med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 285.1,

1. Genom denna förordning inrättas en gemensam ram för framställning, översändning, utvärdering och spridning av jämförbar energistatistik i gemenskapen.

2. Denna förordning ska tillämpas på statistiska uppgifter om energiprodukter och aggregat därav i gemenskapen.

1. Under iakttagande av principerna om fortsatt minskad belastning på uppgiftslämnarna och administrativ förenkling ska medlemsstaterna sammanställa uppgifter om energiprodukter och aggregat av dessa i gemenskapen från följande källor:

2. Medlemsstaterna ska ange närmare bestämmelser om lämnande av de uppgifter som i enlighet med artikel 4 krävs av företag och andra källor för nationell statistik.

3. Förteckningen över uppgiftskällor får ändras i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 11.2.

1. Den nationella statistik som ska redovisas ska vara den som anges i bilagorna. Den ska översändas med följande frekvenser:

2. Tillämpliga förtydliganden och definitioner av de fackuttryck som används återfinns i de enskilda bilagorna samt i bilaga A (”Förtydliganden av terminologin”).

3. De uppgifter som ska översändas samt tillämpliga förtydliganden och definitioner får ändras i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 11.2.

1. Medlemsstaterna ska till kommissionen (Eurostat) översända den nationella statistik som avses i artikel 4.

2. Formerna för översändandet, inbegripet tillämpliga tidsgränser och avvikelser och undantag från dessa, ska vara de som anges i bilagorna.

3. Formerna för översändandet av den nationella statistiken får ändras i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 11.2.

4. Kommissionen får i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 11.3 på vederbörligen motiverad begäran från en medlemsstat bevilja ytterligare avvikelser eller undantag för de delar av den nationella statistiken för vilka insamlingen skulle leda till en orimlig belastning för uppgiftslämnarna.

5. Kommissionen (Eurostat) ska senast den 31 januari det andra året som följer på rapporteringsperioden årligen sprida energistatistik.

2. Varje rimlig ansträngning ska göras för att se till att energiuppgifter som översänds i enlighet med bilaga B överensstämmer med uppgifter som lämnas i enlighet med kommissionens beslut 2005/166/EG av den 10 februari 2005 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets beslut nr 280/2004/EG om en mekanism för övervakning av utsläpp av växthusgaser inom gemenskapen och för genomförande av Kyotoprotokollet (12).

3. I denna förordning ska följande kvalitetsbedömningskriterier tillämpas på de uppgifter som ska översändas:

4. Medlemsstaterna ska vart femte år till kommissionen (Eurostat) överlämna en rapport om kvaliteten i de uppgifter som översänds och om eventuellt förändrade metoder.

5. Inom sex månader efter mottagandet av en begäran från kommissionen (Eurostat), så att denna kan bedöma kvaliteten på de översända uppgifterna, ska medlemsstaterna till kommissionen (Eurostat) lämna en rapport med alla relevanta upplysningar om genomförandet av denna förordning.

Medlemsstaterna ska sammanställa alla uppgifter som anges i denna förordning från början av kalenderåret efter antagandet av denna förordning, och ska därefter i fortsättningen översända dem med de frekvenser som anges i artikel 4.1.

Kommissionen (Eurostat) ska i samarbete med kärnenergisektorn i EU fastställa årlig statistik om kärnenergi som ska redovisas och spridas från och med 2009, vilket år ska vara den första rapporteringsperioden, utan att det påverkar sekretessen, där sådan behövs; dubbelarbete vid uppgiftsinsamling ska undvikas samtidigt som produktionskostnader hålls nere och rapporteringsbelastningar är rimliga.

Den årliga statistiken om kärnenergi ska upprättas och får ändras i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 11.2.

1. För att förbättra kvaliteten på statistiken om förnybar energi och om den slutliga energiförbrukningen ska kommissionen (Eurostat) i samarbete med medlemsstaterna se till att denna statistik är jämförbar, medger insyn och är detaljerad och flexibel genom att göra följande:

2. Den årliga statistiken över förnybar energi får ändras i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 11.2.

3. Den årliga statistiken över den slutliga energiförbrukningen ska upprättas och får ändras i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 11.2.

1. Följande åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning och som avser att ändra icke väsentliga delar i denna förordning, bland annat genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 11.2:

2. Ytterligare avvikelser eller undantag (artikel 5.4) ska beviljas i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 11.3.

3. Hänsyn ska tas till principen om att ytterligare kostnader och rapporteringsbelastningar ska hållas rimliga.

2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

3. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

(1) Europaparlamentets yttrande av den 12 mars 2008 (ännu ej offentliggjort i EUT) och rådets beslut av den 15 september 2008.

BILAGA B

ÅRLIG ENERGISTATISTIK

I denna bilaga beskrivs omfattning, enheter, rapporteringsperiod, frekvens, tidsfrister och former för översändning för den årliga insamlingen av energistatistik.

Förklaringarna i bilaga A av termer är tillämpliga på sådana termer som inte uttryckligen förklaras i denna bilaga.

1. FASTA FOSSILA BRÄNSLEN OCH TILLVERKADE GASER

1.1 Tillämpliga energiprodukter

Om inte annat anges gäller insamlingen av dessa uppgifter samtliga följande energiprodukter:

Energiprodukt

Definition

Antracit

Högvärdigt kol som används industriellt och i hushållen. Det har normalt en halt av mindre än 10 % flyktiga ämnen och hög kolhalt (omkring 90 % fast kol). Dess bruttovärmevärde är större än 23 865 kJ/kg (5 700 kcal/kg) på askfri men fuktig bas.

Kokskol

Bituminöst kol av en kvalitet som medger framställning av koks lämplig för masugnscharger. Dess bruttovärmevärde är större än 23 865 kJ/kg (5 700 kcal/kg) på askfri men fuktig bas.

3.	Annat bituminöst kol (flamkol)

Kol som används för ångbildning, innefattande allt bituminöst kol som inte inkluderas i kokskol eller antracit. Det kännetecknas av en högre halt av flyktiga ämnen än antracit (mer än 10 %) och lägre kolhalt (mindre än 90 % fast kol). Dess bruttovärmevärde är större än 23 865 kJ/kg (5 700 kcal/kg) på askfri men fuktig bas. Om bituminöst kol används i koksugnar bör det redovisas som kokskol.

4.	Sub-bituminöst kol

Icke-bakande kol med ett bruttovärmevärde på mellan 17 435 kJ/kg (4 165 kcal/kg) och 23 865 kJ/kg (5 700 kcal/kg) innehållande mer än 31 % flyktiga ämnen på torr, mineralfri bas.

5.	Lignit/brunkol

Icke-bakande kol med ett bruttovärmevärde på mindre än 17 435 kJ/kg (4 165 kcal/kg) och innehållande mer än 31 % flyktiga ämnen på torr, mineralfri bas.

Oljeskiffer och tjärsand som framställs och förbränns direkt bör redovisas i denna kategori. Oljeskiffer och tjärsand som används som insatsvaror i andra omvandlingsprocesser bör också redovisas i denna kategori.

Detta inkluderar den del av oljeskiffret eller tjärsanden som förbrukas under omvandlingsprocessen. Skifferolja och andra produkter som härleds från förvätskning bör redovisas på det årliga oljefrågeformuläret.

Torv

En brännbar, mjuk, porös eller komprimerad, sedimentär avlagring av vegetabiliskt ursprung med hög vattenhalt (upp till 90 % i obehandlat skick), lätt tillskuren, med ljusbrun till mörkbrun färg. Torv som används för andra syften än energi inkluderas inte.

Denna definition påverkar varken definitionen av förnybara energikällor enligt direktiv 2001/77/EG eller 2006 IPCC Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories.

7.	Patentbränsle

Ett sammansatt bränsle tillverkat av hårdkolstybb med tillsats av ett bindemedel. Mängden framställt patentbränsle kan därför vara något större än den faktiska mängd kol som använts i omvandlingsprocessen.

8.	Koksugnskoks

Den fasta produkt som erhålls vid pyrolys av kol, främst kokskol, vid hög temperatur, med låg halt av vatten och flyktiga ämnen. Koksugnskoks används främst i stålindustrin som energikälla och kemiskt agens. Koksstybb och gjuterikoks ingår i denna kategori.

Halvkoks (en fast produkt som erhålles från förkolning av stenkol vid låg temperatur) bör redovisas under denna kategori. Halvkoks används som hushållsbränsle eller av omvandlingsanläggningen själv. Denna kategori omfattar också koks, koksstybb och halvkoks som framställs av lignit/brunkol.

Gaskoks

Biprodukt av hårt kol som används för produktion av stadsgas i gasverk. Gaskoks används för uppvärmning.

10.

Koltjära

Resultatet av destruktiv destillation av bituminöst kol. Koltjära är den flytande biprodukten av destillation av kol för tillverkning av koks i koksugnsprocessen eller framställd av brunkol (”lågtemperaturtjära”). Koltjära kan destilleras ytterligare till olika organiska produkter (t.ex. bensen, toluen, naftalen), vilka normalt redovisas som insatsvara i den petrokemiska industrin.

11.	Brunkolsbriketter

Brunkolsbriketter är ett sammansatt bränsle framställt av lignit/brunkol som produceras genom brikettering under högt tryck med tillsats av bindemedel. Här ingår torvbriketter samt torkat damm och pulver av lignit.

12.	Gasverksgas

Omfattar alla slags gaser som framställs i sådana allmänna eller privata anläggningar vars huvudverksamhet är framställning, transport och distribution av gas. Här ingår gas som framställs genom förkolning (inklusive gas framställd vid koksugnar som överförs till gasverksgas), genom total förgasning med eller utan tillsats av oljeprodukter (LPG, resterande eldningsolja osv.) samt genom reformering och enkel blandning av gaser och/eller luft, redovisat under rubriken ”Från andra källor”. Inom omvandlingssektorn anges mängder gasverksgas som överförs till blandad naturgas som sedan distribueras och förbrukas via naturgasnätet.

Framställning av andra kolgaser (dvs. koksugnsgas, masugnsgas och konvertergas) bör redovisas under de kategorier som avser sådana gaser, inte som framställning av gasverksgas. De kolgaser som överförs till gasverk bör sedan redovisas (under sin egen rubrik) inom omvandlingssektorn under rubriken för gasverk. Den totala mängden gasverksgas som uppkommer genom överföring av andra kolgaser bör redovisas på raden för framställning av gasverksgas.

13.	Koksugnsgas

Erhålls som biprodukt av tillverkning av koksugnsgas för produktion av järn och stål.

14.	Masugnsgas

Produceras genom förbränning av koks i masugnar i stålindustrin. Den tas tillvara och används som bränsle dels inom anläggningen, dels i andra stålindustriprocesser eller i kraftverk som kan förbränna den. Mängden bränsle bör redovisas som bruttovärmevärde.

15.	Konvertergas

Biprodukt av stålframställning i syrgasugn som tillvaratas när den lämnar ugnen. Kallas även LD-gas.

16.

Hårt kol

Med hårt kol menas kol med ett bruttovärmevärde större än 23 865 kJ/kg (5 700 kcal/kg) på askfri men fuktig bas och med en genomsnittlig slumpmässig reflektans för vitrinit på minst 0,6. Hårt kol omfattar alla energiprodukter i kategorierna 1–3 (antracit, kokskol och annat bituminöst kol).

1.2 Förteckning över aggregat

Följande förteckning över aggregat ska lämnas för alla energiprodukter som förtecknas i föregående avsnitt, om inte annat anges.

Bilaga A är tillämplig för förklaringar av de termer som inte förklaras uttryckligen i den här bilagan.

1.2.1 Tillförsel- och omvandlingssektorerna

1.	Produktion

1.1	varav: Under jord Tillämplig endast för antracit, kokskol, annat bituminöst kol, subbituminöst kol och lignit/brunkol.

1.2	varav: Ovan jord Tillämplig endast för antracit, kokskol, annat bituminöst kol, subbituminöst kol och lignit/brunkol.

Från andra källor

Denna rubrik består av två delar:

—	Tillvaratagna suspensioner, kross och andra lågvärdiga kolprodukter som inte kan klassificeras efter typ av kol. Här ingår kol som återvinns från avfallshögar och andra avfallsbehållare.

—	Tillförsel av bränslen vars produktion ingår i en energibalans för andra bränslen men vars förbrukning ingår i kolenergibalansen.

2.1	varav: Från oljeprodukter Ej tillämpligt för antracit, kokskol, annat bituminöst kol, subbituminöst kol samt lignit/brunkol och torv. T.ex. tillsats av petroleumkoks till kokskol för koksugnar.

2.2	varav: Från naturgas Ej tillämpligt för antracit, kokskol, annat bituminöst kol, subbituminöst kol samt lignit/brunkol och torv. T.ex. tillsats av naturgas till gasverksgas för direkt slutförbrukning.

2.3	varav: Från förnybar energi Ej tillämpligt för antracit, kokskol, annat bituminöst kol, subbituminöst kol samt lignit/brunkol och torv. T.ex. industriavfall använt som bindemedel vid framställning av patentbränsle.

Import

Export

5.	Internationell bunkring

6.	Lagerförändringar Lageruppbyggnad redovisas som ett negativt tal, medan lagerminskning redovisas som ett positivt tal.

7.	Bruttoförbrukning

8.	Statistiska differenser

9.	Totalt, omvandlingssektorn Mängder bränslen som används för primär eller sekundär omvandling av energi (t.ex. kol till el, koksugnsgas till el) eller används för omvandling till härledda energiprodukter (t.ex. kokskol till koks).

9.1	varav: Huvudverksamhetsproducenters elverk

9.2	varav: Huvudverksamhetsproducenters kraftvärmeverk

9.3	varav: Huvudverksamhetsproducenters värmeverk

9.4	varav: Egenproducenters elverk

9.5	varav: Egenproducenters kraftvärmeverk

9.6	varav: Egenproducenters värmeverk

9.7	varav: Patentbränsleanläggningar

9.8	varav: Koksugnar

9.9	varav: Brunkolsbrikett-/torvbrikettanläggningar

9.10	varav: Gasverk

9.11	varav: Masugnar Mängder av kokskol och/eller bituminöst kol samt koksugnskol som omvandlas i masugnar. Mängder som används som bränsle för uppvärmning och drift av masugnar (t.ex. masugnsgas) bör inte redovisas under omvandlingssektorn utan redovisas som förbrukning i energisektorn.

9.12	varav: Kolförvätskning Skifferolja och andra produkter som härrör från förvätskning bör redovisas i enlighet med kapital 4 i denna bilaga.

9.13	varav: För blandad naturgas Mängder av kolgaser som blandas med naturgas.

9.14	Varav: Ej angivet på annat håll – Omvandling

1.2.2 Energisektorn

1.	Totalt, energisektorn

1.1	varav: El-, kraftvärme och värmeverk

1.2	varav: Kolgruvor

1.3	varav: Patentbränsleanläggningar

1.4	varav: Koksugnar

1.5	varav: Brunkolsbrikett/torvbrikettanläggningar

1.6	varav: Gasverk

1.7	varav: Masugnar

1.8	varav: Petroleumraffinaderier

1.9	varav: Kolförvätskning

1.10	varav: Ej redovisat på annat håll – Energi

2.	Distributionsförluster Förluster på grund av transport och distribution, samt fackling av tillverkade gaser.

3.	Total slutförbrukning

4.	Totalt, annan användning än för energi

4.1	varav: Industri-, omvandlings- och energisektorerna Annan användning än för energi i alla delar av industri-, omvandlings och energisektorerna, t.ex. kol som används för tillverkning av metanol eller ammoniak.

4.1.1

Från 4.1, varav: I petrokemisk industri

Annan användning än för energi, tex. kol som används som insatsvara för tillverkning av gödselmedel eller som råmaterial för andra petrokemiska produkter.

4.2	varav: Transportsektorn Annan användning än för energi i alla delar av transportsektorn.

4.3	varav: Andra sektorer Annan användning än för energi inom företagstjänster och offentliga tjänster, hushåll, jordbruk och Ej redovisat på annat håll – Annat.

1.2.3 Uppgift om slutlig energiförbrukning

1.	Slutlig energiförbrukning

2.	Industrisektorn

2.1	varav: Järn och stål

2.2	varav: Kemisk och petrokemisk industri

2.3	varav: Andra metaller än järn

2.4	varav: Icke-metalliska mineraliska produkter

2.5	varav: Transportmedel

2.6	varav: Maskiner

2.7	varav: Utvinning och stenbrytning

2.8	varav: Livsmedel, dryckesvaror och tobaksvaror

2.9	varav: Massa, papper och förlagsverksamhet

2.10	varav: Trävarutillverkning

2.11	varav: Byggverksamhet

2.12	varav: Textil och läder

2.13	varav: Ej redovisat på annat håll – Industri

3.	Transportsektorn

3.1	varav: Järnväg

3.2	varav: Inhemsk sjöfart

3.3	varav: Ej redovisat på annat håll – Transport

4.	Andra sektorer

4.1	varav: Företagstjänster och offentliga tjänster

4.2	varav: Hushåll

4.3	varav: Jordbruk och skogsbruk

4.4	varav: Fiske

4.5	varav: Ej redovisat på annat håll – Annat

1.2.4 Import och export

Import efter ursprungsland och export efter bestämmelseland.

Inte tillämpligt på torv, gaskoks, gasverksgas, koksugnsgas, masugnsgas eller konvertergas.

1.2.5 Insatsmaterial till egenproducenter av el och värme

Insatsmaterial till egenproducenter av el och värme ska redovisas separat för enbart elverk, kraftvärmeverk och enbart värmeverk.

Dessa insatsmaterial till egenproducenter ska delas upp efter de huvudsakliga verksamheter som förtecknas i följande tabell:

1.	Totalt, energisektorn

1.1	varav: Kolgruvor

1.2	varav: Patentbränsleanläggningar

1.3	varav: Koksugnar

1.4	varav: Brunkolsbrikett-/torvbrikettanläggningar

1.5	varav: Gasverk

1.6	varav: Masugnar

1.7	varav: Petroleumraffinaderier

1.8	varav: Kolförvätskning

1.9	varav: Ej redovisat på annat håll – Energi

2.	Industrisektorn

2.1	varav: Järn och stål

2.2	varav: Kemisk och petrokemisk industri

2.3	varav: Andra metaller än järn

2.4	varav: Icke-metalliska mineraler

2.5	varav: Transportmedel

2.6	varav: Maskiner

2.7	varav: Utvinning och stenbrytning

2.8	varav: Livsmedel, dryckesvaror och tobak

2.9	varav: Massa, papper och förlagsverksamhet

2.10	varav: Trävarutillverkning

2.11	varav: Byggverksamhet

2.12	varav: Textil och läder

2.13	varav: Ej redovisat på annat håll – Industri

3.	Transportsektorn

3.1	varav: Järnväg

3.2	varav: Ej redovisat på annat håll – Transport

4.	Andra sektorer:

4.1	varav: Företagstjänster och offentliga tjänster

4.2	varav: Hushåll

4.3	varav: Jordbruk och skogsbruk

4.4	varav: Fiske

4.5	varav: Ej redovisat på annat håll

1.3 Värmevärden

Både brutto- och nettovärmevärden ska redovisas för de energiprodukter som anges i avsnitt 1.1 för följande huvudsakliga aggregat.

Ej tillämpligt på gasverksgas, koksugnsgas, masugnsgas och konvertergas:

1.	Produktion

Import

Export

4.	Använt i koksugnar

5.	Använt i masugnar

6.	Använt i huvudverksamhetsproducenters el-, kraftvärme- och värmeverk

7.	Använt i industrin

8.	Använt på annat sätt

1.4 Produktion och lager i kolgruvor

Endast tillämpligt på hårt kol och lignit/brunkol.

Följande ska redovisas:

1.	Produktion under jord

2.	Produktion i dagbrott

3.	Från andra källor

4.	Lager vid periodens slut

4.1	varav: Lager vid gruvorna

1.5 Måttenheter

1.	Energimängder

103 ton

Undantag: för gaser (gasverksgas, koksugnsgas, masugnsgas, konvertergas) redovisas energiinnehållet direkt, varför enheten TJ ska användas (baserat på bruttovärmevärde).

2.	Värmevärde

MJ/ton

1.6 Avvikelser och undantag

Ej tillämpligt.

2. NATURGAS

2.1 Tillämpliga energiprodukter

Denna uppgiftsinsamling rör naturgas, vilket omfattar gaser som förekommer i underjordiska fyndigheter, i vätske- eller gasform, främst bestående av metan.

Här ingår både ”icke-associerad” gas med ursprung i fält som producerar kolväten endast i gasform och ”associerad” gas som produceras jämsides med råolja samt metan som tillvaratas från kolgruvor (gruvgas) eller kolflötser (flötsgas).

Här ingår inte gas som uppkommer genom anaerob nedbrytning av biomassa (t.ex. gas från avfall eller rötslam) eller gasverksgas.

2.2 Förteckning över aggregat

Följande förteckning över aggregat ska lämnas för alla energiprodukter som förtecknas i föregående avsnitt, om inte annat anges.

2.2.1 Tillförsel- och omvandlingssektorerna

Här ska redovisas mängder uttryckta i volym- och energienheter, inklusive brutto- och nettovärmevärde, för följande aggregat:

Inhemsk produktion

All torr, marknadsfärdig produktion inom de nationella gränserna, inklusive produktion till havs. Produktionen mäts efter rening och avskiljning av naturgasvätskor och svavel.

Här ingår inte utvinningsförluster eller volymer som återinsprutas, släpps ut eller facklas.

Här ingår volymer som används i naturgasindustrin, i gasutvinning, rörsystem och behandlingsanläggningar.

1.1	varav: Associerad gas Naturgas som produceras jämsides med råolja.

1.2	varav: Icke-associerad gas Naturgas med ursprung i fält som producerar endast gasformiga kolväten.

1.3	varav: Gruvgas Metan som produceras i kolgruvor eller från kolflötser, förs upp till ytan i rör och förbrukas vid gruvorna eller leds i rörsystem till konsumenterna.

2.	Från andra källor Bränsle som blandas med naturgas och förbrukas som blandning.

2.1	varav: Från oljeprodukter LPG för uppgradering av kvaliteten, t.ex. värmevärde.

2.2	varav: Från kol Tillverkad gas för blandning med naturgas.

2.3	varav: Från förnybara källor Biogas för blandning med naturgas.

Import

Export

5.	Internationell bunkring

6.	Lagerförändringar Lageruppbyggnad redovisas som ett negativt tal, medan lagerminskning redovisas som ett positivt tal.

7.	Bruttoförbrukning

8.	Statistiska differenser Kravet att redovisa värmevärde är inte tillämpligt här.

Återvinningsbar gas: ingående och utgående lager

Volymer av gas som finns tillgänglig för leverans under vilken inmatnings-/utmatningscykel som helst. Här ingår återvinningsbar naturgas lagrad i särskilda anläggningar (uttömda gas- eller oljefält, akviferer, salthåligheter, blandade bergrum eller annat) samt lagring av kondenserad naturgas. Buffertgas bör inte medräknas.

Kravet att redovisa värmevärde är inte tillämpligt här.

10.	Utsläppt gas Volym gas som släpps ut i luften vid produktionsstället eller gasbehandlingsanläggningen. Kravet att redovisa värmevärde är inte tillämpligt här.

11.	Facklad gas Volym gas som förbränns (facklas) vid produktionsstället eller gasbehandlingsanläggningen. Kravet att redovisa värmevärde är inte tillämpligt här.

12.	Totalt, omvandlingssektorn Mängder av bränsle som används för primär eller sekundär energiomvandling (t.ex. naturgas till el) eller används för omvandling till härledda energiprodukter (t.ex. naturgas till metanol).

12.1	varav: Huvudverksamhetsproducenters elverk

12.2	varav: Egenproducenters elverk

12.3	varav: Huvudverksamhetsproducenters kraftvärmeverk

12.4	varav: Egenproducenters kraftvärmeverk

12.5	varav: Huvudverksamhetsproducenters värmeverk

12.6	varav: Egenproducenters värmeverk

12.7	varav: Gasverk

12.8	varav: Koksugnar

12.9	varav: Masugnar

12.10

varav: Gas till vätska

Mängder av naturgas som används som insatsvara för omvandling till vätska, t.ex. mängder av bränsle som förs in i metanolproduktionsprocessen för omvandling till metanol.

12.11

varav: Ospecificerat – Omvandling

2.2.2 Energisektorn

1.	Totalt, energisektorn

1.1	varav: Kolgruvor

1.2	varav: Olje- och gasutvinning

1.3	varav: Insatsvaror till oljeraffinaderier

1.4	varav: Koksugnar

1.5	varav: Masugnar

1.6	varav: Gasverk

1.7	varav: El-, kraftvärme och värmeverk

1.8	varav: Förvätskning (LNG) eller förgasning

1.9	varav: Gas till vätska

1.10	varav: Ej redovisat på annat håll – Energi

2.	Distributions- och transportförluster

2.2.3 Uppgift om slutförbrukning av energi

Förbrukning av naturgas ska redovisas separat för energianvändning och i tillämpliga fall annan användning än för energi, för följande aggregat:

1.	Total slutförbrukning Slutlig energiförbrukning och annan användning än för energi redovisas separat under denna rubrik.

2.	Transportsektorn

2.1	varav: Landsvägstransport Här ingår både CNG och biogas.

2.1.1

varav: Biogasens andel av landsvägstransporter

2.2	varav: Transport i rörledningar

2.3	varav: Ej redovisat på annat håll – Transport

3.	Industrisektorn

3.1	varav: Järn och stål

3.2	varav: Kemisk och petrokemisk industri

3.3	varav: Andra metaller än järn

3.4	varav: Icke-metalliska mineraliska produkter

3.5	varav: Transportmedel

3.6	varav: Maskiner

3.7	varav: Utvinning och stenbrytning

3.8	varav: Livsmedel, dryckesvaror och tobaksvaror

3.9	varav: Massa, papper och förlagsverksamhet

3.10	varav: Trävarutillverkning

3.11	varav: Byggverksamhet

3.12	varav: Textil och läder

3.13	varav: Ej redovisat på annat håll – Industri

4.	Andra sektorer

4.1	varav: Företagstjänster och offentliga tjänster

4.2	varav: Hushåll

4.3	varav: Jordbruk och skogsbruk

4.4	varav: Fiske

4.5	varav: Ej redovisat på annat håll – Annat

2.2.4 Import och export

Här redovisas både totala mängder av naturgas och andel därav som utgörs av LNG, efter ursprungsland för import och efter bestämmelseland för export.

2.2.5 Insatsvaror till egenproducenter av el och värme

Insatsvaror till egenproducenter av el och värme ska redovisas separat för egenproducenters elverk, egenproducenters kraftvärmeverk samt egenproducenters värmeverk.

Insatsvaror redovisas för följande anläggningar och verksamheter:

1.	Totalt, energisektorn

1.1	varav: Kolgruvor

1.2	varav: Olje- och gasutvinning

1.3	varav: Insatsvaror till oljeraffinaderier

1.4	varav: Koksugnar

1.5	varav: Gasverk

1.6	varav: Masugnar

1.7	varav: Förvätsknings- (LNG) och återförgasningsanläggningar

1.8	varav: Gas till vätska

1.9	varav: Ej redovisat på annat håll – Energi

2.	Industrisektorn

2.1	varav: Järn och stål

2.2	varav: Kemisk och petrokemisk industri

2.3	varav: Andra metaller än järn

2.4	varav: Icke-metalliska mineraliska produkter

2.5	varav: Transportmedel

2.6	varav: Maskiner

2.7	varav: Utvinning och stenbrytning

2.8	varav: Livsmedel, dryckesvaror och tobaksvaror

2.9	varav: Massa, papper och förlagsverksamhet

2.10	varav: Trävarutillverkning

2.11	varav: Byggverksamhet

2.12	varav: Textil och läder

2.13	varav: Ej redovisat på annat håll – Industri

3.	Transportsektorn:

3.1	varav: Transporter i rörsystem

3.2	varav: Ej redovisat på annat håll – Transport

4.	Andra sektorer:

4.1	varav: Företagstjänster och offentliga tjänster

4.2	varav: Hushåll

4.3	varav: Jordbruk och skogsbruk

4.4	varav: Fiske

4.5	varav: Ej redovisat på annat håll

2.2.6 Gaslagringskapacitet

1.	Namn Namn på lageranläggningens belägenhet.

2.	Typ Typ av lagring, såsom uttömt gasfält, saltgruva e.d.

3.	Nyttig kapacitet Total gaslagringskapacitet minus buffertgas. Buffertgasen är den totala volym gas som krävs som stadigvarande mängd i systemet för att upprätthålla ett adekvat underjordiskt lagringstryck och en adekvat leveranstakt under hela utmatningscykeln.

4.	Topputmatning Högsta takt i vilken gas kan matas ut från det aktuella lagret.

2.3 Måttenheter

1.	Energimängd

Om inte annat anges redovisas naturgas efter energiinnehåll, dvs. i TJ, enligt bruttovärmevärdet.

Om fysisk volym avses är enheten 106 m3 under normalt tryck och temperatur (15 oC, 101,325 kPa).

2.	Värmevärde

KJ/m3, under normalt tryck och normal temperatur (15 oC, 101,325 kPa).

3.	Lagerkapacitet

106 m3, under normalt tryck och normal temperatur (15 oC, 101,325 kPa).

4.	Topproduktion

106 m3/dag, under normalt tryck och normal temperatur (15 oC, 101,325 kPa).

2.4 Avvikelser och undantag

Ej tillämpligt.

3. EL OCH VÄRME

3.1 Aktuella energiprodukter

Detta kapitel omfattar värme och el.

3.2 Förteckning över aggregat

Följande förteckning över aggregat ska lämnas för alla energiprodukter som förtecknas i föregående avsnitt, om inte annat anges.

Bilaga A är tillämplig för förklaringar av de termer som inte förklaras uttryckligen i det här kapitlet. De definitioner och enheter som anges i kapitlen 1, 2, 4 och 5 är tillämpliga på energiprodukter inom fasta bränslen, tillverkade gaser, naturgas, olje- och petroleumprodukter samt förnybar energi och energi ur avfall.

3.2.1 Tillförsel- och omvandlingssektorerna

Följande särskilda definitioner är tillämpliga på aggregaten för el och värme i detta kapitel:

—	bruttoelproduktion: summan av elektrisk energi från alla aktuella produktionsenheter (inklusive pumpad lagring) uppmätt vid huvudgeneratorernas uttagsterminaler.

—

bruttovärmeproduktion: det totala värmet som produceras av anläggningen, inklusive det värme som används av anläggningens hjälputrustning som drivs med en het fluid (uppvärmning av utrymmen, av flytande bränsle e.d.) och förluster i anläggningens eller nätets värmeväxlare samt värme från kemiska processer som används som en primär energiform.

—	nettoelproduktion: bruttoelproduktionen minus den elektriska energi som absorberas av generatorernas hjälputrustning och förluster i huvudgeneratorernas transformatorer.

—	nettovärmeproduktion: det värme som levereras till distributionssystemet, uppmätt som utgående och återvändande flöden.

De aggregat som anges i nedanstående tabell ska redovisas separat för huvudverksamhetsproducenter och egenproducenter. Under dessa två typer ska brutto- och nettoproduktion av el och värme redovisas för enbart el, för kraftvärme samt för enbart värme där så är tillämpligt, för följande aggregat:

1.	Total produktion

1.1	varav: Kärnkraft

1.2	varav: Vattenkraft

1.2.1

varav: Del av vattenkraft producerad genom pumpad lagring

1.3	varav: Jordvärme

1.4	varav: Solenergi

1.5	varav: Tidvatten, vågenergi, havsenergi

1.6	varav: Vindkraft

1.7	varav: Förbränningsbara bränslen Bränslen som kan antändas eller brinna, dvs. reagera med syre och orsaka en avsevärd temperaturökning, som förbränns direkt för produktion av el och/eller värme.

1.8	varav: Värmepumpar Värmeproduktion endast från värmepumpar där värmet säljs till tredje man (dvs. om produktionen sker i omvandlingssektorn).

1.9	varav: Elektriska ångpannor Mängder värme från elektriska ångpannor där produktionen säljs till tredje man.

1.10	varav: Värme från kemiska processer Värme med ursprung i processer utan tillförsel av energi, såsom kemiska reaktioner. Här ingår inte spillvärme från energidrivna processer, vilket bör redovisas som värme producerat med det aktuella bränslet.

1.11	varav: Andra källor – El (ange närmare)

Aggregaten i nedanstående tabell ska redovisas som totala mängder, i förekommande fall separat för el och värme. För de första tre aggregaten i nedanstående tabell bör mängderna beräknas från och överensstämma med de värden som redovisats i föregående tabell.

1.	Total bruttoproduktion

2.	Egenförbrukning vid anläggningen

3.	Total nettoproduktion

4.	Import Se förklaringen under punkt 5, ”Export”.

5.	Export Mängder av el betraktas som importerade eller exporterade när de har korsat landets politiska gränser, oavsett om tullklarering ägt rum eller ej. Om el transiteras genom ett land bör mängden redovisas både som import och export.

6.	Använt för värmepumpar

7.	Använt för elektriska ångpannor

8.	Använt för pumpad lagring

9.	Använt för elproduktion

10.

Tillförd energi

För el: summan av den nettoelproduktion som tillförs av alla kraftverk i landet, minus den mängd som används samtidigt för värmepumpar, elektriska ångpannor, pumpad lagring samt minus eller plus export och import från utlandet.

För värme: summan av nettovärmeproduktionen för avsalu av alla värmeverk i landet, minus värme som används för elproduktion samt minus eller plus export och import från utlandet.

11.	Överförings- och distributionsförluster Alla förluster på grund av transport och distribution av el och värme. För el inkluderas förluster i transformatorer som inte betraktas som integrerade delar av kraftverken.

12.	Totalförbrukning (beräknad)

13.	Statistisk differens

14.	Totalförbrukning (observerad)

Producerad el, såld värme och använda bränslemängder, inklusive motsvarande total energi (på grundval av deras nettovärmevärde, utom för naturgas där bruttovärmevärdet används) från de bränslen som förtecknas i nedanstående tabell ska redovisas separat för huvudverksamhetsproducenter och egenproducenter. Inom dessa två typer ska el- och värmeproduktion i förekommande fall redovisas separat för enbart elverk, kraftvärmeverk och enbart värmeverk.

1.	Fasta bränslen och tillverkade gaser:

1.1

Antracit

1.2

Kokskol

1.3	Annat bituminöst kol

1.4	Subbituminöst kol

1.5	Lignit/brunkol

1.6

Torv

1.7	Patentbränsle

1.8	Koksugnskoks

1.9

Gaskoks

1.10	Stenkolstjära

1.11	Brunkolsbriketter

1.12	Gasverksgas

1.13	Koksugnsgas

1.14	Masugnsgas

1.15	Konvertergas

2.	Olje- och petroleumprodukter

2.1

Råolja

2.2

NGL

2.3	Raffinaderigas

2.4

LPG

2.5

Nafta

2.6	Flygfotogen

2.7	Annan fotogen

2.8	Bensin/diesel (destillerad eldningsolja)

2.9	Tung eldningsolja

2.10	Bitumen (inklusive Orimulsion)

2.11	Petroleumkoks

2.12	Andra oljeprodukter

Naturgas

4.	Förnybar energi och energi från avfall:

4.1	Industriavfall (ej förnybart)

4.2	Kommunalt avfall (förnybart)

4.3	Kommunalt avfall (ej förnybart)

4.4	Trä, träavfall och annat fast avfall

4.5

Deponigas

4.6	Rötslamsgas

4.7	Annan biogas

4.8	Flytande biobränslen

3.2.2 El- och värmeförbrukning i energisektorn

1.	Totalt, energisektorn Här ingår inte anläggningens egenförbrukning, energi som används för pumpad lagring, värmepumpar och elektriska ångpannor.

1.1	varav: Kolgruvor

1.2	varav: Olje- och gasutvinning

1.3	varav: Patentbränsleanläggningar

1.4	varav: Koksugnar

1.5	varav: Brunkolsbrikett-/torvbrikettanläggningar

1.6	varav: Gasverk

1.7	varav: Masugnar

1.8	varav: Petroleumraffinaderier

1.9	varav: Kärnteknisk industri

1.10	varav: Kolförvätskningsanläggningar

1.11	varav: Förvätsknings- (LNG)/återförgasningsanläggningar

1.12	varav: Förgasningsanläggningar (biogas)

1.13	varav: Gas till vätska

1.14	varav: Ej redovisat på annat håll – Energi

3.2.3 Uppgift om slutförbrukning av energi

1.	Industrisektorn

1.1	varav: Järn och stål

1.2	varav: Kemisk och petrokemisk industri

1.3	varav: Andra metaller än järn

1.4	varav: Ickemetalliska mineraliska produkter

1.5	varav: Transportmedel

1.6	varav: Maskiner

1.7	varav: Utvinning och stenbrytning

1.8	varav: Livsmedel, dryckesvaror och tobaksvaror

1.9	varav: Massa, papper och förlagsverksamhet

1.10	varav: Trävarutillverkning

1.11	varav: Byggverksamhet

1.12	varav: Textil och läder

1.13	varav: Ej redovisat på annat håll – Industri

2.	Transportsektorn

2.1	varav: Järnväg

2.2	varav: Transport i rörsystem

2.3	varav: Ej redovisat på annat håll – Transport

Hushåll

4.	Företagstjänster och offentliga tjänster

5.	Jordbruk och skogsbruk

Fiske

7.	Ej redovisat på annat håll – Annat

3.2.4 Import och export

Import och export av energimängder av el och värme efter land.

3.2.5 Nettoelproduktion och nettovärmeproduktion från egenproducenter

Nettoelproduktion och nettovärmeproduktion från egenproducenter av el och värme ska redovisas separat för kraftvärmeverk, enbart elverk och enbart värmeverk inom följande anläggningar eller verksamheter:

1.	Totalt, energisektorn

1.1	varav: Kolgruvor

1.2	varav: Olje- och gasutvinning

1.3	varav: Patentbränsleanläggningar

1.4	varav: Koksugnar

1.5	varav: Brunkolsbrikett-/torvbrikettanläggningar

1.6	varav: Gasverk

1.7	varav: Masugnar

1.8	varav: Petroleumraffinaderier

1.9	varav: Kolförvätskningsanläggningar

1.10	varav: Förvätsknings- (LNG)/återförgasningsanläggningar

1.11	varav: Förgasningsanläggningar (biogas)

1.12	varav: Gas till vätska

1.13	varav: Träkolsproduktionsanläggningar

1.14	varav: Ej redovisat på annat håll – Energi

2.	Alla andra sektorer: identisk med aggregatförteckningen under punkt 3.2.3, Uppgift om slutförbrukning av energi.

3.2.6 Insatsvaror till egenproducenter av el och värme

Insatsvaror till egenproducenter av el och värme ska redovisas separat för egenproducenters elverk, egenproducenters kraftvärmeverk och egenproducenters värmeverk.

Beträffande fasta bränslen och tillverkade gaser som används av egenproducenter ska mängder redovisas för följande energiprodukter: antracit, kokskol, annat bituminöst kol, subbituminöst kol, lignit/brunkol, torv, patentbränsle, koksugnskoks, gaskoks, stenkolstjära, brunkolsbriketter/torvbriketter, gasverksgas, koksugnsgas, masugnsgas samt konvertergas. Insatsmängderna ska redovisas för anläggningar med följande verksamheter:

1.	Totalt energisektorn

1.1	varav: Kolgruvor

1.2	varav: Patentbränsleanläggningar

1.3	varav: Koksugnar

1.4	varav: Brunkolsbrikett-/torvbrikettsanläggningar

1.5	varav: Gasverk

1.6	varav: Masugnar

1.7	varav: Petroleumraffinaderier

1.8	varav: Kolförvätskning

1.9	varav: Ej redovisat på annat håll – Energi

2.	Industrisektorn

2.1	varav: Järn och stål

2.2	varav: Kemisk och petrokemisk industri

2.3	varav: Andra metaller än järn

2.4	varav: Icke-metalliska mineraliska produkter

2.5	varav: Transportmedel

2.6	varav: Maskiner

2.7	varav: Utvinning och stenbrytning

2.8	varav: Livsmedel, dryckesvaror och tobaksvaror

2.9	varav: Massa, papper och förlagsverksamhet

2.10	varav: Trävarutillverkning

2.11	varav: Byggverksamhet

2.12	varav: Textil och läder

2.13	varav: Ej redovisat på annat håll – Industri

3.	Transportsektorn

3.1	varav: Järnväg

3.2	varav: Ej redovisat på annat håll – Transport

4.	Andra sektorer

4.1	varav: Företagstjänster och offentliga tjänster

4.2	varav: Hushåll

4.3	varav: Jordbruk och skogsbruk

4.4	varav: Fiske

4.5	varav: Ej redovisat på annat håll

Beträffande oljeprodukter som används av egenproducenter ska mängder redovisas för följande energiprodukter: råolja, NGL, raffinaderigas, LPG, nafta, flygfotogen, annan fotogen, bensin/diesel (destillerad eldningsolja), tung eldningsolja, bitumen (inklusive Orimulsion), petroleumkoks och andra oljeprodukter. Insatsmängderna ska redovisas för anläggningar med följande verksamheter:

1.	Totalt, energisektorn

1.1	varav: Kolgruvor

1.2	varav: Olje- och gasutvinning

1.3	varav: Koksugnar

1.4	varav: Masugnar

1.5	varav: Gasverk

1.6	varav: Ej redovisat på annat håll – Energi

2.	Industrisektorn

2.1	varav: Järn och stål

2.2	varav: Kemisk och petrokemisk industri

2.3	varav: Andra metaller än järn

2.4	varav: Icke-metalliska mineraliska produkter

2.5	varav: Transportmedel

2.6	varav: Maskiner

2.7	varav: Utvinning och stenbrytning

2.8	varav: Livsmedel, dryckesvaror och tobaksvaror

2.9	varav: Massa, papper och förlagsverksamhet

2.10	varav: Trävarutillverkning

2.11	varav: Byggverksamhet

2.12	varav: Textil och läder

2.13	varav: Ej redovisat på annat håll – Industri

3.	Transportsektorn

3.1	varav: Transport i rörsystem

3.2	varav: Ej redovisat på annat håll – Transport

4.	Andra sektorer

4.1	varav: Företagstjänster och offentliga tjänster

4.2	varav: Hushåll

4.3	varav: Jordbruk och skogsbruk

4.4	varav: Fiske

4.5	varav: Ej redovisat på annat håll

För naturgas som används av egenproducenter ska mängder redovisas för anläggningar med följande verksamheter:

1.	Totalt, energisektorn

1.1	varav: Kolgruvor

1.2	varav: Olje- och gasutvinning

1.3	varav: Insatsvaror till oljeraffinaderier

1.4	varav: Koksugnar

1.5	varav: Gasverk

1.6	varav: Masugnar

1.7	varav: Förvätsknings- (LNG) och återförgasningsanläggningar

1.8	varav: Gas till vätska

1.9	varav: Ej redovisat på annat håll – Energi

2.	Industrisektorn

2.1	varav: Järn och stål

2.2	varav: Kemisk och petrokemisk industri

2.3	varav: Andra metaller än järn

2.4	varav: Icke-metalliska mineraliska produkter

2.5	varav: Transportmedel

2.6	varav: Maskiner

2.7	varav: Utvinning och stenbrytning

2.8	varav: Livsmedel, dryckesvaror och tobaksvaror

2.9	varav: Massa, papper och förlagsverksamhet

2.10	varav: Trävarutillverkning

2.11	varav: Byggverksamhet

2.12	varav: Textil och läder

2.13	varav: Ej redovisat på annat håll – Industri

3.	Transportsektorn

3.1	varav: Transport i rörsystem

3.2	varav: Ej redovisat på annat håll – Transport

4.	Andra sektorer

4.1	varav: Företagstjänster och offentliga tjänster

4.2	varav: Hushåll

4.3	varav: Jordbruk och skogsbruk

4.4	varav: Fiske

4.5	varav: Ej redovisat på annat håll

Beträffande förnybar energi och energi från avfall som används av egenproducenter ska mängder redovisas för följande energiprodukter: jordvärme, solvärme, industriavfall (ej förnybart), kommunalt avfall (förnybart), kommunalt avfall (ej förnybart), trä/träavfall/annat fast avfall, deponigas, rötslamsgas, annan biogas och flytande biobränslen. Dessa insatsmängder ska redovisas för anläggningar med följande verksamheter:

1.	Totalt, energisektorn

1.1	varav: Förgasningsanläggningar

1.2	varav: Kolgruvor

1.3	varav: Patentbränsleanläggningar

1.4	varav: Koksugnar

1.5	varav: Petroleumraffinaderier

1.6	varav: Brunkolsbrikett-/torvbrikettsanläggningar

1.7	varav: Gasverk

1.8	varav: Masugnar

1.9	varav: Träkolsframställningsanläggningar

1.10	varav: Ej redovisat på annat håll – Energi

2.	Industrisektorn

2.1	varav: Järn och stål

2.2	varav: Kemisk och petrokemisk industri

2.3	varav: Andra metaller än järn

2.4	varav: Icke-metalliska mineraliska produkter

2.5	varav: Transportmedel

2.6	varav: Maskiner

2.7	varav: Utvinning och stenbrytning

2.8	varav: Livsmedel, dryckesvaror och tobaksvaror

2.9	varav: Massa, papper och förlagsverksamhet

2.10	varav: Trävarutillverkning

2.11	varav: Byggverksamhet

2.12	varav: Textil och läder

2.13	varav: Ej redovisat på annat håll – Industri

3.	Transportsektorn:

3.1	varav: Järnväg

3.2	varav: Ej redovisat på annat håll – Transport

4.	Andra sektorer

4.1	varav: Företagstjänster och offentliga tjänster

4.2	varav: Hushåll

4.3	varav: Jordbruk och skogsbruk

4.4	varav: Fiske

4.5	varav: Ej redovisat på annat håll

3.3 Strukturella uppgifter om el- och värmeproduktion

3.3.1 Största nettoelkapacitet och toppbelastning

Kapaciteten bör redovisas den 31 december det år uppgifterna avser.

Här ingår elektrisk kapacitet för både rena elverk och kraftvärmeverk.

Största nettoelkapacitet är summan av den största nettokapaciteten för alla elverk individuellt under en viss driftsperiod. Driftsperioden anses i förevarande syfte vara kontinuerlig drift, i praktiken 15 timmar om dygnet eller mer. Största nettokapacitet är den största effekt som kan antas vara enbart aktiv effekt och som kan levereras kontinuerligt med alla anläggningar i drift vid anslutningspunkten till nätet. Toppbelastning definieras som det största effektvärdet som tas upp av eller levereras av ett nät eller en kombination av nät i det aktuella landet.

Följande mängder ska redovisas endast för nätet:

Totalt

Kärnkraft

3.	Vattenkraft

3.1	varav: pumpad lagring

Jordvärme

Solenergi

6.	Tidvatten, vågor, hav

Vind

8.	Förbränningsbara bränslen

8.1	varav: Ånga

8.2	varav: Inre förbränning

8.3	varav: Gasturbin

8.4	varav: Kombinerad cykel

8.5	varav: Annan Ange närmare, om denna rubrik utnyttjas.

9.	Toppbelastning

10.	Tillgänglig kapacitet vid tidpunkten för toppbelastningen

11.	Datum och klockslag då toppbelastningen inträffade

3.3.2 Största nettoelkapacitet för förbränningsbara bränslen

Största nettoelkapacitet för förbränningsbara bränslen ska redovisas för både huvudverksamhetsproducenter och egenproducenter, separat för varje typ av anläggningar med ett eller flera bränslen som anges i nedanstående tabell. Uppgift om vilken typ av bränsle som används som primärt respektive alternativt bränsle ska anges för alla anläggningar med flera bränslen.

1.	Eldade med ett bränsle:

1.1	Eldade med kol eller kolprodukter Här ingår kapacitet från koksugnsgas, masugnsgas och konvertergas.

1.2	Eldade med flytande bränslen Här ingår kapacitet från raffinaderigas.

1.3	Eldade med naturgas Här ingår kapacitet från gasverksgas.

1.4	Eldade med torv

1.5	Eldade med förbränningsbara förnybara bränslen och avfall

2.	Flera bränslen, fasta och flytande

3.	Flera bränslen, fasta och naturgas

4.	Flera bränslen, flytande och naturgas

5.	Flera bränslen, fasta, flytande och naturgas

System för flera bränslen innefattar endast enheter som kan bränna mer än en bränsletyp kontinuerligt. Anläggningar med separata enheter som använder olika bränslen bör delas upp på aktuella individuella bränslekategorier.

3.4 Måttenheter

1.	Energimängd

El: GWh

Värme: TJ

Fasta bränslen och tillverkade gaser: måttenheterna i kapitel 1 i denna bilaga är tillämpliga.

Naturgas: måttenheterna i kapitel 2 i denna bilaga är tillämpliga.

Olje- och petroleumprodukter: måttenheterna i kapitel 4 i denna bilaga är tillämpliga.

Förnybar energi och avfall: måttenheterna i kapitel 5 i denna bilaga är tillämpliga.

Kapacitet

Kapacitet för elproduktion: MWe

Kapacitet för värmeproduktion: MWt

3.5 Avvikelser och undantag

Frankrike har ett undantag från redovisning av de aggregat som rör värme. Detta undantag ska löpa ut så snart Frankrike kan lämna in denna redovisning, och under alla omständigheter inte senare än 4 år efter det att denna förordning har trätt i kraft.

4. OLJE- OCH PETROLEUMPRODUKTER

4.1 Aktuella energiprodukter

Om inte annat anges ska uppgifter samlas in för alla följande energiprodukter:

Energiprodukt

Definition

Råolja

Råolja är en mineralolja av naturligt ursprung omfattande en blandning av kolväten och tillhörande orenheter, såsom svavel. Den föreligger i flytande form vid normalt tryck och temperatur vid jordytan, och dess fysikaliska egenskaper (densitet, viskositet osv.) varierar starkt. Den här kategorin omfattar även kondensat som tillvaratas från associerad och icke-associerad gas där denna är uppblandad med det kommersiella råoljeflödet.

2.	NGL (naturgas-vätskor)

NGL är flytande eller förvätskade kolväten som tillvaratas från naturgas i separatoranläggningar eller gasbehandlingsanläggningar. Naturgasvätskor omfattar etan, propan, butan (normalt och isobutan), (iso-)pentan och tyngre alkaner (kallas ibland naturbensin eller kondensat).

3.	Insatsvaror till raffinaderi

Insatsvaror till raffinaderi är behandlad olja avsedd för ytterligare behandling (t.ex. straight run-olja eller vakuumgasolja) utom blandning. Med ytterligare behandling kan den omvandlas till en eller flera komponenter eller färdiga produkter. Definitionen täcker också återflöden från den petrokemiska industrin till raffinaderiindustrin (t.ex. pyrolysbensin, C4-fraktioner, gasolja och eldningsoljefraktioner).

4.	Tillsatser/oxygenater

Tillsatser är andra ämnen än kolväten som tillsätts eller blandas med en produkt för att ändra bränslets egenskaper (oktantal, cetantal, kallstartsegenskaper osv.):

—	oxygenater, såsom alkoholer (metanol, etanol), etrar (såsom MTBE (metyl-tertiär-butyleter), ETBE (etyl-tertiär-butyleter), TAME (tertiär amylmetyleter)),

—	estrar (t.ex. rapsolja eller dimetylester),

—	kemiska ämnen (t.ex. TML, TEL och tensider).

Anm.: Mängder tillsatser/oxygenat (alkoholer, etrar, estrar och andra kemiska ämnen) som redovisas i denna kategori bör avse mängder som är avsedda att blandas i bränslen eller för bränsleanvändning.

4.1	Varav: Biobränslen

Biobensin och biodiesel. Definitionerna i kapitel 5, Förnybar energi och energi från avfall, gäller.

Mängder flytande biobränslen som redovisas i denna kategori avser biobränslet, inte den totala vätskevolym i vilken biobränslena blandas.

Här ingår inte handel med biobränslen som inte har blandats med transportbränslen (dvs. i ren form), vilka i stället bör redovisas i enlighet med kapitel 5. De biobränslen som saluförs som en del av transportbränslen bör redovisas under aktuell produkt med angivande av andelen biobränsle.

5.	Andra kolväten

Syntetisk råolja från tjärsand, skifferolja osv., vätskor från kolförvätskning (se kapitel 1), produktion av vätskor från omvandling av naturgas till bensin (se kapitel 2), vätgas och emulsifierade oljor (t.ex. Orimulsion).

Här ingår inte oljeskifferproduktion, där kapitel 1 är tillämpligt.

Produktion av skifferolja (sekundär produkt) ska redovisas som ”Från andra källor” i kategorin ”Andra kolväten”.

6.	Raffinaderigas (ej förvätskad)

Raffinaderigas inbegriper en blandning av icke-kondenserbara gaser, främst bestående av vätgas, metan, etan och olefiner, som erhålls genom destillation av råolja eller behandling av oljeprodukter (t.ex. krackning) i raffinaderier. Här ingår också gaser som återförs från den petrokemiska industrin.

Etan

Ett naturligt gasformigt ogrenat kolväte (C2H6) som utvinns från flöden av naturgas och raffinaderigas.

LPG

LPG är lätta paraffinkolväten som erhålls från raffinaderiprocesser, råoljestabilisering och naturgasbehandling. De består främst av propan (C3H8) och butan (C4Hl0) eller en blandning av dem. De kan också innehålla propen, buten, isopropen och isobuten. LPG är normalt kondenserade under tryck för transport och lagring.

Nafta

Nafta är en insatsvara avsedd för antingen den petrokemiska industrin (t.ex. produktion av eten eller aromatiska kolväten) eller för bensinproduktion genom reformering eller isomerisering vid raffinaderiet.

Nafta innehåller ämnen i destillationsintervallet 30 oC till 210 oC eller en del av detta intervall.

10.	Motorbensin

Motorbensin består av en blandning av lätta kolväten som har en kokpunkt på mellan 35 oC och 215 oC. Den används som bränsle i landbaserade glödtändningsmotorer. Motorbensin kan innehålla tillsatser, oxygenater och oktantalshöjare, inklusive blyföreningar såsom tetrametylbly eller tetraetylbly.

Här ingår blandningskomponenter för motorbensin (exklusive tillsatser/oxygenater), t.ex. alkylater, isomerat, reformat, krackad bensin avsedd för användning som färdig motorbensin.

10.1	varav: Biobensin

Definitionerna i kapitel 5, Förnybar energi och energi från avfall, gäller.

11.	Flygbensin

Bensin som är framställd särskilt för kolvmotorer i luftfartyg, med ett oktantal avpassat till motorn, en fryspunkt på -60 oC och vanligen ett kokpunktsintervall på 30 oC till 180 oC.

12.	Jetbränsle av bensintyp (JP4 eller MC77)

Här ingår alla lätta kolväteoljor för användning i turbinmotorer i luftfartyg, med ett kokpunktsintervall på 100 oC till 250 oC. De erhålls genom blandning av fotogen, bensin och nafta så att halten aromater inte överskrider 25 volymprocent och ångtrycket ligger mellan 13,7 kPa och 20,6 kPa.

13.	Jetbränsle av fotogentyp

Destillat som använts för turbinmotorer i luftfartyg. Det har samma kokpunkt mellan 150 oC och 300 oC (normalt inte över 250 oC) och flampunkt som fotogen. Dessutom har det särskilda egenskaper (såsom fryspunkt) som fastställs av IATA (Internationella luftfartsförbundet).

Här ingår blandningsämnen för fotogen.

14.	Annat fotogen

Raffinerat petroleumdestillat som används i andra sektorer än luftfart. Dess kokpunkt ligger mellan 150 oC och 300 oC.

15.	Gasolja/dieselolja (destillerad eldningsolja)

Gasolja/dieselolja är främst ett medeltungt destillat med ett kokpunktsintervall på 180 oC–380 oC. Här ingår blandningsämnen. Flera kvaliteter finns tillgängliga beroende på användningsområde:

15.1	varav: Transportdiesel

Landsvägsdieselolja för dieseldrivna kompressionsmotorer (bilar, lastbilar m.m.), vanligtvis med låg svavelhalt.

15.1.1

Från 15.1, varav: Biodiesel

Definitionerna i kapitel 5, Förnybar energi och energi från avfall, gäller.

15.2	varav: Uppvärm-nings- och annan gasolja

Lätt eldningsolja för industri och handel, sjöfartsdiesel och järnvägsdiesel, annan gasolja, inklusive tunga gasoljor med kokpunktsintervall på 380 oC–540 oC som används som insatsvaror i petrokemisk industri.

16.	Eldningsolja

Alla återstående (tunga) bränsleoljor (inklusive de som erhålls genom blandning). Kinematisk viskositet överstiger 10 cSt vid 80 oC. Flampunkten ligger alltid över 50 oC och densiteten är alltid över 0,90 kg/l.

16.1	varav: Lågsvavlig

Tung eldningsolja med en svavelhalt på mindre än 1 %.

16.2	varav: Högsvavlig

Tung eldningsolja med en svavelhalt på 1 % eller mer.

17.	Industribensin, lacknafta

Raffinerade destillationsmellanprodukter med kokpunktsintervall som nafta/fotogen. De delas in i följande:

—	Lacknafta: Lätta oljor med kokpunktsintervall på 30 oC–200 oC. Det finns 7–8 kvaliteter lacknafta beroende på gränsen i kokpunktsintervallet. Kvaliteterna definieras enligt temperaturskillnaden mellan kokpunkterna för 5 volymprocent och 90 volymprocent (som inte överstiger 60 oC).

—	Industribensin: Lacknafta med en flampunkt på över 30 oC. Kokpunktsintervallet för industribensin är 135 oC–200 oC.

18.	Smörjmedel

Kolväten som framställs från destillationsbiprodukter och främst används för att minska friktionen mellan belastade ytor.

Här ingår alla färdiga kvaliteter av smörjolja, från spindelolja till cylinderolja, och de som används i konsistensfetter, motoroljor och alla kvaliteter av utgångsmaterial för smörjolja.

19.

Bitumen

Fast, halvflytande eller trögflytande kolväte med kolloidal struktur, med brun till svart färg, som erhålls som rest vid destillation av råolja, eller vakuumdestillation av oljerester från atomsfärisk destillation. Bitumen kallas också asfalt och används främst vid vägbyggen och som takmaterial.

Här ingår bitumenlösningar och bitumenemulsioner.

20.	Paraffinvaxer

Mättade alifatiska kolväten. Dessa vaxer är återstoder som tillvaratas när smörjoljor avvaxas. De har en kristallstruktur som är fin eller grov beroende på kvalitet. Deras huvudegenskaper är följande: de är färglösa, luktlösa och genomskinliga med en smältpunkt på mer än 45 oC.

21.	Petroleum-koks

Svart fast biprodukt som främst erhålls genom krackning och förkolning av insatsvaror med ursprung i petroleum, vakuumrester, tjära och beck från processer som fördröjd förkoksning eller vätskecoker. Det består främst av kol (90–95 %) och har låg askhalt. Det används som insatsvara i koksugnar inom stålindustrin, för uppvärmning, för elektrodtillverkning och för kemikalieproduktion. De viktigaste kvaliteterna är ”ofullständigt avgasad koks” och ”kalcinerad koks”.

Här ingår katalystkoks som avsätts på katalysten under raffinaderiprocesserna. Denna kokssort kan inte tas tillvara och förbränns normalt som bränsle i raffinaderiet.

22.	Andra produkter

Alla produkter som inte uttryckligen nämns ovan, såsom tjära och svavel.

Här ingår aromater (t.ex. BTX eller bensen, toluen och xylen) och olefiner (t.ex. propen) som produceras vid raffinaderier.

4.2 Förteckning över aggregat

Följande förteckning över aggregat ska lämnas för alla energiprodukter som förtecknas i föregående avsnitt, om inte annat anges.

4.2.1 Tillförsel- och omvandlingssektorerna

Nedanstående tabell är tillämplig endast på råolja, NGL, insatsvaror till raffinaderi, tillsatser, biobränslen och andra kolväten:

1.	Inhemsk produktion Ej tillämpligt för insatsvaror till raffinaderi och biobränslen.

2.	Från andra källor Tillsatser, Biobränslen och Andra kolväten för vilka produktionen redan har redovisats i andra bränslebalanser. Ej tillämpligt på råolja, NGL och insatsvaror till raffinaderi.

2.1	varav: Från kol Här ingår vätskor som produceras i kolförvätskningsanläggningar och flytande produkter från koksugnar.

2.2	varav: Från naturgas Tillverkning av syntetisk bensin kan kräva naturgas som insatsvara. Mängden av gas för metanoltillverkning redovisas enligt kapitel 2, medan inkommande metanol redovisas här.

2.3	varav: Från förnybara källor Här ingår biobränslen avsedda för blandning med transportbränslen. Produktionen redovisas enligt kapitel 5, medan mängder avsedda för blandning redovisas här.

3.	Återflöden från petrokemisk industri Färdiga eller halvfärdiga produkter som återkommer från slutförbrukarna till raffinaderierna för behandling, blandning eller försäljning. Det är vanligen biprodukter från petrokemiska processer. Endast tillämpligt på insatsvaror till raffinaderi.

4.	Överförda produkter Importerade petroleumprodukter som omklassificeras som insatsvaror för vidare behandling i ett raffinaderi utan leverans till slutförbrukarna. Endast tillämpligt på insatsvaror till raffinaderi.

Import och export

Här ingår mängder råolja och produkter som importeras eller exporteras enligt behandlingsavtal (dvs. uppdragsraffinering). Råolja och NGL bör redovisas efter det första ursprungslandet, och insatsvaror till raffinaderi och färdiga produkter bör redovisas efter det slutliga bestämmelselandet.

Här ingår alla gasvätskor (t.ex. LPG) som tillvaratas under återförgasning av importerad kondenserad naturgas och petroleumprodukter som importeras eller exporteras direkt av den petrokemiska industrin.

Anm.: All handel med biobränsle som inte har blandats med transportbränslen (dvs. i ren form) bör redovisas i frågeformuläret om förnybara energikällor.

Återexport av olja som importerats för behandling inom tullager bör inkluderas som export av en produkt från behandlingslandet till det slutliga bestämmelselandet.

6.	Direktförbrukning Råolja, NGL, Tillsatser/oxygenater (och andel biobränslen därav) samt andra kolväten som förbrukas direkt utan att behandlas i petroleumraffinaderier. Här ingår råolja som förbränns för elproduktion.

7.	Lagerförändringar Lageruppbyggnad redovisas som ett negativt tal, medan lagerminskning redovisas som ett positivt tal.

8.	Beräknad insats i raffinaderier Total mängd av produkter som beräknas ha trätt in i raffinaderiprocessen. Den definieras som: Inhemsk produktion + Från andra källor + Återflöden från petrokemisk industri + Överförda produkter + Import – Export – Direktförbrukning + Lagerförändringar

9.	Statistisk differens Definieras som beräknad insats i raffinaderier minus observerad.

10.	Observerad insats i raffinaderier Uppmätta mängder som insats i raffinaderier.

11.	Raffinaderiförluster Differensen mellan Observerad insats i raffinaderier och Bruttoraffinaderiproduktion. Förluster kan uppkomma under destillationsprocessen på grund av avdunstning. Redovisade förluster är positiva. Volymen kan öka, men inte massan.

12.

Inkommande och utgående totalt lager på det nationella territoriet

Alla lager på nationellt territorium, inklusive lager som tillhör staten, storförbrukare eller lagrande organisationer, lager ombord på inkommande havsgående fartyg, lager som hålls i tullager och lager som hålls för annans räkning, även enligt bilaterala avtal mellan regeringar. Med inkommande och utgående avses rapportperiodens första respektive sista dag.

13.	Nettovärmevärde Produktion, import och export samt övergripande medelvärde.

Nedanstående tabell är endast tillämplig på färdiga produkter (raffinaderigas, etan, LPG, nafta, motorbensin, flygbensin, jetbränsle av bensintyp, jetbränsle av fotogentyp, annat fotogen, gasolja/dieselolja, lågsvavlig och högsvavlig eldningsolja, industrisprit och lacknafta, smörjmedel, bitumen, paraffinvaxer, petroleumkoks samt andra produkter). Råolja och NGL som förbränns direkt bör inkluderas i tillförsel av färdiga produkter och överföringar mellan produkter:

Tillförsel av primära produkter

Här ingår mängder av inhemsk eller importerad råolja (inklusive kondensat) och inhemsk NGL som förbrukas direkt utan att behandlas i ett petroleumraffinaderi och mängder av Återflöden från petrokemisk industri som även om de inte är primära bränslen förbrukas direkt.

2.	Bruttoraffinaderiproduktion Produktion av färdiga produkter vid ett raffinaderi eller en blandningsanläggning. Här ingår inte Raffinaderiförluster, men däremot ingår Raffinaderibränsle.

3.	Återvunna produkter Färdiga produkter som passerar en andra gång genom försäljningsnätet efter att tidigare ha levererats till slutförbrukarna (t.ex. använda smörjmedel som återbehandlats). Dessa mängder bör skiljas från Återflöden från petrokemisk industri.

Raffinaderibränsle

Petroleumprodukter som förbrukas till stöd för driften av ett raffinaderi.

Här ingår inte produkter som används av oljeprodukter utanför raffinaderiprocessen, t.ex. bunkring eller oljetanker.

Här ingår bränslen som förbrukas i produktion vid raffinaderiet av el och värme för avsalu.

4.1	varav: Förbrukas för elproduktion Mängder som förbrukas för produktion av el i elverk vid raffinaderier.

4.2	varav: Förbrukas för kraftvärmeproduktion Mängder som förbrukas i kraftvärmeverk vid raffinaderier.

5.	Import och export

6.	Internationell bunkring

Överföring mellan produkter

Mängder som omklassificeras antingen för att deras specifikation har ändrats eller för att de blandas in i en annan produkt.

En negativ post för en produkt motsvaras av en positiv post (eller flera poster) för en eller flera produkter och omvänt, varvid den totala effekten bör vara noll.

8.	Överförda produkter Importerade petroleumprodukter som omklassificerats som insatsvaror för vidare behandling i raffinaderiet, utan leverans till slutförbrukarna.

9.	Lagerförändringar Lageruppbyggnad redovisas som ett negativt tal, medan lagerminskning redovisas som ett positivt tal.

10.	Beräknad inhemsk bruttotillförsel Detta definieras som: Tillförsel av primära produkter + Bruttoraffinaderiproduktion + Återvunna produkter - Raffinaderibränsle + Import - Export - Internationell bunkring + Överföring mellan produkter - Överförda produkter + Lagerförändringar

11.	Statistisk differens Definieras som beräknad inhemsk bruttotillförsel minus observerad.

12.

Observerad inhemsk bruttotillförsel

Observerad tillförsel av färdiga petroleumprodukter från primära källor (t.ex. raffinaderier, blandningsanläggningar osv.) till den inhemska marknaden.

Denna uppgift kan skilja sig från den beräknade uppgiften t.ex. på grund av skillnader i omfattning och/eller olika definitioner i olika rapporteringssystem.

12.1	varav: Bruttotillförsel till den petrokemiska industrin Mängder bränsle som levereras till den petrokemiska industrin.

12.2	varav: Energiförbrukning i den petrokemiska industrin Mängder olja som förbrukas som bränsle för petrokemiska processer såsom ångkrackning.

12.3

varav: Annan användning än energi i den petrokemiska industrin

Mängder olja som används i den petrokemiska industrin för produktion av eten, propen, buten, syntetisk gas, aromater, butadien och andra kolvätebaserade råmaterial i processer som ångkrackning, aromatprocesser och ångreformering. Här ingår inte mängder olja som används som bränsle.

13.	Återflöden från petrokemisk industri till raffinaderier

14.

Inkommande och utgående lager

15.

Lagerförändringar vid allmänna verk

Förändringar av lager som hålls av allmänna verk och inte ingår i Lagernivåer och Lagerförändringar som redovisas på annat håll. Lageruppbyggnad redovisas som ett negativt tal, medan lagerminskning redovisas som ett positivt tal.

Här ingår råolja och NGL som används för direkt förbränning, om så är tillämpligt.

16.	Nettovärmevärde för inhemsk bruttotillförsel

Beträffande omvandlingssektorn är följande aggregat tillämpliga för alla bränslen, utom för insatsvaror till raffinaderi, tillsatser/oxygenat, biobränslen samt andra kolväten, men inklusive bränslen förbrukade för andra ändamål än för energi (petroleumkoks och andra, vilka ska redovisas separat):

1.	Totalt, omvandlingssektorn Totala bränslemängder som används för primär eller sekundär omvandling av energi.

1.1	varav: Huvudverksamhetsproducenters elverk

1.2	varav: Egenproducenters elverk

1.3	varav: Huvudverksamhetsproducenters kraftvärmeverk

1.4	varav: Egenproducenters kraftvärmeverk

1.5	varav: Huvudverksamhetsproducenters värmeverk

1.6	varav: Egenproducenters värmeverk

1.7	varav: Gasverk/förgasningsanläggningar

1.8	varav: Blandad naturgas

1.9	varav: Koksugnar

1.10	varav: Masugnar

1.11	varav: Petrokemisk industri

1.12	varav: Patentbränsleanläggningar

1.13	varav: Ej redovisat på annat håll – Omvandling

4.2.2 Energisektorn

Beträffande energisektorn är följande aggregat tillämpliga för alla bränslen, utom för insatsvaror till raffinaderi, tillsatser/oxygenat, biobränslen samt andra kolväten, men inklusive bränslen förbrukade för andra ändamål än för energi (petroleumkoks och andra, vilka ska redovisas separat):

1.	Totalt, energisektorn Total mängd som förbrukas som energi i energisektorn

1.1	varav: Kolgruvor

1.2	varav: Olje- och gasutvinning

1.3	varav: Koksugnar

1.4	varav: Masugnar

1.5	varav: Gasverk

1.6	varav: Kraftverk Elverk, kraftvärmeverk och värmeverk.

1.7	varav: Ej redovisat på annat håll – Energi

2.	Distributionsförluster Förluster uppkomna utanför raffinaderiet på grund av transport och distribution. Här ingår förluster i rörsystem.

4.2.3 Uppgift om slutförbrukning av energi

Beträffande uppgift om slutförbrukning av energi är följande aggregat tillämpliga för alla bränslen, utom för insatsvaror till raffinaderi, tillsatser/oxygenat, biobränslen samt andra kolväten, men inklusive bränslen förbrukade för andra ändamål än för energi (petroleumkoks och andra, vilka ska redovisas separat):

1.	Slutförbrukning av energi

2.	Industrisektorn

2.1	varav: Järn och stål

2.2	varav: Kemisk och petrokemisk industri

2.3	varav: Andra metaller än järn

2.4	varav: Icke-metalliska mineraliska produkter

2.5	varav: Transportmedel

2.6	varav: Maskiner

2.7	varav: Utvinning och stenbrytning

2.8	varav: Livsmedel, dryckesvaror och tobaksvaror

2.9	varav: Massa, papper och förlagsverksamhet

2.10	varav: Trävarutillverkning

2.11	varav: Byggverksamhet

2.12	varav: Textil och läder

2.13	varav: Ej redovisat på annat håll – Industri

3.	Transportsektorn

3.1	varav: Internationell luftfart

3.2	varav: Inhemsk luftfart

3.3	varav: Landsväg

3.4	varav: Järnväg

3.5	varav: Inhemsk sjöfart

3.6	varav: Transport i rörsystem

3.7	varav: Ej redovisat på annat håll – Transport

4.	Andra sektorer

4.1	varav: Företagstjänster och offentliga tjänster

4.2	varav: Hushåll

4.3	varav: Jordbruk och skogsbruk

4.4	varav: Fiske

4.5	varav: Ej redovisat på annat håll – Annat

5.	Total annan användning än för energi Mängder som används som råmaterial i de olika sektorerna och varken förbrukas som bränsle eller omvandlas till ett annat bränsle. Dessa mängder ingår i de aggregat som förtecknas ovan.

5.1	varav: Omvandlingssektorn

5.2	varav: Energisektorn

5.3	varav: Transportsektorn

5.4	varav: Industrisektorn

5.4.1

Industrisektorn varav: Kemisk och petrokemisk industri

5.5	varav: Andra sektorer

4.2.4 Import och export

Import efter ursprungsland och export efter bestämmelseland. Se anmärkningarna till 4.2.1, aggregat nr 5.

4.2.5 Tillförsel till egenproducenter av el och värme

Tillförsel till egenproducenter av el och värme ska redovisas separat för enbart elverk, för kraftvärmeverk och för enbart värmeverk.

Här ingår inte följande energiprodukter: insatsvaror till raffinaderi, tillsatser/oxygenat, biobränslen, andra kolväten, etan, motorbensin, biobensin, flygbensin, jetbränsle av bensintyp (JP4 eller MC77), industrisprit och lacknafta samt smörjmedel.

Tillförsel avser följande anläggningar eller verksamheter:

1.	Totalt, energisektorn Total mängd som förbrukas som energi i energisektorn

1.1	varav: Kolgruvor

1.2	varav: Olje- och gasutvinning

1.3	varav: Koksugnar

1.4	varav: Masugnar

1.5	varav: Gasverk

1.6	varav: Ej redovisat på annat håll – Energi

2.	Industrisektorn

2.1	varav: Järn och stål

2.2	varav: Kemisk och petrokemisk industri

2.3	varav: Andra metaller än järn

2.4	varav: Icke-metalliska mineraliska produkter

2.5	varav: Transportmedel

2.6	varav: Maskiner

2.7	varav: Utvinning och stenbrytning

2.8	varav: Livsmedel, dryckesvaror och tobaksvaror

2.9	varav: Massa, papper och förlagsverksamhet

2.10	varav: Trävarutillverkning

2.11	varav: Byggverksamhet

2.12	varav: Textil och läder

2.13	varav: Ej redovisat på annat håll – Industri

3.	Transportsektorn

3.1	varav: Transport i rörsystem

3.2	varav: Ej redovisat på annat håll – Transport

4.	Andra sektorer

4.1	varav: Företagstjänster och offentliga tjänster

4.2	varav: Hushåll

4.3	varav: Jordbruk och skogsbruk

4.4	varav: Fiske

4.5	varav: Ej redovisat på annat håll – Annat

4.3 Måttenheter

1.	Energimängd

103 ton

2.	Värmevärde

MJ/ton

4.4 Avvikelser och undantag

Cypern har undantag från kravet att redovisa aggregaten i punkt 4.2.3 i avsnitt 4 (Andra sektorer) och 5 (Total annan användning än energi); endast de totala värdena behöver uppges.

Cypern har undantag i tre år efter denna förordnings ikraftträdande för redovisning av aggregaten i punkt 4.2.3 i avsnitt 2 (Industri) och 3 (Transport); endast de totala värdena behöver uppges under denna undantagsperiod.

5. FÖRNYBAR ENERGI OCH ENERGI FRÅN AVFALL

5.1 Aktuella energiprodukter

Om inte annat anges avser denna uppgiftsinsamling samtliga följande energiprodukter:

Energiprodukt

Definition

1.	Vattenkraft

Vattnets läges- och rörelseenergi omvandlas till el i vattenkraftverk. Pumpad lagring måste ingå. Produktionen ska redovisas för anläggningarnas storlek på < 1 MW, 1 till < 10 MW, ≥ 10 MW och från pumpad lagring.

Jordvärme

Energi tillgänglig som värme avgivet från jordskorpan, vanligen i form av hetvatten eller ånga. Denna energiproduktion är differensen mellan entalpin för den fluid som produceras i produktionsborrhålet och den fluid som slutligt bortskaffas. Det utnyttjas på lämpliga platser

—	för elproduktion med hjälp av torr ånga eller saltlösning med hög entalpi efter nedpumpning,

—	direkt som värme för fjärrvärme, jordbruk osv.

Solenergi

Solstrålning som utnyttjas för produktion av hetvatten och el. Energiproduktionen är det värme som är tillgängligt för värmeöverföringsmediet, dvs. inströmmande solenergi minus förluster i optik och solfångare. Passiv solenergi för direkt uppvärmning, nedkylning och belysning av bostäder eller andra byggnader ingår inte.

3.1	varav: Solceller

Solljus som omvandlas till el i solceller, vanligen tillverkade av halvledarmaterial som alstrar el när det belyses.

3.2	varav: Solvärme

Värme från solstrålning. Kan bestå av:

a)	soldrivna termoelektriska anläggningar

b)	utrustning för produktion av varmvatten för hushåll eller för säsongsbunden uppvärmning av simbassänger (t.ex. platta solfångare, främst av termosifontyp).

4.	Tidvatten, vågenergi, havsenergi

Mekanisk energi från tidvattenrörelser, vågrörelser eller havsströmmar som används för elproduktion.

Vindkraft

Vindens rörelseenergi utnyttjas för elproduktion i vindturbiner.

6.	Industriavfall (ej förnybart)

Redovisa avfall av industriellt icke-förnybart ursprung (fast eller flytande) som förbränns direkt för produktion av el och/eller värme. Använd bränslemängd bör redovisas enligt nettovärmevärdet. Förnybart industriavfall bör redovisas i kategorierna Fast biomassa, Biogas och/eller Flytande biobränslen.

7.	Kommunalt avfall:

Avfall från hushåll, sjukhus och tjänstesektorn som förbränns i särskilda anläggningar, enligt nettovärmevärde.

7.1	varav: Förnybart

Den andel kommunalt avfall som är av biologiskt ursprung.

7.2	varav: Ej förnybart

Den andel kommunalt avfall som är av icke-biologiskt ursprung.

8.	Fast biomassa:

Omfattar organiskt, icke-fossilt material av biologiskt ursprung som kan användas som bränsle för produktion av värme eller el. Här ingår:

8.1	varav: Träkol

Den fasta återstoden av destruktiv destillation och pyrolys av trä och annat vegetabiliskt material.

8.2	varav: Trä, träavfall, annat fast avfall

Särskilt odlade energigrödor (poppel, pilträd osv.), en rad vedmaterial som uppkommer vid industriprocesser (särskilt i trä- och pappers-industrin) eller direkt från skogsbruk och jordbruk (ved, flis, träpelletar, bark, sågspån, hyvelspån, kross, trätjära osv.) samt avfall som strå, risskal, nötskal, fjäderfäströ, krossade druvrester osv. Förbränning är den vanligaste tekniken för dessa fasta bränslen. Mängden av bränsle bör redovisas enligt nettovärmevärdet.

Biogas:

Gas bestående främst av metan och koldioxid som uppkommer genom anaerob nedbrytning av biomassa.

9.1	varav: Deponigas

Biogas som bildas genom nedbrytning av avfall i deponier.

9.2	varav: Rötslamsgas

En biogas som uppkommer genom anaerob jäsning av rötslam.

9.3	varav: Annan biogas

Biogas som uppkommer genom anaerob jäsning av animalisk suspension och avfall i slakthus, bryggerier och annan livsmedelsindustri.

10.	Flytande biobränslen

De mängder av flytande biobränslen som redovisas i denna kategori bör avse mängden biobränsle, inte den totala volym vätska i vilken biobränslena blandas. När det gäller import och export av flytande biobränslen avses endast handel med mängder som inte har blandats med transportbränslen (dvs. i ren form); handel med flytande biobränslen som blandats med transportbränslen bör redovisas med oljeuppgifterna i kapitel 4.

Följande flytande biobränslen avses:

10.1	varav: Biobensin

Denna kategori omfattar bioetanol (etanol framställd av biomassa och/eller den biologiskt nedbrytbara delen av avfall), biometanol (metanol framställd av biomassa och/eller den biologiskt nedbrytbara delen av avfall), bio-ETBE (etyl-tertiär-butyleter framställd av bioetanol; volymandelen bio-ETBE som beräknas som biobränsle är 47 %) samt bio-MTBE (metyl-tertiär-butyleter framställd av biometanol: volymandelen bio-MTBE som beräknas som biobränsle är 36 %).

10.2	varav: Biodiesel

Denna kategori omfattar biodiesel (en metylester framställd från vegetabilisk eller animalisk olja av dieselkvalitet), biodimetyleter (dimetyleter framställd av biomassa), Fischer Tropsch (Fischer Tropsch framställd av biomassa), kallpressad bioolja (olja som framställts av oljefrön endast genom mekanisk behandling) samt alla andra flytande biobränslen som tillsätts, blandas med eller används direkt som transportdiesel.

10.3	varav: Andra flytande biobränslen

Flytande biobränslen som används direkt som bränsle, men inte ingår i biobensin eller biodiesel.

5.2 Förteckning över aggregat

Följande förteckning över aggregat ska redovisas för alla energiprodukter som förtecknas i ovanstående avsnitt, om inte annat anges.

5.2.1 Bruttoproduktion av el och värme

El och värme som produceras från de energiprodukter som anges i punkt 5.1 (exklusive träkol och inklusive endast totalsumman av flytande biobränslen) ska i förekommande fall redovisas separat:

—	för huvudverksamhetsproducenters och för egenproducenters anläggningar,

—	för enbart elverk, för enbart värmeverk och för kraftvärmeverk.

5.2.2 Tillförsel- och omvandlingssektorerna

Mängder av energiprodukter som anges i punkt 5.1 (utom vattenkraft, solcellsenergi, energi från tidvatten, vågor och hav samt vindkraft) och som används i tillförsel- och omvandlingssektorerna ska redovisas för följande aggregat:

1.	Produktion

Import

Export

4.	Lagerförändringar Lageruppbyggnad redovisas som ett negativt tal, medan lagerminskning redovisas som ett positivt tal.

5.	Bruttoförbrukning

6.	Statistiska differenser

7.	Totalt, omvandlingssektorn Mängder av förnybar energi och avfall som används för omvandling av primära energiformer till sekundära (t.ex. deponigaser till el) eller används för omvandling till härledda energiprodukter (t.ex. biogas som används för blandad naturgas).

7.1	varav: Huvudverksamhetsproducenters elverk

7.2	varav: Huvudverksamhetsproducenters kraftvärmeverk

7.3	varav: Huvudverksamhetsproducenters värmeverk

7.4	varav: Egenproducenters elverk

7.5	varav: Egenproducenters kraftvärmeverk

7.6	varav: Egenproducenters värmeverk

7.7	varav: Patentbränsleanläggningar Mängder av förnybara bränslen och avfall som används för att producera patentbränsle. Förnybara bränslen och avfall som används för uppvärmning och drift av utrustning ska redovisas som förbrukning i energisektorn.

7.8	varav: Brunkolsbrikett-/torvbrikettanläggningar Mängder av förnybara bränslen och avfall som används för att producera brunkolsbriketter. Förnybara bränslen och avfall som används för uppvärmning och drift av utrustning ska redovisas som förbrukning i energisektorn.

7.9	varav: Gasverksgas Mängder av förnybara bränslen och avfall som används för att producera gasverksgas. Förnybara bränslen och avfall som används för uppvärmning och drift av utrustning ska redovisas som förbrukning i energisektorn.

7.10	varav: För blandad naturgas Mängder av biogas som blandas med naturgas.

7.11	varav: För blandning i motorbensin/diesel Mängder av flytande biobränslen som inte levereras för slutförbrukning utan används med andra petroleumprodukter som redovisas enligt kapitel 4 i denna bilaga.

7.12	varav: Träkolsproduktionsanläggningar Mängder av trä som används för produktion av träkol.

7.13	varav: Ej redovisat på annat håll – Omvandling

5.2.3 Energisektorn

Mängder av energiprodukter som anges i punkt 5.1 (utom vattenkraft, solcellsenergi, energi från tidvatten, vågor och hav samt vindkraft) och som används i energisektorn ska redovisas för följande aggregat:

Totalt, energisektorn

Förnybar energi och avfall som förbrukas i energiindustrin till stöd för omvandlingsverksamhet. Här ingår t.ex. förnybar energi och avfall som används för uppvärmning, belysning eller drift av pumpar eller kompressorer.

Mängder av förnybar energi och avfall som omvandlas till en annan energiform bör redovisas inom omvandlingssektorn.

1.1	varav: Förgasningsanläggningar

1.2	varav: Allmänna el-, kraftvärme- och värmeverk

1.3	varav: Kolgruvor

1.4	varav: Patentbränsleanläggningar

1.5	varav: Koksugnar

1.6	varav: Petroleumraffinaderier

1.7	varav: Brunkolsbrikett-/torvbrikettanläggningar

1.8	varav: Gasverksgas

1.9	varav: Masugnar

1.10	varav: Träkolsproduktionsanläggningar

1.11	varav: Ej redovisat på annat håll

2.	Distributionsförluster Alla förluster på grund av transport och distribution.

5.2.4 Slutförbrukning av energi

Mängder av energiprodukter som anges i punkt 5.1 (utom vattenkraft, solcellsenergi, energi från tidvatten, vågor och hav samt vindkraft) ska redovisas för följande aggregat:

1.	Slutförbrukning av energi

2.	Industrisektorn

2.1	varav: Järn och stål

2.2	varav: Kemisk och petrokemisk industri

2.3	varav: Andra metaller än järn

2.4	varav: Icke-metalliska mineraliska produkter

2.5	varav: Transportmedel

2.6	varav: Maskiner

2.7	varav: Utvinning och stenbrytning

2.8	varav: Livsmedel, dryckesvaror och tobaksvaror

2.9	varav: Massa, papper och förlagsverksamhet

2.10	varav: Trävarutillverkning

2.11	varav: Byggverksamhet

2.12	varav: Textil och läder

2.13	varav: Ej redovisat på annat håll – Industri

3.	Transportsektorn

3.1	varav: Järnväg

3.2	varav: Landsväg

3.3	varav: Inhemsk sjöfart

3.4	varav: Ej redovisat på annat håll – Transport

4.	Andra sektorer

4.1	varav: Företagstjänster och offentliga tjänster

4.2	varav: Hushåll

4.3	varav: Jordbruk och skogsbruk

4.4	varav: Fiske

4.5	varav: Ej redovisat på annat håll – Annat

5.2.5 Anläggningarnas tekniska egenskaper

Följande elproduktionskapacitet ska redovisas vid utgången av rapporteringsåret:

1.	Vattenkraft Kapaciteten ska redovisas för anläggningsstorlekar på < 1 MW, 1 till < 10 MW, ≥ 10 MW, från pumpad lagring samt för alla storlekar sammantaget. De individuella storlekarna bör redovisas exklusive pumpad lagring.

Jordvärme

Solceller

Solvärme

5.	Tidvatten, vågenergi, havsenergi

Vindkraft

7.	Industriavfall (ej förnybart)

8.	Kommunalt avfall

9.	Trä, träavfall, annat fast avfall

10.

Deponigas

11.	Rötslamsgas

12.	Annan biogas

13.	Flytande biobränslen

Total yta installerade solfångare ska redovisas.

Följande kapaciteter för biobränsleproduktion ska redovisas:

1.	Flytande biobränslen

1.1	varav: Biobensin

1.2	varav: Biodiesel

1.3	varav: Andra flytande biobränslen

5.2.6 Tillförsel till egenproducenter av el och värme

Tillförsel till egenproducenter av el och värme ska redovisas separat för enbart elverk, för kraftvärmeverk och för enbart värmeverk.

Mängder av energiprodukter som anges i punkt 5.1 (utom vattenkraft, solcellsenergi, energi från tidvatten, vågor och hav samt vindkraft) ska redovisas för följande aggregat:

1.	Totalt, energisektorn

1.1	varav: Förgasningsanläggningar

1.2	varav: Kolgruvor

1.3	varav: Patentbränsleanläggningar

1.4	varav: Koksugnar

1.5	varav: Petroleumraffinaderier

1.6	varav: Brunkolsbrikett-/torvbrikettanläggningar

1.7	varav: Gasverksgas

1.8	varav: Masugnar

1.9	varav: Träkolsproduktionsanläggningar

1.10	varav: Ej redovisat på annat håll

2.	Industrisektorn

2.1	varav: Järn och stål

2.2	varav: Kemisk och petrokemisk industri

2.3	varav: Andra metaller än järn

2.4	varav: Icke-metalliska mineraliska produkter

2.5	varav: Transportmedel

2.6	varav: Maskiner

2.7	varav: Utvinning och stenbrytning

2.8	varav: Livsmedel, dryckesvaror och tobaksvaror

2.9	varav: Massa, papper och förlagsverksamhet

2.10	varav: Trävarutillverkning

2.11	varav: Byggverksamhet

2.12	varav: Textil och läder

2.13	varav: Ej redovisat på annat håll – Industri

3.	Transportsektorn

3.1	varav: Järnväg

3.2	varav: Ej redovisat på annat håll – Transport

4.	Andra sektorer

4.1	varav: Företagstjänster och offentliga tjänster

4.2	varav: Hushåll

4.3	varav: Jordbruk och skogsbruk

4.4	varav: Fiske

4.5	varav: Ej redovisat på annat håll – Annat

5.3 Värmevärden

Medelvärden för nettovärmevärde ska redovisas för följande produkter:

Biobensin

Biodiesel

3.	Andra flytande biobränslen

Träkol

5.4 Måttenheter

1.	Elproduktion

MWh

2.	Värmeproduktion

3.	Förnybara energiprodukter

Biobensin, biodiesel och andra flytande biobränslen: ton

Träkol: 1 000 ton

Övriga: TJ (enligt nettovärmevärde).

4.	Solfångare, yta

1 000 m2

5.	Anläggningskapacitet

Biobränslen: ton/år

Övriga: MWe

6.	Värmevärden

kJ/kg (nettovärmevärde).

5.5 Avvikelser och undantag

Ej tillämpligt.

6. TILLÄMPLIGA BESTÄMMELSER

Följande bestämmelser är tillämpliga på uppgiftsinsamlingen enligt samtliga föregående kapitel:

1.	Rapporteringsperiod: Ett kalenderår (1 januari–31 december).

2.	Frekvens Årlig.

3.	Tidsfrist för översändning av uppgifter Den 30 november året efter rapporteringsperioden.

4.	Format och metod för översändning Översändningsformatet ska följa en lämplig kommunikationsstandard som anges av Eurostat. Uppgifter ska översändas eller laddas upp på elektronisk väg till en enhetlig kontaktpunkt för uppgifter vid Eurostat.

BILAGA C

MÅNATLIG ENERGISTATISTIK

I denna bilaga beskrivs omfattning, enheter, rapporteringsperiod, frekvens, tidsfrist och former för översändning för månatlig insamling av energistatistik.

Bilaga A är tillämplig för förklaringar av de termer som inte förklaras uttryckligen i den här bilagan.

1. FASTA BRÄNSLEN

1.1 Aktuella energiprodukter

Om inte annat sägs avser denna uppgiftsinsamling samtliga följande energiprodukter:

Energiprodukt

Definition

Hårt kol

Svart, förbränningsbart, fast, organiskt, fossilt sediment med ett bruttovärmevärde på mer än 24 MJ/kg på askfri bas med fukthalten uppmätt vid en temperatur på 30 oC och en relativ luftfuktighet på 96 %.

Lignit

Förbränningsbart, brunt till svart, organiskt, fossilt sediment med ett bruttovärmevärde på mindre än 24 MJ/kg på askfri bas med fukthalten uppmätt vid en temperatur på 30 oC och en relativ luftfuktighet på 96 %.

2.1	varav: Svart lignit

Lignit med en fukthalt på 20–25 % och en askhalt på 9–13 %. Svart lignit bildades under kritperioden. Inom EU bryts den nu endast i Frankrike i djupa gruvor i Provence.

2.2	varav: Brunkol

Lignit med en fukthalt på 40–70 % och en askhalt på normalt 2–6 %, men denna kan dock vara så hög som 12 % beroende på fyndigheten. Brunkol bildades främst under tertiär. Detta bränsle bryts oftast i dagbrott.

Torv

En brännbar, mjuk, porös eller komprimerad, naturlig, sedimentär avlagring av vegetabiliskt ursprung med hög fukthalt (upp till 90 % i obehandlat skick), med ljusbrun till mörkbrun färg.

Denna definition påverkar varken definitionen av förnybara energikällor enligt direktiv 2001/77/EG eller 2006 IPCC Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories.

4.	Patentbränsle

Patentbränslen av hårt kol är tillverkade föremål av viss form som produceras genom varmvalsning under tryck under tillsats av ett bindemedel (beck).

5.	Lignit-briketter

Tillverkade föremål av jämn form som produceras efter krossning och torkning av lignit, och högtryckspressas utan tillsats av bindemedel. Här ingår torkad lignit och lignitstybb.

6.	Koks härlett från hårt kol

Konstgjort fast bränsle härlett från hårt kol som erhålls genom torrdestillation av kol i fullständig eller partiell avsaknad av luft.

Här ingår:

—	hårt koks: erhålls genom förkolning vid hög temperatur,

—	halvkoks: erhålls genom förkolning vid låg temperatur,

—	gasverkskoks: framställs i gasverk.

7.	Lignitkoks

Fast återstod som erhålls genom torrdestillation av lignit i frånvaro av luft.

1.2 Förteckning över aggregat

Följande förteckning över aggregat ska redovisas för alla energiprodukter som anges i föregående avsnitt, om inte annat anges.

Bilaga A är tillämplig för förklaringar av de termer som inte förklaras uttryckligen i den här bilagan.

1.2.1 Tillförselsektorn

Följande aggregat är tillämpliga på hårt kol, totalt och svart lignit, brunkol samt torv:

1.	Produktion

2.	Tillvaratagna produkter Suspensioner och material från avfallshögar som tillvaratas av gruvor.

Import

3.1	varav: import inom EU

Export

4.1	varav: export inom EU

Lagerförändringar

Mängder som innehas av gruvor och importörer.

Här ingår inte förbrukarnas lager (t.ex. de som hålls vid kraftverk och koksverk) utom lager som hålls av förbrukare som importerar direkt.

Lageruppbyggnad redovisas som ett negativt tal, medan lagerminskning redovisas som ett positivt tal.

6.	Beräknade inhemska leveranser Total mängd av produkten som beräknas ha levererats för inhemsk förbrukning. Definieras som: Produktion + Tillvaratagna produkter + Import - Export + Lagerförändringar

7.	Observerade inhemska leveranser Mängder som levereras till den inhemska marknaden. Lika med summan av leveranserna till olika typer av förbrukare. Det kan uppstå en skillnad mellan beräknade och observerade leveranser.

7.1	varav: Producenternas egenförbrukning Intern förbrukning på produktionsenheterna. Här ingår inte förbrukning i kraftverk, patentbränsleanläggningar eller koksverk belägna direkt vid en kolgruva eller leveranser till kolgruvans personal.

7.2	varav: Huvudverksamhetsproducenters kraftverk

7.3	varav: Egenproducenters kraftverk i kolgruvor

7.4	varav: Koksverk

7.5	varav: Patentbränsleanläggningar Mängder som används för omvandling i patentbränsleanläggningar (belägna direkt vid kolgruvan eller på annat håll).

7.6	varav: Totalt, industrin (utom järn- och stålindustrin)

7.7	varav: Järn- och stålindustrin

7.8	varav: Andra (tjänster, hushåll osv.) Mängder bränsle till hushåll (inklusive kol som levereras till kolgruvans och tillhörande anläggningars personal) och tjänster (förvaltning, butiker osv.) samt till sektorer som inte redovisas på annat håll (fjärrvärme, transport osv.).

8.	Utgående lager

8.1	varav: Gruvor

8.2	varav: Importörer

8.3	varav: Vid koksverk Endast tillämpligt på hårt kol.

Följande aggregat är tillämpliga på koks härlett från hårt kol, lignitkoks, patentbränslen och lignitbriketter:

1.	Produktion

Import

Export

3.1	varav: Export inom EU

Lagerförändringar

Mängder som hålls vid koksverk (koks) och patentbränsleanläggningar (patentbränsle) samt hos importörer.

Här ingår inte förbrukares lager, utom lager som innehas av förbrukare som importerar direkt.

Lageruppbyggnad redovisas som ett negativt tal, medan lagerminskning redovisas som ett positivt tal.

5.	Beräknade inhemska leveranser Total mängd av produkten som beräknas ha levererats för inhemsk förbrukning. Definieras som: Produktion + Import - Export + Lagerförändringar

6.	Observerade inhemska leveranser Mängder som levereras till den inhemska marknaden. Lika med summan av leveranserna till olika typer av förbrukare. Det kan uppstå en skillnad mellan beräknade och observerade leveranser.

6.1	varav: Totalt, industrin (utom järn- och stålindustrin)

6.2	varav: Järn- och stålindustrin

6.3	varav: Andra (tjänster, hushåll osv.) Mängder bränsle till hushåll (inklusive koks och patentbränsle som levereras till kolgruvans och tillhörande anläggningars personal) och tjänster (förvaltning, butiker osv.).

Utgående lager

Lager är de mängder som innehas

—	av koksverk (tillämpligt endast på kol- och lignitkoks),

—	av patentbränsleanläggningar (tillämpligt endast på patentbränslen av kol och lignit),

—	importörer.

1.2.2 Import

Beträffande lignit, lignitkoks, patentbränslen och lignitbriketter ska totala mängden av import inom EU och utanför EU redovisas.

För hårt kol ska import redovisas för följande ursprungsländer:

1.	Mängder importerade inom EU

1.1	varav: Tyskland

1.2	varav: Förenade Kungariket

1.3	varav: Polen

1.4	varav: Övriga EU Aktuella länder ska anges.

2.	Mängder importerade från länder utanför EU

2.1	varav: Förenta staterna

2.2	varav: Australien

2.3	varav: Sydafrika

2.4	varav: OSS

2.4.1

Från 2.4, varav: Ryssland

2.4.2

Från 2.4, varav: Ukraina

2.5	varav: Kanada

2.6	varav: Colombia

2.7	varav: Kina

2.8	varav: Övriga länder utanför EU Aktuella länder ska anges.

1.3 Måttenheter

Alla produktmängder uttrycks i 103 ton.

1.4 Avvikelser och undantag

Ej tillämpligt.

2. EL

2.1 Aktuella energiprodukter

Detta kapitel omfattar elektrisk energi.

2.2 Förteckning över aggregat

Följande förteckning över aggregat ska redovisas.

2.2.1 Produktionssektorn

För följande aggregat ska brutto- och nettomängd redovisas:

1.	Total elproduktion

1.1	varav: Kärnkraft

1.2	varav: Vattenkraft

1.2.1

Från 1.2, varav: andel vattenkraft producerad från pumpad lagring

1.3	varav: Jordvärme

1.4	varav: Konventionella värmekraftverk

1.5	varav: Vindkraft

Dessutom ska följande mängder el redovisas:

Import

2.1	varav: import inom EU

Export

3.1	varav: export till länder utanför EU

4.	Använt för pumpad lagring

5.	Använt för inhemsk marknad Detta beräknas som: Total nettoproduktion + Import - Export - Använt för pumpad lagring

För bränsleförbrukning hos huvudverksamhetsproducenter är följande aggregat tillämpliga (se bilaga B för definitioner av hårt kol och lignit):

6.	Huvudverksamhetsproducenters totala bränsleförbrukning Total mängd bränsle som förbrukas i syfte att producera el samt för produktion av värme som enbart säljs till tredje man.

6.1	varav: Hårt kol

6.2	varav: Lignit

6.3	varav: Petroleumprodukter

6.4	varav: Naturgas

6.5	varav: Härledda gaser (tillverkade gaser)

6.6	varav: Andra bränslen

2.2.2 Huvudverksamhetsproducenters bränslelager

Med huvudverksamhetsproducenter avses allmännyttiga anläggningar som producerar el med hjälp av bränslen. Följande utgående lager (lager i slutet av rapporteringsmånaden) ska redovisas:

Hårt kol

Lignit

3.	Petroleumprodukter

2.3 Måttenheter

1.	Energimängd

El: GWh

Hårt kol, lignit och petroleumprodukter: både 103 ton och TJ enligt nettovärmevärde.

Naturgas och härledda gaser: TJ enligt bruttovärmevärde.

Andra bränslen: TJ enligt nettovärmevärde.

Kärnvärme: TJ.

Lager

103 ton

2.4 Avvikelser och undantag

Ej tillämpligt.

3. OLJE- OCH PETROLEUMPRODUKTER

3.1 Aktuella energiprodukter

Om inte annat anges är denna uppgiftsinsamling tillämplig på samtliga följande energiprodukter, varvid definitionerna i kapitel 4 i bilaga B gäller: råolja, NGL, insatsvaror till raffinaderi, andra kolväten, raffinaderigas (icke kondenserad), etan, LPG, nafta, motorbensin, flygbensin, jetbränsle av bensintyp (JP4 eller MC77), jetbränsle av fotogentyp, annan fotogen, gasolja/dieselolja (destillerad eldningsolja), transportdiesel, uppvärmnings- och annan gasolja, eldningsolja (både låg- och högsvavlig), industrisprit och lacknafta, smörjmedel, bitumen, paraffinvaxer samt petroleumkoks.

I förekommande fall ska motorbensin redovisas i följande två kategorier:

—	Oblyad motorbensin: motorbensin till vilken blyföreningar inte har tillsatts för att höja oktantalet. Den kan innehålla spår av organiskt bly.

—	Blyad motorbensin: motorbensin med TEL och/eller TML tillsatt för att höja oktantalet.

”Andra produkter” omfattar både mängder som uppfyller definitionen i kapitel 4 i bilaga B och dessutom mängder av industrisprit och lacknafta, smörjmedel, bitumen samt paraffinvaxer. Dessa produkter får inte redovisas separat.

3.2 Förteckning över aggregat

Följande förteckning över aggregat ska redovisas för samtliga energiprodukter som förtecknas i föregående avsnitt, om inte annat anges.

3.2.1 Tillförselsektor

Nedanstående tabell är endast tillämplig på råolja, NGL, insatsvaror till raffinaderi, tillsatser/oxygenat, biobränslen samt andra kolväten:

1.	Inhemsk produktion Ej tillämplig på insatsvaror till raffinaderi.

2.	Från andra källor Tillsatser, Biobränslen och Andra kolväten, vars produktion redan redovisats i andra bränslebalanser. Ej tillämpligt på råolja, NGL och insatsvaror till raffinaderi.

3.	Återflöden från den petrokemiska industrin Färdiga produkter eller halvfabrikat som återkommer från slutförbrukarna till raffinaderierna för behandling, blandning eller avsalu. De är normalt biprodukter av petrokemisk tillverkning. Endast tillämpligt på insatsvaror till raffinaderi.

4.	Överförda produkter Importerade petroleumprodukter som omklassificerats som insatsvaror för vidare behandling i ett raffinaderi, utan leverans till slutkonsumenterna. Endast tillämpligt på insatsvaror till raffinaderi.

Import och export

Här ingår mängder råolja och produkter som importeras eller exporteras enligt behandlingsavtal (dvs. raffinering på uppdrag). Råolja och NGL bör redovisas efter det första ursprungslandet, medan insatsvaror till raffinaderi och färdiga produkter bör redovisas efter sista bestämmelseland.

Här ingår alla gasvätskor (t.ex. LPG) som tillvaratas under återförgasning av importerat naturgaskondensat och petroleumprodukter som importeras eller exporteras direkt av den petrokemiska industrin.

Anm.: All handel med biobränsle som inte har blandats med transportbränslen (dvs. i ren form) bör redovisas i frågeformuläret om förnybara energikällor.

6.	Direkt användning Råolja, NGL och Andra kolväten som används direkt utan att ha behandlats i petroleumraffinaderier. Här ingår råolja som förbränns för elproduktion.

7.	Lagerförändringar Lageruppbyggnad redovisas som ett positivt tal, medan lagerminskning redovisas som ett negativt tal.

8.	Beräknad insats i raffinaderi Total mängd av produkten som beräknas ha inträtt i raffinaderiprocessen. Den definieras som: Inhemsk produktion + Från andra källor + Återflöden från industrin + Överförda produkter + Import - Export - Direkt användning - Lagerförändringar

9.	Statistiska differenser Definieras som beräknad insats i raffinaderi minus observerad.

10.	Observerad insats i raffinaderi Uppmätta mängder som satts in i raffinaderier

11.	Raffinaderiförluster Differensen mellan Insats i raffinaderi (observerad) och Bruttoraffinaderiproduktion. Förluster kan uppstå under destillationsprocesserna på grund av avdunstning. Redovisade förluster är positiva. Volymen kan öka, men inte massan.

12.	Produktion av oxygenat Andelen av produktionen eller från andra källor som är etrar, såsom MTBE (metyl-tertiär-butyleter), TAME (tertiär amylmetyleter), alkoholer såsom etanol och estrar som används för blandning i bensin och gasolja.

Nedanstående tabell är inte tillämplig på insatsvaror för raffinaderi eller tillsatser/oxygenat:

1.	Tillförsel av primärprodukter Här ingår mängder inhemsk eller importerad råolja (inklusive kondensat) och inhemsk NGL som används direkt utan behandling i ett petroleumraffinaderi samt mängder från Återflöden från den petrokemiska industrin som även om de inte är primärbränslen används direkt.

2.	Bruttoraffinaderiproduktion Produktion av färdiga produkter vid raffinaderier eller blandningsanläggningar. Här ingår inte raffinaderiförluster men däremot raffinaderibränslen.

3.	Återvunna produkter Färdiga produkter som passerar en andra gång genom försäljningsnätet efter att tidigare ha levererats till slutförbrukarna (t.ex. använda smörjmedel som återbehandlats). Dessa mängder bör skiljas från Återflöden från petrokemisk industri.

Raffinaderibränslen

Petroleumprodukter som förbrukas till stöd för driften av ett raffinaderi.

Här ingår inte produkter som används av oljeprodukter utanför raffinaderiprocessen, t.ex. bunkring eller oljetanker.

Här ingår bränslen som förbrukas i produktion vid raffinaderiet av el och värme för avsalu.

5.	Import och export

6.	Internationell bunkring

Överföring mellan produkter

Mängder som omklassificeras antingen för att deras specifikation har ändrats eller för att de blandas in i en annan produkt.

En negativ post för en produkt motsvaras av en positiv post (eller flera poster) för en eller flera produkter och omvänt, varvid den totala effekten bör vara noll.

8.	Överförda produkter Importerade petroleumprodukter som omklassificerats som insatsvaror för vidare behandling i raffinaderiet, utan leverans till slutförbrukarna.

9.	Lagerförändringar Lageruppbyggnad redovisas som ett positivt tal, medan lagerminskning redovisas som ett negativt tal.

10.	Beräknad inhemsk bruttotillförsel Denna definieras som: Tillförsel av primärprodukter + Bruttoraffinaderiproduktion + Återvunna produkter - Raffinaderibränslen + Import - Export - Internationell bunkring + Överföring mellan produkter - Överförda produkter - Lagerförändringar

11.	Statistisk differens Definieras som beräknad inhemsk bruttotillförsel minus observerad.

12.

Observerad inhemsk bruttotillförsel

Observerad tillförsel av färdiga petroleumprodukter från primärkällor (t.ex. raffinaderier eller blandningsanläggningar) till den inhemska marknaden.

Denna uppgift kan skilja sig från den beräknade uppgiften t.ex. på grund av skillnader i omfattning och/eller olika definitioner i olika rapporteringssystem.

12.1	varav: Tillförsel till internationell civil luftfart

12.2	varav: Leveranser till offentliga kraftverk

12.3	varav: Leveranser av motorgas för landsvägstrafik (LPG)

12.4	varav: Leveranser (brutto) till den petrokemiska industrin

13.	Återflöden från den petrokemiska industrin till raffinaderierna

14.	Total inhemsk nettotillförsel

3.2.2 Lager

Nedanstående inkommande och utgående lager ska redovisas för alla energiprodukter utom raffinaderigas:

Lager på nationellt territorium

Lager på följande platser: raffinaderibehållare, bulkterminaler, tankar i rörsystem, pråmar och kustgående tankfartyg (när avgångs- och ankomsthamn ligger i samma land), tankfartyg i hamn i en medlemsstat (om deras last ska lossas i den hamnen), marinbunkring i inhemsk sjöfart. Här ingår inte lager av olja som förvaras i rörsystem, i järnvägstankvagnar, i tanklastbilar, i havsgående fartygsbunkring, på bensinstationer, i detaljhandeln och i bunkring till havs.

2.	Lager som innehas för andra länder enligt bilaterala avtal mellan regeringar På nationellt territorium belägna lager som tillhör ett annat land och till vilka tillgången är garanterad enligt avtal mellan de berörda regeringarna.

3.	Lager med känd utländsk destination Lager som inte ingår i punkt 2 på det nationella territoriet och som tillhör och är avsedda för ett annat land. Dessa lager kan finnas innanför eller utanför tullager.

4.	Andra lager som förvaras i tullager Här ingår lager som inte inkluderats i punkt 2 eller 3 oavsett om de har tullklarerats eller ej.

5.	Storförbrukares lager Här ingår lager som står under regeringens kontroll. Denna definition inbegriper inte andra förbrukares lager.

Lager ombord på inkommande havsfartyg i hamn eller på redden

Lager oavsett om de har tullklarerats eller ej. I denna kategori ingår inte lager ombord på fartyg på öppet hav.

Här ingår olja i kustgående tankfartyg, om både avgångs- och ankomsthamn ligger i samma land. För inkommande fartyg med mer än en lossningshamn redovisas endast den mängd som lossas i aktuellt land.

Lager som innehas av regeringen på nationellt territorium

Här ingår icke-militära lager som förvaras på det nationella territoriet av regeringen, som ägs av regeringen eller som kontrolleras och förvaras uteslutande för beredskapsändamål.

Här ingår inte lager som innehas av statliga oljeföretag eller elbolag eller lager som innehas direkt av oljebolag för regeringens räkning.

8.	Lager som innehas av lagerorganisationer på nationellt territorium Lager som innehas av både offentliga och privata sammanslutningar inrättade för att förvara lager uteslutande för beredskapsändamål. Här ingår inte obligatoriska lager som innehas av privata företag.

9.	Alla andra lager som förvaras på nationellt territorium Alla andra lager som uppfyller villkoren i punkt 1 ovan.

10.	Lager som förvaras utomlands enligt bilaterala avtal mellan regeringar Lager som tillhör det aktuella landet men som förvaras i ett annat land och till vilka tillgången är garanterad enligt avtal mellan de berörda regeringarna.

10.1	varav: Regeringens lager

10.2	varav: Förvaringsorganisationens lager

10.3	varav: Andra lager

11.	Lager som förvaras utomlands definitivt avsedda för import Lager som inte ingår i kategori 10 och som tillhör det rapporterande landet men som förvaras i ett annat land i väntan på import dit.

12.	Andra lager i tullager Andra lager på det nationella territoriet som inte ingår i ovanstående kategorier.

13.	Fyllnad i rörsystem Olja (råolja och petroleumprodukter) som förekommer i rörsystem och som är nödvändig för att upprätthålla flödet i rörsystemen.

Dessutom ska en uppdelning av mängder efter land redovisas för:

—	Utgående lager som innehas för andra länder enligt bilaterala avtal mellan regeringar,

—	Andra utgående lager med känd utländsk destination,

—	Utgående lager som förvaras utomlands enligt bilaterala avtal mellan regeringar

—	Andra utgående lager som förvaras utomlands definitivt avsedda för import till aktuellt land.

Med inkommande lager avses lager den sista dagen i månaden före rapporteringsmånaden. Med utgående lager avses lager den sista dagen i rapporteringsmånaden.

3.2.3 Import och export

Import efter ursprungsland och export efter bestämmelseland.

3.3 Måttenheter

Energimängd: 103 ton

3.4 Geografiska anmärkningar

Förtydligandena i kapitel 1 i bilaga A gäller uteslutande för statistisk rapportering, med följande särskilda undantag:

1.	Danmark omfattar Färöarna och Grönland.

2.	Schweiz omfattar Liechtenstein.

3.5 Avvikelser och undantag

Ej tillämpligt.

4. NATURGAS

4.1 Aktuella energiprodukter

Naturgas definieras i kapitel 2 i bilaga B.

4.2 Förteckning över aggregat

Följande förteckning över aggregat ska redovisas för alla energiprodukter som anges i ovanstående avsnitt, om inte annat anges.

4.2.1 Tillförselsektorn

Inhemsk produktion

All torr, marknadsfärdig produktion inom de nationella gränserna, inklusive produktion till havs. Produktionen mäts efter rening och avskiljning av naturgasvätskor och svavel.

Här ingår inte utvinningsförluster eller volymer som återinsprutas, släpps ut eller facklas.

Här ingår volymer som används i naturgasindustrin, i gasutvinning, rörsystem och behandlingsanläggningar.

Import

Export

4.	Lagerförändringar Lageruppbyggnad redovisas som ett positivt tal, medan lagerminskning redovisas som ett negativt tal.

5.	Beräknad inhemsk bruttotillförsel Denna definieras som: Inhemsk produktion + Import - Export - Lagerförändringar

6.	Statistisk differens Definieras som beräknad inhemsk bruttotillförsel minus observerad.

7.	Observerad inhemsk bruttotillförsel Här ingår gas som förbrukas av gasindustrin för uppvärmning och drift av utrustning (dvs. förbrukning vid gasutvinning, i rörsystem och i behandlingsanläggningar) samt distributionsförluster.

Inkommande och utgående lager som förvaras på nationellt territorium

Mängder lagrade i särskilda anläggningar (uttömda gas- eller oljefält, akviferer, salthåligheter, blandade bergrum eller annat) samt lagring av kondenserad naturgas. Med inkommande lager avses lager den sista dagen i månaden före rapporteringsmånaden. Med utgående lager avses lager den sista dagen i rapporteringsmånaden.

9.	Naturgasindustrins egenförbrukning och förluster Gasindustrins egenförbrukning för uppvärmning och drift av utrustning (dvs. förbrukning vid gasutvinning, i rörsystem och i behandlingsanläggningar). Här ingår distributionsförluster.

4.2.2 Import och export

Import efter ursprungsland och export efter bestämmelseland.

4.3 Måttenheter

Mängder ska redovisas i två enheter:

—	som fysikalisk mängd, i 106 m3 under normalt tryck och temperatur (15 oC, 101,325 kPa),

—	som energiinnehåll, dvs. i TJ enligt bruttovärmevärdet.

4.4 Avvikelser och undantag

Ej tillämpligt.

5. TILLÄMPLIGA BESTÄMMELSER

Följande bestämmelser är tillämpliga på uppgiftsinsamlingen enligt samtliga föregående kapitel:

1.	Rapporteringsperiod: En kalendermånad.

2.	Frekvens Månatlig.

3.	Tidsfrist för översändning av uppgifter Inom tre månader efter rapporteringsmånaden.

4.	Format och metod för översändning Översändningsformatet ska följa en lämplig kommunikationsstandard som anges av Eurostat. Uppgifter ska översändas eller laddas upp på elektronisk väg till en enhetlig kontaktpunkt för uppgifter vid Eurostat.