32010D0093

Language
- My EUR-Lex
- Sign in
- Register
- My recent searches (0)

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

EUROPA
EUR-Lex home
Beslut - 2010/93 - EN - EUR-Lex

Document 32010D0093

Help

2010/93/: Kommissionens beslut av den 18 december 2009 om antagande av ett flerårigt gemenskapsprogram för insamling, förvaltning och utnyttjande av uppgifter inom fiskerisektorn för perioden 2011–2013 [delgivet med nr K(2009) 10121]

OJ L 41, 16.2.2010, p. 8–71 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
Special edition in Croatian: Chapter 04 Volume 005 P. 213 - 276

Legal status of the document In force

ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2010/93(1)/oj

Date of document:: 18/12/2009
Date of effect:: 21/12/2009; skall tillämpas anmäln.dag
Date of notification:: 21/12/2009
Date of end of validity:: No end date

Author:: Europeiska kommissionen
Responsible body:: Directorate-General for Maritime Affairs and Fisheries
Form:: Beslut
Addressee:: De tjugosju medlemsstaterna: Belgien, Bulgarien, Republiken Tjeckien, Danmark, Tyskland, Estland, Irland, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien, Cypern, Lettland, Litauen, Luxemburg, Ungern, Malta, Nederländerna, Österrike, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien, Slovakien, Finland, Sverige, Förenade kungariket

Treaty:

Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Legal basis:

32008R0199 - A03P1

Link

Select all documents mentioning this document

Modifies:

Relation	Act	Comment	Subdivision concerned	From	To
Repeal	32008D0949

Instruments cited:

52009DC0040

Link

EUROVOC descriptor:

Subject matter:

Fiskeripolitik

Directory code:

04.10.30.20 Fiske / Gemensamma fiskeripolitiken / Bevarande av resurserna / Andra bevarandeåtgärder

HTML

PDF

Official Journal

16.2.2010

Europeiska unionens officiella tidning

L 41/8

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 18 december 2009

om antagande av ett flerårigt gemenskapsprogram för insamling, förvaltning och utnyttjande av uppgifter inom fiskerisektorn för perioden 2011–2013

[delgivet med nr K(2009) 10121]

(2010/93/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 199/2008 av den 25 februari 2008 om upprättande av en gemenskapsram för insamling, förvaltning och utnyttjande av uppgifter inom fiskerisektorn och till stöd för vetenskapliga utlåtanden rörande den gemensamma fiskeripolitiken (1), särskilt artikel 3.1, och

av följande skäl:

(1)	Enligt artikel 3.2 i förordning (EG) nr 199/2008 ska fleråriga gemenskapsprogram för insamling, förvaltning och utnyttjande av uppgifter inom fiskerisektorn utarbetas för perioder om tre år. Det fleråriga gemenskapsprogrammet för perioden 2011–2013 bör därför inrättas.

(2)

I kommissionens meddelande av den 5 februari 2009 om Europeiska gemenskapens handlingsplan för bevarande och förvaltning av hajar (2) rekommenderas insamling av tillförlitliga och detaljerade artspecifika och biologiska uppgifter om kommersiellt fiske som omfattar fångster av broskfiskar (nedan kallade hajar). Dessutom föreslås övervakning av fångster av hajarter inom fritidsfisket.

(3)

På grundval av det meddelandet rekommenderar vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen att uppgifter om sådant kommersiellt fiske och fritidsfiske tas upp i förteckningen över fiskeverksamhet per region och i förteckningen över biologiska variabler för vilka uppgifter ska samlas in.

(4)	Det fleråriga gemenskapsprogrammet för perioden 2011–2013 bör därför föreskriva insamling, förvaltning och utnyttjande av uppgifter om hajar utöver de uppgifter som redan krävs för programperioden 2009–2010 enligt kommissionens beslut 2008/949/EG (3).

(5)	Av rättssäkerhetsskäl bör beslut 2008/949/EG upphöra att gälla från och med den 1 januari 2011.

(6)	De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för fiske och vattenbruk.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det fleråriga gemenskapsprogrammet för insamling, förvaltning och utnyttjande av uppgifter inom fiskerisektorn för perioden 2011–2013, som avses i artikel 3.1 i förordning (EG) nr 199/2008, fastställs i bilagan.

Artikel 2

Beslut 2008/949/EG ska upphöra att gälla den 1 januari 2011.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 18 december 2009.

På kommissionens vägnar

Joe BORG

Ledamot av kommissionen

(1) EUT L 60, 5.3.2008, s. 1.

(2) KOM(2009) 40 slutlig.

(3) EUT L 346, 23.12.2008, s. 37.

BILAGA

FLERÅRIGT GEMENSKAPSPROGRAM

KAPITEL I

Syfte och definitioner

I detta fleråriga gemenskapsprogram gäller följande definitioner:

a) aktiva fartyg: fartyg som har bedrivit någon fiskeverksamhet (mer än 0 dagar) under ett kalenderår. Fartyg som inte bedrivit någon fiskeverksamhet under ett år anses vara inaktivt.

b) samtidig provtagning: samtidig provtagning på alla arter, eller ett förutbestämt urval av arter, i ett fartygs fångst eller landning.

c) dagar till havs: en kontinuerlig 24-timmarsperiod (eller del därav) under vilken ett fartyg är närvarande i ett område och ute ur hamn.

d) flottsegment: en grupp fartyg inom samma längdklass (LOA) och samma övervägande fiskeutrustning under året, enligt tillägg III. Fartygen kan bedriva olika fiskeverksamheter under referensperioden men de får klassificeras som tillhörande ett enda flottsegment.

e) fiskedagar: en fiskedag hänförs till det område där den längsta fisketiden tillbringades under den berörda dagen till havs. Vad beträffar passiva redskap gäller dock att om fiskeverksamhet inte bedrivs från fartyget under en dag då minst ett (passivt) redskap ligger kvar i vattnet, ska den dagen hänföras till det område där fiskeredskapet sist lades ut under fiskeresan.

f) fiskeresa: alla resor som ett fiskefartyg genomför från en plats på land till en landningsplats, med undantag för icke fiskerelaterade resor (dvs. resor som genomförs av fiskefartyg från en plats på land till en annan plats på land under vilka fartyget inte bedriver fiskeverksamhet och alla redskap ombord är säkert fastsurrade och stuvade så att de inte lätt kan tas i bruk).

g) verksamhetsgren: en grupp fiskeverksamheter som är inriktade på likartade artgrupper och använder likartade redskap under samma period av året och/eller inom samma område samt kännetecknas av ett liknande fiskemönster.

h) fartygsbestånd: samtliga fartyg i registret över gemenskapens fiskeflotta enligt definitionen i kommissionens förordning (EG) nr 26/2004 (1).

i) utvald art: art som är relevant av förvaltningsmässiga skäl och för vilken en efterfrågan inlämnats av ett internationellt vetenskapligt organ eller regionala fiskeriförvaltningsorganisationer.

j) nedsänkningstid: tid räknad från den tidpunkt då varje enskilt redskap läggs ut till och med den tidpunkt då samma redskap tas in.

För följande termer ska definitionerna från Förenta nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation (www.fao.org/fi/glossary/default.asp) samt vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen gälla: anadroma arter, katadroma arter, fångster, bläckfisk, kräftdjur, djuphavsarter, bottenlevande fisk, bottenlevande arter, utnyttjandemönster, benfiskar, sötvattensarter, redskap, landningar, fångst som kastas överbord, stora pelagiska fiskar, blötdjur, annan verksamhet än fiske, pelagiska fiskar, små pelagiska fiskar, målarter.

KAPITEL II

Innehåll och metod

A. GEMENSKAPSPROGRAMMETS INNEHÅLL

Gemenskapsprogrammet ska omfatta följande moduler:

Utvärdering av fiskerisektorn

Programmet för insamling av uppgifter för fiskerisektorn ska innehålla följande avsnitt:

a)	Insamling av ekonomiska variabler

b)	Insamling av biologiska variabler

c)	Insamling av övergripande variabler

d)	Forskningsstudier till havs

Utvärdering av vattenbrukets och beredningsindustrins ekonomiska situation

a)	Insamling av ekonomiska uppgifter för vattenbruket

b)	Insamling av ekonomiska uppgifter för beredningsindustrin

3.	Utvärdering av fiskerisektorns effekter på det marina ekosystemet

4.	Förvaltning och utnyttjande av uppgifter inom ramen för insamlingen av uppgifter

B. PRECISIONSNIVÅER OCH PROVTAGNINGSINTENSITET

Om det är omöjligt att kvantifiera målen för stickprovsprogrammen, vare sig det gäller precisionsnivåer eller urvalsstorlek, ska pilotundersökningar i statistisk mening utföras. Vid pilotundersökningarna ska problemets omfattning bedömas och nyttan av mer detaljerade undersökningar i framtiden utredas liksom kostnadseffektivitetsförhållandet för sådana detaljerade undersökningar.

2.	Om det går att kvantifiera målen kan de fastställas antingen direkt genom urvalsstorlek eller provtagningsfrekvens, eller genom en definition av de precisionsnivåer och konfidensgrader som ska uppnås.

3.	Om hänvisning görs till en urvalsstorlek eller en provtagningsfrekvens i en statistiskt definierad population ska provtagningsmetoden vara minst lika effektiv som obundet slumpmässigt urval. Sådana provtagningsmetoder ska beskrivas i respektive lands nationella program.

När hänvisning görs till precisionsnivå eller konfidensgrad ska följande gälla:

a) Nivå 1: En nivå som gör det möjligt att skatta en parameter antingen med en precision på plus minus 40 % för en konfidensgrad på 95 % eller en variationskoefficient (CV) på 20 % använd som approximation.

b) Nivå 2: En nivå som gör det möjligt att skatta en parameter antingen med en precision på plus minus 25 % för en konfidensgrad på 95 % eller en variationskoefficient (CV) på 12,5 % använd som approximation.

c) Nivå 3: En nivå som gör det möjligt att skatta en parameter antingen med en precision på plus minus 5 % för en konfidensgrad på 95 % eller en variationskoefficient (CV) på 2,5 % använd som approximation.

KAPITEL III

Utvärdering av fiskerisektorn

A. INSAMLING AV EKONOMISKA VARIABLER

1. Variabler

De variabler som ska samlas in anges i tillägg VI. Alla ekonomiska variabler ska samlas in årsvis, förutom de variabler som identifieras som övergripande variabler enligt tillägg VIII och de som identifierats för att mäta fiskeverksamhetens påverkan på de marina ekosystemen enligt tillägg XIII, som ska samlas in på fler uppdelade nivåer. Populationen är samtliga fartyg i gemenskapens fiskeflotta den 1 januari. För aktiva fartyg ska alla ekonomiska variabler samlas in. För varje fartyg, för vilket ekonomiska variabler enligt tillägg VI samlas in, ska motsvarande övergripande variabler enligt tillägg VIII också samlas in.

2)	För inaktiva fartyg ska endast kapitalvärde (tillägg VI), flotta (tillägg VI) och kapacitet (tillägg VIII) samlas in.

3)	Nationella valutor ska omvandlas till euro med hjälp av den årliga genomsnittliga växelkursen som är tillgänglig från Europeiska centralbanken (ECB).

2. Uppdelningsnivåer

1)	Ekonomiska variabler ska redovisas för varje flottsegment (tillägg III) och supra- region (tillägg II). Sex längdklasser (genom mätning av ”största längd” [LOA]) ska anges. Om det behövs kan medlemsstaterna dock dela upp längdklasserna ytterligare.

Dominanskriterier ska användas för att hänföra varje fartyg till ett segment utifrån antalet fiskedagar där varje redskap används. Om ett fiskeredskap används mer än alla andra redskap tillsammans (dvs. om ett fartyg använder det redskapet mer än 50 procent av fisketiden) ska fartyget hänföras till det segmentet. I annat fall ska fartyget hänföras till något av följande flottsegment:

a)	Fartyg som använder polyvalenta aktiva redskap om det endast använder aktiva redskap.

b)	Fartyg som använder polyvalenta passiva redskap om det endast använder passiva redskap.

c)	Fartyg som använder aktiva och passiva redskap.

3)	Om ett fartyg har sin verksamhet i mer än en supraregion enligt tillägg II ska medlemsstaterna i sina nationella program förklara vilken supraregion fartyget har tilldelats.

Om ett flottsegment består av mindre än tio fartyg

a)	kan det vara nödvändigt att använda klusterurval för att utforma provtagningsplanen och för att redovisa ekonomiska variabler,

b)	ska medlemsstaterna redovisa vilka flottsegment som har grupperats på nationell nivå och ska motivera klusterurvalet utifrån statistisk analys,

c)	ska medlemsstaterna i sina årsrapporter redovisa det antal fartyg från vilka stickprov tagits i varje flottsegment oavsett om klusterurval använts för att samla in eller lämna uppgifter,

d)	ska homogena metoder för klusterurval på supraregional nivå fastställas vid regionala samordningsmöten för att få jämförbara ekonomiska variabler.

3. Provtagningsmetod

1)	Medlemsstaterna ska ange vilka metoder de använt för att uppskatta de ekonomiska variablerna, inbegripet kvalitetsaspekterna, i sina nationella program.

2)	Medlemsstaterna ska säkerställa att samtliga ekonomiska variabler överensstämmer och är jämförbara när de härrör från olika källor (t.ex. undersökningar, flottregister, loggböcker, försäljningsrapporter).

4. Precisionsnivåer

1)	Medlemsstaterna ska i sina årliga rapporter lämna information om uppskattningarnas kvalitet (noggrannhet och precision).

B. INSAMLING AV BIOLOGISKA VARIABLER

B1. Yrkesrelaterade variabler

1. Variabler

1)	Provtagning ska genomföras för att per kvartal utvärdera arternas längdfördelning i fångsterna och volymen av fisk som kastas överbord. Uppgifterna ska samlas in per verksamhetsgren enligt nivå 6 i den matris som definieras i tillägg IV (1–5) samt för de bestånd som förtecknas i tillägg VII.

Där så är relevant ska ytterligare biologiska stickprovsprogram genomföras för de osorterade landningarna i syfte att uppskatta

a)	de olika beståndens andel av landningarna när det gäller sill i Skagerrak IIIA-N, Kattegatt IIIa-S respektive östra Nordsjön samt lax i Östersjön,

b)	de olika arternas andel för de artgrupper som bedöms internationellt, t.ex. glasvarar, marulkfiskar samt hajar och rockor.

2. Uppdelningsnivå

För att optimera stickprovsprogrammen kan de verksamhetsgrenar som anges i tillägg IV (1–5) slås samman. När verksamhetsgren slås ihop (vertikal sammanslagning), ska statistiskt underlag föras in över de sammanslagna verksamhetsgrenarnas homogenitet. Sammanslagning av angränsande celler motsvarande flottsegment med fartyg (horisontell sammanslagning) ska underbyggas med statistiskt underlag. Horisontella sammanslagningar ska i första hand göras genom sammanslagningar av angränsande LOA-klasser för fartyg, oberoende av den dominerande fiskemetoden, när det krävs för att urskilja olika fiskemönster. Regionala avtal om sammanslagningar ska eftersträvas i relevanta regionala samordningsmöten och godkännas av vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen.

På nationell nivå kan en verksamhetsgren enligt nivå 6 i matrisen i tillägg IV (1–5) ytterligare delas upp i flera exaktare skikt, dvs. genom urskiljning av olika målarter. Vid en sådan ytterligare skiktindelning ska följande två principer respekteras:

a)	De skikt som fastställts på nationell nivå får inte överlappa de verksamhetsgrenar som definieras i tillägg IV (1–5).

b)	De skikt som fastställts på nationell nivå måste tillsammans innehålla samtliga fiskeresor i verksamhetsgrenen enligt nivå 6.

De rumsliga enheterna för stickprovet av verksamhetsgrenen anges i nivå 3 i tillägg I för samtliga områden med följande undantag:

a)	Östersjön (Ices-områden III b–d), Medelhavet och Svarta havet där fördelningen ska vara nivå 4.

b)	Regionala fiskeriförvaltningsorganisationsenheter, förutsatt att de är baserade på verksamhetsgrenar (om sådana definitioner inte finns ska de regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna genomföra lämpliga sammanslagningar).

4)	För insamling och sammanställning av data får rumsliga enheter för stickprov efter överenskommelse med de berörda regionala samordningsmötena läggas ihop per region enligt artikel 1 i kommissionens förordning (EG) nr 665/2008 (2).

5)	För de parametrar som anges i kapitel III avsnitt B/B1 1.2 ska uppgifter lämnas kvartalsvis och överensstämma med fiskeflottans verksamhetsmatris som anges i tillägg IV (1–5).

3. Strategi för genomförande av stickprov

För landningarna gäller följande:

De medlemsstater på vars territorium den första försäljningen görs ska ansvara för att biologisk provtagning sker enligt reglerna i detta gemenskapsprogram. Vid behov ska medlemsstaterna samarbeta med myndigheter i tredjeland utanför EU för att upprätta biologiska provtagningsprogram för de landningar som görs av fartyg som för tredjelandsflagg.

Av provtagningsmässiga skäl behöver endast de största verksamhetsgrenarna beaktas. För att identifiera de verksamhetsgrenar som ska ingå i provtagningen ska följande rangordningssystem användas för nivå 6 i matrisen i tillägg IV (1–5), på nationell nivå per medlemsstat, med medelvärdena för de två föregående åren som referens. Följande gäller:

—

Verksamhetsgrenarna ska först rangordnas i enlighet med deras andel av det totala antalet kommersiella landningar. Andelarna ska sedan kumuleras, med början hos den största, tills en gränsnivå på 90 procent uppnås. Samtliga verksamhetsgrenar som då tillhör toppskiktet 90 procent ska ingå i provtagningen.

—

Förfarandet ska sedan upprepas i enlighet med de kommersiella landningarnas totala värde och upprepas en tredje gång i enlighet med den totala ansträngningen räknat i dagar till havs. Verksamhetsgrenarna i toppskiktet 90 procent som inte tillhör det tidigare toppskiktet 90 procent ska läggas till urvalet.

—	Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen kan till detta urval lägga de verksamhetsgrenar som inte fångats upp av rangordningssystemet men som är av särskild betydelse förvaltningsmässigt.

c)	Provtagningsenhet ska vara fiskeresan, och det antal fiskeresor som ska ingå i provtagningen ska garantera en god översikt över verksamhetsgrenen.

d)	Precisionsvärden och rangordningssystem anges på samma nivå som stickprovsprogrammen, dvs. på nationell verksamhetsgrensnivå för uppgifter som samlas in via nationella program och på regional verksamhetsgrensnivå för uppgifter som samlas in via regionalt samordnade stickprovsprogram.

Provtagningsintensiteten ska vara proportionell mot verksamhetsgrenens relativa ansträngning och variationerna i dess fångster. Det minsta antalet fiskeresor som ska ingå i provtagningen får aldrig vara mindre än 1 fiskeresa per månad under fiskesäsongen för resor som varar mindre än 2 veckor, annars 1 fiskeresa per kvartal.

När prover ska tas för en fiskeresa, ska provtagning av arterna samtidigt ske på följande sätt:

Varje art inom en region enligt tillägg II ska klassificeras inom en grupp i enlighet med följande regler:

— Grupp 1: Arter som driver den internationella förvaltningsprocessen, bland annat arter enligt EU:s förvaltningsplaner, EU:s återhämtningsplaner, EU:s långsiktiga fleråriga planer eller EU:s handlingsplaner för bevarande och förvaltning som omfattas av rådets förordning (EG) nr 2371/2002 (3).

— Grupp 2: Övriga internationellt reglerade arter och stora icke-internationellt reglerade arter som endast tas som bifångst.

— Grupp 3: Alla andra arter som endast tas som bifångst (fiskar och skaldjur). Förteckningen för arter i grupp 3 ska sammanställas på regional nivå i berört regionalt samordningsmöte och godkännas av vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen.

Artfördelningen i grupp 1 och 2 anges i tillägg VII. Valet av stickprovsprogram ska bero på mångfalden i de arter som ska kontrolleras och de operativa villkoren under vilka provtagningen äger rum. Stickprovstagningen per verksamhetsgren ska ta hänsyn både till provtagningstillfällenas periodicitet och det provtagningsprogram som ska tillämpas. Möjliga stickprovsprogram, som beskrivs i tabellen nedan, omfattar följande:

— Program 1: Fullständig provtagning av samtliga arter.

— Program 2: För varje tidsnivå delas provtagningstillfällena upp i två delar. En del av provtagningstillfällena (x %) omfattar stickprov av alla arter på land, medan den andra delen av provtagningstillfällena (100 – x %) endast omfattar stickprov av arter från grupp 1.

— Program 3: För varje tidsnivå delas provtagningstillfällena upp i två delar. En del av provtagningstillfällena (x %) omfattar stickprov av alla arter i grupp 1 och 2 på land, medan den andra delen av provtagningstillfällena (100 – x %) endast omfattar stickprov av arter från grupp 1. I detta program måste stickprov för arter i grupp 3 ske till havs.

Tabell 1

Sammanfattning av programmen för samtidig provtagning

Stickprovsprogram	Frekvens	Grupp 1	Grupp 2	Grupp 3
Program 1	Varje provtillfälle
Program 2	x % av provtillfällena
	(100 – x) % av provtillfällena
Program 3	x % av provtillfällena			Provtagning till havs
	(100 – x) % av provtillfällena

Provtagningssystemet för varje enskilt prov ska redovisas (tabell 1) tillsammans med information om hur provtagningen genomförts:

Vid provtagning på en art ska antalet individer som mätts uppfylla kvaliteten och exaktheten av resulterande längdfrekvens. Antalet längdklasser inom ett prov kan uppskattas från den ungefärliga längdvariationen inom den/klassen, från detta, ska antalet fisk som mätts ligga mellan 3 x antalet längdklasser och 5 x antalet längdklasser som en första approximering, i frånvaro av statistisk optimering av provtagningsmönstret.

i)	Andra provtagningsförfaranden kan användas om det finns vetenskapliga belägg för att dessa förfaranden kommer att uppnå samma mål som beskrivs i punkt 3.1 g.

j)	Medlemsstaterna ska tillhandahålla en sammanfattning av provtagningsprotokollen till vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen genom de nationella programmen för varje verksamhetsgren som lämnat prover.

För fångst som kastas överbord gäller följande:

Det rangordningssystem som avses i kapitel III avsnitt B/B1 3.1 b ska användas för urvalet av verksamhetsgrenar i syfte att uppskatta den fångst som kastas överbord. I alla fall där fångsten som kastas överbord för en viss verksamhetsgren uppskattas till över 10 % av den sammanlagda fångstmängden och denna verksamhetsgren inte tas upp i rangordningssystemet, ska stickprov tas för den verksamhetsgrenen.

b)	Stickprovsenheten ska vara fiskeresan, och antalet fiskeresor för vilka stickprov tas ska garantera god täckning av verksamhetsgrenen.

c)	Precisionsvärden och rangordningssystemet bestäms på samma nivå som provtagningsprogrammen, dvs. på nationell verksamhetsgrensnivå för uppgifter som samlas in genom nationella program och på regional verksamhetsgrensnivå för uppgifter som samlas in genom regionalt samordnade stickprovsprogram.

d)	Provtagningsintensiteten ska vara proportionell mot verksamhetsgrenens relativa ansträngning och variationerna i dess fångster. Det minsta antalet fiskeresor som ska ingå i provtagningen får inte vara mindre än 2 fiskeresor per kvartal.

Fångst som kastas överbord kommer att övervakas för arter i grupperna 1, 2 och 3 enligt kapitel III avsnitt B/B1/3 f, i syfte att uppskatta den genomsnittliga vikten av fångst som kastas överbord per kvartal. Dessutom gäller följande:

—	Fångst som kastas överbord måste uppskattas kvartalsvis med avseende på längdfördelning om de årsvis antingen utgör mer än 10 % av de sammanlagda fångsterna uttryckta i vikt eller mer än 15 % av fångsterna uttryckt i antal för arter i grupp 1 och 2.

—	Om fångst kastas överbord i artlängdkategorier som inte förekommer i landningarna ska åldersbestämning ske i enlighet med reglerna i tillägg VII.

f)	Där så är relevant ska pilotundersökningar enligt kapitel II B 1 genomföras.

g)	Medlemsstaterna ska tillhandahålla en sammanfattning av provtagningsprotokollen till vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen genom de nationella programmen för varje verksamhetsgren som lämnat prover.

För fritidsfiske gäller följande:

a)	För fritidsfiske efter arter som förtecknas i tillägg IV (1–5) ska medlemsstaterna kvartalsvis utvärdera fångsternas vikt.

b)	Där så är relevant ska pilotundersökningar enligt kapitel II B 1 genomföras för att uppskatta omfattningen av det fritidsfiske som avses i punkt 3.3 a.

4. Precisionsnivåer

För landningarna gäller följande:

a)	Precisionsnivå 2 ska eftersträvas på beståndsnivå både för arter i grupp 1 och 2. Vid behov ska särskilda beståndsbaserade stickprov läggas till om provtagning baserad på verksamhetsgren inte ger tillräcklig precision för längdfördelningen på beståndsnivå.

För fångst som kastas överbord gäller följande:

a)	Uppgifter inom ramen för de kvartalsvisa uppskattningarna av längd- och ålderssammansättning för fångst som kastas överbord av arter i grupp 1 och 2 ska leda till precisionsnivå 1.

b)	Viktuppskattningar för grupperna 1, 2 och 3 ska leda till precisionsnivå 1.

För fritidsfiske gäller följande:

a)	Uppgifter inom ramen för de årsvisa uppskattningarna av fångstvolym ska leda till precisionsnivå 2.

5. Undantag

Om medlemsstaterna inte kan uppnå de precisionsnivåer som anges i kapitel III avsnitt B/B1/4 2 a och b och 3 a och b, eller endast till orimliga kostnader, får kommissionen på grundval av rekommendationer från vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen bevilja dem undantag och sänka precisionsnivån, minska provtagningsfrekvensen eller undanta dem från kravet att genomföra en pilotundersökning, förutsatt att denna begäran är fullständigt dokumenterad och vetenskapligt styrkt.

B2. Beståndsrelaterade variabler

1. Variabler

För bestånd i tillägg VII ska följande variabler samlas in:

a)	Individuell information om ålder.

b)	Individuell information om längd.

c)	Individuell information om vikt.

d)	Individuell information om kön.

e)	Individuell information om mognad.

f)	Individuell information om fruktsamhet.

g)	Detta ska göras med hjälp av det provtagningsprogram som anges i tillägg VII.

2)	Insamlingen av de individuella uppgifter som anges i punkt 1 ska kopplas till motsvarande uppgifter om geografiskt område och tidsrymd.

För vilda laxbestånd i de indexfloder som Ices definierat och som mynnar ut i Östersjön III b–d ska följande variabler samlas in:

a)	Information om förekomsten av smolt.

b)	Information om förekomsten av stirr.

c)	Information om antalet uppvandrande individer.

2. Uppdelningsnivå

1)	Nödvändiga uppdelningsnivåer liksom insamlingsperiodiciteten för samtliga variabler och provtagningsintensiteten för ålder anges i tillägg VII. För provtagningsmetoder och provtagningsintensiteten gäller reglerna som fastställts i kapitel I avsnitt B (precisionsnivåer och provtagningsintensitet).

3. Provtagningsstrategi

1)	När det är möjligt ska kommersiella fångster åldersbestämmas för att uppskatta åldersfördelningen per art och, där så är relevant, tillväxtparametrarna. Om så inte är möjligt ska medlemsstaterna meddela detta i sina nationella program.

2)	Om samarbetet mellan medlemsstaterna ser till att den totala bedömningen av parametrarna i tillägg VII uppnår den precisionsnivå som krävs ska varje enskild medlemsstat se till att dess egna bidrag till de gemensamma datasamlingarna är tillräckliga för att uppnå denna precisionsnivå.

4. Precisionsnivåer

1)	För artbestånd för vilka åldern kan bestämmas ska den genomsnittliga vikten och längden per ålder uppskattas med en precision som motsvarar nivå 3, upp till en ålder där de ackumulerade landningarna för de motsvarande åldrarna utgör minst 90 procent av de nationella landningarna av berört bestånd.

För bestånd för vilka åldern på enskilda fiskar inte kan bestämmas, men för vilka en tillväxtkurva kan uppskattas, ska den genomsnittliga vikten och längden per pseudoålder (t.ex. härledd från tillväxtkurvorna) uppskattas med en precision som motsvarar nivå 2, upp till en ålder där de ackumulerade landningarna för de motsvarande åldrarna utgör minst 90 procent av de nationella landningarna av berört bestånd.

När det gäller mognad, fruktsamhet och kön kan man välja mellan att hänvisa till ålder eller längd, förutsatt att de medlemsstater som måste genomföra den tillhörande biologiska provtagningen har samtyckt till följande:

a)	När det gäller mognad och fruktsamhet, beräknat som andel av vuxen fisk, ska precisionsnivå 3 uppnås inom det ålders- och/eller längdintervall, för vilket gränserna utgörs av 20 och 90 procent mogen fisk.

b)	När det gäller kön, beräknat som andel av honor, ska precisionsnivå 3 uppnås upp till en ålder eller längd där de kumulerade landningarna för motsvarande ålder eller längd utgör minst 90 procent av de nationella landningarna av det beståndet.

5. Undantagsregler

En medlemsstats nationella program behöver inte omfatta en bedömning av beståndsrelaterade variabler av bestånd för vilka det har fastställts TAC och kvoter, om följande villkor är uppfyllda:

a)	Den berörda kvoten motsvarar mindre än 10 procent av gemenskapens andel av TAC eller mindre än 200 ton i genomsnitt under de tre föregående åren.

b)	Summan av alla kvoter för medlemsstater vars tilldelade andel är mindre än 10 procent utgör mindre än 25 procent av gemenskapens andel av TAC.

Om villkoret i punkt 1 a ovan är uppfyllt, men inte villkoret i punkt 1 b, kan de berörda medlemsstaterna upprätta ett samordningsprogram för att uppnå ett för deras gemensamma landningar gemensamt stickprovssystem, eller så kan medlemsstaterna var och en för sig upprätta andra nationella stickprovssystem med samma precision.

3)	Om så är nödvändigt får det nationella programmet ändras till och med den 1 februari varje år för att ta hänsyn till kvotutbyte mellan medlemsstater.

4)	Samma regler enligt punkt 5.1 gäller för bestånd utanför Medelhavet för vilka TAC och kvoter inte har fastställts, på grundval av de genomsnittliga landningarna under de tre föregående åren och med gemenskapens totala landningar av ett bestånd som referens.

5)	För bestånd i Medelhavsområdet, de landningar av en art, uttryckta i vikt, som gjorts av en medlemsstat vid Medelhavet och som utgör mindre än 10 procent av gemenskapens totala landningar från Medelhavsområdet, eller mindre än 200 ton, utom för tonfisk.

C. INSAMLING AV ÖVERGRIPANDE VARIABLER

1. Variabler

1)	Variabler som ska samlas in finns i förteckningen i tillägg VIII. Uppgifterna ska lämnas in enligt de tidsintervall som anges i tillägget.

2)	Vissa dröjsmål kan förekomma mellan information som lämnats in om flottsegment och om fiskeansträngning.

2. Uppdelningsnivå

1)	Uppdelningsnivån anges i tillägg VIII i enlighet med de kriterier som definieras i tillägg V.

2)	Uppdelningsgraden ska motsvara den mest uppdelade nivån som krävs. En gruppering av celler i detta system kan skapas förutsatt att en lämplig statistisk analys påvisar dess lämplighet. Denna typ av sammanslagning måste godkännas vid ett lämpligt regionalt samordningsmöte.

3. Provtagningsstrategi

1)	När det är möjligt ska övergripande uppgifter samlas in så att de är så fullständiga som möjligt. Om så inte är möjligt ska medlemsstaterna ange provtagningsmetoder i sina nationella program.

4. Precisionsnivåer

1)	Medlemsstaterna ska i sina årliga rapporter lämna information om uppskattningarnas kvalitet (noggrannhet och precision).

D. FORSKNINGSSTUDIER TILL HAVS

1)	Alla undersökningar som förtecknas i tillägg IX berättigar till bidrag.

2)	Medlemsstaterna ska i sina nationella program garantera kontinuitet i förhållande till tidigare undersökningsupplägg.

Trots vad som sägs i punkterna 1 och 2 får medlemsstaterna föreslå en anpassning av undersökningsintensiteten eller utformningen av provtagningen, förutsatt att detta inte inverkar negativt på resultatkvaliteten. Kommissionens godkännande av ändringar ska vara beroende av ett godkännande från vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen.

KAPITEL IV

Utvärdering av vattenbrukets och beredningsindustrins ekonomiska situation

A. INSAMLING AV EKONOMISKA UPPGIFTER FÖR VATTENBRUKSSEKTORN

1. Variabler

1)	Alla variabler enligt förteckningen i tillägg X ska samlas in en gång om året för varje segment enligt segmentindelningen i tillägg XI.

2)	Den statistiska enheten ska vara ”företaget” definierat som den lägsta/minsta rättsliga enheten av bokföringsskäl.

3)	Populationen ska referera till företag vars primära verksamhet är definierad enligt Europeiska gemenskapernas statistikkontors definition under kod nr 05.02 i Nace: ”vattenbruk”.

4)	Nationella valutor ska omvandlas till euro med hjälp av den årliga genomsnittliga växelkursen tillgänglig från Europeiska centralbanken (ECB).

2. Uppdelningsnivå

1)	Uppgifter ska delas in i segment utifrån art och metoder för vattenbruk, som anges i tillägg XI. Om det behövs kan medlemsstaterna göra ytterligare segmentindelning för företagets storlek eller andra relevanta kriterier.

2)	Insamling av uppgifter om sötvattensarter är inte obligatorisk. Om sådana uppgifter samlas in ska medlemsstaterna emellertid följa den segmentindelning som anges i tillägg XI.

3. Provtagningsstrategi

1)	Medlemsstaterna ska beskriva de metoder de använder för att uppskatta varje ekonomisk variabel, inbegripet kvalitetsaspekterna, i sina nationella program.

2)	Medlemsstaterna ska säkerställa att samtliga ekonomiska variabler överensstämmer och är jämförbara när de härrör från olika källor (t.ex. frågeformulär, räkenskaper).

4. Precisionsnivåer

1)	Medlemsstaterna ska i sina årliga rapporter lämna information om uppskattningarnas kvalitet (noggrannhet och precision).

B. INSAMLING AV EKONOMISKA UPPGIFTER OM BEREDNINGSINDUSTRIN

1. Variabler

1)	Samtliga variabler för populationen, enligt förteckningen i tillägg XII, ska samlas in en gång om året.

2)	Populationen ska referera till företag vars huvudsakliga verksamhet är definierad enligt Europeiska gemenskapernas statistikkontors definition under kod nr 15.20 i Nace: ”Beredning och hållbarhetsbehandling av fisk och fiskprodukter”.

3)	Som en riktlinje ska medlemsstaternas nationella kodsystem som tillämpas enligt Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 852/2004 (4), (EG) nr 853/2004 (5) och (EG) nr 854/2004 (6) även användas för dubbelkontroll och identifiering av företag klassificerade under kod nr 15.20 i Nace.

4)	Nationella valutor ska omvandlas till euro med hjälp av den årliga genomsnittliga växelkursen tillgänglig från Europeiska centralbanken (ECB).

2. Uppdelningsnivå

1)	Den statistiska enheten ska vara ”företaget” definierat som den lägsta rättsliga enheten av bokföringsskäl.

För företag som utför beredning av fisk men inte som huvudverksamhet är det obligatoriskt att samla in följande uppgifter, under varje programperiods första år:

a)	Antal företag

b)	Omsättningen som tillskrivs beredning av fisk.

3. Provtagningsstrategi

1)	Medlemsstaterna ska beskriva de metoder de använder för att uppskatta varje ekonomisk variabel, inbegripet kvalitetsaspekterna, i sina nationella program.

2)	Medlemsstaterna ska säkerställa att samtliga ekonomiska variabler överensstämmer och är jämförbara när de härrör från olika källor (t.ex. frågeformulär, räkenskaper).

4. Precisionsnivåer

1)	Medlemsstaterna ska i sina årliga rapporter lämna information om uppskattningarnas kvalitet (noggrannhet och precision).

KAPITEL V

Utvärdering av fiskerisektorns effekter på det marina ekosystemet

1. Variabler

1)	För beräkningen av indikatorer enligt förteckningen i tillägg XIII ska de fastställda uppgifterna i det här tillägget samlas in en gång om året, med undantag för sådana för vilka det föreskrivs att samlas in på mer uppdelade nivåer.

2)	Uppgifter enligt tillägg XIII ska samlas in på nationell nivå för att slutanvändarna ska kunna beräkna indikatorerna på berörd geografisk nivå enligt tillägg II.

2. Uppdelningsnivå

1)	Den uppdelningsnivå som fastställs i de specifikationer som anges i tillägg XIII ska användas.

3. Provtagningsstrategi

1)	Medlemsstaterna ska tillämpa de rekommendationer som anges i specifikationerna i tillägg XIII.

4. Precisionsnivåer

1)	Medlemsstaterna ska tillämpa de rekommendationer som anges i specifikationerna i tillägg XIII.

KAPITEL VI

Förvaltning och utnyttjande av uppgifter som omfattas av insamlingen av uppgifter

A. FÖRVALTNING AV UPPGIFTERNA

När det gäller de uppgifter som omfattas av detta gemenskapsprogram täcker detta avsnitt utvecklingen av databaser, indata (lagring), kvalitetskontroll och validering av uppgifter och omvandling av primära uppgifter till detaljerade eller aggregerade uppgifter i enlighet med artikel 17.1 i rådets förordning (EG) nr 199/2008.

2.	Det ska inkludera omvandlingsprocessen av primära socioekonomiska uppgifter till metauppgifter enligt artikel 13 b i rådets förordning (EG) nr 199/2008.

3.	Medlemsstaterna ska garantera att informationen om omvandlingsprocessen enligt punkt 2 kan lämnas på kommissionens begäran.

B. UTNYTTJANDE AV UPPGIFTERNA

1.	Avsnittet omfattar produktionen av uppsättningar av uppgifter och dess användning i syfte att stödja vetenskaplig analys som grund för utlåtanden till fiskeriförvaltningen enligt artikel 18.1 a i förordning (EG) nr 199/2008.

2.	Det ska inkludera uppskattningar av biologiska parametrar (ålder, vikt, kön, mognad och fruktsamhet) för bestånd förtecknade i tillägg VII, utarbetning av uppsättningar av uppgifter för beståndsbedömningar och bioekonomiska modeller samt motsvarande vetenskaplig analys.

(1) EUT L 5, 9.1.2004, s. 25.

(2) EUT L 186, 15.7.2008, s. 3.

(3) EGT L 358, 31.12.2002, s. 59.

(4) EUT L 139, 30.4.2004, s. 1.

(5) EUT L 139, 30.4.2004, s. 55.

(6) EUT L 139, 30.4.2004, s. 206.

Tillägg I

Geografisk områdesindelning efter regionala fiskeriorganisationer

	Ices	Nafo	Iccat	AKFM	CCAMLR	IOTC	Övriga
Nivå 1	Område	Område	FAO-område	Område t.ex. 37 Medelhavet och Svarta havet	Område t.ex. 48	FAO-område	FAO-område
Nivå 2	Delområde t.ex. 27.IV Nordsjön	Delområde t.ex. 21.2 Labrador	FAO-delområde	Delområde t.ex. 37.1 Västra Medelhavet	Delområde t.ex. 48.1 Antarktiska halvön	FAO-delområde	FAO-delområde
Nivå 3	Sektion t.ex. 27.IV c	Sektion t.ex. 21.2 H	Sektion 5° × 5°	Sektion t.ex. 37.1.2 Lionbukten	Sektion t.ex. 58.5.1 Kerguelen	Sektion 5° × 5°	Sektion 5° × 5°
Nivå 4	Delsektion t.ex. 27.III.c.22			GSA t.ex. GSA 1
Nivå 5	Rektangel 30′ × 1°	Rektangel	Rektangel 1° × 1°		Rektangel 30′ × 1°	Rektangel 1° × 1°	Rektangel 1° × 1°

Tillägg II

Geografisk områdesindelning efter region

	Delregion/fiskeplats (1)	Region	Supra-region
Nivå	1	2	3
	Kluster av rumsliga enheter på nivå 4 i enlighet med tillägg I (Ices-delsektion)	Östersjön (Ices-områden III b–d)	Östersjön (Ices-områden III b–d), Nordsjön (Ices-områden IIIa, IV och VIId) och östra delarna av Norra Ishavet (Ices-områden I och II) och Nordatlanten (Ices-områden V–XIV och Nafo-områden).
	Kluster av rumsliga enheter på nivå 3 i enlighet med tillägg I (Ices-sektion)	Nordsjön (Ices-områden IIIa, IV och VIId) och östra delarna av Norra Ishavet (Ices-områden I och II)
	Kluster av rumsliga enheter på nivå 3 i enlighet med tillägg I (Ices-/Nafo-sektion)	Nordatlanten (Ices-områden V–XIV och Nafo-områden)
	Kluster av rumsliga enheter på nivå 4 i enlighet med tillägg I (GSA)	Medelhavet och Svarta havet	Medelhavet och Svarta havet
	Regionala fiskeriförvaltningsorganisationers delområden för provtagning (utom AKFM)	Övriga regioner där EU-fartyg bedriver fiske och som förvaltas av regionala fiskeriförvaltningsorganisationer där gemenskapen är avtalsslutande part eller observatör (t.ex. Iccat, IOTC, Cecaf m.fl.)	Övriga regioner

(1) Delregioner eller fiskeplatser ska fastställas av medlemsstaterna för den första programperioden (2009–2010). De kan om nödvändigt omdefinieras vid regionala samordningsmöten och ska godkännas av STECF. Denna nivå bör överensstämma med befintliga geografiska områdesindelningar.

Tillägg III

Flottsegment indelade efter region

		Längdklasser (LOA) (1)
		0–< 10 m 0– < 6 m	10–< 12 m 6– < 12 m	12–< 18 m	18–< 24 m	24–< 40 m	40 meter eller längre
Aktiva fartyg
som använder aktiva redskap	Bomtrål
	Bottentrål och/eller snurrevad
	Flyttrål
	Snörpvad
	Skrapa
	Fartyg som använder andra aktiva redskap
	Fartyg som endast använder polyvalenta aktiva redskap
som använder passiva redskap	Fartyg som använder krokredskap	(2)	(2)
	Drivgarn och fasta garn
	Fartyg som använder tinor och/eller fällor
	Fartyg som använder andra passiva redskap
	Fartyg som endast använder polyvalenta passiva redskap
som använder polyvalenta redskap	Fartyg som använder aktiva och passiva redskap
Inaktiva fartyg

(1) För fartyg som är kortare än 12 meter i Medelhavet och Svarta havet är längdkategorierna 0–< 6, 6–< 12 meter. För övriga regioner är längdkategorierna 0–< 10, 10–< 12 meter.

(2) Fartyg som är kortare än 12 meter och som använder passiva redskap i Medelhavet och Svarta havet får delas upp efter redskapstyp.

Tillägg IV

Fiskeverksamhet (verksamhetsgren) indelad efter region

1) Östersjön (Ices-delområden 22–32)

Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Nivå 4	Nivå 5	Nivå 6	LOA-klasser (i meter)
Verksamhet	Redskapsklass	Redskapsgrupp	Redskapstyp	Grupp av målarter (1)	Maskstorlek och annan selektiv utrustning	< 10	10 <12	12 <18	18- <24	24-<40	40 &+
Fiskeverksamhet	Trålar	Bottentrålar	Bottentrål [OTB]	Kräftdjur	(2)
				Bottenlevande fisk	(2)
				Små pelagiska fiskar	(2)
				Sötvattensarter	(2)
			Dubbeltrål [OTT]	Kräftdjur	(2)
				Bottenlevande fisk	(2)
				Små pelagiska fiskar	(2)
			Partrål [PTB]	Bottenlevande fisk	(2)
				Små pelagiska fiskar	(2)
				Sötvattensarter	(2)
		Flyttrålar	Bomtrål [OTM]	Bottenlevande fisk	(2)
				Små pelagiska fiskar	(2)
				Sötvattensarter	(2)
			Partrål [PTM]	Bottenlevande fisk	(2)
				Små pelagiska fiskar	(2)
				Sötvattensarter	(2)
	Krokar och linor	Spön och linor	Pil- och angelgarn	Benfiskar	(2)
		Backor/långrevar	Drivande backor/långrevar [LLD]	Små pelagiska fiskar	(2)
			Drivande backor/långrevar [LLD]	Anadroma arter	(2)
			Förankrade backor/långrevar [LLS]	Bottenlevande fisk	(2)
				Små pelagiska fiskar	(2)
				Sötvattensarter	(2)
				Anadroma arter	(2)
				Katadroma arter	(2)
	Fällor	Fällor	Tinor och fällor [FPO] (3)	Bottenlevande fisk	(2)
				Små pelagiska fiskar	(2)
				Sötvattensarter	(2)
				Anadroma arter	(2)
				Katadroma arter	(2)
			Ryssjor [FYK] (3)	Bottenlevande fisk	(2)
				Små pelagiska fiskar	(2)
				Sötvattensarter	(2)
				Anadroma arter	(2)
				Katadroma arter	(2)
			Fasta ej täckta bottengarn [FPN]	Bottenlevande fisk	(2)
				Små pelagiska fiskar	(2)
				Sötvattensarter	(2)
				Anadroma arter	(2)
				Katadroma arter	(2)
	Nätredskap	Nätredskap	Grimgarn [GTR]	Bottenlevande fisk	(2)
				Små pelagiska fiskar	(2)
				Sötvattensarter	(2)
			Fasta bottengarn (förankrade) [GNS]	Bottenlevande fisk	(2)
				Små pelagiska fiskar	(2)
				Sötvattensarter	(2)
				Anadroma arter	(2)
				Katadroma arter	(2)
	Not/vad	Insnärjningsnät	Snörpvad [PS]	Små pelagiska fiskar	(2)
		Not/vad	Skotska vadar, flytvadar [SSC]	Bottenlevande fisk	(2)
			Skotska vadar, flytvadar [SSC]	Sötvattensarter	(2)
			Snurrevadar [SDN]	Bottenlevande fisk	(2)
			Snurrevadar [SDN]	Små pelagiska fiskar	(2)
			Parnotar [SPR]	Bottenlevande fisk	(2)
			Notar som används från strand eller båt[SB] [SV]	Benfiskar	(2)
	Fiskeverksamheten saknar information			Fiskeverksamheten saknar information
Annan verksamhet än fiske				Annan verksamhet än fiske
Inaktivt				Inaktivt
Fritidsfiske				Endast för följande arter: lax, torsk, ål, haj	Ej tillämpligt	Alla eventuella fartygsklasser tillsammans

Anmärkning:

Om så är lämpligt ska pilotundersökningar göras i syfte att upprätta protokoll för övervakning av inlandsfiske av ål.

2) Nordsjön (Ices-områden IIIa, IV och VIId) och östra delarna av Norra Ishavet (Ices-områden I och II)

Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Nivå 4	Nivå 5	Nivå 6	LOA-klasser (i meter)
Verksamhet	Redskapsklass	Redskapsgrupp	Redskapstyp	Grupp av målarter (4)	Maskstorlek och annan selektiv utrustning	< 10	10–<12	12–<18	18–<24	24–<40	40 &+
Fiskeverksamhet	Skrapor	Skrapor	Skrapor som används från fartyg	Blötdjur	(5)
	Skrapor	Skrapor	Mekaniska skrapredskap	Blötdjur	(5)
	Trålar	Bottentrålar	Bottentrål [OTB]	Blötdjur	(5)
				Kräftdjur	(5)
				Bottenlevande fisk	(5)
				Kräftdjur och bottenlevande fisk blandat	(5)
				Bläckfisk och bottenlevande fisk blandat	(5)
				Små pelagiska fiskar	(5)
				Djuphavsarter	(5)
				Pelagiska fiskar och bottenlevande fisk blandat	(5)
				Bottenlevande fisk och djuphavsarter blandat	(5)
			Dubbeltrål [OTT]	Blötdjur	(5)
				Kräftdjur	(5)
				Bottenlevande fisk	(5)
				Djuphavsarter	(5)
				Kräftdjur och bottenlevande fisk blandat	(5)
				Pelagiska fiskar och bottenlevande fisk blandat	(5)
			Partrål [PTB]	Bottenlevande fisk	(5)
				Kräftdjur	(5)
				Små pelagiska fiskar	(5)
			Bomtrål [TBB]	Kräftdjur	(5)
				Bottenlevande fisk	(5)
				Kräftdjur och bottenlevande fisk blandat	(5)
		Flyttrålar	Bomtrål [OTM]	Små pelagiska fiskar	(5)
			Bomtrål [OTM]	Bottenlevande fisk	(5)
			Partrål [PTM]	Små pelagiska fiskar	(5)
			Partrål [PTM]	Bottenlevande fisk	(5)
	Krokar och linor	Spön och linor	Pil- och angelgarn[LHP] [LHM]	Benfiskar	(5)
	Krokar och linor	Backor/långrevar	Förankrade backor/långrevar [LLS]	Bottenlevande fisk	(5)
	Fällor	Fällor (6)	Tinor och fällor [FPO]	Blötdjur	(5)
				Kräftdjur	(5)
				Benfiskar	(5)
			Ryssjor [FYK]	Katadroma arter	(5)
	Nätredskap	Nätredskap	Grimgarn [GTR]	Bottenlevande fisk	(5)
			Fasta bottengarn (förankrade) [GNS]	Små pelagiska fiskar	(5)
				Bottenlevande fisk	(5)
				Kräftdjur	(5)
			Drivgarn [GND]	Små pelagiska fiskar	(5)
			Drivgarn [GND]	Bottenlevande fisk	(5)
	Not/vad	Insnärjningsnät	Snörpvad [PS]	Små pelagiska fiskar	(5)
		Not/vad	Skotska vadar, flytvadar [SSC]	Bottenlevande fisk	(5)
			Snurrevadar [SDN]	Bottenlevande fisk	(5)
			Parnotar [SPR]	Bottenlevande fisk	(5)
			Notar som används från strand eller båt[SB] [SV]	Benfiskar	(5)
	Övriga redskap	Övriga redskap	Glasålsfiske	Glasål	(5)
	Diverse (specificera)	Diverse (specificera)			(5)
Annan verksamhet än fiske				Annan verksamhet än fiske
Inaktivt				Inaktivt
Fritidsfiske				Endast för följande arter: torsk, ål, haj	Ej tillämpligt	Alla eventuella fartygsklasser tillsammans

Anmärkning:

Om så är lämpligt ska pilotundersökningar göras i syfte att upprätta protokoll för övervakning av inlandsfiske av ål.

3) Nordatlanten (Ices-områden V–XIV och Nafo-områden)

Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Nivå 4	Nivå 5	Nivå 6	LOA-klasser (i meter)
Verksamhet	Redskapsklass	Redskapsgrupp	Redskapstyp	Grupp av målarter (7)	Maskstorlek och annan selektiv utrustning	< 10	10–<12	12–<18	18–<24	24–<40	40 &+
Fiskeverksamhet	Skrapor	Skrapor	Skrapor som används från fartyg	Blötdjur	(8)
	Skrapor	Skrapor	Mekaniska skrapredskap	Blötdjur	(8)
	Trålar	Bottentrålar	Bottentrål [OTB]	Blötdjur	(8)
				Kräftdjur	(8)
				Bottenlevande fisk	(8)
				Kräftdjur och bottenlevande fisk blandat	(8)
				Bläckfisk och bottenlevande fisk blandat	(8)
				Små pelagiska fiskar	(8)
				Djuphavsarter	(8)
				Pelagiska fiskar och bottenlevande fisk blandat	(8)
				Bottenlevande fisk och djuphavsarter blandat	(8)
			Dubbeltrål [OTT]	Blötdjur	(8)
				Kräftdjur	(8)
				Bottenlevande fisk	(8)
				Djuphavsarter	(8)
				Kräftdjur och bottenlevande fisk blandat	(8)
				Pelagiska fiskar och bottenlevande fisk blandat	(8)
			Partrål [PTB]	Bottenlevande fisk	(8)
				Kräftdjur	(8)
				Små pelagiska fiskar	(8)
			Bomtrål [TBB]	Kräftdjur	(8)
				Bottenlevande fisk	(8)
				Kräftdjur och bottenlevande fisk blandat	(8)
				Bottenlevande fisk och bläckfisk blandat	(8)
		Flyttrålar	Bomtrål [OTM]	Små pelagiska fiskar	(8)
			Bomtrål [OTM]	Bottenlevande fisk	(8)
			Partrål [PTM]	Små pelagiska fiskar	(8)
				Stora pelagiska fiskar	(8)
				Bottenlevande fisk	(8)
	Krokar och linor	Spön och linor	Pil- och angelgarn [LHP] [LHM]	Benfiskar	(8)
			Pil- och angelgarn [LHP] [LHM]	Bläckfisk	(8)
			Dörjlinor [LTL]	Stora pelagiska fiskar	(8)
		Backor/långrevar	Drivande backor/långrevar [LLD]	Stora pelagiska fiskar	(8)
				Bottenlevande fisk	(8)
				Djuphavsarter	(8)
			Förankrade backor/långrevar [LLS]	Djuphavsarter	(8)
			Förankrade backor/långrevar [LLS]	Bottenlevande fisk	(8)
	Fällor	Fällor (9)	Tinor och fällor [FPO]	Blötdjur	(8)
				Kräftdjur	(8)
				Benfiskar	(8)
			Ryssjor [FYK]	Katadroma arter	(8)
			Ryssjor [FYK]	Bottenlevande arter	(8)
			Fasta ej täckta bottengarn [FPN]	Stora pelagiska fiskar	(8)
	Nätredskap	Nätredskap	Grimgarn [GTR]	Bottenlevande fisk	(8)
			Fasta bottengarn (förankrade) [GNS]	Små pelagiska fiskar	(8)
				Bottenlevande fisk	(8)
				Kräftdjur	(8)
				Djuphavsarter	(8)
			Drivgarn[GND]	Små pelagiska fiskar	(8)
			Drivgarn[GND]	Bottenlevande fisk	(8)
	Not/vad	Insnärjningsnät	Snörpvad[PS]	Små pelagiska fiskar	(8)
		Insnärjningsnät	Snörpvad[PS]	Stora pelagiska fiskar	(8)
		Not/vad	Skotska vadar, flytvadar [SSC]	Bottenlevande fisk	(8)
			Snurrevadar[SDN]	Bottenlevande fisk	(8)
			Parnotar [SPR]	Bottenlevande fisk	(8)
			Notar som används från strand eller båt[SB] [SV]	Benfiskar	(8)
	Övriga redskap	Övriga redskap	Glasålsfiske	Glasål	(8)
	Diverse (specificera)	Diverse (specificera)			(8)
Annan verksamhet än fiske				Annan verksamhet än fiske
Inaktivt				Inaktivt
Fritidsfiske				Endast för följande arter: lax, havsabborre, ål, haj (endast för Ices-områden)	Ej tillämpligt	Alla eventuella fartygsklasser tillsammans

Anmärkning:

Om så är lämpligt ska pilotundersökningar göras i syfte att upprätta protokoll för övervakning av inlandsfiske av ål.

4) Medelhavet och Svarta havet

Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Nivå 4	Nivå 5	Nivå 6	LOA-klasser (i meter)
Verksamhet	Redskapsklass	Redskapsgrupp	Redskapstyp	Grupp av målarter (10)	Maskstorlek och annan selektiv utrustning	< 6	6–<12	12–<18	18–<24	24–<40	40 &+
Fiskeverksamhet	Skrapor	Skrapor	Skrapor som används från fartyg	Blötdjur	(11)
	Trålar	Bottentrålar	Bottentrål [OTB]	Bottenlevande arter	(11)
				Djuphavsarter	(11)
				Bottenlevande arter och djuphavsarter blandat (12)	(11)
			Dubbeltrål [OTT]	Bottenlevande arter	(11)
			Partrål [PTB]	Bottenlevande arter	(11)
			Bomtrål [TBB]	Bottenlevande arter	(11)
		Flyttrålar	Bomtrål [OTM]	Bottenlevande arter och pelagiska arter blandat	(11)
		Flyttrålar	Partrål [PTM]	Små pelagiska fiskar	(11)
	Krokar och linor	Spön och linor	Pil- och angelgarn [LHP] [LHM]	Benfiskar	(11)
			Pil- och angelgarn [LHP] [LHM]	Bläckfisk	(11)
			Dörjlinor [LTL]	Stora pelagiska fiskar	(11)
		Backor/långrevar	Drivande backor/långrevar[LLD]	Stora pelagiska fiskar	(11)
		Backor/långrevar	Förankrade backor/långrevar [LLS]	Bottenlevande fisk	(11)
	Fällor	Fällor (13)	Tinor och fällor [FPO]	Bottenlevande arter	(11)
			Ryssjor [FYK]	Katadroma arter	(11)
			Ryssjor [FYK]	Bottenlevande arter	(11)
			Fasta ej täckta bottengarn [FPN]	Stora pelagiska fiskar	(11)
	Nätredskap	Nätredskap	Grimgarn [GTR]	Bottenlevande arter	(11)
			Fasta bottengarn (förankrade) [GNS]	Små och stora pelagiska fiskar	(11)
			Fasta bottengarn (förankrade) [GNS]	Bottenlevande arter	(11)
			Drivgarn [GND]	Små pelagiska fiskar	(11)
			Drivgarn [GND]	Bottenlevande fisk	(11)
	Not/vad	Insnärjningsnät	Snörpvad [PS]	Små pelagiska fiskar	(11)
			Snörpvad [PS]	Stora pelagiska fiskar	(11)
			Utan snörplinor (lampara) [LA]	Små och stora pelagiska fiskar	(11)
		Not/vad	Skotska vadar, flytvadar [SSC]	Bottenlevande arter	(11)
			Snurrevadar [SDN]	Bottenlevande arter	(11)
			Parnotar [SPR]	Bottenlevande arter	(11)
			Notar som används från strand eller båt[SB] [SV]	Bottenlevande arter	(11)
	Övriga redskap	Övriga redskap	Glasålsfiske	Glasål	(11)
	Diverse (specificera)	Diverse (specificera)			(11)
Annan verksamhet än fiske				Annan verksamhet än fiske
Inaktivt				Inaktivt
Fritidsfiske				Endast för följande arter: tonfisk, ål, haj	Ej tillämpligt	Alla eventuella fartygsklasser tillsammans

Anmärkning:

Om så är lämpligt ska pilotundersökningar göras i syfte att upprätta protokoll för övervakning av inlandsfiske av ål.

5) Övriga regioner där EU-fartyg bedriver fiske och som förvaltas av regionala fiskeriförvaltningsorganisationer där gemenskapen är avtalsslutande part eller observatör (t.ex. Iccat, IOTC, Cecaf m.fl.)

Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Nivå 4	Nivå 5	Nivå 6	LOA-klasser (i meter)
Verksamhet	Redskapsklass	Redskapsgrupp	Redskapstyp	Grupp av målarter (14)	Maskstorlek och annan selektiv utrustning	< 10	10–<12	12–<18	18–<24	24–<40	40 &+
Fiskeverksamhet	Trålar	Bottentrålar	Bottentrål [OTB]	Kräftdjur	(15)
				Bottenlevande fisk	(15)
				Bläckfisk och bottenlevande fisk blandat	(15)
			Dubbeltrål [OTT]	Kräftdjur	(15)
		Flyttrålar	Bomtrål [OTM]	Små pelagiska fiskar	(15)
	Krokar och linor	Spön och linor	Pil- och angelgarn [LHP] [LHM]	Stora pelagiska fiskar	(15)
		Spön och linor	Pil- och angelgarn [LHP] [LHM]	Bottenlevande fisk	(15)
		Backor/långrevar	Drivande backor/långrevar[LLD]	Stora pelagiska fiskar	(15)
		Backor/långrevar	Förankrade backor/långrevar [LLS]	Bottenlevande fisk	(15)
	Fällor	Fällor	Tinor och fällor [FPO]	Kräftdjur	(15)
	Fällor	Fällor	Tinor och fällor [FPO]	Benfiskar	(15)
	Nätredskap	Nätredskap	Grimgarn [GTR]	Bottenlevande fisk	(15)
			Fasta bottengarn (förankrade) [GNS]	Bottenlevande fisk	(15)
			Drivgarn [GND]	Bottenlevande fisk	(15)
	Not/vad	Insnärjningsnät	Snörpvad [PS]	Små pelagiska fiskar	(15)
	Not/vad	Insnärjningsnät	Snörpvad [PS]	Stora pelagiska fiskar	(15)
	Diverse (specificera)	Diverse (specificera)			(15)
Annan verksamhet än fiske				Annan verksamhet än fiske
Inaktivt				Inaktivt

(1) Den del av fångsten som behålls ombord ska om möjligt klassificeras per grupp av målarter (kräftdjur, bläckfisk, bottenlevande fisk osv.) på fiskerese- eller fiskeverksamhetsnivå och delas upp i vikt eller totalt värde, när det gäller värdefulla arter (t.ex. havskräftor och räkor). Den grupp av målarter som får den högsta placeringen bör betraktas som den grupp av målarter som ska rapporteras i tabellen.

(2) Enligt rådets förordningar (EG) nr 88/98 (EGT L 9, 15.1.1998, s. 1) och (EG) nr 2187/2005 (EUT L 349, 31.12.2005, s. 1).

(3) Inklusive ål i förvaltningsenheter enligt rådets förordning (EG) nr 1100/2007 (EUT L 248, 22.9.2007, s. 17).

(4) Den del av fångsten som behålls ombord ska om möjligt klassificeras per grupp av målarter (kräftdjur, bläckfisk, bottenlevande fisk osv.) på fiskerese- eller fiskeverksamhetsnivå och delas upp i vikt eller totalt värde, när det gäller värdefulla arter (t.ex. havskräftor och räkor). Den grupp av målarter som får den högsta placeringen bör betraktas som den grupp av målarter som ska rapporteras i tabellen.

(5) Enligt rådets förordningar (EEG) nr 1899/85 (EGT L 179, 11.7.1985, s. 2), (EEG) nr 1638/87 (EGT L 153, 13.6.1987, s. 7) och (EG) nr 850/98 (EGT L 125, 27.4.1998, s. 1), kommissionens förordningar (EG) nr 2056/2001 (EGT L 277, 20.10.2001, s. 13) och (EG) nr 494/2002 (EGT L 77, 20.3.2002, s. 8) samt rådets förordning (EG) nr 40/2008 (EUT L 19, 23.1.2008, s. 1).

(6) Inklusive ål i förvaltningsenheter enligt förordning (EG) nr 1100/2007.

(7) Den del av fångsten som behålls ombord ska om möjligt klassificeras per grupp av målarter (kräftdjur, bläckfisk, bottenlevande fisk osv.) på fiskerese- eller fiskeverksamhetsnivå och delas upp i vikt eller totalt värde, när det gäller värdefulla arter (t.ex. havskräftor och tonfiskar). Den grupp av målarter som får den högsta placeringen bör betraktas som den grupp av målarter som ska rapporteras i tabellen.

(8) Enligt förordning (EG) nr 850/98, rådets förordning (EG) nr 2549/2000 (EGT L 292, 21.11.2000, s. 5), förordningarna (EG) nr 2056/2001 och (EG) nr 494/2002, rådets förordning (EG) nr 1386/2007 (EUT L 318, 5.12.2007, s. 1) och förordning (EG) nr 40/2008.

(9) Inklusive ål i förvaltningsenheter enligt förordning (EG) nr 1100/2007.

(10) Den del av fångsten som behålls ombord ska om möjligt klassificeras per grupp av målarter (kräftdjur, bläckfisk, bottenlevande fisk osv.) på fiskerese- eller fiskeverksamhetsnivå och delas upp i vikt eller totalt värde, när det gäller värdefulla arter (t.ex. havskräftor och tonfiskar). Den grupp av målarter som får den högsta placeringen bör betraktas som den grupp av målarter som ska rapporteras i tabellen.

(11) Enligt rådets förordning (EG) nr 1967/2006 (EUT L 409, 30.12.2006, s. 11).

(12) Avser endast räkor av arterna Aristaeomorpha foliacea och Aristeus antennatus som inte ingår i definitionen av djuphavsarter i rådets förordning (EG) nr 2347/2002 (EGT L 351, 28.12.2002, s. 6).

(13) Inklusive ål i förvaltningsenheter enligt förordning (EG) nr 1100/2007.

(14) Den del av fångsten som behålls ombord ska om möjligt klassificeras per grupp av målarter (kräftdjur, bläckfisk, bottenlevande fisk osv.) på fiskerese- eller fiskeverksamhetsnivå och delas upp i vikt eller totalt värde, när det gäller värdefulla arter (t.ex. havskräftor och tonfiskar). Den grupp av målarter som får den högsta placeringen bör betraktas som den grupp av målarter som ska rapporteras i tabellen.

(15) Enligt rådets förordningar (EG) nr 600/2004 (EUT L 97, 1.4.2004, s. 1), (EG) nr 830/2004 (EUT L 127, 29.4.2004, s. 31), (EG) nr 115/2006 (EUT L 21, 25.1.2006, s. 1), (EG) nr 563/2006 (EUT L 105, 13.4.2006, s. 33), (EG) nr 764/2006 (EUT L 141, 29.5.2006, s. 1), (EG) nr 805/2006 (EUT L 151, 6.6.2006, s. 1), (EG) nr 1562/2006 (EUT L 290, 20.10.2006, s. 1), (EG) nr 1563/2006 (EUT L 290, 20.10.2006, s. 6), (EG) nr 1801/2006 (EUT L 343, 8.12.2006, s. 1), (EG) nr 2027/2006 (EUT L 414, 30.12. 2006, s. 1) (EG) nr 450/2007 (EUT L 109, 26.4.2007, s. 1), (EG) nr 753/2007 (EUT L 172, 30.6.2007, s. 1), (EG) nr 893/2007 (EUT L 205, 7.8.2007, s. 1), (EG) nr 894/2007 (EUT L 205, 7.8.2007, s. 35), (EG) nr 1386/2007 (EUT L 318, 5.12.2007, s. 1), (EG) nr 1446/2007 (EUT L 331, 17.12.2007, s. 1), (EG) nr 31/2008 (EUT L 15, 18.1.2008, s. 1), (EG) nr 241/2008 (EUT L 75, 18.3.2008, s. 49) och (EG) nr 242/2008 (EUT L 75, 18.3.2008, s. 51).

Tillägg V

Uppdelningsnivåer för insamlingen av uppgifter

		Delregioner eller fiskeplatser	Regioner	Supra-regioner
		1	2	3
Verksamhetsgren*flottsegment (cell)	A	A1	A2	A3
Verksamhetsgren	B	B1	B2	B3
Flottsegment	C	C1	C2	C3
Anmärkning: Eftersom platsen där fiskeverksamheten bedrivs kan vara delregioner, regioner eller supra-regioner sammanfattar tillägget de olika nivåerna för insamlingen av uppgifter (eller uppdelningsnivåer).

Tillägg VI

Förteckning över ekonomiska variabler

Variabelgrupp

Variabel

Specifikation för insamlingen av uppgifter (1)

Enhet

Definition av

statistik över företagsstrukturer

enligt kommissionens förordning (EG) nr 2700/98 (2)

Riktlinje

Intäkter

Bruttovärdet av landningar

Övergripande

euro

12 11 0

utom punkt 4

Intäkter från uthyrda kvoter eller andra fiskerättigheter

euro

12 11 0

utom punkt 4

Direkta bidrag (3)

euro

12 11 0

utom punkt 4

Andra intäkter (4)

euro

12 11 0

utom punkt 4

Personalkostnader

Löneutgifter för besättning (5)

euro

13 31 0

Imputerat värde av obetald arbetskraft (6)

euro

13 32 0

euro

Energikostnader

Energikostnader (7)

euro

20 11 0

(13 11 0)

Reparations- och underhållskostnader

Reparations- och underhållskostnader (8)

euro

(13 11 0)

ENS (9) 3.70.

e) (1) (2)

Andra driftskostnader

Variabel kostnad (10)

euro

(13 11 0)

Icke-variabel kostnad (11)

euro

(13 11 0)

Betalningar för hyra av kvoter eller andra fiskerättigheter

euro

(13 11 0)

Kapitalkostnader

Årlig avskrivning (12)

euro

ENS 6.02.–6.05.

Kapitalvärde

Värdet av fysiskt kapital: Nedskrivet återanskaffningsvärde (13)

euro

ENS 7.09.–7.24.

Värdet av fysiskt kapital: Nedskrivet anskaffningsvärde (13)

euro

ENS 7.09.–7.24.

Värdet av kvoter och andra fiskerättigheter (14)

euro

ENS 7.09.–7.24.

Investeringar

Investeringar i fysiskt kapital (15)

euro

15 11 0

ENS 3.102.–3.111.

Finansiell ställning

Skuld i förhållande till tillgångar (16)

Sysselsättning

Anställd besättning (17)

antal

16 11 0; 16 13 0;

16 13 1; 16 13 2

16 13 5; 16 14 0

16 15 0

ENS 11.32.–11.34.

Heltidsekvivalenter enligt nationella regler (18)

antal

16 11 0; 16 13 0

16 13 1; 16 13 2

16 13 5; 16 14 0

16 15 0

ENS 11.32.–11.34.

Heltidsekvivalenter enligt harmoniserade regler (19)

antal

16 11 0; 16 13 0

16 13 1; 16 13 2

16 13 5; 16 14 0

16 15 0

ENS 11.32.–11.34.

Flotta

Antal

Övergripande

antal

Ej tillämpligt

Genomsnittlig LOA

Övergripande

meter

Ej tillämpligt

Genomsnittligt fartygstonnage

Övergripande

Ej tillämpligt

Fartygens genomsnittliga maskinstyrka

Övergripande

Ej tillämpligt

Genomsnittlig ålder

Övergripande

år

Ej tillämpligt

Ansträngning

Dagar till havs

Övergripande

dagar

Ej tillämpligt

Energiförbrukning

liter

Ej tillämpligt

Antal fiskeföretag/enheter

Antal fiskeföretag/enheter (20)

Efter storlekskategori:

1.	Ägt fartyg

2.	2–5 ägt fartyg

3.	> 5 ägt fartyg

antal

Ej tillämpligt

Produktionsvärde per art

Värdet av landningarna per art

Övergripande

euro

Ej tillämpligt

Genomsnittspris per art (21)

Övergripande

euro/kg

Ej tillämpligt

(1) De ekonomiska variablerna ska samlas in på årsbasis på C3-nivå (tillägg V), med undantag för de variablersom betraktas som övergripande och som samlas in på mer uppdelade nivåer (enligt tillägg VIII) och medolika intervall.

(2) EGT L 344, 18.12.1998, s. 49.

(3) Inbegriper direktstöd, t.ex. kompensation för fiskestopp, återbetalning av bränsleavgift eller liknandekompensationsbetalningar i form av en klumpsumma. Inbegriper inte sociala förmåner, indirekta stöd (t.ex.nedsatt avgift på insatsvaror såsom bränsle) eller investeringsstöd.

(4) Inbegriper andra intäkter från användningen av fartyget, t.ex. fritidsfiske, turism, tjänster till oljeplattformarosv. samt försäkringsutbetalningar för skador på/förlust av redskap/fartyg.

(5) Inbegriper socialförsäkringskostnader.

(6) Till exempel fartygsägarens eget arbete. Medlemsstaten ska redogöra för vald metod i sitt nationella program.

(7) Exklusive smörjolja. Om möjligt uppdelade efter typ (bensin, diesel, biobränsle osv.).

(8) Bruttokostnaderna för reparation och underhåll av fartyget och redskapen.

(9) ENS hänvisar till det europeiska nationalräkenskapssystemet 1995 (förordning (EG) nr 2223/96 och (EG) nr1267/2003, Eurostats manual för ENS 95).

(10) Inbegriper alla inköpta insatsvaror (varor och tjänster) som har att göra med fiskeansträngningen och/ellerfångster/landningar.

(11) Inbegriper inköpta insatsvaror som inte har något att göra med ansträngningen och/eller fångster/landningar(även hyrd utrustning).

(12) Uppskattning enligt [den PIM-metod som föreslås i kapitalvärderingsrapporten i undersökning nr FISH/2005/03:”IREPA Onlus Co-ordinator, 2006. Evaluation of the capital value, investments and capitalcosts in the fisheries sector Study No FISH/2005/03, 203p.”]. Det bör redogöras för data ochuppskattningsmetod i det nationella programmet.

(13) Fartygets värde, dvs. skrov, motor, all utrustning ombord och redskapen. Uppskattning enligt [den PIM-metod som föreslås i kapitalvärderingsrapporten i undersökning nr FISH/2005/03:”IREPA Onlus Co-ordinator, 2006. Evaluation of the capital value, investments and capital costs in the fisheries sector Study No FISH/2005/03, 203p.”]. Det bör redogöras för data och uppskattningsmetod i det nationella programmet.

(14) I lämpliga fall. Det ska redogöras för uppskattningsmetoden i det nationella programmet.

(15) Förbättringar av befintliga fartyg/redskap under det berörda året.

(16) Skuld i procent i förhållande till det totala kapitalvärdet (se definition ovan).

(17) Antal anställda ombord, motsvarande det genomsnittliga antal personer som arbetar för och avlönas avfartyget. Detta inbegriper tillfälligt anställda samt roterande besättning. [Se rapport om undersökningenFISH/2005/14, ”LEI WAGENINGENUR Co-ordinator, 2006. Calculation of labour including full-timeequivalent (FTE) in fisheries Study No FISH/2005/14, 142 p”].

(18) Heltidsekvivalent (FTE) baserad på den nationella referensnivån för FTE-arbetstimmar förbesättningsmedlemmar ombord på fartyget (exkl. vilotid) och arbetstimmarna i land. Om det årliga antaletarbetstimmar per besättningsmedlem överskrider referensnivån är FTE=1 per besättningsmedlem. I motsattfall är FTE=förhållandet mellan antalet arbetstimmar och referensnivån. [Metoden bör överensstämma medundersökningen FISH/2005/14, ”LEI WAGENINGENUR Co-ordinator, 2006. Calculation of labourincluding full-time equivalent (FTE) in fisheries Study No FISH/2005/14, 142 p.”, ändrad genom SGECA-rapporten 07–01 (15–19 januari 2007, Salerno, s. 21 + bilagor) och det bör redogöras för metoden i detnationella programmet.]

(19) Heltidsekvivalent (FTE) baserad på en gräns på 2 000 timmar per FTE med användning av samma metod somfotnot 18.

(20) Situationen per den 1 januari i enlighet med flottregistret. Delägarskap (som omfattar fler än en person) börbetraktas som en enhet.

(21) Priser i euro per kilo levande vikt.

Tillägg VII

Förteckning över biologiska variabler med specifikation för provtagning av arter

Å = årligen, T = vart tredje år

Art (svenskt namn)	Art (latinskt namn)	Område/bestånd	Artgrupp (1)	Ålder antal/1 000 ton	Vikt	Kön	Mognad	Fruktsamhet
Ices-områden I, II
Ål	Anguilla anguilla	I, II	G1	(2)	T	T	T
Lubb	Brosme brosme	I, II	G2	250	T	T	T
Brugd	Cetorhinus maximus	I,II	G1
Sill/strömming	Clupea harengus	I, II,V	G1	25	Y	Y	Y
Plogjärnsrocka	Dipturus oxyrinchus	II	G1
Blåkäxa	Etmopterus spinax	II	G1
Torsk	Gadus morhua	I, II	G1	125	Y	Y	Y
Hågäl	Galeus melastomus	II	G1
Lodda	Mallotus villosus	I, II	G2
Kolja	Melanogrammus aeglefinus	I, II	G1	125	Y	Y	Y
Blåvitling	Micromesistius poutassou	I–IX, XII, XIV	G1	25	Y	Y	Y
Nordhavsräka	Pandalus borealis	I, II	G1		Y	Y	Y
Gråsej	Pollachius virens	I, II	G1	125	Y	Y	Y
Ljusrocka	Raja brachyura	I, II	G1
Knaggrocka	Raja clavata	I, II	G1
Blomrocka	Raja naevus	I,II	G1
Klorocka	Raja radiata	I,II	G1
Liten hälleflundra	Reinhardtius hippoglossoides	I, II	G1	50	Y	Y	Y
Lax	Salmo salar	I, II	G1	250	T	T	T
Makrill	Scomber scombrus	II, IIIa, IV, V, VI, VII, VIII, IX	G1	25	Y	Y	Y
Större kungsfisk	Sebastes marinus.	I, II	G1	125	Y	Y	Y
Djuphavskungsfisk	Sebastes mentella.	I, II	G1	125	Y	Y	Y
Havsängel	Squatina squatina	Alla områden
Taggmakrill	Trachurus trachurus	IIa, IVa, Vb, VIa, VIIa-c, e-k, VIIIabde	G2	25	T	T	T
Skagerrak och Kattegatt – Ices-område IIIa
Tobisfiskar	Ammodytidae	IIIa	G2	50
Ål	Anguilla anguilla	IIIa	G1	(2)	T	T	T
Brugd	Cetorhinus maximus	IIIa	G1
Sill	Clupea harengus	IV, VIId, IIIa/22-24, IIIa	G1	25	Y	Y	Y
Skoläst	Coryphaenoides rupestris	IIIa	G2	100	T	T	T
Knot	Eutrigla gurnardus	IIIa	G2	250	T	T	T
Torsk	Gadus morhua	IV, VIId, IIIaN	G1	250	Y	Y	Y
Torsk	Gadus morhua	IIIaS	G1	125	Y	Y	Y
Rödtunga	Glyptocephalus cynoglossus	IIIa	G2	250	T	T	T
Sandskädda	Limanda limanda	IIIa	G2	125
Kolja	Melanogrammus aeglefinus	IV, IIIa	G1	125	Y	Y	Y
Vitling	Merlangius merlangus	IIIa	G2	125	T	T	T
Kummel	Merluccius merluccius	IIIa, IV, VI, VII, VIIIab	G1	125	Y	Y	Y
Blåvitling	Micromesistius poutassou	I–IX, XII, XIV	G1	25	Y	Y	Y
Havskräfta	Nephrops norvegicus	Funktionell enhet	G1		Y	Y	Y
Nordhavsräka	Pandalus borealis	IIIa, IVa östra	G1		Y	Y	Y
Rödspätta	Pleuronectes platessa	IIIa	G1	250	Y	Y	Y
Gråsej	Pollachius virens	IV, IIIa, VI	G1	125	Y	Y	Y
Piggvar	Psetta maxima	Alla områden	G2	250	T	T	T
Rockor	Rajidae (3)	IIIa	G1
Makrill	Scomber scombrus	II, IIIa, IV, V, VI, VII, VIII, IX	G1	25	Y	Y	Y
Slätvar	Scophthalmus rhombus	IIIa	G2	125	T	T	T
Småfläckig rödhaj	Scyliorhinus canicula	IIIa	G1
Haj	Hajliknande Selachii (3)	IIIa	G1
Tunga	Solea solea	IIIa, 22	G1	250	Y	Y	Y
Skarpsill	Sprattus sprattus	IIIa	G1	500	Y	Y	Y
Vitlinglyra	Trisopterus esmarki	IV, IIIa	G2	25
Östersjön – Ices-delområden 22–32
Ål	Anguilla anguilla	IIIb–d	G1	(2)	T	T	T
Sill	Clupea harengus	22–24/25–29, 32/30/31/Rigabukten	G1	25	Y	Y	Y
Lavaretsik	Coregonus lavaretus	IIId	G2	250	T	T	T
Gädda	Esox lucius	IIId	G2	250	T	T	T
Torsk	Gadus morhua	22-24/25-32	G1	125	Y	Y	Y
Sandskädda	Limanda limanda	22-32	G2	125	T	T	T
Abborre	Perca fluviatilis	IIId	G2	250	T	T	T
Skrubbskädda	Platichtys flesus	22-32	G2	250	T	T	T
Rödspätta	Pleuronectes platessa	22-32	G2	250	T	T	T
Piggvar	Psetta maxima	22-32	G2	250	T	T	T
Lax	Salmo salar	22-31/32	G1	250	Y	Y	Y
Öring	Salmo trutta	22-32	G2	250	T	T	T
Gös	Sander lucioperca	IIId	G2	250	T	T	T
Slätvar	Scophthalmus rhombus	22-32	G2	125	T	T	T
Tunga	Solea solea	22	G1	125	Y	Y	Y
Skarpsill	Sprattus sprattus	22-32	G1	50	Y	Y	Y
Nordsjön och östra delen av Engelska kanalen – Ices-områden IV, VIId
Tobisfiskar	Ammodytidae	IV	G2	25
Havskatter	Anarhichas spp.	IV	G2	250
Ål	Anguilla anguilla	IV, VIId	G1	(2)	T	T	T
Guldlaxfiskar	Argentina spp.	IV	G2	50
Rödknot	Aspitrigla cuculus	IV	G2	250	T	T	T
Lubb	Brosme brosme	IV, IIIa	G2	250	T	T	T
Brun pigghaj	Centrophorus squamosus	IV	G1
Svart pigghaj	Centroscyllium fabricii	VIId	G1
Pailonahaj	Centroscymnus coelolepis	VII	G1
Långnosad småpiggshaj	Centroscymnus crepidater	VIId	G1
Brugd	Cetorhinus maximus	IV, VIId	G1
Sill	Clupea harengus	IV, VIId, IIIa	G1	25	Y	Y	Y
Sandräka	Crangon crangon	IV, VIId	G2		T	T	T
Chokladhaj	Dalatias licha	VIId	G1
Spjutrocka	Dasyatis pastinaca	VIId	G1
Skednoshaj	Deania calcea	VIIa	G1
Havsabborre	Dicentrarchus labrax	IV, VIId	G2	125	T	T	T
Blåkäxa	Etmopterus spinax	IV, VIIa	G1
Knot	Eutrigla gurnardus	IV	G2	250	T	T	T
Torsk	Gadus morhua	IV, VIId, IIIa	G1	125	Y	Y	Y
Hågäl	Galeus melastomus	VIIa	G1
Rödtunga	Glyptocephalus cynoglossus	IV	G2	250	T	T	T
Blåkäft	Helicolenus dactylopterus	IV	G2	250	T	T	T
Fyrfläckig var	Lepidorhombus boscii	IV, VIId	G2	50	T	T	T
Glasvar	Lepidorhombus whiffiagonis	IV, VIId	G2	50	T	T	T
Sandrocka	Leucoraja circularis	VIId	G1
Sandskädda	Limanda limanda	IV, VIId	G2	125	T	T	T
Mindre marulk	Lophius budegassa	IV, VIId	G1	125	Y	Y	Y
Marulk	Lophius piscatorius	IIIa, IV, VI	G1	125	Y	Y	Y
Långstjärt	Macrourus berglax	IV, IIIa	G2	250	T	T	T
Kolja	Melanogrammus aeglefinus	IV, IIIa	G1	125	Y	Y	Y
Vitling	Merlangius merlangus	IV, VIId	G1	125	Y	Y	Y
Kummel	Merluccius merluccius	IIIa, IV, VI, VII, VIIIab	G1	125	Y	Y	Y
Blåvitling	Micromesistius poutassou	I–IX, XII, XIV	G1	25	Y	Y	Y
Bergtunga	Microstomus kitt	IV, VIId	G2	100	T	T	T
Birkelånga	Molva dypterygia	IV, IIIa	G1	125	T	T	T
Långa	Molva molva	IV, IIIa	G2	125	T	T	T
Röd mulle	Mullus barbatus	IV, VIId	G2	125	T	T	T
Mulle	Mullus surmuletus	IV, VIId	G2	125	T	T	T
Hundhaj	Mustelus spp. (3)	VIIa	G1
Havskräfta	Nephrops norvegicus	Alla funktionella enheter	G1		Y	Y	Y
Nordhavsräka	Pandalus borealis	IIIa, IVa östra/IVa/IVb	G1		T	T	T
Stor kammussla	Pecten maximus	VIId	G2		T	T	T
Fjällbrosme	Phycis blennoides	IV	G2	50	T	T	T
Klippbrosme	Phycis phycis	IV	G2	50	T	T	T
Skrubbskädda	Platichthys flesus	IV	G2	125	T	T	T
Rödspätta	Pleuronectes platessa	IV	G1	50	Y	Y	Y
Rödspätta	Pleuronectes platessa	VIId	G1	125	Y	Y	Y
Gråsej	Pollachius virens	IV, IIIa, VI	G1	125	Y	Y	Y
Piggvar	Psetta maxima	IV, VIId	G2	250	T	T	T
Ljus rocka	Raja brachyura	IV	G1
Knaggrocka	Raja clavata	IV, VIId	G1		T	T	T
Fläckrocka	Raja montagui	IV, VIId	G1		T	T	T
Blomrocka	Raja naevus	IV, VIId	G1		T	T	T
Klorocka	Raja radiata	IV, VIId	G1		T	T	T
Andra rockor	Rajidae (3)	IV, VIId	G1
Liten hälleflundra	Reinhardtius hippoglossoides	IV	G2	250	T	T	T
Lax	Salmo salar	IV	G1	250	T	T	T
Makrill	Scomber scombrus	II, IIIa, IV, V, VI, VII, VIII, IX	G1	25	Y	Y	Y
Slätvar	Scophthalmus rhombus	IV, VIId	G2	125	T	T	T
Småfläckig rödhaj	Scyliorhinus canicula	IV, VIIa	G1
Djuphavskungsfisk	Sebastes mentella.	IV	G1	125	Y	Y	Y
Djuphavshaj	Hajliknande Selachii (3)	IV	G1		T	T	T
Liten haj	Hajliknande Selachii (3)	IV, VIId	G1		T	T	T
Tunga	Solea solea	IV	G1	250	Y	Y	Y
Tunga	Solea solea	VIId	G1	250	Y	Y	Y
Skarpsill	Sprattus sprattus	IV/VIIde	G1	50	T	T	T
Pigghaj/rödhaj	Squalus acanthias	IV, VIId	G1		T	T	T
Havsängel	Squatina squatina	Alla områden	G1
Havsängel	Squatina squatina	VIIa	G1
Taggmakrill	Trachurus trachurus.	IIa, IVa, Vb, VIa, VIIa–c, e–k, VIIIabde/IIIa, IVbc, VIId	G2	25	T	T	T	T
Fenknot	Trigla lucerna	IV	G2	250	T	T	T
Vitlinglyra	Trisopterus esmarki	IV, IIIa	G2	25
Sanktpersfisk	Zeus faber	IV, VIId	G2	250	T	T	T
Nordöstra Atlanten och västra delen av Engelska kanalen – Ices-områden V, VI, VII (utom d), VIII, IX, X, XII, XIV
Bairds släthuvudfisk	Alepocephalus bairdii	VI, XII	G2		T	T	T
Tobisfiskar	Ammodytidae	VIa	G2	25
Ål	Anguilla anguilla	Alla områden	G1	(2)	T	T	T
Dolkfiskar	Aphanopus spp.	Alla områden	G1	50	Y	Y	Y
Guldlaxfiskar	Argentina spp.	Alla områden	G2	50	T	T	T
Havsgös	Argyrosomus regius	Alla områden	G2	50	T	T	T
Rödknot	Aspitrigla cuculus	Alla områden	G2	250	T	T	T
Beryxar	Beryx spp.	Alla områden utom X och IXa	G1	50	Y	Y	Y
Beryxar	Beryx spp.	IXa och X	G1	125	T	T	T
Krabbtaska	Cancer pagurus	Alla områden	G2		T	T	T
Sorghaj	Centrophorus granulosus	Alla områden	G1		T	T	T
Brun pigghaj	Centrophorus squamosus	Alla områden	G1		T	T	T
Svart pigghaj	Centroscyllium fabricii	V, VI, VII, XII	G1
Pailonahaj	Centroscymnus coelolepis	Alla områden	G1		T	T	T
Långnosad småpiggshaj	Centroscymnus crepidater	V, VI, VII, IX, X, XII	G1
Brugd	Cetorhinus maximus	Alla områden	G1
Sill	Clupea harengus	VIa/VIaN/ VIa S, VIIbc/VIIa/VIIj	G1	25	Y	Y	Y
Havsål	Conger conger	Alla områden utom X	G2	25	T	T	T
Havsål	Conger conger	X	G2	125	T	T	T
Skoläst	Coryphaenoides rupestris	Alla områden	G1	100	Y	Y	Y
Chokladhaj	Dalatias licha	Alla områden	G1
Spjutrocka	Dasyatis pastinaca	VII, VIII	G1
Skednoshaj	Deania calcea	V, VI, VII, IX, X, XII	G1
Havsabborre	Dicentrarchus labrax	Alla områden utom IX	G2	125	T	T	T
Havsabborre	Dicentrarchus labrax	IX	G2	125	T	T	T
Tjocktunga	Dicologoglosa cuneata	VIIIc, IX	G2	100
Slätrocka	Dipturus batis	V, VI, VII, VIII	G1
Plogjärnsrocka	Dipturus oxyrinchus	V, VI, VII, VIII	G1
Ansjovis	Engraulis encrasicolus	IXa (endast Cádiz-bukten)	G1	125	T	T	T	T
Ansjovis	Engraulis encrasicolus	VIII	G1	125	Y	Y	Y	Y
Blåkäxa	Etmopterus spinax	VI, VII, VIII	G1
Knot	Eutrigla gurnardus	VIId,e	G2	250	T	T	T
Torsk	Gadus morhua	Va/Vb/VIa/VIb/VIIa/VIIe–k	G1	125	Y	Y	Y
Hågäl	Galeus melastomus	VI, VII, VIII, IX, X	G1
Rödtunga	Glyptocephalus cynoglossus	VI, VII	G2	50
Blåkäft	Helicolenus dactylopterus	Alla områden	G2	100
Hummer	Homarus gammarus	Alla områden	G2		T	T	T
Atlantisk soldatfisk	Hoplostethus atlanticus	Alla områden	G1	50	Y	Y	Y
Mako	Isurus oxyrinchus	Alla områden	G1
Håbrand	Lamna nasus	Alla områden	G1
Strumpebandsfisk	Lepidopus caudatus	IXa	G2		T	T	T
Fyrfläckig var	Lepidorhombus boscii	VIIIc, IXa	G1	250	Y	Y	Y
Glasvar	Lepidorhombus whiffiagonis	VI/VII, VIIIabd/VIIIc, IXa	G1	125	Y	Y	Y
Sandrocka	Leucoraja circularis	VI, VII, VIII	G1
Näbbrocka	Leucoraja fullonica	V, VI, VII, VIII	G1
Sandskädda	Limanda limanda	VIIe/VIIa,f–h	G2	125	T	T	T
Vanlig bläckfisk	Loligo vulgaris	Alla områden utom VIIIc, IXa	G2
Vanlig bläckfisk	Loligo vulgaris	VIIIc, IXa	G2		T	T	T
Mindre marulk	Lophius budegassa	IV, VI/VIIb–k, VIIIabd	G1	125	Y	Y	Y
Mindre marulk	Lophius budegassa	VIIIc, IXa	G1	125	Y	Y	Y
Marulk	Lophius piscatorious	IV, VI/VIIb–k, VIIIabd	G1	125	Y	Y	Y
Marulk	Lophius piscatorious	VIIIc, IXa	G1	125	Y	Y	Y
Lodda	Mallotus villosus	XIV	G2	50
Kolja	Melanogrammus aeglefinus	Va/Vb	G1	125	Y	Y	Y
Kolja	Melanogrammus aeglefinus	VIa/VIb/VIIa/VIIb–k	G1	125	Y	Y	Y
Vitling	Merlangius merlangus	VIII/IX, X	G2	25	T	T	T
Vitling	Merlangius merlangus	Vb/VIa/VIb/VIIa/VIIe–k	G1	250	Y	Y	Y
Kummel	Merluccius merluccius	IIIa, IV, VI, VII, VIIIab / VIIIc, IXa	G1	125	Y	Y	Y
Tjocktunga	Microchirus variegatus	Alla områden	G2	50
Blåvitling	Micromesistius poutassou	I–IX, XII, XIV	G1	25	Y	Y	Y
Bergtunga	Microstomus kitt	Alla områden	G2	100	T	T	T
Birkelånga	Molva dypterygia	Alla områden utom X	G1	125	T	T	T
Birkelånga	Molva dypterygia	X	G1	125	T	T	T
Långa	Molva molva	Alla områden	G2	125	T	T	T
Mulle	Mullus surmuletus	Alla områden	G2	125	T	T	T
Nordlig hundhaj	Mustelus asterias	VI, VII, VIII, IX	G1
Sydlig hundhaj	Mustelus mustelus	VI, VII, VIII, IX	G1
Svartfläckig hundhaj	Mustelus punctulatus	VI, VII, VIII, IX	G1
Örnrocka	Myliobatis aquila	Alla områden	G1
Havskräfta	Nephrops norvegicus	VI Funktionell enhet	G1		Y	Y	Y
Havskräfta	Nephrops norvegicus	VII Funktionell enhet	G1		Y	Y	Y
Havskräfta	Nephrops norvegicus	VIII, IX Funktionell enhet	G1		Y	Y	Y
Vanlig åttaarmad bläckfisk	Octopus vulgaris	Alla områden utom VIIIc, IXa	G2		T	T	T
Fläckpagell	Pagellus bogaraveo	IXa, X	G1	250	T	T	T
Vanlig åttaarmad bläckfisk	Octopus vulgaris	VIIIc, IXa	G2
Räkor	Pandalus spp.	Alla områden	G2
Djuphavsräka	Parapenaeus longirostris	IXa	G2		T	T	T
Fjällbrosme	Phycis blennoides	Alla områden	G2	50	T	T	T
Klippbrosme	Phycis phycis	Alla områden	G2	50	T	T	T
Rödspätta	Pleuronectes platessa	VIIa/VIIe/VIIfg	G1	100	Y	Y	Y
Rödspätta	Pleuronectes platessa	VIIbc/VIIh-k/VIII, IX, X	G1	25	Y	Y	Y
Bleka	Pollachius pollachius	Alla områden utom IX, X	G2	25	T	T	T
Bleka	Pollachius pollachius	IX, X	G2	500	T	T	T
Gråsej	Pollachius virens	Va/Vb/IV, IIIa, VI	G1	125	Y	Y	Y
Gråsej	Pollachius virens	VII, VIII	G2	125	T	T	T
Vrakfisk	Polyprion americanus	X	G2	125
Blåhaj	Prionace glauca	Alla områden	G1
Piggvar	Psetta maxima	Alla områden	G2	250	T	T	T
Violett spjutrocka	Pteroplatytrygon violacea	Alla områden	G1
Grårocka	Raja alba	IX	G1
Ljusrocka	Raja brachyura	VII, IX	G1
Knaggrocka	Raja clavata	Alla områden	G1		T	T	T
Småögd rocka	Raja microocellata	VII, IX	G1
Spegelrocka	Raja miraletus	IX	G1
Fläckrocka	Raja montagui	Alla områden	G1		T	T	T
Blomrocka	Raja naevus	Alla områden	G1		T	T	T
Klorocka	Raja radiata	V	G1
Andra rockor	Rajidae (3)	Alla områden	G1
Liten hälleflundra	Reinhardtius hippoglossoides	V, XIV/VI	G1	250	Y	Y	Y
Lax	Salmo salar	Alla områden	G1	250
Sardin	Sardina pilchardus	VIIIabd/VIIIc, IXa	G1	50	Y	Y	Y	T
Spansk makrill	Scomber japonicus	VIII, IX	G2	25	T	T	T
Makrill	Scomber scombrus	II, IIIa, IV, V, VI, VII, VIII, IX	G1	25	Y	Y	Y	T
Slätvar	Scophthalmus rhombus	Alla områden	G2	125	T	T	T
Större kungsfisk	Sebastes marinus	Ices-delområden V, VI, XII, XIV och Nafo SA 2 + (div. 1F + 3K)	G1	250	Y	Y	Y
Djuphavskungsfisk	Sebastes mentella	Ices-delområden V, VI, XII, XIV och Nafo SA 2 + (div. 1F + 3K)	G1	250	Y	Y	Y
Sepiabläckfisk	Sepia officinalis	Alla områden	G2		T	T	T
Tunga	Solea solea	VIIa/VIIfg	G1	250	Y	Y	Y
Tunga	Solea solea	VIIbc/VIIhjk/IXa/VIIIc	G1	250	Y	Y	Y
Tunga	Solea solea	VIIe	G1	250	Y	Y	Y
Tunga	Solea solea	VIIIab	G1	250	Y	Y	Y
Havsrudefiskar	Sparidae	Alla områden	G2	50
Pigghaj/rödhaj	Squalus acanthias	Alla områden	G1		T	T	T
Havsängel	Squatina squatina	Alla områden	G1
Marmorerad darrocka	Torpedo marmorata	VIII	G1
Medelhavstaggmakrill	Trachurus mediterraneus	VIII, IX	G2	25	T	T	T
Blå taggmakrill	Trachurus picturatus	X	G2	25	T	T	T
Taggmakrill	Trachurus trachurus	IIa, IVa, Vb, VIa, VIIa–c, e-k, VIIIabde/X	G2	25	T	T	T	T
Taggmakrill	Trachurus trachurus	VIIIc, IXa	G2	25	T	T	T	T
Skäggtorsk, glyskolja, vitlinglyra	Trisopterus spp.	Alla områden	G2	25
Sanktpersfisk	Zeus faber	Alla områden	G2	250	T	T	T
Medelhavet och Svarta havet
Storögd rävhaj	Alopias superciliosus	Alla områden	G1
Rävhaj	Alopias vulpinus	Alla områden	G1
Ål	Anguilla anguilla	Alla områden	G1	(2)	T	T	T
Räka	Aristeomorpha foliacea	Alla områden	G1		Y	Y	Y
Blåröd räka	Aristeus antennatus	Alla områden	G1		Y	Y	Y
Oxögonfisk	Boops boops	1.3, 2.1, 2.2, 3.1, 3.2	G2		T	T	T
Högfenad haj	Carcharhinus plumbeus	Alla områden	G1
Oxhaj	Carcharias taurus	Alla områden	G1
Sorghaj	Centrophorus granulosus	Alla områden	G1
Brugd	Cetorhinus maximus	Alla områden	G1
Mindre guldmakrill	Coryphaena equiselis	Alla områden	G2
Guldmakrill	Coryphaena hippurus	Alla områden	G2	500 (4)	T	T	T
Chokladhaj	Dalatias licha	Alla områden	G1
Havsabborre	Dicentrarchus labrax	Alla områden	G2	100	T	T	T
Slätrocka	Dipturus batis	Alla områden	G1
Plogjärnsrocka	Dipturus oxyrinchus	Alla områden	G1
Åttaarmad bläckfisk	Eledone cirrosa	1.1, 1.3, 2.1, 2.2, 3.1	G2		T	T	T
Vit bläckfisk	Eledone moschata	1.3, 2.1, 2.2, 3.1	G2		T	T	T
Ansjovis	Engraulis encrasicolus	Alla områden	G1	50	Y	Y	Y
Ansjovis	Engraulis encrasicolus	Svarta havet	G1		T	T	T
Blåkäxa	Etmopterus spinax	Alla områden	G1
Knot	Eutrigla gurnardus	2.2, 3.1	G2	250	T	T	T
Gråhaj	Galeorhinus galeus	Alla områden	G1
Hågäl	Galeus melastomus	Alla områden	G1
Marmorerad fjärilsrocka	Gymnura altavela	Alla områden	G1
Pärlhaj	Heptranchias perlo	Alla områden	G1
Sexbågig kamtandhaj	Hexanchus griseus	Alla områden	G1
Bläckfisk	Illex spp., Todarodes spp.	Alla områden	G2		T	T	T
Spjutfiskar	Istiophoridae	Alla områden	G1		T	T	T
Mako	Isurus oxyrinchus	Alla områden	G1
Håbrand	Lamna nasus	Alla områden	G1
Sandrocka	Leucoraja circularis	Alla områden	G1
Rocka	Leucoraja melitensis	Alla områden	G1
Vanlig bläckfisk	Loligo vulgaris	Alla områden	G2		T	T	T
Mindre marulk	Lophius budegassa	1.1, 1.2, 1.3, 2.2, 3.1	G2	250	T	T	T
Marulk	Lophius piscatorius	1.1, 1.2, 1.3, 2.2, 3.1	G2	250	T	T	T
Kummel	Merluccius merluccius	Alla områden	G1	125	Y	Y	Y
Blåvitling	Micromesistius poutassou	1.1, 3.1	G2	250	T	T	T
Multefiskar	Mugilidae	1.3, 2.1, 2.2, 3.1	G2
Röd mulle	Mullus barbatus	Alla områden	G1	125	Y	Y	Y
Mulle	Mullus surmuletus	Alla områden	G1	125	Y	Y	Y
Nordlig hundhaj	Mustelus asterias	Alla områden	G1
Sydlig hundhaj	Mustelus mustelus	Alla områden	G1
Svartfläckig hundhaj	Mustelus punctulatus	Alla områden	G1
Örnrocka	Myliobatis aquila	Alla områden	G1
Havskräfta	Nephrops norvegicus	Alla områden	G1		Y	Y	Y
Vanlig åttaarmad bläckfisk	Octopus vulgaris	Alla områden	G2		T	T	T
Rovhaj	Odontaspis ferox	Alla områden	G1
Trekantshaj	Oxynotus centrina	Alla områden	G1
Rödpagell	Pagellus erythrinus	Alla områden	G2	125	T	T	T
Djuphavsräka	Parapenaeus longirostris	Alla områden	G1		Y	Y	Y
Gaffelräka	Penaeus kerathurus	3.1	G2		T	T	T
Blåhaj	Prionace glauca	Alla områden	G1
Småtandad sågfisk	Pristis pectinata	Alla områden	G1
Sågfisk	Pristis pristis	Alla områden	G1
Piggvar	Psetta maxima	Svarta havet	G1		T	T	T
Violett spjutrocka	Pteroplatytrygon violacea	Alla områden	G1
Klorocka	Raja asterias	Alla områden	G1
Knaggrocka	Raja clavata	1.3, 2.1, 2.2, 3.1	G1		T	T	T
Spegelrocka	Raja miraletus	1.3, 2.1, 2.2, 3.1	G1		T	T	T
Brokrocka	Raja undulata	Alla områden	G1
Hajrocka	Rhinobatos cemiculus	Alla områden	G1
Hajrocka	Rhinobatos rhinobatos	Alla områden	G1
Grårocka	Rostroraja alba	Alla områden	G1
Atlantisk bonit	Sarda sarda	Alla områden	G2	50 (4)	T	T	T
Sardin	Sardina pilchardus	Alla områden	G1	50	Y	Y	Y
Makrill	Scomber spp.	Alla områden	G2	50	T	T	T
Småfläckig rödhaj	Scyliorhinus canicula	Alla områden	G1
Storfläckig rödhaj	Scyliorhinus stellaris	Alla områden	G1
Sepiabläckfisk	Sepia officinalis	Alla områden	G2		T	T	T
Hajar	Hajliknande Selachii (3)	Alla områden	G1		T	T	T
Tunga	Solea vulgaris	1.2, 2.1, 3.1	G1	250	Y	Y	Y
Guldsparid	Sparus aurata	1.2, 3.1	G2		T	T	T
Flerhornig hammarhaj	Sphyrna lewini	Alla områden	G1
Hammarhaj	Sphyrna mokarran	Alla områden	G1
Småögd hammarhaj	Sphyrna tudes	Alla områden	G1
Hammarhaj	Sphyrna zygaena	Alla områden	G1
Pikareller	Spicara smaris	2.1, 3.1, 3.2	G2	100	T	T	T
Skarpsill	Sprattus sprattus	Svarta havet	G1		T	T	T
Pigghaj/rödhaj	Squalus acanthias	Svarta havet	G1		T	T	T
Pigghaj/rödhaj	Squalus acanthias	Alla områden	G1
Galludohaj	Squalus blainvillei	Alla områden	G1
Tagghavsängel	Squatina aculeata	Alla områden	G1
Havsängel	Squatina oculata	Alla områden	G1
Havsängel	Squatina squatina	Alla områden	G1
Mantis	Squilla mantis	1.3, 2.1, 2.2	G2		T	T	T
Långfenad tonfisk	Thunnus alalunga	Alla områden	G2	125 (4)	T	T	T
Tonfisk	Thunnus thynnus	Alla områden	G1	125 (4)	T	T	T
Marmorerad darrocka	Torpedo marmorata	Alla områden	G1
Medelhavstaggmakrill	Trachurus mediterraneus	Alla områden	G2	100	T	T	T
Medelhavstaggmakrill	Trachurus mediterraneus	Svarta havet	G1		T	T	T
Taggmakrill	Trachurus trachurus	Alla områden	G2	100	T	T	T
Taggmakrill	Trachurus trachurus	Svarta havet	G1		T	T	T
Fenknot	Trigla lucerna	1.3, 2.2, 3.1	G2		T	T	T
Venusmusslor	Veneridae	2.1, 2.2	G2		T	T	T
Svärdfisk	Xiphias gladius	Alla områden	G1	125 (4)	T	T	T
Nafo-områden
Torsk	Gadus morhua	2J 3KL	G1	125	Y	Y	Y
Torsk	Gadus morhua	3M	G1	125	Y	Y	Y
Torsk	Gadus morhua	3NO	G1	125	Y	Y	Y
Torsk	Gadus morhua	3Ps	G2	125	T	T	T
Torsk	Gadus morhua	SA 1	G1	125	Y	Y	Y
Rödtunga	Glyptocephalus cynoglossus	3NO	G2		T	T	T
Lerskädda	Hippoglossoides platessoides	3LNO	G1	100	Y	Y	Y
Lerskädda	Hippoglossoides platessoides	3M	G1	100	T	T	T
Gulstjärtsskädda	Limanda ferruginea	3LNO	G2		T	T	T
Skolästfiskar	Macrouridae	SA 2 + 3	G2	250	T	T	T
Räkor	Pandalus spp.	3L	G1		Y	Y	Y
Räkor	Pandalus spp.	3M	G1		Y	Y	Y
Rockor	Raja spp.	SA 3	G1		T	T	T
Liten hälleflundra	Reinhardtius hippoglossoides	3KLMNO	G1	200	Y	Y	Y
Liten hälleflundra	Reinhardtius hippoglossoides	SA 1	G1	200	Y	Y	Y
Lax	Salmo salar	Ices-delområde XIV och Nafo-delområde 1	G1	500	Y	Y	Y
Djuphavskungsfisk	Sebastes mentella.	SA 1	G1	250	Y	Y	Y
Kungsfiskar	Sebastes spp.	3LN	G1
Kungsfiskar	Sebastes spp.	3M	G1	50
Kungsfiskar	Sebastes spp.	3O	G1
Långvandrande arter i Atlanten, Indiska oceanen och Stilla havet
Auxid	Auxis rochei		G2		T	T	T
Silkeshaj	Carcharhinus falciformis	Alla områden	G1
Tunnina	Euthynnus alleteratus		G2		T	T	T
Segelfiskar	Istiophoridae		G1		T	T	T
Makrillhaj	Isurus oxyrinchus		G1		T	T	T
Bonit	Katsuwonus pelamis		G1		T	T	T
Håbrand	Lamna nasus		G1		T	T	T
Blåhaj	Prionace glauca		G1		T	T	T
Ryggstrimmig pelamid	Sarda sarda		G1		T	T	T
Djuphavshaj	Hajliknande Selachii (3)		G1		T	T	T
Övriga hajar	Squaliformes (3)		G1		T	T	T
Långfenad tonfisk	Thunnus alalunga		G1		T	T	T
Gulfenad tonfisk	Thunnus albacares		G1		T	T	T
Storögd tonfisk	Thunnus obesus		G1		T	T	T
Tonfisk	Thunnus thynnus		G1		T	T	T
Svärdfisk	Xiphias gladius		G1		T	T	T
Cecaf FAO 34
Dolkfisk	Aphanopus carbo	Madeira	G1		T	T	T
Ansjovis	Engraulis encrasicolus	Marocko	G1		T	T	T
Sydlig rosenräka	Farfantepenaeus notialis	Alla områden	G1		T	T	T
Strumpebandsfisk	Lepidopus caudatus	Mauretanien	G2
Vanlig bläckfisk	Loligo vulgaris	Alla områden	G2		T	T	T
Kummel	Merluccius spp.	Alla områden	G1		T	T	T
Vanlig åttaarmad bläckfisk	Octopus vulgaris	Alla områden	G1		T	T	T
Djuphavsräka	Parapenaeus longirostris	Alla områden	G1		T	T	T
Småtandad sågfisk	Pristis pectinata	Alla områden	G1
Sågfisk	Pristis pristis	Alla områden	G1
Violett spjutrocka	Pteroplatytrygon violacea	Alla områden	G1
Andra rockor	Rajidae (3)	Alla områden	G1
Hajrocka	Rhinobatos cemiculus	Alla områden	G1
Hajrocka	Rhinobatos rhinobatos	Alla områden	G1
Sardin	Sardina pilchardus	Alla områden	G1		T	T	T
Rund sardinell	Sardinella aurita	Alla områden	G1		T	T	T
Afrikansk sardinell	Sardinella maderensis	Alla områden	G1		T	T	T
Spansk makrill	Scomber japonicus	Madeira	G1
Spansk makrill	Scomber japonicus	Alla områden utom Madeira	G1		T	T	T
Sepiabläckfisk	Sepia hierredda	Alla områden	G1		T	T	T
Sepiabläckfisk	Sepia officinalis	Alla områden	G1		T	T	T
Hajar	Hajliknande Selachii (3)	Alla områden	G1
Tagghavsängel	Squatina aculeata	Alla områden	G1
Havsängel	Squatina oculata	Alla områden	G1
Havsängel	Squatina squatina	Alla områden	G1
Taggmakrill	Trachurus spp.	Alla områden	G1		T	T	T
WECAF
Sydlig rödsnapper	Lutjanus purpureus	Franska Guyanas EEZ	G2		T	T	T
Penaeusräka	Penaeus subtilis	Franska Guyanas EEZ	G1		Y	Y	Y
Andra rockor	Rajidae (3)	Alla områden	G1
Hajar	Hajliknande Selachii (3)	Alla områden	G1

(1) Se kapitel III sektion B.B1.3. 1 f.

(2) Åldersanalys av europeisk ål (Anguilla anguilla) ska omfatta minst fem individer per centimeter längdintervall. Minst 100 individer ska analyseras per förvaltningsenhet i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 1100/2007 för gulål respektive blankål.

(3) Anges per art enligt uppgifter om landning, undersökning eller fångst.

(4) Tidsintervallet för ålder är tre år (första året är 2009) och samtidigt ska det göras uppskattningar av vikt, mognad och kön.

Tillägg VIII

Förteckning över övergripande variabler med specifikation för provtagning

Rubrik	Variabel	Specifikation	Enhet	Redskap (nivå 2 i matrisen)	Uppdelningsnivå (1)	Referensperiod
Kapacitet
	Antal fartyg				C3	År
	GT, kW, fartygets ålder (2)				C3	År
Ansträngning
	Antal fartyg				B1	Månad
	Dagar till havs	Se definition i kapitel I	dagar	Alla redskap	B1 och C3	Månad
	Antal fisketimmar (3)		timmar	Skrapor och trålar	A1 (4)	Månad
	Fiskedagar	Se definition i kapitel I	dagar	Alla redskap	Alla celler (4)	Månad
	kW * fiskedagar			Skrapor och trålar	Alla celler (4)	Månad
	GT * fiskedagar			Skrapor och trålar	Alla celler (4)	Månad
	Antal resor (3)		antal	Alla redskap	Alla celler (4)	Månad
	Antal uppsättningar (3)		antal	Dubbeltrål (nivå 4)	A1 (4)	Månad
	Antal fiskeinsatser (3)		antal	Snörpvad	A1 (4)	Månad
	Antal nätredskap/längd (3)		antal/meter	Nätredskap	A1 (4)	Månad
	Antal krokar, antal linor (3)		antal	Krokar och linor	A1 (4)	Månad
	Antal tinor, fällor (3)		antal	Fällor	A1 (4)	Månad
	Nedsänkningstid (3)		timmar	Alla passiva redskap	A1 (4)	Månad
Landningar
	Värdet av landningarna totalt och per kommersiell art (5)		euro		B1 och C1	Månad
	Landningarnas levande vikt totalt och per art		ton		A1 (4)	Månad
	Priser per kommersiell art (6)		euro/kg		B2 och C2	Månad, år
	Omräkningsfaktor per art					Årlig uppdatering

(1) Uppdelningsnivåerna hänvisar till tillägg V (Anm.: Hänvisning till verksamhetsgren eller fiskeverksamhet är nivå 6 i tillägg IV [1–5]).

(2) Enligt förordning (EG) nr 26/2004.

(3) På regionala samordningsmöten kan det föreslås justeringar.

(4) För vissa variabler är uppdelningsnivån A tillräcklig eftersom Formula … och Formula (till exempel: antalet fisketimmar), men för andra variabler Formula … och Formula (till exempel: fiskedagar där det på en och samma fiskedag kan utövas två eller flera verksamhetsgrenar som medräknas mer än en gång).

(5) Om det inte är möjligt att direkt dela in landningarna från en resa i verksamhetsgrenar, bör fördelningen vara baserad på regler som godkänts av STECF.

(6) Om möjligt bör prisuppgifter samlas in på nivå A1 (se tillägg V) för att omedelbart kunna beräkna landningarnas värde på samma nivå.

Tillägg IX

Forskningsstudier till havs

Undersökningens namn	Förkortning	Område	Period	Huvudsakliga målarter m.m.	Undersökningsintensitet
Undersökningens namn	Förkortning	Område	Period	Huvudsakliga målarter m.m.	Dagar (maximalt antal)
Östersjön (Ices-områdena III b–d)
Baltic International Trawl Survey	BITS Q1 BITS Q4	IIIaS, IIIb–d	1:a och 4:e kvartalet	Torsk och andra bottenlevande arter	160
Baltic International Acoustic Survey (Autumn)	BIAS	IIIa, IIIb–d	september–oktober	Sill och skarpsill	115
Gulf of Riga Acoustic Herring Survey	GRAHS	IIId	3:e kvartalet	Sill	10
Sprat Acoustic Survey	SPRAS	IIId	Maj	Skarpsill och sill	60
Rügen Herring Larvae Survey	RHLS	IIId	mars–juni	Sill	50
Nordsjön (Ices-områden IIIa, IV och VIId) och östra delarna av Ishavet (Ices-områden I och II)
International Bottom Trawl Survey	IBTS Q1 IBTS Q3	IIIa, IV	1:a och 3:e kvartalet	Kolja, torsk, gråsej, sill, skarpsill, vitling, makrill, vitlingslyra	315
North Sea Beam Trawl Survey	BTS	IVb, IVc, VIId	3:e kvartalet	Rödspätta, tunga	65
Demersal Young Fish Survey	DYFS	Nordsjökusten	3:e och 4:e kvartalet	Rödspätta, tunga, aztekräka	145
Sole Net Survey	SNS	IVb, IVc	3:e kvartalet	Rödspätta, tunga	20
North Sea Sandeels Survey	NSSS	IVa, IVb	4:e kvartalet	Tobisfiskar	15
International Ecosystem Survey in the Nordic Seas	ASH	IIa	Maj	Sill, blåvitling	35
Redfish Survey in the Norwegian Sea and adjacent waters	REDNOR	II	augusti–september	Kungsfisk	35
Mackerel egg Survey (Triennial)	NSMEGS	IV	maj–juli	Äggproduktion: makrill	15
Herring Larvae survey	IHLS	IV, VIId	1:a och 3:e kvartalet	Sill, skarpsillarv	45
NS Herring Acoustic Survey	NHAS	IIIa, IV, VIa	juni, juli	Sill, skarpsill	105
Nephrops TVsurvey (FU 3 & 4)	NTV3&4	IIIA	2:a eller 3:e kvartalet	Havskräfta	15
Nephrops TVsurvey (FU 6)	NTV6	IVb	september	Havskräfta	10
Nephrops TVsurvey (FU 7)	NTV7	IVa	2:a eller 3:e kvartalet	Havskräfta	20
Nephrops TVsurvey (FU 8)	NTV8	IVb	2:a eller 3:e kvartalet	Havskräfta	10
Nephrops TVsurvey (FU 9)	NTV9	IVa	2:a eller 3:e kvartalet	Havskräfta	10
Nordatlanten (Ices-områden V–XIV och Nafo-områden)
International Redfish Trawl and Acoustic Survey (Biennial)	REDTAS	Va, XII, XIV; Nafo SA 1–3	juni/juli	Kungsfisk	30
Flemish Cap Groundfish survey	FCGS	3M	juli	Bottenlevande arter	35
Greenland Groundfish survey	GGS	XIV, Nafo SA1	oktober/november	Torsk, kungsfisk och andra bottenlevande arter	55
3LNO Groundfish survey	PLATUXA	3LNO	2:a och 3:e kvartalet	Bottenlevande arter	55
Western IBTS 4th quarter (including Porcupine survey)	IBTS Q4	VIa, VII, VIII, IXa	4:e kvartalet	Bottenlevande arter	215
Scottish Western IBTS	IBTS Q1	VIa, VIIa	mars	Torskfiskar, sill, makrill	25
ISBCBTS September	ISBCBTS	VIIa f g	september	Rödspätta, tunga	25
WCBTS	VIIe BTS	VIIe	oktober	Tunga, rödspätta, marulk, bergtunga	10
Blue whiting survey		VI, VII	1:a och 2:a kvartalet	Blåvitling	45
International Mackerel and Horse Mackerel Egg Survey (Triennial)	MEGS	VIa, VII, VIII, IXa	januari–juli	Äggproduktion: makrill, taggmakrill	310
Sardine, Anchovy Horse Mackerel Acoustic Survey		VIII, IX	mars–april–maj	Abundansindex för sardin, ansjovis, makrill, taggmakrill	95
Sardine DEPM (Triennial)		VIIIc, IXa	2:a och 4:e kvartalet	Lekbeståndets biomassa (SSB) för sardiner och användningen av CUFES	135
Spawning/Pre spawning Herring acoustic survey		VIa, VIIa–g	juli, sept., nov., mars, jan.	Sill, skarpsill	155
Biomass of Anchovy	BIOMAN	VIII	maj	Lekbeståndets biomassa (SSB) för ansjovis (DEP)	25
Nephrops UWTV survey (offshore)	UWTV (FU 11-13)	Via	2:a eller 3:e kvartalet	Havskräfta	20
Nephrops UWTV Irish Sea	UWTV (FU 15)	VIIa	augusti	Havskräfta	10
Nephrops UWTV survey Aran Grounds	UWTV (FU 17)	VIIb	juni	Havskräfta	10
Nephrops UWTV survey Celtic Sea	UWTV (FU 20-22)	VIIg, h, j	juli	Havskräfta	10
Nephrops TV Survey Offshore Portugal	UWTV (FU28-29)	IXa	juni	Havskräfta	20
Medelhavet och Svarta havet
Mediterranean International bottom trawl survey	MEDITS	37 (1, 2, 3.1, 3.2)	2:a och 3:e kvartalet	Bottenlevande arter	410
Pan-Mediterranean pelagic survey	MEDIAS	37 (1.1, 1.2, 2.1, 2.2, 3.1)	2:a, 3:e och 4:e kvartalet	Små pelagiska arter	185
Bottom Trawl Survey		Svarta havet	2:a och 4:e kvartalet	Piggvar	40
Pelagic Trawl Survey		Svarta havet	2:a och 4:e kvartalet	Skarpsill och vitling	40

Tillägg X

Förteckning över ekonomiska variabler för vattenbrukssektorn

Variabelgrupp

Variabel

Specifikation

Enhet

Definition

av statistik över företagsstrukturer enligt förordning (EG) nr 2700/98

Riktlinje

Intäkter

Omsättning

Per art

euro

12 11 0

Bidrag (1)

euro

Andra intäkter

euro

Personalkostnader

Löner (2)

euro

13 31 0

Imputerat värde av obetald arbetskraft (3)

euro

Energikostnader

euro

20 11 0

Råvarukostnader

Kostnader för djur

euro

SBS (13 11 0)

Kostnader för foder

euro

SBS (13 11 0)

Reparations- och underhållskostnader

Reparation och underhåll

euro

SBS (13 11 0)

Andra driftskostnader

Andra driftskostnader (4)

euro

SBS (13 11 0)

Kapitalkostnader (5)

Avskrivningar av kapital

euro

ENS (6) 6.02.–6.05.

Finansiella kostnader, netto (7)

euro

Extraordinära kostnader, netto

euro

Kapitalvärde (8)

Totalt värde av tillgångar

euro

43 30 0

ENS 7.09.–7.24.

Investeringar

Nettoinvesteringar (9)

euro

15 11 0

15 21 0

ENS 3.102.–3.111.

Skuld (10)

Skuld

euro

Råvaruvolym (11)

Djur

ton

Fiskfoder

ton

Försäljningsvolym (12)

Försäljningsvolym

Per art

Ton (13)

Sysselsättning

Antalet anställda

Per kön

Antal

16 11 0

Heltidsekvivalenter enligt nationella regler (14)

Per kön (15)

Antal

16 14 0

Antal företag

Per storlekskategori där antalet anställda är (SBS 16.11.0):

≤ 5

6–10

> 10

Antal

11 11 0

(1) Inbegriper direktstöd, t.ex. kompensation för handelsstopp, återbetalning av bränsleavgift eller liknande kompensationsbetalningar i form av en klumpsumma. Inbegriper inte sociala förmåner, indirekta stöd (t.ex. nedsatt avgift på insatsvaror såsom bränsle) eller investeringsstöd.

(2) Inbegriper socialförsäkringskostnader.

(3) Medlemsstaten ska redogöra för vald metod i sitt nationella program.

(4) Förpackningskostnader ingår i andra driftskostnader.

(5) Medlemsstaten ska redogöra för vald metod i sitt nationella program.

(6) ENS hänvisar till det europeiska nationalräkenskapssystemet 1995 (förordningarna (EG) nr 2223/96 och (EG) nr 1267/2003, Eurostats manual för ENS 95).

(7) Räntekostnader på kapital. Räntor på nationella femåriga statsobligationer får användas som ett mått på finansiella kostnader.

(8) Vid årets slut.

(9) Köp och försäljning av tillgångar under året.

(10) Vid räkenskapsårets slut.

(11) Variabeln för råvaruvolym bör överensstämma med variabeln för råvarukostnad.

(12) Variabeln för produktionsvolym bör överensstämma med variabeln för omsättningsvärdet.

(13) Faktorer för omräkning från antal till ton bör anges i det nationella programmet.

(14) Heltidsekvivalenter enligt nationella regler är antalet heltidsekvivalenter som uppskattas från ett nationellt tröskelvärde.

(15) Frivillig uppgift.

Tillägg XI

Sektorsuppdelning som ska användas vid insamling av uppgifter om vattenbruket

	Fiskodlingsmetoder (1)				Skaldjursodlingsmetoder (1)
	Landbaserat vattenbruk			Kassar	Skaldjursodlingsmetoder (1)
	Kläckerier och yngelanläggningar (2)	Uppfödning	Kombinerade (3)	Kassar (4)	Flottar	Långrev	Bottenodling (5)	Andra
Lax
Öring
Havsabborre & fläckpagell
Karp
Andra sötvattenfiskar
Andra saltvattenfiskar
Musslor
Ostron
Venusmusslor
Andra skaldjur

(1) Företagen bör vara uppdelade efter sina primära odlingsmetoder.

(2) Kläckerier och yngelanläggningar definieras som platser för artificiell avel, kläckning och uppfödning under vattendjurens tidiga livsstadier. För statistiska ändamål är kläckerier begränsade till produktion av befruktade ägg. Unga individer av vattendjur anses vara producerade i yngelanläggningar. När kläckerier och yngelanläggningar är i nära anslutning till varandra ska statistiken endast avse det senaste juvenila stadium som producerats. (KOM(2006) 864).

(3) Kombinerade avser företag som använder kläckerier, yngelanläggningar och uppfödningsområden.

(4) Kassar är öppna eller täckta tillslutna strukturer som är tillverkade av nät eller annat poröst material som tillåter naturligt in- och utflöde av vatten. Dessa strukturer kan antingen vara flytande, upphängda eller fästa vid substratet, dock så att vatten kan flöda in och ut på undersidan. (KOM(2006) 864).

(5) Bottenodling omfattar skaldjursodling i tidvattenområden (direkt på botten eller upphöjt).

Tillägg XII

Förteckning över ekonomiska variabler för beredningsindustrin

Variabelgrupp

Variabel

Specifikation

Enhet

Definition

av statistik över företagsstrukturer enligt

förordning (EG) nr 2700/98

Riktlinjer

Intäkter

Omsättning

euro

12 11 0

Bidrag (1)

euro

Andra intäkter

euro

Personalkostnader

Löner för anställda (2)

euro

13 31 0

Imputerat värde av obetald arbetskraft (3)

euro

Energikostnader

euro

20 11 0

SBS 13 11 0

Råvarukostnader

Inköp av fisk och andra råvaror för produktion

euro

SBS 13 11 0

Andra driftskostnader

Andra driftskostnader (4)

euro

SBS 13 11 0

Kapitalkostnader (5)

Avskrivningar av kapital

euro

ENS (6) 6.02.–6.05.

Finansiella kostnader, netto (7)

euro

Extraordinära kostnader, netto

euro

Kapitalvärde (8)

Totalt värde av tillgångar

euro

43 30 0

ENS 7.09.–7.24.

Nettoinvesteringar

Nettoinvesteringar (9)

euro

15 11 0

15 21 0

ENS 3.102.–3.111.

Skuld (10)

Skuld

euro

Sysselsättning

Antalet anställda

Per kön

antal

16 11 0

Heltidsekvivalenter enligt nationella regler (11)

Per kön (12)

antal

16 14 0

Antal företag

Per storlekskategori där antalet anställda (16.11.0) är

≤ 10

11–49

50–249

> 250

antal

11 11 0

(1) Inbegriper direktstöd. Inbegriper inte sociala förmåner och indirekta stöd.

(2) Inbegriper socialförsäkringskostnader.

(3) Medlemsstaten ska redogöra för vald metod i sitt nationella program.

(4) Förpackningskostnaderna ingår i andra driftskostnader.

(5) Det ska redogöras för vald metod i det nationella programmet.

(6) ENS hänvisar till det europeiska nationalräkenskapssystemet 1995 (förordningarna (EG) nr 2223/96 och (EG) nr 1267/2003, Eurostats manual för ENS 95).

(7) Räntekostnader på kapital. Räntor på nationella femåriga statsobligationer får användas som ett mått på finansiella kostnader.

(8) Totalt ackumulerat värde av alla nettoinvesteringar i företaget vid årets slut.

(9) Köp och försäljning av tillgångar under året.

(10) Vid årets slut.

(11) Metoden bör överensstämma med undersökningen FISH/2005/14, ”LEI WAGENINGENUR Co-ordinator, 2006. Calculation of labour including full-time equivalent (FTE) in fisheries Study No FISH/2005/14, 142 p”.

(12) Frivillig uppgift.

Tillägg XIII

Definition av miljöindikatorer för att mäta fiskets konsekvenser för det marina ekosystemet

Specifikationskod	Indikator (1)	Definition	Uppgifter som krävs	Precisionsnivå
1	Fiskarters bevarandestatus	Indikator på biologisk mångfald som ska användas för att sammanfatta, bedöma och rapportera trender för biologisk mångfald av sårbara fiskarter.	Art, längd och abundans från fiskerioberoende forskningsstudier för relevant marin region. En korrekt rapportering av dessa indikatorer förutsätter att alla arter som ingår i indikatorn identifieras konsekvent och tillförlitligt. Fångster i samband med undersökningar ska sorteras i sin helhet (ingen uppdelning i delprover) för att säkerställa att alla arter som ingår i indikatorn registreras, men det är tillåtet att ta ut delprover för längdmätning om det är motiverat.	Forskningsstudier bör omfatta en så stor del av den marina regionen som möjligt under så lång tid som möjligt. Indikatorn är specifik för undersökningen. Metoderna förutsätter att undersökningarna görs varje år i samma område och med ett standardredskap.
2	Andelen stor fisk	Indikator på andelen stor fisk efter vikt i gruppen som ger en bild av fisksamhällets storleksstruktur och sammansättning under livscykeln.
3	Fiskars genomsnittliga maximilängd	Indikator på fisksamhällets sammansättning under livscykeln.
4	Fiskade fiskarters storlek vid könsmognad	Indikator på eventuella ”genetiska effekter” på en population.	Individuella mätningar av ålder, längd, kön och mognad från fiskerioberoende forskningsstudier för relevant marin region.	Minst 100 individer per ålderskategori, men mer fisk stärker denna indikator.
5	Fiskeverksamhetens geografiska fördelning	Indikator på fiskeverksamhetens geografiska utbredning. Den bör rapporteras i samband med indikatorn ”aggregering av fiskeverksamhet”.	Uppgifter om position och fartygsregistrering baserade på VMS. Ska finnas tillgängliga senast två månader efter det att positionsrapporterna har inkommit med alla positioner kopplade till nivå 6 i indelningen av verksamhetsgrenar (se tillägg IV [1–5]). Detta omfattar inte fartyg kortare än 15 meter.	Företrädesvis positionsrapporter varje halvtimme.
6	Aggregering av fiskeverksamhet	Indikator på i vilken utsträckning fiskeverksamheten är aggregerad. Den bör rapporteras i samband med indikatorn ”fiskeverksamhetens geografiska fördelning”.
7	Områden som inte påverkas av mobila bottenredskap	Indikator på havsbottenareal som inte har påverkats av mobila bottenfiskeredskap under det senaste året. Den påverkas av ändringar i den geografiska fördelningen av bottenfiskeverksamhet till följd av kontroller av fångster, kontroller av ansträngning eller tekniska åtgärder (inbegripet skyddade marina områden som inrättats enligt naturvårdslagstiftningen) och av utvecklingen av annan verksamhet som bedrivs av människor och som tränger undan fiskeverksamheten (t.ex. vindkraftparker).
8	Utkastnivåer för kommersiella arter	Indikator på mängden kommersiella fiskarter som kastas överbord i förhållande till landningarna.	Arter, längd och abundans för fångster och utkast baserat på loggböcker respektive observatörsresor som behandlas var för sig. Uppgifter kopplade till nivå 6 i indelningen av verksamhetsgrenar (se tillägg IV [1–5]).	I enlighet med det här gemenskapsprogrammet för utkast.
9	Fiskets bränsleeffektivitet	Indikator på förhållandet mellan bränsleförbrukning och värdet av landad fångst. Den ger information om trenderna i de olika fiskenas bränsleeffektivitet.	Landningarnas värde och bränslekostnaderna. Värdet beräknas som produkten av landningar per art och priser. Bränslekostnaden definieras i detta gemenskapsprogram. Indikatorn ska beräknas för varje verksamhetsgren baserat på nivå 6 i indelningen av verksamhetsgrenar (se tillägg IV [1–5]) per region, kvartal och år.	I enlighet med det här gemenskapsprogrammet.

(1) Se kommissionens arbetsdokument (SEK 2008/449) för specifikation och beräkning av indikatorer.

Top

All