23.9.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 246/5

(1)

Enligt artikel 147.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ska unionen bidra till en hög sysselsättningsnivå genom att uppmuntra samarbete mellan medlemsstaterna samt genom att stödja och, när det är nödvändigt, komplettera deras åtgärder.

(2)

Enligt artikel 153.1 i EUF-fördraget ska unionen stödja och komplettera medlemsstaternas verksamhet när det gäller förbättrade arbetsvillkor, integrering av personer som står utanför arbetsmarknaden och åtgärder mot social utestängning.

(3)

Enligt artikel 3.3 i fördraget om Europeiska unionen ska unionen bland annat bekämpa social utestängning och diskriminering samt främja social rättvisa och socialt skydd, jämställdhet mellan kvinnor och män och solidaritet mellan generationerna.

(4)

I artikel 174 i EUF-fördraget anges det att vissa av unionens regioner har allvarliga och permanenta demografiska nackdelar som kan påverka deras utvecklingsnivå negativt och som måste ägnas särskild uppmärksamhet om unionen ska kunna nå målet om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.

(5)

Enligt artikel 25 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna erkänner och respekterar unionen rätten för äldre att leva ett värdigt och oberoende liv och att delta i det sociala och kulturella livet.

(6)

Åldrandet är utan tvekan en utmaning för hela samhället och alla generationer i Europa, men också en fråga om solidaritet mellan generationerna och familjens roll.

(7)

Den del av unionens befolkning som är i övre femtioårsåldern och äldre kommer att öka mycket snabbare än någonsin tidigare. Denna ökning är mycket positiv eftersom den är en logisk följd av förbättrad hälsa och högre livskvalitet. På grund av denna demografiska förändring står unionen emellertid inför ett antal utmaningar.

(8)

Europeiska rådet har vid en rad möten konstaterat att det krävs åtgärder för att hantera följderna för de europeiska socialsystemen av att befolkningen blir allt äldre. Ett viktigt sätt att reagera på den snabba förändringen i åldersstrukturen är att främja skapandet av en kultur för aktivt åldrande som en livslång process och att se till att den snabbt växande andelen av befolkningen som nu är i övre femtioårsåldern och äldre, som allmänt sett är friskare och mer välutbildad än motsvarande åldersgrupper före dem, har goda utsikter till förvärvsarbete och aktivt deltagande i familje- och samhällslivet, exempelvis genom frivilligarbete, livslångt lärande, kulturyttringar och idrott.

(9)

Aktivt åldrande är enligt Världshälsoorganisationen en process där man skapar de bästa möjligheterna till hälsa, deltagande och trygghet i syfte att förbättra livskvaliteten hos människor som blir äldre. Aktivt åldrande gör att människor kan förverkliga sina möjligheter till fysiskt, socialt och psykiskt välbefinnande under hela livet och delta i samhället, samtidigt som de ges tillräckligt skydd, säkerhet och vård och omsorg när de behöver det. För att främja aktivt åldrande krävs därför en flerdimensionell strategi, självbestämmande över sitt liv och att det ges kontinuerligt stöd över alla generationsgränser.

(10)

Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna (2012) bör bygga på resultaten från Europaåret för bekämpning av fattigdom och social utestängning (2010) och Europaåret för frivilligarbete för främjande av aktivt medborgarskap (2011) och därför bör synergierna mellan dessa år och Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna (2012) (Europaåret) främjas.

(11)

I och med att andelen äldre personer ökar i Europa och att alltfler lider av kroniska sjukdomar blir det allt viktigare att främja sunt åldrande hos alla, och särskilt äldre personer, och stödja deras vitalitet och värdighet genom att bland annat garantera tillgång till lämplig hälso- och sjukvård av hög kvalitet samt långtidsvård och sociala tjänster samt utarbeta initiativ för att förebygga hälsorisker som följer av åldrandet. Friska äldre personer kan vara aktiva längre på arbetsmarknaden och i samhällslivet, vilket både förbättrar deras egen livskvalitet och minskar trycket på systemen för hälso- och sjukvård, social omsorg samt pensioner.

(12)

Kommissionen redogjorde för sin syn på de demografiska utmaningarna i unionen och på möjligheterna att ta itu med dem i meddelandet ”Europas demografiska framtid – en utmaning som öppnar möjligheter” av den 12 oktober 2006, i meddelandet ”Främja solidariteten mellan generationerna” av den 10 maj 2007 och i meddelandet ”Om hanteringen av effekterna av en åldrande befolkning i EU (2009 års rapport om åldrande)” av den 29 april 2009.

(13)

Mångfalden bland de äldre generationerna i Europa kommer att fortsätta att öka. Lika möjligheter och medverkan måste därför främjas aktivt. Aktiva medborgare med olika bakgrunder spelar en viktig roll som brobyggare i samhället och bidrar positivt till integrationen och ekonomin.

(14)

Rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, antog den 22 februari 2007 en resolution om ”Möjligheter och utmaningar för den demografiska förändringen i Europa: De äldres bidrag till ekonomisk och social utveckling”. I resolutionen betonas både behovet av att göra det lättare för äldre personer att aktivt delta i samhället, också i form av frivilligarbete, och de nya ekonomiska möjligheter (den s.k. silverekonomin) som uppstår när efterfrågan på vissa varor och tjänster ökar bland äldre personer; i resolutionen betonas även vikten av en positiv allmän inställning till äldre personer.

(15)

Rådet antog den 8 juni 2009 slutsatser om lika möjligheter för kvinnor och män och om ett aktivt och värdigt åldrande, i vilka det konstaterades att äldre kvinnor och män i hela unionen stöter på allvarliga problem när de försöker leva ett aktivt liv och åldras med värdighet, och rådet föreslog att medlemsstaterna och kommissionen skulle vidta åtgärder bland annat för att främja en politik för aktivt åldrande med beaktande av de olika omständigheterna i medlemsstaterna och de olika problem som kvinnor och män ställs inför.

(16)

Rådet antog den 30 november 2009 slutsatser om friskt och värdigt åldrande, där kommissionen bland annat uppmanades att ”utveckla medvetandegörande aktiviteter för att främja aktivt åldrande, även ett eventuellt europeiskt år för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna 2012”.

(17)

Kommissionen underströk i meddelandet ”Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla” av den 3 mars 2010 hur viktigt det är för social sammanhållning och ökad produktivitet att unionen stöder den äldre befolkningens hälsa och aktivitet. Den 23 november 2010 antog kommissionen, som en del av Europa 2020-strategin, flaggskeppsinitiativet ”En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen: Ett europeiskt bidrag till full sysselsättning”, inom ramen för vilket medlemsstaterna bland annat bör främja politiska åtgärder som stöder ett aktivt åldrande. Den 16 december 2010 antog kommissionen flaggskeppsinitiativet ”Europeisk plattform mot fattigdom och social utestängning: En europeisk ram för social och territoriell sammanhållning”. För att nå dessa mål måste alla såväl på olika nivåer av statsförvaltningen som bland olika icke-statliga aktörer agera. Dessa mål kan få stöd på unionsnivå, genom de åtgärder som vidtas för att sprida information och främja utbytet av bra lösningar under Europaåret. De nationella samordnarna bör se till att nationella verksamheter samordnas och att de ligger i linje med Europaårets mål. Övriga institutioner och berörda parter bör enligt planerna också delta.

(18)

Rådet antog den 7 juni 2010 slutsatser om aktivt åldrande, där kommissionen uppmanades ”att fortsätta förberedelserna inför Europaåret för aktivt åldrande (2012), som kan bli ett tillfälle att lyfta fram fördelarna med aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna och offentliggöra lovande initiativ till stöd för aktivt åldrande på alla nivåer”.

(19)

Europaparlamentet antog den 11 november 2010 en resolution om den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna, i vilken medlemsstaterna uppmanades att göra aktivt åldrande till en av prioriteringarna för de kommande åren. I resolutionen underströks också att Europaåret framför allt bör belysa de äldres bidrag till samhället och bereda möjligheter för att främja solidaritet, samarbete och förståelse mellan generationerna och få yngre och äldre att arbeta tillsammans.

(20)

I sina yttranden betonar också Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén vikten av aktivt åldrande i Europa och framhåller bland annat värdet av hälso- och sjukvård över generationsgränserna.

(21)

I rådets beslut 2010/707/EU av den 21 oktober 2010 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (3) uppmanas medlemsstaterna i riktlinjerna 7 och 8 att höja förvärvsfrekvensen genom en politik som främjar aktivt åldrande. Enligt kommissionen skulle förvärvsfrekvensen bland äldre arbetstagare kunna höjas genom innovativa nya former för organisation av arbetet, och äldre arbetstagares anställbarhet skulle kunna ökas genom kompetensutveckling och livslångt lärande. I riktlinje 10 understryks att de sociala trygghetssystemen, det livslånga lärandet och den aktiva integrationspolitiken bör stärkas, så att människor ges möjligheter i olika skeden av livet, skyddas mot risken för fattigdom och utanförskap och uppmuntras att delta mer aktivt i samhället.

(22)

I meddelandet ”En digital agenda för Europa”, det första flaggskeppsinitiativet som antogs inom ramen för strategin Europa 2020 den 19 maj 2010, betonade kommissionen att informations- och kommunikationstekniska tillämpningar och tjänster kan underlätta äldre personers liv och föreslog bland annat att det gemensamma programmet för IT-stöd i hemmet skulle stärkas. I den digitala agendan för Europa rekommenderas även samordnade åtgärder för att öka den digitala kompetensen hos alla i Europa, även hos äldre personer, som är överrepresenterade bland alla de 150 miljoner medborgare, eller cirka 30 % av det totala antalet medborgare, som aldrig har använt internet. Genom att underlätta tillgången till och erbjuda utbildning i användningen av ny teknik, skulle man ytterligare kunna förbättra möjligheterna för äldre personer.

(23)

Kommissionen har i samband med Europa 2020-strategin föreslagit att det inrättas ett innovationspartnerskap för aktivt och sunt åldrande som ska ingå i flaggskeppsinitiativet ”Innovationsunionen”. Innovationspartnerskapet ska syfta till att göra det möjligt för människor att klara sig på egen hand och vara friska längre samt att fram till 2020 öka det genomsnittliga antalet friska levnadsår med två år.

(24)

Kommissionen genomför för närvarande EU:s handikappstrategi 2010–2020, som mot bakgrund av det ofta förekommande sambandet mellan funktionsnedsättningar och åldrande även omfattar åtgärder av betydelse för äldre personer. Detta gäller särskilt åtgärder som grundas på ett ”design för alla” -tänkande, och som syftar till att förbättra tillgängligheten. Åtgärder för att äldre ska kunna leva ett självständigt liv och vara delaktiga i samhället är också relevanta, inbegripet åtgärder avsedda för äldre personer med funktionshinder som är i behov av mycket stöd, som har komplicerade behov och som är särskilt utsatta och riskerar social utestängning. Unionen och medlemsstaterna har vidare undertecknat Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som bland annat innehåller bestämmelser som är relevanta för äldre personer.

(25)

Den europeiska dagen för solidaritet mellan generationerna firas varje år den 29 april. Denna dag utgör ett bra tillfälle för unionen att varje år förnya sitt löfte om att stärka solidaritet och samarbete mellan generationerna för att främja ett rättvist och hållbart samhälle.

(26)

Genom detta beslut inrättas en finansieringsram som ska utgöra särskild referens för budgetmyndigheten enligt punkt 37 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (4).

(27)

Många av unionens fonder, program och handlingsplaner omfattar också åtgärder som främjar ett aktivt åldrande, bland annat Europeiska socialfonden (5), Europeiska regionala utvecklingsfonden (6), programmet Progress (7), programmet för livslångt lärande (8) och i synnerhet programmet Grundtvig, programmet för hälsa (9), temaområdena informations- och kommunikationsteknik samt samhällsvetenskap och humaniora inom det sjunde ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration (10), handlingsplanen för förbättrade villkor för ”åldrande i informationssamhället”, det gemensamma forsknings- och utvecklingsprogrammet för IT-stöd i boende (11), ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (12) med dess olika pilotprojekt för utveckling av IKT-lösningar för äldre personer, den förberedande åtgärden för social turism inom ramen för Calypso samt handlingsplanen för rörlighet i städer.

(28)

För att många olika slags organisationer ska kunna delta bör mindre evenemang och verksamheter i så stor utsträckning som möjligt främjas under Europaåret.

(29)

Deltagande i relevanta nätverk på unionsnivå under Europaåret bör uppmuntras och stödjas med tillräckliga resurser.

(30)

Eftersom målen för Europaåret inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, på grund av att det behövs informationsutbyte över gränserna och spridning av bra lösningar i hela unionen, och de därför, på grund av åtgärdens omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

a)

Att uppmärksamma allmänheten på värdet av aktivt åldrande och dess olika dimensioner och att sätta det högt upp på de berörda aktörernas politiska agenda på samtliga nivåer för att lyfta fram de viktiga bidrag som äldre människor kan ge samhället och ekonomin, och öka uppskattningen av detta bidrag, att främja aktivt åldrande, solidariteten mellan generationerna och vitalitet hos alla och allas värdighet, och att satsa på att ta till vara potentialen hos äldre, oavsett deras ursprung och att göra det möjligt för dem att klara sig på egen hand.

b)

Att väcka debatt, att utbyta information och att utveckla ett utbyte av information och erfarenheter mellan medlemsstaterna och berörda aktörer på olika nivåer, i syfte att främja åtgärder för aktivt åldrande, att verka för hållbara och säkra pensionssystem i Europa, att erkänna problem, att hitta exempel på god praxis och sprida dessa samt att uppmuntra samarbete och synergieffekter.

c)

Att skapa förutsättningar för åtaganden och konkreta handlingar, så att unionen, medlemsstaterna och berörda parter på alla nivåer, med deltagande från det civila samhället, arbetsmarknadens parter och företag och med särskild tonvikt vid informationsstrategier, kan utforma innovativa lösningar, politiken och långsiktiga strategier, däribland övergripande strategier för hantering av åldersfrågor som rör sysselsättning och arbete, genom särskilda åtgärder, och arbeta för att nå konkreta mål för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna.

d)

Att främja verksamhet som bidrar till att bekämpa åldersdiskriminering, övervinna åldersrelaterade stereotyper och undanröja hinder, särskilt med avseende på anställbarhet.

a)

Konferenser, evenemang och initiativ, med ett aktivt deltagande från alla berörda parter, som anordnas för att väcka debatt, sprida information och uppmuntra till fastställandet av konkreta målsättningar vilka ska bidra till hållbara och varaktiga effekter.

b)

Informations-, PR- och utbildningskampanjer i vilka multimedia används.

c)

Utbyte av information, erfarenheter och bra lösningar, också med hjälp av den öppna samordningsmetoden och kontaktnät som inrättats av aktörer som arbetar med att förverkliga Europaårets mål.

d)

Undersökningar och enkäter såväl på unionsnivå som på nationell och regional nivå, samt spridning av resultaten, varvid fokus bör ligga på de ekonomiska och sociala konsekvenserna av att främja strategier för aktivt åldrande och strategier som tar hänsyn till aktivt åldrande.

a)

Medlemsstater.

b)

Kandidatländer.

c)

Länderna på västra Balkan.

d)

Efta-stater som är parter i EES-avtalet.