

6

propan

R-290

CH3CH2CH3

3

butan

R-600

CH3CH2CH2CH3

4

isobutan

R-600a

CH(CH3)2CH3

3

pentan

R-601

CH3CH2CH2CH2CH3

5  (2)

isopentan

R-601a

(CH3)2CHCH2CH3

5  (2)

etoxyetan (dietyleter)

R-610

CH3CH2OCH2CH3

4

Metylformat

R-611

HCOOCH3

25

väte

R-702

H2

6

ammoniak

R-717

NH3

0

etylen

R-1150

C2H4

4

propylen

R-1270

C3H6

2

cyklopentan

 

C5H10

5  (2)


(1)  Baserat på den fjärde utvärderingsrapporten från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) om inte annat anges.

(2)  Ämnet är inte förtecknat i den fjärde utvärderingsrapporten från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar, standardvärde baserat på faktorn för global uppvärmningspotential för andra kolväten.


BILAGA V

BERÄKNING AV HÖGSTA TILLÅTNA MÄNGD, REFERENSVÄRDEN OCH KVOTER FÖR UTSLÄPPANDE AV FLUORKOLVÄTEN PÅ MARKNADEN

Den högsta tillåtna mängd som avses i artikel 15.1 ska beräknas med tillämpning av följande procentandelar på det årliga genomsnittet av den totala mängd som släppts ut på unionsmarknaden 2009–2012. Från och med 2018 ska den högsta tillåtna mängd som avses i artikel 15.1 beräknas med tillämpning av följande procentandelar på det årliga genomsnittet av den totala mängd som släppts ut på marknaden i unionen under perioden 2009–2012, varpå mängderna för undantagen användning ska dras av i enlighet med artikel 15.2, på grundval av tillgängliga uppgifter.

År

Procentenhet för att beräkna den högsta tillåtna mängd av fluorkolväten för utsläppande på marknaden och motsvarande kvoter

2015

100  %

2016–17

93  %

2018–20

63  %

2021–23

45  %

2024–26

31  %

2027–29

24  %

2030

21  %

Den högsta tillåtna mängd, de referensvärden och de kvoter för utsläppande på marknaden av fluorkolväten som avses i artiklarna 15 och 16 ska beräknas som de sammanslagna mängderna av alla typer av fluorkolväten, uttryckta i ton koldioxidekvivalenter.

Beräkningen av de referensvärden och kvoter för utsläppande på marknaden av fluorkolväten som avses i artiklarna 15 och 16 ska grunda sig på de mängder fluorkolväten som producenter och importörer har släppt ut på marknaden i unionen under en referens- eller tilldelningsperiod men med undantag för mängden fluorkolväten för användning som avses i artikel 15.2 under samma period, på grundval av tillgängliga uppgifter.

Sådana transaktioner som avses i artikel 15.2 c ska granskas i enlighet med artikel 19.6 oavsett vilka mängder som berörs.


BILAGA VI

DEN FÖRDELNINGSMEKANISM SOM AVSES I ARTIKEL 16

1.   Fastställande av den mängd som ska tilldelas företag för vilka det har fastställts ett referensvärde i enlighet med artikel 16.1 och 16.3

Varje företag för vilket det har fastställts ett referensvärde ska tilldelas en kvot som motsvarar 89 % av referensvärdet multiplicerat med den procentandel som anges i bilaga V för det berörda året.

2.   Fastställande av den mängd som ska tilldelas företag som har lämnat in en deklaration i enlighet med artikel 16.2

Summan av de kvoter som tilldelats enligt punkt 1 ska subtraheras från den högsta tillåtna mängden för det aktuella året enligt bilaga V för att fastställa den mängd som ska tilldelas företag för vilka det inte har fastställts något referensvärde och som har lämnat in en deklaration enligt artikel 16.2 (mängd som ska tilldelas i steg 1 i beräkningen).

2.1   Steg 1 i beräkningen

Varje företag ska få en tilldelning som motsvarar den mängd som begärts i företagets deklaration, dock högst en proportionell andel av den mängd som ska fördelas i steg 1.

Den proportionella andelen beräknas genom att det antal företag som har lämnat in en deklaration divideras med 100. Summan av de kvoter som tilldelats i steg 1 ska sedan subtraheras från den mängd som ska fördelas i steg 1 för att fastställa den mängd som ska fördelas i steg 2.

2.2   Steg 2 i beräkningen

Varje företag som inte har fått 100 % av den mängd som begärts i företagets deklaration i steg 1 ska få ytterligare en tilldelning som motsvarar differensen mellan den begärda mängden och den mängd som tilldelats i steg 1. Denna tilldelning får dock inte överskrida den proportionella andelen av den mängd som ska fördelas i steg 2.

Den proportionella andelen beräknas genom att det antal företag som har rätt till en tilldelning i steg 2 divideras med 100. Summan av de kvoter som tilldelats i steg 2 ska sedan subtraheras från den mängd som ska fördelas i steg 2 för att fastställa den mängd som ska fördelas i steg 3.

2.3   Steg 3 i beräkningen

Steg 2 upprepas tills alla anspråk har tillgodosetts eller tills den återstående mängd som ska fördelas i nästa fas är mindre än 500 ton koldioxidekvivalenter.

3.   Fastställande av den mängd som ska tilldelas företag som har lämnat in en deklaration i enlighet med artikel 16.4.

Vid tilldelningen av kvoter för 2015–2017 ska summan av de kvoter som tilldelats i enlighet med punkterna 1 och 2 subtraheras från den högsta tillåtna mängden för det aktuella året enligt bilaga V för att fastställa den mängd som ska tilldelas företag för vilka det har fastställts ett referensvärde och som har lämnat in en deklaration i enlighet med artikel 16.4.

Den tilldelningsmekanism som beskrivs i punkterna 2.1 och 2.2 ska tillämpas.

Vid tilldelningen av kvoter för 2018 och varje år därefter ska företag som har lämnat in en deklaration i enlighet med artikel 16.4 behandlas på samma sätt som företag som har lämnat in en deklaration i enlighet med artikel 16.2.


BILAGA VII

UPPGIFTER SOM SKA RAPPORTERAS I ENLIGHET MED ARTIKEL 19

1.

Varje producent som avses i artikel 19.1 ska rapportera om

a)

den sammanlagda mängden av varje ämne som förtecknas i bilaga I och II som har producerat i unionen av producenten och identifiera de viktigaste tillämpningskategorier som ämnet används inom,

b)

de mängder av varje ämne som förtecknas i bilaga I och när så är tillämpligt bilaga II som producenten har släppt ut på marknaden i unionen, med särskild angivelse av de mängder som har släppts ut på marknaden för användning som råmaterial, direktexport, produktion av dosaerosoler för leverans av farmaceutiska substanser, användning i militär utrustning och användning vid etsning av halvledande material eller rengöring av kammare för utfällning genom kemisk förångning inom halvledartillverkningsindustrin,

c)

de mängder av varje ämne som förtecknas i bilaga I och II som har återvunnits, regenererats respektive destruerats,

d)

eventuella lager som innehas i början och i slutet av varje rapporteringsperiod,

e)

eventuella tillstånd för användning av kvoter, med särskild angivelse av den mängd det gäller, vid tillämpning av artikel 14.

2.

Varje importör som avses i artikel 19.1 ska rapportera om

a)

de mängder av varje ämne som förtecknas i bilaga I och när så är tillämpligt bilaga II som producenten har importerat till unionen, med uppgifter om de huvudsakliga kategorier för tillämpning inom vilka ämnet används, och med särskild angivelse av de mängder som har släppts ut på marknaden för destruktion, användning av råmaterial, direktexport, ompackning, produktion av dosaerosoler för leverans av farmaceutiska substanser, användning i militär utrustning och användning vid etsning av halvledande material eller rengöring av kammare för utfällning genom kemisk förångning inom halvledartillverkningsindustrin,

b)

de mängder av varje ämne som förtecknas i bilaga I och II som har återvunnits, regenererats respektive destruerats,

c)

eventuella tillstånd för användning av kvoter vid tillämpning av artikel 14,

d)

eventuella lager som innehas i början och i slutet av varje rapporteringsperiod.

3.

Varje exportör som avses i artikel 19.1 ska rapportera om

a)

de mängder av varje ämne som förtecknas i bilaga I och II som den har exporterat från unionen för andra ändamål än återanvändning, regenerering eller destruktion,

b)

de mängder av varje ämne som förtecknas i bilaga I och II som den har exporterat från unionen för återanvändning, regenerering respektive destruktion.

4.

Varje företag som avses i artikel 19.2 ska rapportera om

a)

de mängder av varje ämne som förtecknas i bilaga I och II som har destruerats, inbegripet de mängder av de ämnen som ingår i produkter eller utrustning,

b)

eventuella lager av varje ämne som förtecknas i bilaga I och II som väntar på destruktion, inbegripet de mängder av de ämnen som ingår i produkter eller utrustning,

c)

en teknik som används för destruktion av de ämnen som förtecknas i bilaga I och II.

5.

Varje företag som avses i artikel 19.3 ska rapportera om de kvantiteter av varje ämne som förtecknas i bilaga I som används som råmaterial.

6.

Varje företag som avses i artikel 19.4 ska rapportera om

a)

kategorierna av produkter eller utrustning som innehåller ämnen som förtecknas i bilaga I och II,

b)

antal enheter,

c)

eventuella mängder av varje ämne som förtecknas i bilaga I och II som ingår i produkterna eller utrustningen.


BILAGA VIII

JÄMFÖRELSETABELL

Förordning (EG) nr 842/2006

Denna förordning

Artikel 1

Artikel 1

Artikel 2

Artikel 2

Artikel 3.1

Artikel 3.2 och 3.3

Artikel 3.2 första stycket

Artikel 4.1, 4.2 och 4.3

Artikel 3.2 andra stycket

Artikel 3.3 andra stycket

Artikel 3.2 tredje stycket

Artikel 3.3

Artikel 5.1

Artikel 3.4

Artikel 4.3

Artikel 3.5

Artikel 4.4

Artikel 3.6

Artikel 6.1 och 6.2

Artikel 3.7

Artikel 4.5

Artikel 4.1

Artikel 8.1

Artikel 4.2

Artikel 8.2

Artikel 4.3

Artikel 8.3

Artikel 4.4

Artikel 5.1

Artikel 10.5 och 10.12

Artikel 5.2 första meningen

Artikel 10.1, 10.2 och 10.6

Artikel 5.2 andra meningen

Artikel 10.10 första stycket

Artikel 5.2 tredje meningen

Artikel 10.10 andra stycket

Artikel 5.3

Artikel 3.4 första stycket och artikel 10.3

Artikel 5.4

Artikel 11.4

Artikel 5.5

Artikel 10.13

Artikel 6.1

Artikel 19.1 och bilaga VII

Artikel 6.2

Artikel 19.7

Artikel 6.3

Artikel 19.8

Artikel 6.4

Artikel 20 och artikel 6.2

Artikel 7.1 första stycket första meningen

Artikel 12.1 första meningen

Artikel 7.1 första stycket andra och tredje meningen

Artikel 12.2, 12.3 och 12.4

Artikel 7.1 andra stycket

Artikel 12.13

Artikel 7.2

Artikel 12.1 första meningen

Artikel 7.3 första meningen

Artikel 12.14

Artikel 7.3 andra meningen

Artikel 12.15

Artikel 8.1

Artikel 13.1

Artikel 8.2

Artikel 13.2

Artikel 9.1

Artikel 11.1

Artikel 9.2

Artikel 9.3

Artikel 10

Artikel 21.2

Artikel 11

Artikel 12

Artikel 24

Artikel 13.1

Artikel 25.1 första stycket

Artikel 13.2

Artikel 25.1 andra stycket

Artikel 14

Artikel 15

Artikel 27

Bilaga I – del 1

Bilaga I

Bilaga I – del 2

Bilaga IV

Bilaga II

Bilaga III


Top