BILAGA I

Administrativa dokument för EG-typgodkännande av motorfordon med avseende på system för avfrostning och avimning av vindrutor

DEL 1

Informationsdokument

MALL

Informationsdokument nr … för EG-typgodkännande av motorfordon med avseende på system för avfrostning och avimning av vindrutor.

Följande upplysningar ska lämnas i tre exemplar och ska omfatta en innehållsförteckning. Alla ritningar ska lämnas i lämplig skala med tillräcklig detaljgrad i formatet A4 eller vikt till formatet A4. Eventuella fotografier ska vara tillräckligt detaljerade.

Om de system, komponenter eller separata tekniska enheter som avses i denna bilaga är elektroniskt styrda, ska uppgifter om deras prestanda lämnas.

0.   ALLMÄNT

0.1   Fabrikat (tillverkarens varumärke): …

0.2   Typ: …

0.2.1   Kommersiellt namn eller kommersiella namn (om ett sådant eller sådana finns): …

0.3   Metod för typidentifikation, om fordonet är märkt med sådan (1): …

0.3.1   Märkningens placering: …

0.4   Fordonskategori (2): …

0.5   Tillverkarens namn och adress: …

0.8   Monteringsanläggningens eller monteringsanläggningarnas namn och adress: …

0.9   Namn och adress till tillverkarens representant (om en sådan finns): …

1.   ALLMÄNNA UPPGIFTER OM FORDONETS KONSTRUKTION

1.1   Foton och/eller ritningar av ett representativt fordon: …

1.6   Motorns placering och montering: …

1.8   Styrning: vänster/höger (3)

3.   MOTOR (4)

3.1   Motortillverkare: …

3.1.1   Tillverkarens motorkod (enligt märkning på motorn eller annan identifiering): …

3.2   Förbränningsmotor:

3.2.1   Särskilda upplysningar om motorn

3.2.1.1   Arbetsprincip: ottomotor/kompressionständning (3) Förbränningscykel: fyrtakt/tvåtakt/rotation (3)

3.2.1.2   Antal cylindrar och deras placering: …

3.2.1.3   Slagvolym (5): … cm3

3.2.1.6   Normalt tomgångsvarvtal (6): … min–1

3.2.1.8   Maximal nettoeffekt (7): … kW vid … min–1 (enligt uppgift från tillverkaren)

3.2.2   Bränsle

3.2.2.1   Lätta fordon: diesel/bensin/LPG/naturgas eller biometan/etanol (E85)/biodiesel/vätgas (3)  (8)

3.2.5   Elektriska system

3.2.5.1   Systemspänning: … V, positiv/negativ jord (3)

3.2.5.2   Generator

3.2.5.2.1   Typ: …

3.2.5.2.2   Nominell effekt: … VA

3.2.7   Kylsystem: vätska/luft (3)

3.2.7.1   Nominell inställning för temperaturkontrollmekanismen för motorn: …

3.2.7.2   Vätska

3.2.7.2.1   Slag av vätska: …

3.2.7.2.2   Cirkulationspump(ar): ja/nej (3)

3.2.7.2.3   Egenskaper: … eller

3.2.7.2.3.1   Fabrikat: …

3.2.7.2.3.2   Typ(er): …

3.2.7.2.4   Utväxlingsförhållande(n): …

3.2.7.2.5   Beskrivning av fläkten och dess drivmekanism: …

3.2.7.3   Luft

3.2.7.3.1   Fläkt: ja/nej (3)

3.2.7.3.2   Egenskaper: … eller

3.2.7.3.2.1   Fabrikat: …

3.2.7.3.2.2   Typ(er): …

3.3   Elmotor

3.3.1   Typ (lindning, magnetisering) …

3.3.1.1   Maximal effekt per timme: … kW

3.3.1.2   Driftspänning: … V

3.3.2   Batteri

3.3.2.1   Antal celler: …

3.3.2.2   Vikter: … kg

3.3.2.3   Kapacitet: … Ah (amperetimmar)

3.3.2.4   Placering: …

3.4   Kombinationer av förbrännings- och elmotorer

3.4.1   Elektriskt hybridfordon: ja/nej (3)

3.4.2   Kategori av hybridelfordon: extern uppladdning/icke-extern uppladdning av fordonet (3):

3.4.3   Strömställare för driftsinställning: med/utan (3)

3.4.3.1   Valbara inställningar

3.4.3.1.1   Endast eldrift: ja/nej (3)

3.4.3.1.2   Endast bränsledrift: ja/nej (3)

3.4.3.1.3   Hybridinställningar: ja/nej (3) (om ja, kort beskrivning): …

3.4.4   Beskrivning av anordning för lagring av energi: (batteri, kondensator, svänghjul/generator)

3.4.4.1   Fabrikat: …

3.4.4.2   Typ(er): …

3.4.4.3   Identifikationsnummer: …

3.4.4.4   Slag av elektrokemisk koppling: …

3.4.4.5   Energi: … (för batteri: spänning och laddning Ah i 2 h, för kondensator: J, …)

3.4.4.6   Laddare: i fordonet/extern/utan (3)

3.6   Tillåtna temperaturer enligt tillverkaren

3.6.1   Kylsystem

3.6.1.1   Vätskekylning, högsta temperatur vid motorns utlopp: …K

3.6.1.2   Luftkylning

3.6.1.2.1   Referenspunkt: …

3.6.1.2.2   Högsta temperatur vid referenspunkten: … K

3.6.2   Högsta utloppstemperatur hos laddluftkylare: … K

3.6.3   Högsta avgastemperatur vid den punkt i avgasröret/avgasrören som befinner sig vid avgasgrenrörets eller turboladdarens utloppsfläns(ar): … K

9.   KAROSSERI

9.1   Karosserityp angiven med koderna enligt definitionen i avsnitt C i bilaga II till direktiv 2007/46/EG: …

9.2   Förekommande material samt konstruktion: …

9.3   Dörrar för förare och passagerare, dörrlås och gångjärn

9.3.1   Dörrarnas utformning och antal: …

9.4   Synfält

9.4.1   Uppgifter om de primära referenspunkterna som är tillräckligt detaljerade för att man lätt ska kunna identifiera varje referenspunkt och dess läge i förhållande till övriga punkter och den R-punkt som ska kontrolleras: …

9.4.2   Ritning(ar) eller foto(n) som visar komponenternas placering inom synfältet 180° framåt: …

9.5   Vindruta och övriga rutor

9.5.1   Vindruta

9.5.1.1   Använda material: …

9.5.1.2   Monteringssätt: …

9.5.1.3   Lutningsvinkel: …

9.5.1.4   Typgodkännandenummer: …

9.5.1.5   Tillbehör till vindrutor och i vilket läge de monteras samt en kort beskrivning av eventuella elektriska/elektroniska komponenter: …

9.6   Vindrutetorkare

9.6.1   Detaljerad teknisk beskrivning (inkl. fotografier eller ritningar): …

9.7   Vindrutespolare

9.7.1   Detaljerad teknisk beskrivning (med foton eller ritningar) eller typgodkännandenummer om anordningen är godkänd som separat teknisk enhet: …

9.8   Avfrostning och avimning

9.8.1   Detaljerad teknisk beskrivning (inkl. fotografier eller ritningar): …

9.8.2   Maximal elförbrukning: …kW

9.10   Inredning

9.10.1   Inre säkerhetsanordningar för förare och passagerare

9.10.1.1   Översiktsritning eller foton som visar läget för bifogade tvärsnitt eller projektioner: …

9.10.1.3   Foton, ritningar och/eller sprängskiss av inredningen som visar passagerarutrymmets delar och förekommande material (med undantag av invändiga backspeglar), manöverorganens utformning, tak och soltak, ryggstöd, säten och dessas baksidor: …

9.10.3   Säten

9.10.3.1   Antal sittplats(er) (9): …

9.10.3.1.1   Placering och arrangemang: …

9.10.3.5   Koordinater för eller ritning av R-punkten

9.10.3.5.1   Förarsäte: …

9.10.3.6   Konstruerad bålvinkel

9.10.3.6.1   Förarsäte: …

Förklarande anmärkningar

DEL 2

EG-typgodkännandeintyg

MALL

Format: A4 (210 × 297 mm)

EG-TYPGODKÄNNANDEINTYG

Meddelande om:

— EG-typgodkännande (10) — utökning av EG-typgodkännande (10) — avslag på ansökan om EG-typgodkännande (10) — återkallande av EG-typgodkännande (10)	för en fordonstyp med avseende på system för avfrostning och avimning av vindrutor
enligt förordning (EU) nr 672/2010, senast ändrad genom förordning (EU) nr …/… (10)
Nummer för EG-typgodkännande: …
Skäl till utökning: …

AVSNITT I

0.1   Fabrikat (tillverkarens varumärke): …

0.2   Typ: …

0.2.1   Handelsnamn (om ett sådant eller sådana finns): …

0.3   Identifiering av typ, om sådan finns märkt på fordonet (11): …

0.3.1   Märkningens placering: …

0.4   Fordonskategori (12): …

0.5   Tillverkarens namn och adress: …

0.8   Monteringsanläggningens eller monteringsanläggningarnas namn och adress: …

0.9   Namn och adress till tillverkarens representant (om en sådan finns): …

AVSNITT II

1.   Ytterligare information: se addendum.

2.   Teknisk tjänst som ansvarar för provningarna: …

3.   Provningsrapportens datum: …

4.   Provningsrapportens nummer: …

5.   Kommentarer (om sådana finns): se addendum.

6.   Ort: …

7.   Datum: …

8.   Underskrift: …

Bifogas

:

Tekniskt underlag Provningsrapport

---

(1)  Om typidentifikationsmärkningen innehåller tecken som inte är relevanta för beskrivningen av det fordon, den komponent eller den separata tekniska enhet som omfattas av denna mall för den tekniska dokumentationen, ska dessa tecken ersättas av symbolen ”?” i dokumentationen (t.ex. ABC??123??).

(2)  Klassificerade enligt definitionerna i avsnitt A i bilaga II till direktiv 2007/46/EG.

(3)  Stryk det som inte är tillämpligt.

(4)  Upprepa uppgifterna i fråga om fordon som kan drivas med bensin, diesel e.d. eller i kombination med ett annat bränsle. För icke-konventionella motorer och system ska uppgifter som motsvarar dem som det hänvisas till här lämnas av tillverkaren.

(5)  Detta värde ska beräknas (π = 3,1416) och avrundas till närmaste cm3.

(6)  Ange toleransen.

(7)  Fastställd i enlighet med kraven i rådets direktiv 80/1269/EEG (EGT L 375, 31.12.1980, s. 46).

(8)  Fordon som kan drivas med både bensin och ett gasformigt bränsle, men där bensindriften endast ska användas i nödfall eller vid start, och som har en bensintank som rymmer högst 15 liter bensin, ska vid provningen anses vara fordon som enbart kan drivas med ett gasformigt bränsle.

(9)  Det angivna antalet sittplatser ska vara antalet när fordonet är i rörelse. Ett intervall får anges när inredningen kan byggas om.

(10)  Stryk det som inte är tillämpligt.

(11)  Om typidentifikationsmärkningen innehåller tecken som inte är relevanta för beskrivningen av det fordon, den komponent eller den separata tekniska enhet som omfattas av denna mall för den tekniska dokumentationen, ska dessa tecken ersättas av symbolen ”?” i dokumentationen (t.ex. ABC??123??).

(12)  Enligt definitionen i avsnitt A i bilaga II till direktiv 2007/46/EG.

BILAGA II

Krav för system för avfrostning och avimning av vindrutor

1.   SÄRSKILDA KRAV

1.1   Avfrostning av vindrutan

1.1.1   Varje fordon ska vara försett med ett system för avlägsnande av frost och is från vindrutans yttre glasyta. Vindrutans avfrostningssystem ska vara tillräckligt effektivt för att säkerställa tillräcklig sikt genom vindrutan vid kall väderlek.

1.1.2   Systemets effektivitet ska kontrolleras genom att det avfrostade området på vindrutan fastställs med bestämda mellanrum efter start, efter det att fordonet under en viss tid har förvarats i kylrum.

1.1.3   Kraven i punkterna 1.1.1 och 1.1.2 ska kontrolleras med hjälp av den metod som anges i punkt 2.1 i denna bilaga.

1.1.4   Följande krav ska vara uppfyllda:

1.1.4.1   20 minuter efter provningsperiodens start ska synfält A, som avgränsats enligt tillägg 3 till bilaga II, vara avfrostat till 80 %.

1.1.4.2   25 minuter efter provningsperiodens start ska vindrutans avfrostade område på passagerarsidan vara jämförbart med det som avses i punkt 1.1.4.1 för förarsidan.

1.1.4.3   40 minuter efter provningsperiodens start ska synfält B, som avgränsats enligt tillägg 3 till bilaga II, vara avfrostat till 95 %.

1.2   Avimning av vindrutan

1.2.1   Varje fordon ska vara försett med ett system för avlägsnande av imma från vindrutans inre glasyta.

1.2.2   Avimningssystemet ska vara så effektivt att det kan återställa sikten genom vindrutan om denna skulle vara igenimmad. Systemets effektivitet ska kontrolleras med det förfarande som beskrivs i punkt 2.2 i denna bilaga.

1.2.3   Följande krav ska vara uppfyllda:

1.2.3.1   Synfält A, som avgränsats enligt tillägg 3 till bilaga II, ska vara avimmat till 90 % efter 10 minuter.

1.2.3.2   Synfält B, som avgränsats enligt tillägg 3 till bilaga II, ska vara avimmat till 80 % efter 10 minuter.

2.   PROVNINGSFÖRFARANDE

2.1   Avfrostning av vindrutan

2.1.1   Provningen ska genomföras vid en temperatur på – 8 ± 2 °C eller – 18 ± 3 °C, enligt vad tillverkaren väljer.

2.1.2   Provningen ska utföras i ett kylrum som är tillräckligt stort att rymma hela fordonet och utrustat för att bibehålla en av de temperaturer som anges i punkt 2.1.1 under hela provningen och för att hålla den kalla luften i rörelse. Kylrummet ska hålla en temperatur som är lägre än eller lika med den föreskrivna provningstemperaturen under minst 24 timmar före provningstidens början, under vilken fordonet utsätts för kylan.

2.1.3   Före provningen ska vindrutans inre och yttre ytor noggrant avfettas med denaturerad sprit eller något likvärdigt avfettningsmedel. Efter torkning ska en lösning med minst 3 % och högst 10 % ammoniak anbringas. Ytan ska tillåtas torka igen och ska sedan torkas av med en torr bomullstrasa.

2.1.4   Fordonet ska stängas av och ska hållas i provningstemperaturen minst 10 timmar innan provningarna inleds.

2.1.4.1   Om det är möjligt att kontrollera huruvida fordonsmotorns kylmedel och smörjmedel har stabiliserats vid provningstemperaturen, får denna period avkortas.

2.1.5   Efter den exponering som föreskrivs i punkt 2.1.4 ska ett jämnt lager av is på 0,044 g/cm2 anbringas på vindrutans hela ytteryta med hjälp av ett vattensprutmunstycke med ett arbetstryck på 3,5 ± 0,2 bar.

2.1.5.1   Sprutmunstycket, inställt till ett så utbrett och ymnigt flöde som möjligt, ska riktas vinkelrätt mot ytan på ett avstånd av 200–250 mm från glasytan, och riktas så att det bildas ett jämnt lager is från vindrutans ena sida till den andra.

2.1.5.1.1   En spruta med ett munstycke på 1,7 mm diameter och ett flöde på 0,395 l/min som kan avge ett utbrett mönster med 300 mm diameter på glasytan vid ett avstånd på 200 mm från den ytan får användas för att uppfylla kraven i punkt 2.1.5. Varje annan anordning med hjälp av vilken kraven kan uppfyllas ska tillåtas.

2.1.6   Sedan isen har bildats på vindrutan ska fordonet hållas i kylrummet i en ytterligare period om minst 30 minuter och högst 40 minuter.

2.1.7   Efter det att den period som föreskrivs i punkt 2.1.6 har förflutit ska en eller två observatörer inträda i fordonet, och sedan får fordonets huvudströmbrytare slås på och motorn startas, om nödvändigt med hjälp av externa anordningar. Provningsperioden ska börja så snart som fordonets huvudströmbrytare har slagits på.

2.1.7.1   Om fordonet är försett med en förbränningsmotor får motorns varvtal ställas in enligt tillverkarens rekommendationer för varmkörning vid start i kall väderlek, under provningsperiodens första fem minuter.

2.1.7.2   Under provningsperiodens sista 35 minuter (eller under hela provningsperioden om ingen varmkörning på fem minuter tillämpas) gäller följande krav:

2.1.7.2.1   En eventuell förbränningsmotor ska köras på ett varvtal som inte överskrider 50 % av det varvtal som motsvarar största effekt. Om detta inte är genomförbart på grund av särskilda styrstrategier för motorn, t.ex. för hybridelektriska fordon, ska ett realistiskt värstafallsscenario fastställas. I scenariot ska hänsyn tas till motorvarvtal, periodisk eller total avsaknad av igångsatt förbränningsmotor under normala körningsförhållanden vid en omgivningstemperatur på – 8 °C eller – 18 °C, beroende på vilken temperatur som tillverkaren valt för provningen. Om systemet kan uppfylla avfrostningskraven utan en förbränningsmotor i gång, behöver förbränningsmotorn inte sättas igång alls.

2.1.7.3   Alla batterier ska vara fullt laddade när provningen inleds.

2.1.7.4   Under provningen får spänningen vid avfrostningsanordningens anslutningar inte ligga på mer än 20 % över systemets märkspänning.

2.1.7.5   Temperaturen i provningskammaren ska mätas i höjd med vindrutans mitt, i en punkt som inte nämnvärt påverkas av värme från det fordon som provas.

2.1.7.6   Den horisontella komposanten av kammarens kylluftshastighet, uppmätt omedelbart före provningen, i fordonets mittplan vid en punkt 300 mm framför vindrutans nederkant och på en höjd halvvägs mellan vindrutans nederkant och överkant, ska vara så låg som möjligt och i alla händelser lägre än 8 km/tim.

2.1.7.7   Motorhuv, tak, alla dörrar, fönster och luftintag, om sådana är monterade, utom värme- och ventilationssystemens inlopp och utlopp, ska vara stängda. Ett eller två fönster får öppnas med ett totalt vertikalt avstånd på 25 mm om fordonstillverkaren begär det.

2.1.7.8   Reglagen för fordonets avfrostningssystem ska ställas in enligt fordonstillverkarens rekommendationer för provningstemperaturen.

2.1.7.9   Vindrutetorkarna får användas under provningen, men detta ska ske utan någon annan manuell mellankomst än handhavande av reglage inuti fordonet.

2.1.8   Var femte minut, räknat från provningsperiodens början, ska observatören/erna markera det avfrostade området på vindrutans insida.

2.1.9   När provningen är avslutad ska mönstret av det avfrostade området som markerats på vindrutans insida i enlighet med punkt 2.1.8 registreras och märkas så att synfälten A och B identifieras.

2.2   Avimning av vindrutan

2.2.1   Före provningen ska vindrutans inre yta noggrant avfettas med denaturerad sprit eller något likvärdigt avfettningsmedel. Efter torkning ska en lösning med minst 3 % och högst 10 % ammoniak anbringas. Ytan ska tillåtas torka igen och ska sedan torkas av med en torr bomullstrasa.

2.2.2   Provningen ska genomföras i ett kylrum som är tillräckligt stort för att hela fordonet ska få plats och som kan tillhandahålla och bibehålla en provningstemperatur på – 3 ± 1 °C under hela provningsperioden.

2.2.2.1   Temperaturen i provningskammaren ska mätas i höjd med vindrutans mitt, i en punkt som inte nämnvärt påverkas av värme från det fordon som provas.

2.2.2.2   Den horisontella komposanten av kammarens kylluftshastighet, uppmätt omedelbart före provningen, i fordonets mittplan vid en punkt 300 mm framför vindrutans nederkant och på en höjd halvvägs mellan vindrutans nederkant och överkant, ska vara så låg som möjligt och i alla händelser lägre än 8 km/tim.

2.2.2.3   Motorhuv, tak, alla dörrar, fönster och luftintag, om sådana är monterade, utom värme- och ventilationssystemens inlopp och utlopp, ska vara stängda. Ett eller två fönster får vara öppna från och med avimningsprovningens början med ett totalt vertikalt avstånd på 25 mm om fordonstillverkaren begär det.

2.2.3   Imman ska framställas med hjälp av den ånggenerator som beskrivs i tillägg 4 till bilaga II. Ånggeneratorn ska innehålla tillräckligt mycket vatten för att alstra minst 70 ± 5 g/h ånga för varje sittplats som tillverkaren anger, vid en omgivningstemperatur på – 3 °C.

2.2.4   Vindrutans inneryta ska rengöras i enlighet med punkt 2.2.1 efter det att fordonet har placerats i provningskammaren. Lufttemperaturen ska sänkas och stabiliseras vid – 3 ± 1 °C. Fordonet ska stängas av och ska hållas i provningstemperaturen minst 10 timmar innan provningen inleds. Om det är möjligt att kontrollera huruvida fordonsmotorns kylmedel och smörjmedel har stabiliserats vid provningstemperaturen, får denna period avkortas.

2.2.5   Ånggeneratorn ska placeras med sina utlopp i fordonets längsgående mittplan vid en höjd av 580 ± 80 mm ovanför förarsätets R-punkt eller sätesreferenspunkt. Den ska normalt placeras omedelbart bakom framsätenas ryggstöd med sätena inställda enligt tillverkarens anvisningar och ryggstöden inställda i enlighet med de konstruerade bålvinklarna. Om detta inte är möjligt på grund av fordonets utformning ska ånggeneratorn placeras framför ryggstöden, så nära som möjligt den plats som beskrivs ovan.

2.2.6   Efter det att ånggeneratorn varit i drift i fem minuter inuti fordonet ska en eller två observatörer snabbt inträda i fordonet, varvid dörrarna inte får vara öppna i mer än 8 sekunder sammanlagt, och sätta sig i framsätet/framsätena, samtidigt som ånggeneratorns utsläpp minskas med 70 ± 5 g/h för varje observatör.

2.2.7   En minut efter det att observatören/erna inträtt i fordonet får fordonets huvudströmbrytare slås på och motorn startas, om nödvändigt med hjälp av externa anordningar. Provningsperioden ska börja så snart som fordonets huvudströmbrytare har slagits på.

2.2.7.1   Om fordonet är utrustat med en förbränningsmotor ska den köras på ett varvtal som inte överskrider 50 % av det varvtal som motsvarar största effekt. Om detta inte är genomförbart på grund av särskilda styrstrategier för motorn, t.ex. för hybridelektriska fordon, ska ett realistiskt värstafallsscenario fastställas. I scenariot ska hänsyn tas till motorvarvtal, periodisk eller total avsaknad av igångsatt förbränningsmotor under normala körningsförhållanden vid en omgivningstemperatur på – 1 °C. Om systemet kan uppfylla avimningskraven utan en förbränningsmotor igång, behöver förbränningsmotorn inte sättas igång alls.

2.2.7.2   Reglagen för fordonets avimningssystem ska ställas in enligt fordonstillverkarens rekommendationer för provningstemperaturen.

2.2.7.3   Alla batterier ska vara fullt laddade när provningen inleds.

2.2.7.4   Under provningen får spänningen vid avimningsanordningens anslutningar inte ligga på mer än 20 % över systemets märkspänning.

2.2.8   Vid provningens slut ska avimningsmönstret registreras, antecknas och märkas så att synfälten A och B kan identifieras.