8.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 155/11

(1)

Utvecklingen och erkännandet av medborgarnas kunskaper, färdigheter och kompetens är avgörande för deras personliga och yrkesmässiga utveckling samt för konkurrenskraften, sysselsättningen och den sociala sammanhållningen inom gemenskapen. De bör därför underlätta gränsöverskridande rörlighet för arbetstagare och inlärare och bidra till att anpassa utbud och efterfrågan på den europeiska arbetsmarknaden. Deltagande i gränsöverskridande livslångt lärande för alla samt överföring, erkännande och ackumulering av individers läranderesultat från formell, icke-formell och informell utbildning bör därför främjas och förbättras på europeisk nivå.

(2)

Vid Europeiska rådets möte i Lissabon 2000 fastställdes att tydligare utbildningsbevis bör bli ett av huvudinslagen för att anpassa gemenskapens utbildningssystem till kunskapssamhällets krav. Vid Europeiska rådets möte i Barcelona 2002 framhölls vikten av större tydlighet och bättre metoder för erkännande inom yrkesutbildningen.

(3)

Systemen för yrkesutbildning är en av grundpelarna i det livslånga lärandet och är direkt kopplade till grundutbildning och högre utbildning och till varje medlemsstats sysselsättnings- och socialpolitik. Tack vare sin sektorsövergripande ställning främjar de inte bara den europeiska ekonomins konkurrenskraft och möjligheterna att tillgodose behoven på arbetsmarknaden, utan även den sociala sammanhållningen, jämlikheten och medborgarnas deltagande och engagemang.

(4)

I rådets resolution av den 19 december 2002 om främjande av ett närmare europeiskt samarbete i fråga om yrkesutbildning (4) (”Köpenhamnsprocessen”) och i rådets och kommissionens gemensamma rapport om genomförandet av handlingsprogrammet Utbildning 2010 som antogs 2004 (5) framhålls vikten av att ha ett system för meritöverföring inom yrkesutbildningen, medan rådet och kommissionen i sin gemensamma lägesrapport från 2008 (6) betonar att det behövs ökade insatser för att förbättra yrkesutbildningens kvalitet och attraktionskraft.

(5)

I slutsatserna från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet den 15 november 2004, som rör de framtida prioriteringarna för det förstärkta europeiska samarbetet inom yrkesutbildning, prioriterades utvecklingen och genomförandet av ett europeiskt system för meritöverföring inom yrkesutbildningen för att göra det möjligt för inlärarna att bygga vidare på sina kunskaper när de rör sig mellan olika system för yrkesutbildning.

(6)

Syftet med denna rekommendation är att inrätta ett europeiskt system för meritöverföring inom yrkesutbildningen (”ECVET”) som ska underlätta överföring, erkännande och ackumulering av bedömda läranderesultat för dem som vill erhålla ett utbildningsbevis. Detta kommer att öka den allmänna förståelsen av medborgarnas läranderesultat, liksom insynen i dem och deras gränsöverskridande rörlighet samt göra det lättare att föra över dem mellan och, i tillämpliga fall, inom medlemsstater i ett gränslöst område för livslångt lärande, samtidigt som det på nationell nivå kommer att öka kvalifikationernas rörlighet och möjligheterna att föra över dem mellan olika sektorer inom ekonomin och på arbetsmarknaden. Dessutom kommer det att bidra till fördjupat och ökat europeiskt samarbete på utbildningsområdet.

(7)

ECVET bör bygga på de principer och tekniska specifikationer som anges i bilaga II. Vidare bör det bygga på de gemensamma principer för kvalitetssäkring som anges i rådets slutsatser av den 28 maj 2004 om kvalitetssäkring inom yrkesutbildning och i Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 juni 2009 om inrättande av en europeisk referensram för kvalitetssäkring av yrkesutbildning (7).

(8)

ECVET kan användas för alla läranderesultat som i princip kan förvärvas genom en mängd olika utbildnings- och inlärningsvägar på alla nivåer i den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande (”EQF”), och sedan överföras och erkännas. Denna rekommendation bidrar därför till de vidare målen att främja livslångt lärande och öka arbetstagares och inlärares anställbarhet, öppenhet för rörlighet och sociala integration. Den underlättar i synnerhet framtagandet av flexibla och individanpassade utbildningsvägar och erkännandet av läranderesultat som uppnåtts genom icke-formellt och informellt lärande.

(9)

Tydliga principer för kvalitetssäkring, informationsutbyte och utveckling av partnerskap mellan institutioner som utfärdar utbildningsbevis, tillhandahållare av yrkesutbildning och andra berörda intressenter bör bidra till att skapa ett ömsesidigt förtroende och till att underlätta genomförandet av denna rekommendation.

(10)

Denna rekommendation bör underlätta förenligheten, jämförbarheten och komplementariteten hos systemen för meritöverföring inom yrkesutbildningen och det europeiska systemet för överföring av studiemeriter (”ECTS”), som används inom den högre utbildningen. På så sätt bör den bidra till möjligheten att byta mellan olika utbildningsnivåer, enligt nationell lagstiftning och praxis.

(11)

Valideringen av bedömda icke-formella och informella läranderesultat bör främjas i enlighet med rådets slutsatser av den 28 maj 2004 om gemensamma europeiska principer för identifiering och validering av icke-formellt och informellt lärande.

(12)

Denna rekommendation kompletterar Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 23 april 2008 om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande (8), i vilken medlemsstaterna rekommenderas att främja ett nära samband mellan EQF och olika befintliga eller framtida europeiska system för överföring och ackumulering av meriter inom högre utbildning och yrkesutbildning. Huvudsyftet med EQF är att göra utbildningsbevisen tydligare, mer jämförbara och överförbara, medan ECVET syftar till att underlätta överförande, erkännande och ackumulering av läranderesultat för individer som vill erhålla ett utbildningsbevis.

(13)

I denna rekommendation beaktas Europaparlamentets och rådets beslut nr 2241/2004/EG av den 15 december 2004 om en enhetlig gemenskapsram för tydlighet i kvalifikationer och meriter (Europass) (9) och Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om gränsöverskridande rörlighet inom gemenskapen i utbildningssyfte: Europeiska kvalitetsstadgan för rörlighet (10).

(14)

Denna rekommendation bör underlätta de behöriga lokala och regionala myndigheternas medverkan i samband med att de nationella eller andra referensramarna för kvalifikationer kopplas till ECVET, i tillämpliga fall.

(15)

Denna rekommendation bör inte påverka tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer (11) där man fastställer rättigheter och skyldigheter både för den relevanta nationella myndigheten och för de personer som flyttar inom gemenskapen. Användningen av ECVET bör inte påverka tillträdet till arbetsmarknaden i de fall där yrkeskvalifikationer erkänts i enlighet med direktiv 2005/36/EG. ECVET medför inte heller någon ny rättighet för medborgare att erhålla automatiskt erkännande av vare sig läranderesultat eller poäng.

(16)

Införandet och genomförandet av ECVET är frivilligt i enlighet med artiklarna 149 och 150 i EG-fördraget och kan därför enbart ske i enlighet med gällande nationella lagar och bestämmelser.

(17)

Eftersom målen för denna rekommendation, nämligen att stödja och komplettera medlemsstaternas insatser, underlätta samarbetet mellan dem, öka insynen och främja rörlighet och livslångt lärande, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av deras omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, får gemenskapen anta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna rekommendation inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål, i den mån som den inte ersätter eller fastställer varken utbildningsbevis eller nationella system för utbildningsbevis eller för meritöverföring; den stadgar inte heller om specifika läranderesultat eller individers kompetens och den syftar inte till eller förutsätter antingen en uppdelning eller en harmonisering av olika system för utbildningsbevis.

1.

att främja det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen (”ECVET”) enligt bilagorna I och II på alla nivåer av EQF med hänsyn till kvalifikationer inom yrkesutbildning, för att underlätta gränsöverskridande rörlighet och erkännande av läranderesultat inom yrkesutbildningen och gränsöverskridande livslångt lärande,

2.

att på lämpligt sätt skapa de nödvändiga förutsättningarna och vidta åtgärder, så att EVCET från och med 2012 – i enlighet med nationell lagstiftning och praxis och på grundval av prov och testning – gradvis kan börja tillämpas på kvalifikationer inom yrkesutbildning på alla nivåer av EQF och användas i syfte att överföra, erkänna och ackumulera en individs läranderesultat från formell samt, i lämpliga fall, icke-formell och informell utbildning,

3.

att stödja utvecklingen av nationella och europeiska partnerskap och nätverk med deltagande av institutioner och myndigheter som ansvarar för kvalifikationer och utbildningsbevis, tillhandahållare av yrkesutbildning, arbetsmarknadens parter och andra berörda parter, som ska ägna sig att prova ut, genomföra och främja ECVET,

4.

att säkra att intressenter och individer på yrkesutbildningsområdet har tillgång till information och vägledning för att använda ECVET och samtidigt underlätta informationsutbytet mellan medlemsstaterna, varvid medlemsstaterna också ska se till att användningen av ECVET för utbildningsbevis offentliggörs på lämpligt sätt av behöriga myndigheter och att tillhörande Europassdokument som utfärdats av de behöriga myndigheterna innehåller tydlig och relevant information,

5.

att vid användning av ECVET tillämpa de gemensamma principer för kvalitetssäkring inom yrkesutbildning som anges i rådets slutsatser om kvalitetssäkring inom yrkesutbildning av den 28 maj 2004 i enlighet med nationell lagstiftning och praxis, framför allt i samband med bedömning, validering och erkännande av läranderesultat,

6.

att säkra att det finns fungerande samordnings- och övervakningsmekanismer på lämplig nivå som överensstämmer med varje medlemsstats lagstiftning, strukturer och behov, för att kunna garantera att initiativen för att genomföra ECVET är av god kvalitet, tydliga och samstämmiga.

1.

stödja medlemsstaterna när de fullgör uppgifterna under punkterna 1–6 och när de använder de principer och tekniska specifikationer för ECVET som anges i bilaga II, framför allt genom att underlätta testning, samarbete, ömsesidigt lärande, främjande samt genomförande av informations- och samrådsåtgärder, och när de säkrar alla berörda medborgares tillgång till vägledningsmaterialet,

2.

utarbeta vägledningsmaterial och verktyg samt anpassa relevanta Europassdokument i samarbete med medlemsstaterna och nationella och europeiska sakkunniga och användare, bygga upp sakkunskap för att öka förenligheten och komplementariteten hos ECVET och det europeiska systemet för överföring och ackumulering av studiemeriter, som används inom högre utbildning, i samarbete med sakkunniga och användare inom yrkesutbildningen och den högre utbildningen på europeisk och nationell nivå samt regelbundet informera om utvecklingen inom ECVET,

3.

främja och tillsammans medlemsstaterna delta i ett europeiskt ECVET-nätverk med deltagande av berörda intressenter inom yrkesutbildningen och behöriga nationella institutioner i syfte att sprida och stödja ECVET i medlemsstaterna samt skapa en varaktig plattform för informations- och erfarenhetsutbyte mellan medlemsstaterna samt inom detta nätverk inrätta en ECVET-användargrupp som ska bidra till uppdateringen av vägledningsmaterialet och till kvalitet och övergripande samstämmighet i samarbetet kring genomförandet av ECVET,

4.

övervaka och följa upp genomförda åtgärder, inklusive resultaten av prov och testning, och, efter att ha bedömt och utvärderat åtgärderna tillsammans med medlemsstaterna, senast den 18 juni 2014, rapportera till Europaparlamentet och rådet om sina erfarenheter och utsikter inför framtiden, vid behov inbegripet en översyn och anpassning av denna rekommendation, bland annat uppdatering av de tekniska bilagorna och vägledningsmaterialet, i samarbete med medlemsstaterna.