EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32007D0134

2007/134/EG: Kommissionens beslut av den 2 februari 2007 om inrättande av Europeiska forskningsrådet(Text av betydelse för EES).

OJ L 57, 24.2.2007, p. 14–19 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
OJ L 219M, 24.8.2007, p. 286–291 (MT)
Special edition in Croatian: Chapter 13 Volume 014 P. 276 - 281

Legal status of the document No longer in force, Date of end of validity: 31/12/2013; upphävd genom 32013D1220(01)

ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2007/134(1)/oj

24.2.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 57/14


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 2 februari 2007

om inrättande av Europeiska forskningsrådet

(Text av betydelse för EES)

(2007/134/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (1), särskilt artiklarna 2 och 3,

med beaktande av rådets beslut 2006/972/EG av den 19 december 2006 om det särskilda programmet Idéer för genomförande av Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (2), särskilt artikel 4.2 och 4.3, och

av följande skäl:

(1)

Det särskilda programmet Idéer inom sjunde ramprogrammet syftar till att stödja forskardriven spetsforskning på alla områden inom naturvetenskap, teknik, humanvetenskap och samhällsvetenskap utförd av forskare inom ämnen som de själva valt.

(2)

Enligt beslut 2006/972/EG bör kommissionen inrätta ett europeiskt forskningsråd (nedan kallat ”EFR”) som bör vara medlet för att genomföra det särskilda programmet Idéer.

(3)

Enligt artikel 4.3 i beslut 2006/972/EG bör EFR bestå av ett oberoende vetenskapligt råd (nedan kallat ”det vetenskapliga rådet”) som bistås av en särskild genomförandestruktur.

(4)

Det vetenskapliga rådet bör bestå av högt ansedda forskare inom naturvetenskap, teknik, humanvetenskap och samhällsvetenskap; de utses av kommissionen och agerar på personliga mandat oberoende av yttre påverkan. Det vetenskapliga rådet bör verka i enlighet med det mandat som ges i artikel 5 i beslut 2006/972/EG och uteslutande för att nå målen rörande naturvetenskap, teknik, humanvetenskap och samhällsvetenskap inom det särskilda programmet Idéer.

(5)

Det vetenskapliga rådet bör självständigt välja en generalsekreterare som verkar under dess kontroll. Generalsekreteraren bör bland annat bistå det vetenskapliga rådet i att säkerställa en effektiv kontakt med den särskilda genomförandestrukturen och kommissionen, och i att övervaka att dess strategi och ståndpunkter genomförs effektivt med hjälp av den särskilda genomförandestrukturen.

(6)

Det vetenskapliga rådet bör verka i enlighet med principerna om vetenskaplig kvalitet, självständighet, effektivitet och öppenhet. Kommissionen bör stå som garant för det vetenskapliga rådets självständighet och integritet och se till att det fungerar väl.

(7)

Bestämmelser om hur det vetenskapliga rådets ledamöter kan lämna ut information bör fastställas utan att det påverka tillämpningen av säkerhetsbestämmelserna i bilagan till kommissionens arbetsordning, beslut 2001/844/EG, EKSG, Euratom (3).

(8)

Alla personuppgifter som rör det vetenskapliga rådets ledamöter bör behandlas i överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (4).

(9)

En oberoende expertgrupp på hög nivå har tillsatts för att välja ut det vetenskapliga rådets grundande ledamöter. Efter ett brett samråd inom den vetenskapliga och akademiska världen har denna kommitté lämnat rekommendationer dels om vilka faktorer och kriterier som bör användas vid urvalet av ledamöter till det vetenskapliga rådet, dels om de grundande ledamöterna själva.

(10)

En särskild genomförandestruktur bör inrättas som en extern struktur i form av ett genomförandeorgan genom en särskild rättsakt i enlighet med rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram (5).

(11)

I väntan på att genomförandeorganet inrättas och blir operativt, bör dess genomförandeuppgifter utföras av en särskild funktion inom kommissionen.

(12)

Budgetkonsekvenserna av detta beslut kommer att beaktas i beslutet om finansiering inom ramen för det särskilda programmet Idéer och i finansieringsöversikten för rättsakt till kommissionens förslag om den externa strukturen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL 1

EUROPEISKA FORSKNINGSRÅDET

Artikel 1

Inrättande

Härmed inrättas Europeiska forskningsrådet för perioden från och med dagen för detta besluts ikraftträdande till och med den 31 december 2013 för genomförande av det särskilda programmet Idéer. Det skall bestå av ett vetenskapligt råd och en särskild genomförandestruktur som föreskrivs nedan.

KAPITEL 2

VETENSKAPLIGT RÅD

Artikel 2

Inrättande

Det vetenskapliga rådet inrättas härmed.

Artikel 3

Uppgifter

1.   Det vetenskapliga rådet skall anförtros de uppgifter som anges i artikel 5.3 i beslut 2006/972/EG.

2.   Det vetenskapliga rådet skall bland annat fastställa en övergripande vetenskaplig strategi, ha full kontroll över beslut om vilken typ av forskning som skall finansieras i enlighet med artikel 6.6 i beslut 2006/972/EG och stå som garant för verksamhetens kvalitet ur ett vetenskapligt perspektiv. Dess uppgifter skall särskilt omfatta fastställande av det årliga arbetsprogrammet, fastställande av förfarande för expertutvärdering samt övervakning och kvalitetskontroll av genomförandet av det särskilda programmet Idéer, utan att det påverkar kommissionens ansvar.

Artikel 4

Ledamöter

1.   Det vetenskapliga rådet skall bestå av högst 22 ledamöter.

2.   Det vetenskapliga rådet skall bestå av företrädare för det europeiska forskarsamhället, med högsta anseende och lämplig kompetens inom ett brett spektrum av forskningsområden, som skall agera på personliga mandat oberoende av politiska och andra intressen.

3.   Härmed utnämns det vetenskapliga rådets grundande ledamöter, som har valts ut på grundval av de faktorer och kriterier som anges i bilaga I; ledamöterna förtecknas i bilaga II.

4.   Framtida ledamöter skall utnämnas av kommissionen på grundval av de faktorer och kriterier som anges i bilaga I efter ett oberoende och öppet urvalsförfarande som beslutats tillsammans med det vetenskapliga rådet och som omfattar samråd med forskarsamhället och en rapport till parlamentet och rådet. Utnämning av framtida ledamöter skall offentliggöras i enlighet med förordning (EG) nr 45/2001.

5.   Ledamöterna skall utföra sina uppgifter oberoende av yttre påverkan. De skall i god tid informera kommissionen om eventuella intressekonflikter som kan påverka deras objektivitet.

6.   Ledamöterna skall utnämnas för en fyraårsperiod som får förnyas en gång enligt ett roterande system, vilket skall säkerställa kontinuiteten i det vetenskapliga rådets arbete. Ledamöter får dock utses för en kortare tid än den maximala mandatperioden för att möjliggöra ett successivt utbyte av ledamöter. Ledamöterna skall behålla sin funktion till dess att de ersätts eller deras mandat löper ut.

7.   När en ledamot har avgått eller en mandatperiod som inte kan förnyas har löpt ut, skall kommissionen utse en ny ledamot.

8.   Kommissionen får i undantagsfall på eget initiativ avsluta en ledamots mandat i syfte att bevara det vetenskapliga rådets integritet och/eller kontinuitet.

9.   Det vetenskapliga rådets ledamöter skall inte få ersättning för de uppgifter de utför.

Artikel 5

Principer och metoder

1.   Det vetenskapliga rådet skall bedriva sin verksamhet självständigt och oberoende.

2.   Det vetenskapliga rådet skall vid behov samråda med forskarsamhället inom naturvetenskap, teknik, humanvetenskap och samhällsvetenskap.

3.   Det vetenskapliga rådet skall uteslutande verka för målen rörande naturvetenskap, teknik, humanvetenskap och samhällsvetenskap inom det särskilda programmet Idéer. Det skall verka med integritet och redlighet och bedriva sin verksamhet effektivt och med största möjliga öppenhet.

4.   Det vetenskapliga rådet skall vara ansvarigt inför kommissionen, upprätthålla nära och löpande kontakt med kommissionen och den särskilda genomförandestrukturen samt vidta alla nödvändiga åtgärder för detta.

5.   Information som erhålls i samband med utförandet av uppgifter får inte yppas om den av kommissionen eller det vetenskapliga rådets ordförande bedöms beröra frågor som omfattas av sekretess.

6.   Kommissionen skall tillhandahålla den information och det stöd som är nödvändigt för det vetenskapliga rådets arbete och för att det skall kunna bedriva sin verksamhet självständigt och oberoende.

7.   Det vetenskapliga rådet skall regelbundet rapportera till kommissionen och lämna den information och det stöd som behövs för kommissionens obligatoriska rapportering (årlig rapport, årlig verksamhetsrapport).

Artikel 6

Arbetssätt

1.   Det vetenskapliga rådet skall bland sina ledamöter välja en ordförande och två vice ordförande som i enlighet med rådets arbetsordning skall företräda rådet samt leda och bistå det i planeringen av arbetet, däribland utarbetande av dagordning och dokument inför sammanträden.

2.   Ordföranden och de vice ordförandena i det vetenskapliga rådet får också benämnas ordförande respektive vice ordförande för Europeiska forskningsrådet.

3.   Det vetenskapliga rådet skall självt anta sin arbetsordning som skall innehålla detaljerade bestämmelser för de val som avses i punkt 1 samt en uppförandekod för hur eventuella intressekonflikter skall hanteras.

4.   Det vetenskapliga rådet skall ha plenarsammanträde så ofta arbetet kräver detta.

5.   Det vetenskapliga rådets ordförande får besluta att hålla begränsade sammanträden.

Artikel 7

EFR:s generalsekretariat

1.   Det vetenskapliga rådet skall självständigt välja en generalsekreterare som skall verka under dess kontroll. Generalsekreteraren skall bland annat bistå det vetenskapliga rådet i att säkerställa en effektiv kontakt med kommissionen och den särskilda genomförandestrukturen.

2.   Generalsekreterarens uppgifter skall fastställas av det vetenskapliga rådet. Bland uppgifterna skall ingå att övervaka att den strategi och de ståndpunkter som antas av det vetenskapliga rådet genomförs effektivt med hjälp av den särskilda genomförandestrukturen.

3.   Stöd för generalsekreterarens inrättande och verksamhet skall säkerställas av det särskilda programmet Idéer.

4.   Generalsekreterarens mandatperiod får vara högst 30 månader och får förnyas en gång.

Artikel 8

Sammanträdeskostnader

1.   Kommissionen skall ersätta ledamöternas kostnader för resor och eventuellt uppehälle som är nödvändiga för att utföra det vetenskapliga rådets verksamhet, i enlighet med kommissionens regler om ersättning av externa experters utgifter. Efter kommissionens förhandsgodkännande får även kostnader för resor och uppehälle i samband med andra sammanträden som är nödvändiga för det vetenskapliga rådets arbete ersättas av kommissionen; detta skall tillämpas för möten mellan ledamöter i det vetenskapliga rådet och externa experter och berörda parter.

2.   Sammanträdeskostnader skall ersättas på grundval av en årlig begäran från det vetenskapliga rådet, utan att det påverkar kommissionens ansvar.

KAPITEL 3

Artikel 9

Särskild genomförandestruktur

Den särskilda genomförandestrukturen skall inrättas som en extern struktur; i väntan på att den externa strukturen inrättas och tas i drift skall dess genomförandeuppgifter utföras av en särskild funktion inom kommissionen.

KAPITEL 4

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 10

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den 2 februari 2007.

På kommissionens vägnar

Janez POTOČNIK

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 412, 30.12.2006, s. 1.

(2)  EUT L 400, 30.12.2006, s. 243.

(3)  EGT L 317, 3.12.2001, s. 1. Beslutet senast ändrat genom beslut 2006/548/EG, Euratom (EUT L 215, 5.8.2006, s. 38).

(4)  EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.

(5)  EGT L 11, 16.1.2003, s. 1.


BILAGA I

Faktorer och kriterier för urval av det vetenskapliga rådets ledamöter

Det vetenskapliga rådets sammansättning skall tydliggöra att rådet kan utöva ett vetenskapligt ledarskap som är sakkunnigt och fullständigt oberoende och som kombinerar klokhet och erfarenhet med fantasi och framsynthet. Det vetenskapliga rådets trovärdighet vilar på avvägningen av egenskaper bland de män och kvinnor som ingår i rådet, och de bör tillsammans återspegla det europeiska forskarsamhällets hela bredd. Det vetenskapliga rådets ledamöter skall som individer ha ett obestritt anseende som forskningsledare och vara erkända för sitt oberoende och sitt forskningsengagemang. Generellt sett skall de vara aktiva eller nyligen aktiva forskare; detta gäller också dem som har utövat vetenskapligt ledarskap på europeisk eller global nivå. Yngre forskare som kan bli nästa generations ledare bör också kunna komma i fråga.

Ledamöterna skall tillsammans återspegla ett brett spektrum av forskningsdiscipliner inom såväl naturvetenskap och teknik som human- och samhällsvetenskap. De bör dock inte betraktas som företrädare för en forskningsdisciplin eller för en viss forskningsinriktning, och de bör inte uppfatta sig själva som sådana; de bör ha en bred vision som kollektivt återspeglar en insikt om betydelsefulla framsteg inom forskningen, även tvärvetenskaplig och mångvetenskaplig forskning, och om behoven av forskning på europeisk nivå.

Förutom att ledamöterna skall ha ett erkänt anseende som vetenskapsmän och forskare, bör ledamöterna som kollektiv tillföra bredare erfarenheter, inte bara från Europa utan också från andra forskningsintensiva delar av världen. Det kan handla om erfarenhet från områden som stöd och främjande av grundforskning, planering och ledning av forskning och kunskapsöverföring inom universitet, akademier och industri, kunskaper om nationell och internationell forskningsverksamhet, relevanta system för finansiering av forskning och det vidare politiska sammanhang i vilket Europeiska forskningsrådet befinner sig.

Ledamotskapet bör återspegla forskarsamhällets olika beståndsdelar och hela vidden av vetenskapliga institutioner som bedriver forskning; det bör exempelvis inkludera personer med erfarenhet från universitet, forskningsinstitut, akademier, finansieringsorgan samt forskning inom industri och näringsliv. Bland ledamöterna bör finnas personer med erfarenhet från mer än ett land, och några ledamöter bör komma från forskarsamhället utanför Europa.


BILAGA II

Förteckning över det vetenskapliga rådets 22 grundande ledamöter

 

Dr. Claudio BORDIGNON, Istituto Scientifico Universitario San Raffaele (Vetenskapliga institutet San Raffaele), Milano

 

Prof. Manuel CASTELLS, Universitat Oberta de Catalunya (Öppna universitetet i Katalonien)

 

Prof. Paul J. CRUTZEN, Max-Planck-Institut für Chemie (Max Planck-institutet för kemi), Mainz

 

Prof. Mathias DEWATRIPONT, Université Libre de Bruxelles (Fria universitetet i Bryssel)

 

Dr. Daniel ESTEVE, Commissariat à l’Énergie Atomique – CEA Saclay (Atomenergikommissariatet)

 

Prof. Pavel EXNER, Doppler Institute, Prag

 

Prof. Hans-Joachim FREUND, Fritz-Haber-Institut, Berlin

 

Prof. Wendy HALL, University of Southampton

 

Prof. Carl-Henrik HELDIN, Ludwig Institut für Krebsforschung (Ludwig-institutet för cancerforskning)

 

Prof. Fotis C. KAFATOS, Imperial College London

 

Prof. Michal KLEIBER, Polska Akademia Nauk (Polska vetenskapsakademin)

 

Prof. Norbert KROO, Magyar Tudományos Akadémia (Ungerska vetenskapsakademin)

 

Prof. Maria Teresa V.T. LAGO, Universidade do Porto

 

Dr. Oscar MARIN PARRA, Instituto de Neurociencias de Alicante (Institutet för neurovetenskap i Alicante)

 

Prof. Lord MAY, University of Oxford

 

Prof. Helga NOWOTNY, Wissenschaftszentrum, Wien

 

Prof. Christiane NÜSSLEIN-VOLHARD, Max-Planck-Institut für Entwicklungsbiologie (Max Planck-institutet för utvecklingsbiologi), Tübingen

 

Prof. Leena PELTONEN-PALOTIE, Helsingfors universitet och Folkhälsoinstitutet i Finland

 

Prof. Alain PEYRAUBE, Centre national de la recherche scientifique (CNRS) (Nationellt centrum för vetenskaplig forskning), Paris

 

Dr. Jens R. ROSTRUP-NIELSEN, Haldor Topsøe A/S

 

Prof. Salvatore SETTIS, Scuola Normale Superiore, Pisa

 

Prof. Rolf M. ZINKERNAGEL, Universität Zürich


Top