Regionkommittén

Arbetsordning

INNEHÅLL

INLEDNING

ANMÄRKNING

AVDELNING I

KOMMITTÉNS LEDAMÖTER OCH ORGAN

KAPITEL 1

KOMMITTÉNS ORGAN

Artikel 1 – Kommitténs organ

KAPITEL 2

KOMMITTÉNS LEDAMÖTER

Artikel 2 – Ledamöternas och suppleanternas ställning

Artikel 3 – Mandatperiod

Artikel 4 – Immunitet och privilegier

Artikel 5 – Ledamöters och suppleanters deltagande

Artikel 6 – Delegering av rösträtt

Artikel 7 – Nationella delegationer och politiska grupper

Artikel 8 – Nationella delegationer

Artikel 9 – Politiska grupper och grupplösa ledamöter

Artikel 10 – Mellanregionala grupper

AVDELNING II

KOMMITTÉNS ORGANISATION OCH ARBETSSÄTT

KAPITEL 1

KALLELSE TILL DET FÖRSTA SAMMANTRÄDET OCH KOMMITTÉNS KONSTITUERANDE

Artikel 11 – Kallelse till det första sammanträdet

Artikel 12 – Kommitténs konstituerande samt fastställande av mandat

KAPITEL 2

PLENARFÖRSAMLINGEN

Artikel 13 – Plenarförsamlingens uppgifter

Artikel 14 – Sammankallande av plenarförsamlingen

Artikel 15 – Dagordning för plenarsessionen

Artikel 16 – Plenarsessionens öppnande

Artikel 17 – Allmänheten, gäster och gästtalare, aktuella frågor

Artikel 18 – Talartid

Artikel 19 – Talarlista

Artikel 20 – Ordningsfrågor

Artikel 21 – Beslutsmässighet

Artikel 22 – Votering

Artikel 23 – Inlämnande av ändringsförslag

Artikel 24 – Behandling av ändringsförslag

Artikel 25 – Yttranden och rapporter i brådskande frågor

Artikel 26 – Förenklat förfarande

Artikel 27 – Plenarsessionens avslutning

Artikel 28 – Symboler

KAPITEL 3

PRESIDIET OCH ORDFÖRANDEN

Artikel 29 – Presidiets sammansättning

Artikel 30 – Personliga suppleanter i presidiet

Artikel 31 – Valbestämmelser

Artikel 32 – Val av ordförande och förste vice ordförande

Artikel 33 – Val av presidiemedlemmar

Artikel 34 – Val av suppleanter

Artikel 35 – Tilläggsval till vakanta presidieposter

Artikel 36 – Presidiets uppgifter

Artikel 37 – Sammankallande av presidiet, beslutsmässighet och beslutsfattande

Artikel 38 – Ordföranden

Yttranden, rapporter och resolutioner – förfaranden i presidiet

Artikel 39 – Yttranden – rättslig grund

Artikel 40 – Yttranden och rapporter– beslut om utskott

Artikel 41 – Utnämning av huvudföredragande

Artikel 42 – Yttranden och rapporter på eget initiativ

Artikel 43 – Utarbetande av resolutioner

Artikel 44 – Lansering av yttranden, rapporter och resolutioner

KAPITEL 4

UTSKOTTEN

Artikel 45 – Sammansättning och fördelning

Artikel 46 – Ordförande och vice ordförande

Artikel 47 – Utskottens uppgifter

Artikel 48 – Kallelse och dagordning

Artikel 49 – Offentlighet

Artikel 50 – Tidsgränser för utarbetande av yttranden och rapporter

Artikel 51 – Yttrandenas och rapporternas innehåll

Artikel 52 – Uppföljning av kommitténs yttranden

Artikel 53 – Förfarande för att väcka talan om åsidosättande av subsidiaritetsprincipen

Artikel 54 – Underlåtelse att rådfråga kommittén i fall där rådfrågning är obligatorisk

Artikel 55 – Rapport om effekterna av yttranden

Artikel 56 – Föredragande

Artikel 57 – Arbetsgrupper

Artikel 58 – Sakkunniga

Artikel 59 – Beslutsmässighet

Artikel 60 – Votering

Artikel 61 – Ändringsförslag

Artikel 62 – Beslut att inte utarbeta ett yttrande eller en rapport

Artikel 63 – Skriftligt förfarande

Artikel 64 – Ståndpunktsdokument i form av en skrivelse

Artikel 65 – Bestämmelser som är tillämpliga på utskotten

KAPITEL 5

REGIONKOMMITTÉNS ADMINISTRATION

Artikel 66 – Generalsekretariatet

Artikel 67 – Generalsekreteraren

Artikel 68 – Tillsättning av generalsekreteraren

Artikel 69 – Tjänsteföreskrifter för tjänstemän och anställningsvillkor för övriga anställda

Artikel 70 – Stängda dörrar

Artikel 71 – Kommittén för administrativa och finansiella frågor

Artikel 72 – Budget

AVDELNING III

ÖVRIGA BESTÄMMELSER

KAPITEL 1

SAMARBETE MED ANDRA INSTITUTIONER

Artikel 73 – Samarbetsavtal

Artikel 74 – Översändande och offentliggörande av yttranden, rapporter och resolutioner

KAPITEL 2

ÖPPENHET OCH INSYN

Artikel 75 – Allmänhetens tillgång till handlingar

KAPITEL 3

SPRÅKANVÄNDNING

Artikel 76 – Bestämmelser om tolkning

KAPITEL 4

BESTÄMMELSER OM ARBETSORDNINGEN

Artikel 77 – Revidering av arbetsordningen

Artikel 78 – Presidiets anvisningar

Artikel 79 – Arbetsordningens ikraftträdande

*

* *

INLEDNING

Med artikel 306 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt som rättslig grund antog Regionkommittén följande arbetsordning den 3 december 2009.

ANMÄRKNING

De beteckningar på tjänster och funktioner som används i denna arbetsordning ska uppfattas som könsneutrala.

AVDELNING I

KOMMITTÉNS LEDAMÖTER OCH ORGAN

KAPITEL 1

KOMMITTÉNS ORGAN

Artikel 1 – Kommitténs organ

Kommitténs organ ska vara plenarförsamlingen, ordföranden, presidiet och utskotten.

KAPITEL 2

KOMMITTÉNS LEDAMÖTER

Artikel 2 – Ledamöternas och suppleanternas ställning

I enlighet med artikel 300 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska kommitténs ledamöter och deras suppleanter vara företrädare för lokala och regionala organ. De är företrädare för regionala och lokala organ som antingen valts till ett regionalt eller lokalt organ eller är politiskt ansvariga inför en vald församling. Kommitténs ledamöter får inte bindas av några instruktioner. De ska i unionens allmänna intresse fullgöra sina skyldigheter under full oavhängighet.

Artikel 3 – Mandatperiod

1. En ledamots eller suppleants mandatperiod börjar räknas från det datum då rådets utnämning träder i kraft.

2. En ledamots eller suppleants mandat ska upphöra genom avgång, när det mandat som ligger till grund för hans eller hennes utnämning upphör, eller på grund av dödsfall.

3. Varje avgång måste meddelas skriftligen av den avgående ledamoten eller suppleanten till kommitténs ordförande med uppgift om avgångsdatum. Ordföranden ska underrätta rådet, som i sin tur konstaterar att det finns en vakans och genomför ersättningsförfarandet.

4. En ledamot eller suppleant vars mandat upphör till följd av att det mandat som ligger till grund för utnämningen upphör ska omedelbart underrätta kommitténs ordförande om detta i skriftlig form.

5. I de fall som nämns i andra stycket i den här artikeln ska en efterträdare utses av rådet för återstoden av mandatperioden.

Artikel 4 – Immunitet och privilegier

Ledamöternas och de formellt utsedda suppleanternas villkor ska vara i överensstämmelse med det protokollet om Europeiska unionens immunitet och privilegier.

Artikel 5 – Ledamöters och suppleanters deltagande

1. Varje ledamot som är förhindrad att delta i en plenarsession kan låta sig ersättas av en suppleant från sin nationella delegation, även i fråga om enskilda plenarsessionsdagar. Samtliga ledamöter och suppleanter som har ett formellt mandat ska anteckna sig på en närvarolista.

2. Varje ledamot som är förhindrad att delta i ett utskottssammanträde eller en annan sammankomst som godkänts av presidiet kan låta sig ersättas av en annan ledamot eller suppleant från sin nationella delegation, från sin politiska grupp eller sin mellanregionala grupp. Samtliga ledamöter och suppleanter med vederbörligt mandat ska anteckna sig på en närvarolista.

3. Varje ledamot eller suppleant som är uppförd på listan över suppleanter för ordinarie medlemmar i en arbetsgrupp som inrättats enligt artikel 36 eller 57 kan ersätta en ordinarie medlem från sin politiska grupp.

4. En suppleant eller en ledamot som ersätter en annan ledamot får inte ersätta mer än en ordinarie ledamot. Han eller hon har samma befogenheter som en ordinarie ledamot på det aktuella mötet. Överlåtelse av rösträtt ska anmälas till generalsekretariatet i enlighet med gällande anvisningar om detta, och denna anmälan ska vara sekretariatet till handa senast dagen före sammanträdet.

5. I samband med en plenarsession utgår kostnadsersättning till antingen ledamoten eller suppleanten. Presidiet fastställer detaljbestämmelser i tillämpningsföreskrifterna för reskostnads- och traktamentsersättningar.

6. En suppleant som utsetts till föredragande får närvara vid den plenarsession där det utkast till yttrande eller rapport som han eller hon ansvarar för är upptaget på dagordningen, för att presentera utkastet för plenarförsamlingen. Detta gäller även om den ledamot som ersätts också är närvarande. Ledamoten kan överlåta sin rösträtt till suppleanten under behandlingen av detta utkast till yttrande eller rapport. Generalsekreteraren måste informeras skriftligen om rösträttsöverlåtelsen före det aktuella sammanträdet.

7. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 23.1 upphör överlåtelsen av rösträtten att gälla när den ledamot som överlåtit sin rösträtt inte längre är medlem av kommittén.

Artikel 6 – Delegering av rösträtt

Rösträtten får inte delegeras på andra grunder än enligt föreskrifterna i artiklarna 5 och 30.

Artikel 7 – Nationella delegationer och politiska grupper

De nationella delegationerna och de politiska grupperna bör bidra till kommitténs verksamhet på ett balanserat sätt.

Artikel 8 – Nationella delegationer

1. Ledamöterna och suppleanterna från en medlemsstat bildar en nationell delegation. Varje nationell delegation beslutar själv om sin interna organisation och väljer en ordförande. Kommitténs ordförande ska officiellt informeras om namnet på delegationens ordförande.

2. Generalsekreteraren ska organisera kommitténs administration så att de nationella delegationerna kan stödjas i arbetet. På så sätt ska varje enskild medlem kunna få information och stöd på sitt eget officiella språk. Denna administrativa kapacitet ska samlas inom en särskild enhet som bemannas av tjänstemän eller övriga anställda vid Regionkommittén, och ska ge de nationella delegationerna möjlighet att utnyttja Regionkommitténs resurser i skälig utsträckning. Generalsekreteraren ska framför allt avsätta resurser till nationella delegationers förberedande sammanträden omedelbart före eller under plenarsessionerna.

3. De nationella delegationerna kan även få stöd av nationella samordnare, som inte är anställda vid generalsekretariatet. Samordnarna ska medverka till att underlätta ledamöternas verksamhet inom kommittén.

4. De nationella samordnarna ska även ges adekvat stöd av generalsekreteraren, exempelvis möjlighet att i lämplig utsträckning utnyttja kommitténs infrastruktur.

Artikel 9 – Politiska grupper och grupplösa ledamöter

1. Ledamöterna och suppleanterna kan bilda grupper som återspeglar deras politiska tillhörighet. Bestämmelser för medlemskapet fastställs i de politiska gruppernas arbetsordningar.

2. För att bilda en politisk grupp krävs det minst 18 ledamöter/suppleanter som tillsammans representerar minst en femtedel av medlemsstaterna. Minst hälften av gruppmedlemmarna måste vara ordinarie ledamöter. En ledamot eller suppleant får inte tillhöra mer än en politisk grupp. En politisk grupp upplöses om antalet medlemmar understiger det antal som krävs för att en grupp ska kunna bildas.

3. Regionkommitténs ordförande ska meddelas när en politisk grupp bildas eller upplöses, samt när andra förändringar inträffar. I ett meddelande om att en grupp har bildats ska gruppens namn, dess medlemmar och dess presidium anges.

4. Varje politisk grupp ska biträdas av ett sekretariat, vars medarbetare är anställda vid generalsekretariatet. När det gäller dessa medarbetare kan grupperna lägga fram förslag för tillsättningsmyndigheten beträffande urval, anställning, befordran och kontraktsförlängning. Tillsättningsmyndigheten fattar beslut efter samråd med den berörda gruppens ordförande.

5. Regionkommitténs generalsekreterare ska ge de politiska grupperna och deras organ tillräckliga resurser för sammanträden, gruppernas verksamhet, publikationer samt gruppsekretariatens verksamhet. Resurserna till varje grupp ska öronmärkas i budgeten. De politiska grupperna och deras sekretariat kan utnyttja Regionkommitténs administrativa och tekniska resurser i skälig utsträckning.

6. Grupperna och deras presidier kan sammanträda omedelbart före eller under plenarsessionerna. Två gånger om året kan grupperna hålla extra sammanträden. För deltagande i dessa sammanträden har en suppleant bara rätt till reskostnads- och traktamentsersättning om han eller hon ersätter en ledamot ur den egna politiska gruppen.

7. Grupplösa ledamöter ska ges administrativt stöd. Presidiet fastställer detaljbestämmelser för detta på förslag av generalsekreteraren.

Artikel 10 – Mellanregionala grupper

Ledamöter och suppleanter kan bilda mellanregionala grupper. När en grupp bildas ska kommitténs ordförande informeras. En mellanregional grupp inrättas reglementsenligt efter beslut av presidiet.

*

* *

AVDELNING II

KOMMITTÉNS ORGANISATION OCH ARBETSSÄTT

KAPITEL 1

KALLELSE TILL DET FÖRSTA SAMMANTRÄDET OCH KOMMITTÉNS KONSTITUERANDE

Artikel 11 – Kallelse till det första sammanträdet

Kommitténs första sammanträde i början av varje ny mandatperiod vart femte år ska sammankallas av den avgående ordföranden eller i hans eller hennes frånvaro i första hand av den avgående förste vice ordföranden, i andra hand av den äldste avgående vice ordföranden eller i tredje hand av kommitténs äldste ledamot. Sammanträdet ska äga rum inom högst en månad efter det att rådet utnämnt ledamöterna.

Den ledamot som i enlighet med första stycket i denna artikel interimistiskt utövar ordförandeskapet företräder också kommittén under denna period och leder det första sammanträdet i egenskap av interimsordförande.

Han eller hon biträds av de fyra yngsta närvarande ledamöterna och kommitténs generalsekreterare. Tillsammans utgör dessa interimspresidiet.

Artikel 12 – Kommitténs konstituerande samt fastställande av mandat

1. Under detta första sammanträde ska interimsordföranden informera kommittén om meddelandet från rådet om utnämning av ledamöter och redogöra för utövningen av sin funktion som företrädare för kommittén. Interimsordföranden kan på begäran kontrollera ledamöternas utnämning och mandat innan en ny fyraårig mandatperiod förklaras inledd.

2. Interimspresidiet ska sitta kvar till dess att resultaten av valen av presidiemedlemmar tillkännagivits.

KAPITEL 2

PLENARFÖRSAMLINGEN

Artikel 13 – Plenarförsamlingens uppgifter

Kommittén sammanträder i plenarförsamlingen, som framför allt har följande huvuduppgifter:

a) Antagande av yttranden, rapporter och resolutioner.

b) Antagande av kommitténs preliminära beräkning av inkomster och utgifter.

c) Antagande av kommitténs politiska program i början av varje ny mandatperiod.

d) Val av ordförande, förste vice ordförande och övriga presidiemedlemmar.

e) Inrättande av utskott.

f) Antagande och översyn av kommitténs arbetsordning.

g) Beslut att väcka talan vid Europeiska unionens domstol, som – efter fastställande av beslutsmässighet i enlighet med artikel 21.1 första meningen – fattats med en majoritet av de avgivna rösterna på förslag av antingen kommitténs ordförande eller av det berörda utskottet i enlighet med artiklarna 53 och 54. När ett sådant beslut fattas ska ordföranden väcka talan på kommitténs vägnar.

Artikel 14 – Sammankallande av plenarförsamlingen

1. Kommitténs ordförande sammankallar plenarförsamlingen minst en gång per kvartal. Tidsschemat för plenarsessionerna ska fastställas av presidiet under det tredje kvartalet föregående år. En plenarsession kan omfatta en eller flera sammanträdesdagar.

2. Om minst en fjärdedel av ledamöterna skriftligen begär det måste ordföranden sammankalla en extra plenarsession som ska äga rum tidigast en vecka och senast en månad efter ledamöternas begäran. Denna begäran ska ange vilken fråga som ska diskuteras vid den extra plenarsessionen. Inga andra frågor får behandlas under denna session.

Artikel 15 – Dagordning för plenarsessionen

1. Presidiet ska förbereda ett preliminärt förslag till dagordning, som innehåller en preliminär förteckning över de utkast till yttranden, rapporter eller resolutioner som ska behandlas under den plenarsession som följer på den närmast kommande plenarsessionen samt alla övriga dokument om vilka beslut ska fattas (beslutsdokument).

2. Ordföranden ska senast 20 arbetsdagar före plenarsessionens öppnande skicka förslaget till dagordning till ledamöterna och suppleanterna med e-post tillsammans med de beslutsdokument som nämns i detta. Ledamöterna och suppleanterna ska via e-post få tillgång till sammanträdesdokumenten på sina respektive officiella språk. Dokumenten ska samtidigt göras tillgängliga i elektronisk form.

3. Utkasten till yttranden, rapporter och resolutioner ska i princip sättas upp på dagordningen i den ordningsföljd i vilken de antagits av utskotten eller lagts fram i enlighet med arbetsordningen; hänsyn ska också tas till dagordningspunkternas innehållsmässiga samband.

4. Om tidsgränsen under punkt 2 inte kan hållas kan ordföranden i särskilda, motiverade undantagsfall ta upp ett beslutsdokument på förslaget till dagordning, under förutsättning att ledamöterna och suppleanterna har fått de berörda dokumenten på sina respektive officiella språk senast en vecka före plenarsessionens öppnande. Motiveringen till att detta förfarande tillämpas ska anges av ordföranden på beslutsdokumentets försättsblad.

5. Skriftliga ändringsförslag till förslaget till dagordning måste vara generalsekreteraren till handa senast tre arbetsdagar före plenarsessionens öppnande.

6. Vid det presidiesammanträde som omedelbart föregår plenarsessionens öppnande fastställer presidiet det slutgiltiga förslaget till dagordning. Under detta sammanträde kan presidiet med stöd av två tredjedelar av de avgivna rösterna föra upp sådana brådskande eller aktuella ärenden på dagordningen som inte kan skjutas upp till nästa plenarsession.

7. På förslag från ordföranden, en politisk grupp eller 32 ledamöter kan presidiet eller plenarförsamlingen besluta att

- uppskjuta behandlingen av ett dokument till en senare plenarsession eller

- skicka tillbaka dokumentet till utskottet för ytterligare behandling.

Denna bestämmelse tillämpas inte om den tidsgräns som fastställts av rådet, kommissionen eller Europaparlamentet inte gör det möjligt att uppskjuta antagandet av det dokument som beslutet gäller.

Det dokument för vilket beslutet uppskjutits till en senare plenarsession ska åtföljas av alla giltiga ändringsförslag till dokumentet.

När dokumentet skickas tillbaka till det berörda utskottet, faller alla ändringsförslag till dokumentet och föredraganden gör en bedömning av i vilken mån deras innehåll

- kräver att föredraganden först gör en översyn av texten, med hänsyn till den gällande tidsfristen och/eller

- kan ge föredraganden anledning att lämna in ändringsförslag enligt förfarandet för utskottsändringsförslag.

Dokumentet förs upp för beslut på utskottets dagordning.

Artikel 16 – Plenarsessionens öppnande

Ordföranden förklarar plenarsessionen öppnad och lägger fram förslaget till dagordning för beslut.

Artikel 17 – Allmänheten, gäster och gästtalare, aktuella frågor

1. Plenarförsamlingens sammanträden ska vara offentliga om inte plenarförsamlingen har beslutat annorlunda med avseende på hela sessionen eller en viss punkt på dagordningen.

2. Företrädare för Europaparlamentet, rådet och kommissionen kan delta i plenarsessionerna, och de kan bli ombedda att yttra sig under dessa.

3. Ordföranden får på eget initiativ eller på presidiets anmodan bjuda in utomstående personer för att hålla ett anförande inför plenarförsamlingen. I anslutning till detta kan en allmän debatt hållas, varvid de allmänna bestämmelserna om talartid ska tillämpas.

4. Enligt artikel 15.1 och 15.6 kan presidiet föreslå att plenarförsamlingen ska hålla en allmän debatt om aktuella, politiska frågor med regional och lokal anknytning ("aktuella frågor"). För debatter om "aktuella frågor" gäller de allmänna bestämmelserna om talartid.

Artikel 18 – Talartid

1. Plenarförsamlingen ska i början av sessionen, på presidiets förslag, bestämma talartiden för varje punkt på dagordningen. Under sammanträdet är det ordförandens uppgift att på eget initiativ eller på begäran av en ledamot föreslå församlingen att besluta om begränsning av talartiden.

2. I samband med debatter om allmänna eller specifika frågor kan ordföranden, på presidiets förslag, föreslå plenarförsamlingen att fördela anslagen talartid mellan de politiska grupperna och de nationella delegationerna.

3. I allmänhet är talartiden begränsad till en minut när det gäller kommentarer om protokollet, ordningsfrågor samt ändringar i förslaget till dagordning eller i själva dagordningen.

4. Om en talare överskrider sin tid kan ordföranden ta ifrån honom eller henne ordet efter en tillsägelse.

5. En ledamot kan föreslå att debatten ska avslutas, och ordföranden ska genomföra votering om detta förslag.

Artikel 19 – Talarlista

1. Namnen på de ledamöter som begär ordet ska föras upp på talarlistan i den ordning i vilken deras begäran mottogs. Ordföranden tilldelar ledamöter ordet efter listans ordningsföljd. Han eller hon ska så långt det är möjligt säkerställa att talare från olika politiska åsiktsriktningar och olika nationella delegationer växelvis tilldelas ordet.

2. Det ansvariga utskottets föredragande samt politiska gruppers och nationella delegationers företrädare som önskar tala på gruppens eller delegationens vägnar kan på begäran ges företräde framför andra talare.

3. Ingen kan få ordet mer än två gånger i samma fråga utan ordförandens godkännande. Berörda utskotts ordförande och föredragande ska dock på egen begäran tillåtas att tala under en tidslängd som bestäms av ordföranden.

Artikel 20 – Ordningsfrågor

1. En ledamot ska ges ordet när det gäller en ordningsfråga eller när han eller hon vill göra ordföranden uppmärksam på att arbetsordningens bestämmelser inte följs. Frågan måste avse en diskussionspunkt eller dagordningen.

2. En begäran om att ta upp en sådan ordningsfråga ska ha företräde framför alla andra yrkanden om att tilldelas ordet.

3. Ordföranden ska omedelbart fatta beslut angående ordningsfrågor i enlighet med arbetsordningen och ska meddela sitt beslut omedelbart efter det att ordningsfrågan har tagits upp. Det ska inte förrättas omröstning om detta.

Artikel 21 – Beslutsmässighet

1. Plenarförsamlingen är beslutsmässig när en majoritet av ledamöterna är närvarande. Konstaterande av beslutsmässighet kan begäras av en ledamot på villkor att minst femton ledamöter stöder begäran. Förutsatt att ingen begärt att beslutsmässigheten ska kontrolleras är voteringsresultat giltiga oavsett antal närvarande. Ordföranden kan avbryta sammanträdet i högst tio minuter innan beslutsmässighet konstateras. Ledamöter som har begärt att beslutsmässigheten ska kontrolleras men inte längre befinner sig i plenarsalen ska betraktas som närvarande när räkningen genomförs. Om färre än femton ledamöter är närvarande kan ordföranden konstatera att beslutsmässighet inte föreligger.

2. Om det konstateras att beslutsmässighet inte föreligger ska alla punkter som kräver omröstning flyttas till nästa sammanträdesdag, under vilken plenarförsamlingen med giltig verkan kan rösta om de punkter som skjutits upp oavsett antalet närvarande ledamöter.

Artikel 22 – Votering

1. Plenarförsamlingen ska fatta beslut med en majoritet av de avgivna rösterna, om inte annat föreskrivs i denna arbetsordning.

2. För att vara giltig ska en röst vara "för", "emot" eller "nedlagd". När majoriteten beräknas ska hänsyn endast tas till röster "för" och "emot". Vid lika röstetal anses plenarförsamlingen ha förkastat texten eller förslaget.

3. Om resultatet av rösträkningen ifrågasätts kan omvotering genomföras på ordförandens initiativ, eller på begäran av en ledamot på villkor att minst femton ledamöter stöder denna begäran.

4. På förslag av ordföranden, en politisk grupp eller 32 ledamöter kan plenarförsamlingen – under förutsättning att förslaget inkommit innan den slutliga dagordningen antagits – besluta om omröstning med namnupprop vad avser en eller flera punkter på dagordningen, vilket sedan ska anges i protokollet från plenarsessionen. Omröstning med namnupprop gäller inte votering om ändringsförslag, om inte plenarförsamlingen beslutar något annat.

5. På förslag av ordföranden, en politisk grupp eller 32 ledamöter kan beslut fattas om sluten omröstning i fråga om beslutsärenden som rör personer.

6. Ordföranden får när som helst besluta att det elektroniska röstningssystemet ska utnyttjas.

Artikel 23 – Inlämnande av ändringsförslag

1. Endast ledamöter och de suppleanter som har ett formellt mandat får lämna in ändringsförslag som avser beslutsdokument, varvid anvisningarna i fråga om inlämnande ska respekteras. Även ledamöter och suppleanter utan formellt mandat får lämna in ändringsförslag, men endast avseende det dokument de är föredragande för.

Endast ledamöter eller suppleanter med ett formellt mandat har rätt att inlämna ändringsförslag till en plenarsession. Ändringsförslag betraktas som giltiga om de lämnats in enligt gällande bestämmelser av en ledamot eller suppleant innan han eller hon förlorar sitt mandat som ledamot respektive suppleant eller överlåter eller drar tillbaka sin rösträtt.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 26.1 måste ändringsförslag till beslutsunderlag läggas fram av en politisk grupp, eller av minst sex ledamöter eller suppleanter som har ett formellt mandat, och innehålla uppgift om deras namn. Nationella delegationer med färre än sex ledamöter får lägga fram ändringsförslag om dessa lämnas in av lika många ledamöter och suppleanter med formellt mandat som delegationens antal ledamöter, med uppgift om namnen på ledamöterna och suppleanterna.

3. Ändringsförslagen ska vara generalsekreteraren till handa minst nio arbetsdagar innan plenarsessionen inleds. Så snart de föreligger i översättning, men senast fyra arbetsdagar före plenarsessionen, ska de göras tillgängliga i elektronisk form.

Ändringsförslagen ska översättas med prioritet och översändas till föredraganden så att han eller hon kan lämna in sina egna ändringsförslag till generalsekretariatet minst två arbetsdagar innan plenarsessionen inleds. Föredragandens ändringsförslag bör uttryckligen anknyta till ett eller flera av de ändringsförslag som åsyftas i första stycket. Föredragandens ändringsförslag kommer att finnas tillgängliga först när plenarsessionen inleds.

Ordföranden kan förkorta tidsfristen för inlämning av ändringsförslag till tre arbetsdagar när artikel 15.4 tillämpas. Detta gäller inte ändringsförslag till brådskande rådgivningsärenden enligt artikel 15.6.

4. Alla ändringsförslag ska delas ut till ledamöterna före plenarsessionens öppnande.

Artikel 24 – Behandling av ändringsförslag

1. Om ett eller flera ändringsförslag lagts fram avseende ett visst textavsnitt i ett beslutsdokument, kan ordföranden, föredraganden eller de ledamöter som har lagt fram detta eller dessa ändringsförslag undantagsvis lägga fram kompromissförslag om ändringar under debatten. Om möjligt bör texten till kompromissförslag distribueras skriftligen till ordföranden och generalsekretariatet före behandlingen av ärendet i fråga.

2. Votering om ändringsförslag ska ske i samma ordning som hela textens punktnumrering och i följande prioritetsordning:

- Föredragandens ändringsförslag.

- Kompromissförslag om ändringar, såvida inte någon av de ursprungliga förslagsställarna motsätter sig detta.

- Övriga ändringsförslag.

När kompromissförslag om ändringar och föredragandens ändringsförslag har antagits blir de ändringsförslag som låg till grund för dessa ogiltiga.

Ordföranden kan besluta om gemensam votering om flera ändringsförslag om de är likartade till sitt innehåll eller syfte.

3. Föredragandena kan upprätta en lista över de ändringsförslag som lagts fram beträffande deras utkast till yttrande eller rapport och som de föreslår ska antas. Om det föreligger en röstrekommendation från föredraganden, får ordföranden förrätta en gemensam omröstning om de ändringsförslag som berörs av rekommendationen. Varje ledamot får rikta invändningar mot röstrekommendationen och ska då ange vilka ändringsförslag som ska bli föremål för separat omröstning.

4. Behandlingen av ändringsförslag har förtur framför den text som de hänför sig till och ska läggas fram för omröstning innan omröstning om texten sker.

5. Om två eller flera inbördes oförenliga ändringsförslag rör samma ställe i texten ska det ändringsförslag som ligger längst ifrån den ursprungliga texten ha förtur och gå till omröstning först.

Ordföranden ska före omröstningen meddela om antagandet av ett ändringsförslag innebär att ett eller flera andra ändringsförslag blir inaktuella, antingen för att dessa ändringsförslag ömsesidigt utesluter varandra när de berör samma del av texten, eller för att de innebär en motstridighet. Ett ändringsförslag som har blivit inaktuellt ska inte bli föremål för omröstning om inte upphovsmännen ifrågasätter beslutet och plenarförsamlingen godtar en omröstning om ändringsförslaget.

6. Avslutningsvis genomförs votering om den eventuellt omformulerade texten i dess helhet. Ett yttrande som inte får en majoritet av rösterna skickas tillbaka till behörigt utskott eller förfaller.

Artikel 25 – Yttranden och rapporter i brådskande frågor

I brådskande frågor, då man med det normala förfarandet inte kan hålla den tidsgräns som rådet, kommissionen eller Europaparlamentet har fastställt och det ansvariga utskottet antagit sitt utkast till yttrande eller rapport enhälligt, ska ordföranden översända detta till rådet, kommissionen och Europaparlamentet för kännedom. Utkastet till yttrande eller rapport ska på nästa plenarsession läggas fram för plenarförsamlingen för antagande utan ändringsförslag. Alla dokument med anknytning till nämnda yttrande eller rapport måste bekräfta dess brådskande karaktär.

Artikel 26 – Förenklade förfaranden

1. De utkast till yttranden eller rapporter som antagits enhälligt av det ansvariga (eller huvudansvariga) utskottet ska läggas fram för plenarförsamlingen i oförändrad form, om inte minst 32 ledamöter eller suppleanter med formellt mandat eller en politisk grupp lämnat in ett ändringsförslag inom den tidsgräns som anges i artikel 23.3 första meningen. I det sistnämnda fallet ska plenarförsamlingen behandla ändringsförslaget. Yttranden eller rapporter presenteras av föredraganden under plenarsessionen och kan bli föremål för en debatt. De ska skickas till ledamöterna tillsammans med förslaget till dagordning.

2. Om det ansvariga (eller huvudansvariga) utskottet finner att ett rådgivningsärende som det fått i uppdrag att bereda inte bör bli föremål för några kommentarer eller ändringsförslag, kan det föreslå att inga invändningar görs. Förslaget läggs fram för plenarförsamlingen för beslut utan debatt.

Artikel 27 – Plenarsessionens avslutning

Innan plenarsessionen avslutas ska kommitténs ordförande meddela plats och datum för nästa sammanträde, samt de punkter på dess dagordning som redan är kända.

Artikel 28 – Symboler

1. Regionkommittén ska erkänna och ansluta sig till följande symboler för unionen:

a) flaggan, som föreställer en cirkel av tolv gula stjärnor på blå botten,

b) hymnen, som grundas på "Hymn till glädjen" i Ludwig van Beethovens nionde symfoni,

c) mottot "Förenade i mångfalden".

2. Regionkommittén ska högtidlighålla Europadagen den 9 maj.

3. Flaggan ska hissas i alla Regionkommitténs lokaler och vid officiella arrangemang.

4. Hymnen ska spelas när de konstituerande plenarsessionerna öppnas i inledningen till mandatperioder och vid övriga högtidliga plenarsammanträden, särskilt för att välkomna stats- eller regeringschefer eller för att hälsa nya ledamöter välkomna i samband med utvidgningar.

KAPITEL 3

PRESIDIET OCH ORDFÖRANDEN

Artikel 29 – Presidiets sammansättning

Presidiet ska bestå av

a) ordföranden,

b) förste vice ordföranden,

c) en vice ordförande per medlemsstat,

d) ytterligare 27 medlemmar samt

e) de politiska gruppernas ordförande.

Presidieposterna ska fördelas mellan de nationella delegationerna på följande sätt, ordförandeposten, förste vice ordförandeposten och de politiska gruppordförandenas poster oräknade:

– Tre mandat : Tyskland, Spanien, Frankrike, Italien, Polen och Förenade kungariket.

– Två mandat : Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Danmark, Grekland, Irland, Litauen, Ungern, Nederländerna, Österrike, Portugal, Rumänien, Slovakien, Finland och Sverige.

– Ett mandat : Estland, Cypern, Lettland, Luxemburg, Malta och Slovenien.

Artikel 30 – Personliga suppleanter i presidiet

1. Varje nationell delegation ska inom sig utse en ledamot eller en suppleant till personlig suppleant för sina presidiemedlemmar, utom för ordföranden och vice ordföranden.

2. Varje politisk grupp ska inom sig utse en ledamot eller suppleant till personlig suppleant för sin ordförande.

3. En personlig suppleant har rätt att delta i sammanträden, yttranderätt och rösträtt endast när han eller hon företräder den berörda presidiemedlemmen. Överlåtelse av rösträtt måste meddelas skriftligen till generalsekreteraren före det berörda sammanträdet.

Artikel 31 – Valbestämmelser

1. Presidiet väljs av plenarförsamlingen för en period på två och ett halvt år.

2. Valet ska förrättas i analogi med artiklarna 11 och 12 under interimsordförandens ledning. Alla kandidaturer ska ha inkommit skriftligen till generalsekreteraren senast en timme före plenarsessionens öppnande. Omröstningarna kan bara genomföras om minst två tredjedelar av kommittémedlemmarna är närvarande.

Artikel 32 – Val av ordförande och förste vice ordförande

1. De som kandiderar till ordförandeposten och förste vice ordförandeposten kan hålla ett kortare anförande inför plenarförsamlingen. Tillgänglig talartid ska vara jämnt fördelad och bestämmas av interimsordföranden.

2. Val av ordförande och förste vice ordförande ska göras separat. Beslut fattas med majoritet av de avgivna rösterna.

3. Endast röster "för" en föreslagen kandidat och "nedlagda" röster är giltiga. Vid fastställande av majoritet räknas endast rösterna "för" förslaget.

4. Om ingen kandidat får majoritet i den första valomgången, genomförs en andra omgång där den kandidat väljs som fått flest röster. Vid lika röstetal sker avgörande genom lottning.

Artikel 33 – Val av presidiemedlemmar

1. En gemensam kandidatlista kan läggas fram med kandidater från de nationella delegationer som föreslår endast en kandidat till var och en av de platser de har rätt till i presidiet. Denna lista kan antas i en valomgång med en majoritet av de avlagda rösterna.

Om en gemensam kandidatlista inte kan antas, eller om det finns fler kandidater ur en nationell delegation än denna tilldelats poster i presidiet, tillsätts varje post genom separata omröstningar. Reglerna för val av ordförande och förste vice ordförande ska tillämpas, i enlighet med artiklarna 31 och 32.2–4.

2. Inför valet av de politiska gruppernas ordförande till presidiemedlemmar ska en förteckning med deras namn läggas fram för plenarförsamlingen för antagande.

Artikel 34 – Val av personliga suppleanter

I anslutning till valet av kandidat till en presidiepost väljs också vars och ens personliga suppleant.

Artikel 35 – Tilläggsval till vakanta presidieposter

När en presidiemedlem eller hans eller hennes personliga suppleant avgår som kommittémedlem eller från sitt uppdrag som medlem av presidiet ska denna medlem och hans eller hennes suppleant ersättas för återstoden av mandattiden i enlighet med artiklarna 29–34. Tilläggsval till en vakant presidiepost ska genomföras under en plenarsession under ledning av ordföranden eller en ersättare för ordföranden i enlighet med artikel 38.3.

Artikel 36 – Presidiets uppgifter

Presidiet ska ha följande uppgifter:

a) Utarbetande av politiskt program i början av mandatperioden, presentation av detta för plenarförsamlingen samt bevakning av dess genomförande; slutet av mandatperioden ska presidiet avlägga rapport för plenarförsamlingen om genomförandet av det politiska programmet.

b) Organisation och samordning av plenarförsamlingens och utskottens arbeten.

c) Antagande av utskottens årliga arbetsprogram på förslag av dessa.

d) Övergripande ansvar för ekonomiska, organisatoriska och administrativa frågor som berör ledamöter och suppleanter, samt den interna organisationen av kommittén, dess generalsekretariat (bland annat tjänsteförteckningen) och dess organ.

e) Frivilliga uppgifter:

- Inrätta arbetsgrupper med presidie- eller kommittéledamöter för rådgivning i vissa ärenden. Dessa grupper kan ha upp till åtta medlemmar.

- Till sina sammanträden inbjuda andra ledamöter av Regionkommittén på grund av deras kompetens eller mandat, samt utomstående personer.

f) Tillsättning av generalsekreteraren och de tjänstemän och övriga anställda som nämns i artikel 69.

g) Framläggande av en beräkning av inkomster och utgifter för plenarförsamlingen i enlighet med artikel 72.

h) Beviljande av sammanträden på annan ort.

i) Fastställande av bestämmelser om sammansättning och arbetssätt i fråga om arbetsgrupper, de gemensamma kommittéerna med kandidatländerna samt andra politiska organ som kommitténs ledamöter medverkar i.

j) Beslut om att väcka talan vid Europeiska unionens domstol, när plenarförsamlingen inte har kunnat fatta beslut inom tidsfristen, som fattats efter fastställande av beslutsmässighet i enlighet med artikel 37.2 första meningen, med en majoritet av de avlagda rösterna, på förslag av antingen ordföranden eller av det berörda utskottet som agerar i enlighet med artiklarna 53 och 54. När ett sådant beslut har antagits ska ordföranden väcka talan på kommitténs vägnar, och vid nästkommande plenarsession höra plenarförsamlingen om huruvida beslutet om att väcka talan ska fastställas. Om plenarförsamlingen, efter fastställande av beslutsmässighet i enlighet med artikel 21.1 första meningen, uttalar sig med majoritet enligt artikel 13 g mot att väcka talan, ska ordföranden återkalla denna talan.

Artikel 37 – Sammankallande av presidiet, beslutsmässighet och beslutsfattande

1. Presidiet sammankallas av ordföranden, som fastställer mötestidpunkt och dagordning i samråd med förste vice ordföranden. Presidiet ska sammanträda minst en gång per kvartal, eller inom fjorton dagar efter det att skriftlig begäran inkommit från minst en fjärdedel av presidiets medlemmar.

2. Presidiet är beslutsmässigt när minst hälften av dess medlemmar är närvarande. Konstaterande av beslutsmässighet kan begäras av en medlem på villkor att minst sex medlemmar stöder begäran. Förutsatt att ingen har begärt att beslutsmässigheten ska kontrolleras är voteringsresultat giltiga oavsett antal röstande. Om det konstaterats att beslutsmässighet inte föreligger kan presidiet fortsätta sina överläggningar, men voteringar uppskjuts till påföljande sammanträde.

3. Beslut ska fattas med en majoritet av de avgivna rösterna såvida inte annat föreskrivs i denna arbetsordning. Bestämmelserna i artikel 22.2 och 22.5 är tillämpliga.

4. Som en förberedelse för presidiets beslut ger ordföranden generalsekreteraren i uppdrag att utarbeta diskussionsunderlag och beslutsrekommendationer avseende de enskilda punkterna; detta bifogas förslaget till dagordning.

5. Dessa underlag måste skickas till ledamöterna med e-post senast tio dagar före sammanträdet. Ändringsförslag avseende presidiets dokument ska vara generalsekreteraren till handa senast den tredje arbetsdagen innan presidiesammanträdet inleds, varvid erforderliga former för inlämning ska respekteras. Så snart de föreligger i översättning ska de göras tillgängliga i elektronisk form.

6. I undantagsfall kan ordföranden tillämpa ett skriftligt förfarande för att anta beslut som inte gäller personer. Ordföranden ska informera ledamöterna om beslutet och uppmana dem att inom fem arbetsdagar i skriftlig form meddela eventuella invändningar. I avsaknad av invändningar är beslutet antaget.

Artikel 38 – Ordföranden

1. Ordföranden leder kommitténs arbete.

2. Kommittén företräds av sin ordförande. Han eller hon kan delegera denna befogenhet.

3. Vid frånvaro eller förhinder ersätts ordföranden av förste vice ordföranden. Vid dennes frånvaro eller förhinder ersätts ordföranden av en av de övriga vice ordförandena.

Yttranden, rapporter och resolutioner – förfaranden i presidiet

Artikel 39 – Yttranden – rättslig grund

Kommitténs yttranden antas enligt artikel 307 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

a) efter remiss från Europaparlamentet, rådet eller kommissionen i de fall som anges i fördragen och i alla övriga fall, särskilt sådana som rör gränsöverskridande samarbete, där en av dessa institutioner finner det lämpligt,

b) på eget initiativ i de fall då kommittén finner det lämpligt,

c) i de fall då Europeiska ekonomiska och sociala kommittén hörs i enlighet med artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och Regionkommittén anser att särskilda regionala intressen berörs.

Artikel 40 – Yttranden och rapporter – beslut om utskott

1. När framställningar om yttranden har inkommit från rådet, kommissionen eller Europaparlamentet fördelas de på de ansvariga utskotten av ordföranden. Presidiet ska informeras om detta vid nästföljande sammanträde.

2. Om innehållet i ett yttrande eller en rapport hör till mer än ett utskotts kompetensområde, ska ordföranden ge ett av utskotten huvudansvaret och vid behov föreslå att presidiet inrättar en arbetsgrupp med företrädare för de berörda utskotten.

3. Om ett utskott inte instämmer i ett beslut som ordföranden har fattat i enlighet med punkterna 1 och 2 kan det, via sin ordförande, begära ett beslut från presidiet.

Artikel 41 – Utnämning av huvudföredragande

1. Om det berörda utskottet inte skulle hinna utarbeta ett yttrande eller en rapport inom den tidsgräns som angivits av rådet, kommissionen eller Europaparlamentet, kan presidiet föreslå att plenarförsamlingen utser en huvudföredragande som lägger fram sitt utkast till yttrande eller rapport direkt inför plenarförsamlingen.

2. Om en tidsgräns som fastställts av rådet, kommissionen eller Europaparlamentet innebär att kommitténs plenarförsamling inte hinner utnämna en huvudföredragande, får ordföranden utnämna en huvudföredragande. Plenarförsamlingen ska informeras om detta vid nästa sammanträde.

3. I båda fallen ska det berörda utskottet om möjligt sammanträda för att hålla en allmän, orienterande debatt om den fråga som behandlas i yttrandet eller rapporten.

Artikel 42 – Yttranden och rapporter på eget initiativ

1. Framställningar om utarbetande av yttranden på eget initiativ eller av rapporter på eget initiativ kan läggas fram för presidiets beslut av tre presidiemedlemmar, av ett utskott via dess ordförande eller av trettiotvå kommittéledamöter. Sådana framställningar måste åtföljas av en motivering och ska lämnas in till presidiet tillsammans med alla andra underlag enligt artikel 37.4, om möjligt innan det årliga arbetsprogrammet antas.

2. Presidiets beslut avseende framställningar om utarbetande av yttranden på eget initiativ eller av rapporter på eget initiativ ska fattas av en majoritet på tre fjärdedelar av de avgivna rösterna. Yttrandena eller rapporterna ska tilldelas berört utskott i enlighet med artikel 40. Ordföranden ska underrätta plenarförsamlingen om alla presidiebeslut som avser godkännande eller tilldelning av yttranden på eget initiativ eller av rapporter på eget initiativ.

3. Denna artikel ska på motsvarande sätt vara tillämplig på yttranden enligt artikel 39 c.

Artikel 43 – Utarbetande av resolutioner

1. Resolutioner bör endast tas upp på dagordningen om de berör Europeiska unionens verksamhetsområde, gäller frågor som är viktiga för regionala och lokala organ samt behandlar en aktuell fråga.

2. Förslag avseende resolutionsutkast eller framställningar om utarbetande av en resolution kan läggas fram för kommittén av en politisk grupp eller minst 32 ledamöter. Sådana förslag eller framställningar ska inlämnas skriftligen till presidiet med uppgift om namn på de förslagsställande ledamöterna eller den politiska gruppen. De måste vara generalsekreteraren till handa senast tre arbetsdagar före plenarsessionens öppnande.

3. Om presidiet beslutar att kommittén ska behandla ett utkast till resolution eller en begäran om utarbetande av en resolution kan presidiet

a) sätta upp resolutionsutkastet på plenarsessionens preliminära dagordning enligt artikel 15.1,

b) utse ett behörigt utskott som ges en tidsfrist för utarbetandet av utkastet till resolution; det behöriga utskottet utarbetar utkastet till resolution enligt förfarandet för utarbetande av utkast till yttranden eller rapporter, och artikel 51 är då inte tillämplig,

c) ta upp ett utkast till resolution på dagordningen för nästa plenarsession i enlighet med artikel 15.6 andra meningen. Ett sådant utkast behandlas under andra sammanträdesdagen.

4. Resolutionsutkast som kan hänföras till en oförutsebar händelse som inträffat efter det att den tidsfrist som anges i punkt 2 löpt ut (resolutioner av brådskande karaktär), och som är förenliga med bestämmelserna i punkt 1, kan lämnas in när presidiesammanträdet inleds. Om presidiet konstaterar att förslaget berör kommitténs kärnfrågor ska det behandlas enligt punkt 3 c. Varje ledamot får lämna in ändringsförslag beträffande utkast till resolutioner av brådskande karaktär under plenarsessionen.

Artikel 44 – Lansering av yttranden, rapporter och resolutioner

Presidiet ska ansvara för att lansera de yttranden, rapporter och resolutioner som kommittén avger.

KAPITEL 4

UTSKOTTEN

Artikel 45 – Sammansättning och fördelning

1. Plenarförsamlingen ska i början av varje femårig mandatperiod tillsätta utskott som ska förbereda dess arbete. Plenarförsamlingen beslutar efter förslag från presidiet om deras sammansättning och befogenheter.

2. Sammansättningen av ett utskott ska återspegla kommitténs nationella sammansättning.

3. Kommitténs ledamöter ska tillhöra minst ett och högst två utskott. Presidiet kan göra undantag för ledamöter som kommer från de till antalet minsta nationella delegationer som har färre medlemmar än det finns utskott.

Artikel 46 – Ordförande och vice ordförande

1. Under sitt första sammanträde utser varje utskott inom sig en ordförande, en förste vice ordförande och vid behov högst två vice ordförande.

2. Om antalet kandidater svarar mot antalet lediga platser kan valet ske med acklamation. Då detta inte är fallet eller på begäran av en sjättedel av utskottets medlemmar ska valet ske i analogi med föreskrifterna om val av ordförande och förste vice ordförande i artikel 32.2–4.

3. Om ett mandat som ledamot i kommittén upphör eller en medlem i ett utskott avgår från sin post som ordförande eller vice ordförande tillsätts den lediga posten i analogi med denna artikel.

Artikel 47 – Utskottens uppgifter

1. I enlighet med de befogenheter som tilldelats av plenarförsamlingen med stöd av artikel 45 ska utskotten behandla unionens politik. De ska framför allt utarbeta utkast till yttranden, rapporter och resolutioner som läggs fram för plenarförsamlingen för antagande.

2. Utskotten ska utarbeta sitt årliga arbetsprogram i enlighet med Regionkommitténs politiska prioriteringar och därefter lägga fram det för presidiet för antagande.

Artikel 48 – Kallelse och dagordning

1. Datum och dagordning för mötena ska fastställas av varje utskotts ordförande i samråd med förste vice ordföranden.

2. Ett utskott sammankallas av sin ordförande. Kallelsen med bifogad dagordning till ett ordinarie sammanträde ska vara medlemmarna till handa senast fyra veckor före sammanträdet.

3. På skriftlig begäran av minst en fjärdedel av medlemmarna ska ordföranden sammankalla utskottet till ett extra sammanträde, som ska äga rum senast fyra veckor efter denna begäran. Dagordningen för ett extra sammanträde bestäms av de medlemmar som begärt detta. Den ska sändas till medlemmarna tillsammans med kallelsen.

4. Alla utkast till yttranden och andra mötesdokument som kräver översättning och ska göras tillgängliga före sammanträdet måste vara utskottets sekretariat till handa minst fem veckor före sammanträdesdagen. De ska skickas ut till medlemmarna med e-post senast tio arbetsdagar före sammanträdesdagen. Ordföranden kan i undantagsfall ändra dessa tidsgränser.

Artikel 49 – Offentlighet

1. Utskottens sammanträden ska vara offentliga utom i de fall då ett utskott beslutar något annat i fråga om hela sammanträdet eller behandlingen av en viss punkt på dagordningen.

2. Representanter från Europaparlamentet, rådet och kommissionen, samt andra personer kan bjudas in till utskottens sammanträden och för att svara på frågor från deras medlemmar.

Artikel 50 – Tidsgränser för utarbetande av yttranden och rapporter

1. Utskotten ska lägga fram sina utkast till yttranden eller rapporter inom de tidsgränser som anges i den interinstitutionella tidsplanen. De ska behandla sina utkast till yttranden eller till rapporter inom ramen för högst två sammanträden, utöver det första sammanträdet för planering av arbetet.

2. I undantagsfall kan presidiet ge tillstånd till att ett utkast till yttrande eller rapport behandlas under fler sammanträden, eller senarelägga tidsgränsen för att lägga fram detta utkast.

Artikel 51 – Yttrandenas och rapporternas innehåll

1. Kommitténs yttranden eller rapporter ska omfatta kommitténs ståndpunkt och rekommendationer i ärendet samt, i förekommande fall, konkreta förslag till ändringar av grunddokumentet.

2. Kommitténs yttranden ska innehålla en uttrycklig hänvisning till tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

3. Dessa yttranden och rapporter ska i möjligaste mån behandla de konsekvenser som kan förväntas för det administrativa genomförandet och för de regionala och lokala finanserna.

4. Föredraganden ansvarar vid behov för utarbetandet av en motiveringsdel. Denna ska inte bli föremål för votering men måste motsvara formuleringarna i det yttrande som man röstat om.

Artikel 52 – Uppföljning av kommitténs yttranden

1. När kommittén har antagit ett yttrande, ska ansvarigt utskotts ordförande och föredragande med bistånd av generalsekretariatet följa upp hur arbetet fortskrider med det ärende som remitterats till kommittén.

2. När det ansvariga utskottet finner det nödvändigt kan det begära tillstånd från presidiet att få utarbeta ett reviderat utkast till yttrande om samma ämne och i möjligaste mån med samma föredragande, för att kunna beakta och reagera på utvecklingen i det ärende som remitterats till kommittén.

3. Utskottet ska om möjligt sammanträda för att kunna diskutera och anta det reviderade utkastet till yttrande, som sedan vidarebefordras till nästkommande plenarsession.

4. Om behandlingen av det ärende som ligger till grund för rådfrågningen av kommittén har framskridit så långt att utskottet eller presidiet inte hinner uttala sig, ska utskottets ordförande informera kommitténs ordförande i syfte att få tillämpa förfarandet med en huvudföredragande enligt artikel 41.

Artikel 53 – Förfarandet för att väcka talan om åsidosättande av subsidiaritetsprincipen

1. Förfarandet för att väcka talan vid Europeiska unionens domstol om åsidosättande av subsidiaritetsprincipen beträffande en rättsakt som enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt inte får antas utan att kommittén har hörts, kan inledas på förslag från kommitténs ordförande eller det utskott som utsetts att utarbeta utkastet till yttrande i ärendet.

2. Utskottet ska besluta med en majoritet av de avgivna röster, efter att först ha kontrollerat beslutsmässigheten i enlighet med artikel 59.1. Utskottets förslag ska läggas fram för beslut för plenarförsamlingen i enlighet med artikel 13 g eller för presidiet i de fall som åsyftas i artikel 36 j. Utskottet ska motivera förslaget i en detaljerad rapport som vid behov ska innehålla skälen till ärendets brådskande natur om det gäller ett beslut enligt artikel 36 j.

Artikel 54 – Underlåtelse att rådfråga kommittén i fall där rådfrågning är obligatorisk

1. Om Regionkommittén inte har rådfrågats i enlighet med bestämmelserna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt kan kommitténs ordförande eller ett utskott föreslå för plenarförsamlingen i enlighet med artikel 13 g eller för presidiet i enlighet med artikel 13 j att väcka talan vid Europeiska unionens domstol.

2. Utskottet ska besluta med en majoritet av de avgivna röster, efter ha kontrollerat beslutsmässigheten i enlighet med artikel 59.1. Utskottet ska motivera förslaget i en detaljerad rapport som vid behov ska innehålla skälen till ärendets brådskande natur om det gäller ett beslut enligt artikel 36 j.

Artikel 55 – Rapport om effekterna av yttrandena

Generalsekreteraren ska minst en gång per år lägga fram en rapport för plenarförsamlingen om effekterna av kommitténs yttranden på grundval av bl.a. information som alla behöriga utskott lämnar generalsekreteraren för detta ändamål och information som samlas in från de berörda institutionerna.

Artikel 56 – Föredragande

1. Varje utskott ska efter förslag från sin ordförande utse en eller, om det är motiverat, två föredragande för utarbetandet av ett utkast till yttrande eller rapport.

2. Vid utnämningen av föredragande ska varje utskott säkerställa en balanserad fördelning av yttranden och rapporter.

3. I brådskande fall får utskottsordföranden utse en föredragande genom skriftligt förfarande. Ordföranden uppmanar då utskottets medlemmar att inom tre arbetsdagar skriftligen inkomma med eventuella invändningar mot tillsättningen av den föredragande som föreslagits. I händelse av invändningar fattar ordföranden och förste vice ordföranden beslut i samförstånd.

4. Om ordföranden eller en vice ordförande utnämns till föredragande ska han eller hon överlåta funktionen som mötesordförande till en annan vice ordförande eller till den äldste närvarande medlemmen medan hans eller hennes utkast till yttrande eller rapport behandlas.

5. När en föredragande upphör att vara ledamot eller suppleant av kommittén ska en ny föredragande utses inom samma politiska grupp i utskottet, i förekommande fall i enlighet med förfarandet i punkt 3.

Artikel 57 – Arbetsgrupper

1. Utskott får efter godkännande av presidiet tillsätta arbetsgrupper när detta är befogat. Även medlemmar ur andra utskott kan ingå i dessa.

2. En medlem av en arbetsgrupp som är förhindrad att delta i ett sammanträde kan låta sig ersättas av en ledamot eller en suppleant från sin egen politiska grupp som är uppförd på listan över ersättare i den aktuella arbetsgruppen.

3. Varje arbetsgrupp får bland sina medlemmar utse en ordförande och en vice ordförande.

Artikel 58 – Sakkunniga

1. Utskottens medlemmar kan bistås av en sakkunnig.

2. Ett utskott kan kalla in sakkunniga inom ramen för sitt arbete och till stöd för de egna arbetsgrupperna. På ordförandens inbjudan kan dessa sakkunniga delta i utskottets eller en av dess arbetsgruppers sammanträden.

3. Endast föredragandenas sakkunniga och de som bjudits in av utskottet kan få sina kostnader för resa och uppehälle ersatta.

Artikel 59 – Beslutsmässighet

1. Ett utskott är beslutsmässigt när mer än hälften av dess medlemmar är närvarande.

2. Beslutsmässighet kan konstateras på begäran av en medlem på villkor att minst sex medlemmar stöder denna begäran. Förutsatt att ingen begärt att beslutsmässigheten ska kontrolleras är voteringsresultat giltiga oavsett antal närvarande. Om det konstaterats att församlingen inte är beslutför kan utskottet fortsätta att behandla kvarvarande punkter på dagordningen som inte kräver omröstning och till kommande sammanträde skjuta upp de överläggningar och omröstningar som inte kunnat genomföras.

Artikel 60 – Votering

1. Beslut fattas med majoritet av de avgivna rösterna. Bestämmelserna i artikel 22.2 ska tillämpas.

2. Om voteringen om ett yttrande har avbrutits, kan utskottet med en majoritet av de avgivna rösterna besluta att vid voteringen om hela texten åter rösta om de ändringsförslag som redan har behandlats.

Artikel 61 – Ändringsförslag

1. Ändringsförslag måste vara utskottssekretariatet till handa minst sju arbetsdagar före sammanträdesdagen. Denna tidsgräns kan i undantagsfall ändras av ordföranden.

Utskottens ändringsförslag får endast läggas fram av medlemmar av detta utskott eller av andra medlemmar eller suppleanter med vederbörligt mandat enligt bestämmelserna i artikel 5.2. Även ledamöter och suppleanter utan vederbörligt mandat får lämna in ändringsförslag, men då endast avseende det dokument som de är föredragande för.

Ändringsförslag till ett utskottssammanträde får lämnas in endast av detta utskotts medlemmar eller av en annan medlem eller suppleant med vederbörligt mandat som ersättare. Ändringsförslag betraktas som giltiga om de lämnats in enligt gällande bestämmelser av en ledamot eller suppleant innan han eller hon förlorar sitt mandat som ledamot respektive suppleant i kommittén eller innan rösträtten överlåts eller dras tillbaka.

Ändringsförslagen ska översättas med prioritet och översändas till föredraganden så att denne kan lämna in sina egna ändringsförslag till generalsekretariatet minst två arbetsdagar innan sammanträdet inleds. Föredragandens ändringsförslag bör uttryckligen anknyta till ett eller flera av de ändringsförslag som åsyftas i första stycket. Föredragandens ändringsförslag kommer att finnas tillgängliga i elektroniskt format så snart de har översatts och måste senast när sammanträdet inleds distribueras i tryckt form.

Även bestämmelserna i artikel 24.1–5 är tillämpliga.

2. Omröstningen om ändringsförslagen följer styckenumreringen i det aktuella utkastet till yttrande eller rapport. Därefter sker en slutlig omröstning om texten som helhet.

3. När utskottet har antagit utkastet till yttrande eller rapport ska ordföranden överlämna detta till kommitténs ordförande.

Artikel 62 – Beslut att inte utarbeta ett yttrande eller en rapport

Om det ansvariga (eller huvudansvariga) utskottet finner att ett ärende inte berör några regionala eller lokala angelägenheter eller saknar politisk betydelse, får det besluta att inte utarbeta ett yttrande eller en rapport.

Artikel 63 – Skriftligt förfarande

1. Under exceptionella omständigheter kan ordföranden för ett utskott utnyttja ett skriftligt förfarande för att få ett beslut beträffande utskottets arbetssätt antaget.

2. Ordföranden sänder då en skrivelse med förslaget till beslut till medlemmarna med uppmaning att inom tre arbetsdagar skriftligen inkomma med eventuella invändningar.

3. Om inga invändningar inkommit antas beslutet.

Artikel 64 – Ståndpunktsdokument i form av en skrivelse

1. När det gäller rådgivningsärenden där ett yttrande från kommittén anses önskvärt, men där det av prioriteringsskäl och på grund av att relevanta yttranden nyligen redan har antagits inte anses vara nödvändigt med något nytt yttrande, får det berörda utskottet besluta att inte utarbeta något yttrande. I sådana fall kan kommittén skicka sitt svar till EU-institutionen i form av ett brev undertecknat av kommitténs ordförande.

2. Brevet ska förberedas av ordföranden för det ansvariga utskottet i samråd med föredragandena för de tidigare yttrandena i samma ärende.

3. Om tidsfristerna medger det, ska brevet så snart som möjligt läggas fram för diskussion vid ett sammanträde i det berörda utskottet innan det överlämnas till kommitténs ordförande för underskrift.

Artikel 65 – Bestämmelser som är tillämpliga på utskotten

Artiklarna 11, 12.2, 17.1–3 och 20 är tillämpliga på motsvarande sätt.

KAPITEL 5

REGIONKOMMITTÉNS ADMINISTRATION

Artikel 66 – Generalsekretariatet

1. Kommittén ska biträdas av ett generalsekretariat.

2. Generalsekretariatet leds av en generalsekreterare.

3. Efter förslag från generalsekreteraren ska presidiet organisera generalsekretariatet på ett sådant sätt att det kan säkerställa att Regionkommittén och dess organ fungerar på bästa sätt och bistå ledamöterna i utövandet av deras mandat. Generalsekretariatets service till ledamöterna, de nationella delegationerna, de politiska grupperna och de grupplösa ledamöterna fastställs i samband med detta.

4. Generalsekretariatet ska utarbeta protokoll från överläggningarna i Regionkommitténs organ.

Artikel 67 – Generalsekreteraren

1. Generalsekreteraren ska vara ansvarig för genomförandet av de beslut som presidiet eller ordföranden fattar med stöd av denna arbetsordning och av gällande rättsliga bestämmelser. Generalsekreteraren deltar med rådgivande röst vid presidiets sammanträden och för protokoll.

2. I tjänsteutövningen är generalsekreteraren underställd ordföranden, som företräder presidiet.

Artikel 68 – Tillsättning av generalsekreteraren

1. Presidiet tillsätter generalsekreteraren genom beslut med två tredjedels majoritet av de avgivna rösterna och efter fastställande av beslutsmässighet enligt artikel 37.2 första meningen samt med tillämpning av artikel 2 och motsvarande bestämmelser i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna.

2. Generalsekreteraren tillsätts för en femårsperiod. De närmare villkoren i hans eller hennes anställningskontrakt fastställs av presidiet.

Generalsekreterarens mandat får förnyas en gång för en period på högst fem år.

3. De befogenheter som delegerats till den myndighet som är behörig att sluta anställningsavtal enligt anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna ska i fråga om generalsekreteraren utövas av presidiet.

Artikel 69 – Tjänsteföreskrifter för tjänstemän och anställningsvillkor för övriga anställda

1. De befogenheter som tillkommer tillsättningsmyndigheten enligt tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna ska utövas enligt följande:

- I fråga om tjänstemän i graderna 5–12 i tjänstegrupp AD samt i tjänstegrupp AST, av generalsekreteraren.

- I fråga om övriga tjänstemän, av presidiet efter förslag från generalsekreteraren.

2. De befogenheter som tillkommer den myndighet som är behörig att sluta anställningsavtal enligt anställningsvillkoren för övriga anställda ska utövas:

- I fråga om tillfälligt anställda i graderna 5–12 i tjänstegrupp AD samt i tjänstegrupp AST, av generalsekreteraren.

- I fråga om övrig tillfälligt anställd personal, av presidiet efter förslag från generalsekreteraren.

- I fråga om tillfälligt anställd personal i ordförandens eller förste vice ordförandens kansli:

- I fråga om graderna 5–12 i tjänstegrupp AD samt i tjänstegrupp AST, av generalsekreteraren på förslag från ordföranden.

- I fråga om övriga grader i tjänstegrupp AD, av presidiet efter förslag från ordföranden.

Tillfälligt anställda tjänstemän i ordförandens eller förste vice ordförandens kansli tillsätts för perioden fram till slutet av ordförandens eller förste vice ordförandens mandatperiod.

- I fråga om kontraktsanställda, särskilda rådgivare och lokalanställda: av generalsekreteraren i enlighet med anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskapen.

Artikel 70 – Stängda dörrar

Presidiet ska sammanträda inom stängda dörrar när det fattar beslut enligt artiklarna 68 och 69.

Artikel 71 – Kommittén för administrativa och finansiella frågor

1. Presidiet inrättar i enlighet med artikel 36 en rådgivande kommitté för administrativa och finansiella frågor med en presidiemedlem som ordförande.

2. Kommittén för administrativa och finansiella frågor svarar för följande uppgifter:

a) Behandling och antagande av den preliminära beräkning av inkomster och utgifter som läggs fram av generalsekreteraren i enlighet med artikel 72.

b) Utarbetande av utkast till presidiets genomförandebestämmelser och beslut i finansiella, organisatoriska och administrativa frågor, även avseende ledamöter och suppleanter.

3. Ordföranden i kommittén för administrativa och finansiella frågor företräder Regionkommittén gentemot unionens budgetmyndighet.

Artikel 72 – Budget

1. Kommittén för administrativa och finansiella frågor lägger inför presidiet fram den preliminära beräkningen av inkomster och utgifter för följande budgetår. Presidiet lägger fram beräkningen för plenarförsamlingen för beslut.

2. Plenarförsamlingen antar beräkningen av inkomster och utgifter och översänder den till kommissionen, rådet och Europaparlamentet i så god tid att tidsfristerna i budgetförordningen kan hållas.

3. Regionkommitténs ordförande ska efter att ha hört kommittén för administrativa och finansiella frågor genomföra eller låta genomföra budgeten inom ramen för de interna regler som fastställts av presidiet. Ordföranden ska utöva denna funktion i enlighet med budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmänna budget.

*

* *

AVDELNING III

ÖVRIGA BESTÄMMELSER

KAPITEL 1

SAMARBETE MED ANDRA INSTITUTIONER

Artikel 73 – Samarbetsavtal

Inom ramen för kommitténs befogenheter kan presidiet på generalsekreterarens förslag sluta avtal om samverkan med andra organ inom Europeiska unionen.

Artikel 74 – Översändande och offentliggörande av yttranden, rapporter och resolutioner

1. Kommitténs yttranden och rapporter ska, liksom meddelanden om tillämpning av ett förenklat förfarande i enlighet med artikel 26 eller om att inte utarbeta ett yttrande eller en rapport i enlighet med artikel 62, översändas till rådet, kommissionen och Europaparlamentet. De ska liksom resolutioner översändas genom ordförandens försorg.

2. Kommitténs yttranden, rapporter och resolutioner ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

KAPITEL 2

ÖPPENHET OCH INSYN

Artikel 75 – Allmänhetens tillgång till handlingar

1. Varje unionsmedborgare och varje fysisk eller juridisk person som är bosatt eller har sitt stadgeenliga säte i en medlemsstat ska ha rätt till tillgång till kommitténs handlingar i enlighet med fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av de principer, villkor och gränser som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 och i enlighet med de särskilda bestämmelser som fastställs av kommitténs presidium. Om möjligt ska även andra fysiska eller juridiska personer beredas tillgång till kommitténs handlingar på samma sätt.

2. Kommittén ska upprätta ett register över handlingarna. Presidiet utfärdar de interna bestämmelserna om hur tillgång till handlingarna ska arrangeras och fastställer förteckningen över de dokument som ska vara direkt åtkomliga.

KAPITEL 3

SPRÅKANVÄNDNING

Artikel 76 – Bestämmelser om tolkning

I möjligaste mån ska medel ställas till förfogande för att underlätta tillämpningen av följande principer med avseende på språkanvändning vid tolkning:

a) Kommitténs debatter ska vara tillgängliga på de officiella språken, om inte presidiet beslutar något annat.

b) Samtliga ledamöter ska ha rätt att hålla sina anföranden vid plenarsessioner på det officiella språk de önskar. Anföranden på ett av de officiella språken ska simultantolkas till övriga officiella språk och till varje annat språk som presidiet anser nödvändigt.

c) Vid presidie-, utskotts- och arbetsgruppsmöten ska tolkning finnas tillgänglig från och till de språk som används av de ledamöter som bekräftat att de kommer att delta i sammanträdet.

KAPITEL 4

BESTÄMMELSER OM ARBETSORDNINGEN

Artikel 77 – Revidering av arbetsordningen

1. Plenarförsamlingen får med en majoritet av medlemmarna besluta om en fullständig eller partiell översyn av denna arbetsordning.

2. Plenarförsamlingen ska då tillsätta en tillfällig kommitté med uppgift att utarbeta en rapport och ett utkast till ny text som ska ligga till grund för antagandet av nya regler av en majoritet av medlemmarna. De nya bestämmelserna träder i kraft dagen efter det att de har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 78 – Presidiets anvisningar

Presidiet kan fastställa anvisningar för tillämpningen av denna arbetsordning, med beaktande av bestämmelserna i denna.

Artikel 79 – Arbetsordningens ikraftträdande

Denna arbetsordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

--------------------------------------------------