29.6.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 167/1

(1)

Rådets förordning (EEG) nr 837/90 av den 26 mars 1990 om medlemsstaternas statistiska rapportering om spannmålsproduktion (2) och rådets förordning (EEG) nr 959/93 av den 5 april 1993 om medlemsstaternas statistiska rapportering om andra grödor än spannmål (3) har ändrats flera gånger. Eftersom det nu krävs ytterligare ändringar och förenklingar bör dessa rättsakter av tydlighetsskäl ersättas med en enda rättsakt, i enlighet med den nya metoden för förenklad och förbättrad gemenskapslagstiftning (4).

(2)

Statistik över grödor är väsentlig för förvaltningen av gemenskapens marknader. Det anses även väsentligt att statistik över grönsaker och fleråriga grödor omfattas utöver den statistik över spannmål och andra grödor från åkermark som för närvarande omfattas av gemenskapslagstiftningen.

(3)

För att garantera att den gemensamma jordbrukspolitiken förvaltas på lämpligt sätt kräver kommissionen att uppgifter om arealer, avkastning och produktion av grödor regelbundet tillhandahålls.

(4)

I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1166/2008 av den 19 november 2008 om undersökningar om jordbrukets struktur och en undersökning om produktionsmetoder inom jordbruket (5) fastställs ett program för gemenskapsundersökningar för tillhandahållande av statistik över företagsstrukturen i jordbruket fram till 2016.

(5)

I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (NUTS) (6) ska all statistik som överförs från medlemsstaterna till kommissionen och som specificeras i territoriella enheter använda Nuts-nomenklaturen. För att jämförbar regional statistik ska kunna utarbetas bör de territoriella enheterna därför definieras i enlighet med Nuts-nomenklaturen.

(6)

För att minska bördan för medlemsstaterna bör regionala uppgiftskrav inte vara strängare än de krav som fastställs i tidigare lagstiftning, såvida inte nya regionala nivåer har uppstått under tiden. Det bör därför tillåtas att regionala statistiska uppgifter för Tyskland och Förenade kungariket endast lämnas i territoriella enheter på Nuts 1-nivå.

(7)

För att underlätta tillämpningen av denna förordning krävs ett nära samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen, i synnerhet med stöd av ständiga kommittén för jordbruksstatistik som inrättades genom rådets beslut 72/279/EEG av den 31 juli 1972 (7).

(8)

För att säkerställa en smidig övergång från det system som är tillämpligt enligt förordningarna (EEG) nr 837/90 och (EEG) nr 959/93 bör det i denna förordning fastställas en möjlighet att bevilja ett undantag för en period på högst två år för medlemsstater, om tillämpningen av denna förordning på deras nationella statistiksystem skulle kräva omfattande anpassningar och sannolikt komma att medföra betydande praktiska problem.

(9)

Åtgärderna för att framställa den statistik som föreskrivs i denna förordning är nödvändiga för genomförandet av gemenskapens verksamhet. Eftersom målet för denna förordning, nämligen att skapa en gemensam rättslig ram för systematisk framställning av gemenskapsstatistik över odlade arealer, avkastning och produktion av spannmål och andra grödor än spannmål i medlemsstaterna, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och det därför bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(10)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik (8) utgör referensramen för bestämmelserna i denna förordning, särskilt när det gäller överensstämmelsen med standarderna för opartiskhet, tillförlitlighet, relevans, kostnadseffektivitet, förtrolighet med avseende på statistik samt insyn och för överföring och skydd av insynsskyddade statistiska uppgifter som föreskrivs i denna förordning, för att säkerställa att varken olagligt röjande eller icke-statistisk användning förekommer när gemenskapsstatistik framställs och sprids.

(11)

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som ska tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (9).

(12)

Kommissionen bör särskilt ges befogenhet att ändra överföringstabellerna. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, bland annat genom att komplettera den med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.

(13)

I rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter (10) föreskrivs en skyldighet att till kommissionen lämna relevanta statistiska uppgifter, så som de definieras inom ramen för gemenskapens statistiska program. Eftersom det kan konstateras att gemenskapsstatistik om ekologisk produktion och ekologiskt jordbruk behöver framställas systematiskt, förväntas det att kommissionen kommer att vidta lämpliga åtgärder, bland annat genom att lägga fram ett lagstiftningsförslag, för att behandla denna fråga på ett tillfredsställande sätt.

(14)

Denna förordning påverkar inte medlemsstaternas frivilliga tillhandahållande av statistik avseende tidiga beräkningar av grödor.

(15)

Ständiga kommittén för jordbruksstatistik har hörts.

a)

skördeår: det kalenderår under vilket skörden börjar,

b)

utnyttjad jordbruksareal: den sammanlagda areal av åkermark, permanent gräsmark, fleråriga grödor och köksträdgårdar som används av jordbruksföretagen, oberoende av brukningsform och om den används som allmänning,

c)

odlad areal: den areal som motsvarar den totala besådda arealen, men efter skörden undantas förstörda arealer (t.ex. till följd av naturkatastrofer),

d)

besådd areal: den areal som motsvarar den totala besådda arealen för produktion av en specifik gröda under ett visst år,

e)

skördad areal: den del av den besådda arealen som har skördats. Den kan därför vara lika med eller mindre än den besådda arealen,

f)

produktionsareal: i samband med fleråriga grödor, den areal som potentiellt kan skördas under referensskördeåret. Den utesluter alla icke-producerande arealer, t.ex. nyplanteringar som ännu inte har börjat ge avkastning,

g)

bärgad skörd: produktion inbegripet förluster och spill på jordbruksföretagen, kvantiteter som konsumeras direkt på gården och saluförda kvantiteter, angivna i basproduktens viktenheter,

h)

avkastning: den bärgade produktionen per odlad areal,

i)

grödor under glas eller högt skydd (som ger tillträde): grödor som under hela odlingsperioden eller under större delen av denna odlas i växthus eller under annat fast eller rörligt högt skydd (glas eller styv eller böjlig plast); detta omfattar inte plastfilm som läggs direkt på marken, eller mark under glaskupor eller tunnlar som inte ger tillträde för människor, samt flyttbara glastäckta bänkar; arealer med grödor som odlas dels under glas, dels på friland anses vara odlade helt under glas, såvida inte perioden under glas är mycket kort,

j)

primär areal av ett givet skifte: den areal där skiftet har använts endast en gång under ett visst skördeår, entydigt definierad av denna användning.

a)

Den sammanlagda odlade arealen med grödor från åkermark (tabell 1).

b)

Den sammanlagda skördade arealen med grönsaker, meloner och jordgubbar (tabell 2).

c)

Den sammanlagda produktionsarealen med fleråriga grödor (tabell 3).

d)

Den utnyttjade jordbruksarealen (tabell 4).

a)

relevans: mått på i hur hög grad statistiken tillgodoser användarnas nuvarande och potentiella behov.

b)

noggrannhet: grad av överensstämmelse mellan skattningarna och de okända sanna värdena.

c)

aktualitet: perioden mellan den tidpunkt då de statistiska uppgifterna finns tillgängliga och den händelse eller företeelse som de beskriver.

d)

punktlighet: den tid som förflyter mellan det datum uppgifterna görs tillgängliga och det datum som de skulle ha lämnats.

e)

tillgänglighet och tydlighet: de villkor och sätt på vilka användarna kan få tillgång till, använda och tolka uppgifter.

f)

jämförbarhet: mätning av effekten av skillnader i de statistiska begrepp, mätverktyg och mätförfaranden som använts, när statistik från olika geografiska områden eller sektorsområden eller från olika tidsperioder jämförs.

g)

samstämmighet: mått på i vilken utsträckning uppgifterna med tillförlitlighet kan kombineras på olika sätt och för olika ändamål.

a)

Uppläggningen av de undersökningar som omfattas av denna förordning samt de använda metoderna.

b)

Uppnådda tillförlitlighetsnivåer för de urvalsundersökningar som avses i denna förordning.

c)

Kvaliteten på andra använda källor än undersökningar.