31.5.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 146/1

(1)

Icke-diskriminering är en av Europeiska unionens grundläggande principer. Denna princip bör beaktas inom samtliga EU: s politikområden.

(2)

Rådet har på grundval av artikel 13 i fördraget antagit direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (4) när det gäller bland annat sysselsättning, utbildning, varor och tjänster samt socialt skydd, direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet (5), som förbjuder diskriminering på grundval av religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder och sexuell läggning, samt direktiv 2004/113/EG av den 13 december 2004 om genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster (6).

(3)

I artikel 2 i fördraget slås fast att främjandet av jämställdhet mellan kvinnor och män är en av gemenskapens viktigaste uppgifter. Vidare anges i artikel 3.2 i fördraget att gemenskapen i all verksamhet skall syfta till att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och att främja jämställdhet mellan könen.

(4)

I artikel 21 i Europeiska unionens stadga om grundläggande rättigheter fastställs ett förbud mot diskriminering på en rad olika grunder och i artikel 23 i den stadgan ställs krav på att jämställdhet skall säkerställas på alla områden.

(5)

Gemenskapslagstiftning om likabehandling och icke-diskriminering omfattar alla personer i Europeiska unionen.

(6)

Den sociala agendan 2005–2010, som kompletterar och stöder Lissabonstrategin, spelar en viktig roll när det gäller att främja den ekonomiska tillväxtens sociala dimension. En av prioriteringarna i den sociala agendan 2005–2010 är att främja lika möjligheter som ett sätt att skapa ett socialt mer integrerat samhälle.

(7)

Europeiska året 2007 infaller exakt tio år efter Europeiska året mot rasism, som innebar betydande framsteg när det gäller att undanröja rasdiskriminering.

(8)

Gemenskapslagstiftningen har lett till stora förbättringar i fråga om garanterad jämlikhet och skydd mot ojämlikheter och diskriminering i hela Europeiska unionen och har fungerat som katalysator för utarbetande av en mer samstämmig, rättighetsbaserad strategi för jämlikhet och icke-diskriminering. Trots detta drabbas människor i Europeiska unionen fortfarande av diskriminering och särbehandling i sitt dagliga liv.

(9)

Europeiska året för lika möjligheter för alla (nedan kallat ”Europeiska året”) bör skapa en ny dynamik som syftar till att understödja medlemsstaternas ansträngningar att genomföra gemenskapslagstiftningen inom området jämlikhet och icke-diskriminering.

(10)

Det är viktigt att full hänsyn tas till könsrelaterade olikheter i samband med åtgärder som är relaterade till ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.

(11)

Det samråd som genomfördes av kommissionen efter antagandet av grönboken ”Jämlikhet och icke-diskriminering i ett utvidgat EU” den 28 maj 2004 visar att en stor majoritet av de tillfrågade anser att unionen bör intensifiera sina ansträngningar för att bekämpa diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder och sexuell läggning.

(12)

I sin resolution av den 28 april 2005 om romernas situation i Europeiska unionen (7) tar Europaparlamentet upp den allmänt utbredda zigenarfientligheten och dess diskriminerande verkan på möjligheterna till sysselsättning, utbildning och samhällsservice för den mest missgynnade etniska minoriteten i Europeiska unionen.

(13)

Brett folkligt stöd och uppriktig politisk vilja till förändring är nödvändiga faktorer för att gemenskapens lagstiftning mot diskriminering skall få ett ordentligt genomslag. Arbetsmarknadens parter, lokala och regionala myndigheter och icke-statliga organisationer spelar en viktig roll i detta sammanhang. Europeiska året bör fungera som katalysator för att öka medvetenheten och intensifiera arbetet. Det bör också bidra till att fokusera den politiska uppmärksamheten i samtliga medlemsstater och mobilisera alla berörda parter för att föra Europeiska unionens nya ramstrategi för icke-diskriminering och lika möjligheter framåt även efter 2007.

(14)

Europeiska året kommer även att fokusera på frågor som gäller olika former av diskriminering, d.v.s. diskriminering på två eller fler av de grunder som nämns i artikel 13 i fördraget. Europeiska året kommer även att innebära ett stöd för att alla de grunder som räknas upp i denna artikel ges samma vikt.

(15)

De skillnader som råder mellan länderna när det gäller uppnådda resultat kräver i fråga om jämställdhet och icke‐diskriminering snabba insatser på europeisk och nationell nivå. I enlighet med subsidiaritetsprincipen är det lämpligt att decentralisera huvuddelen av Europeiska årets åtgärder till nationell nivå.

(16)

Deltagande i Europeiska året bör vara öppet för medlemsstaterna, anslutningsländerna, kandidatländer som omfattas av en föranslutningsstrategi, Efta-/EES-staterna enligt bestämmelserna i EES-avtalet, länderna på västra Balkan, i linje med bestämmelserna i deras respektive avtal, samt de länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, i enlighet med bestämmelserna i strategidokumentet från maj 2004 och ländernas handlingsplaner.

(17)

Det krävs samstämmighet och komplementaritet med andra gemenskapsinsatser, särskilt med de åtgärder som vidtas för att bekämpa diskriminering och social utslagning samt för att främja grundläggande rättigheter, utbildning, kultur och interkulturell dialog, ungdomsfrågor, medborgarskap, invandrings- och asylfrågor samt jämställdhet.

(18)

I detta beslut fastställs, för hela den tid programmet pågår, en finansieringsram som under det årliga budgetförfarandet utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten enligt punkt 33 i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet (8).

(19)

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta beslut bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (9).

(20)

Eftersom målen för detta beslut inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna på grund av behovet av bland annat multilaterala partnerskap, gränsöverskridande informationsutbyte och spridning av god praxis i hela gemenskapen, och de därför på grund av verksamhetens omfattning bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

a)

Rättigheter – Öka medvetenheten om rätten till jämlikhet och icke-diskriminering samt om problemet med diskriminering på ett antal olika grunder – Europeiska året kommer att lyfta fram budskapet att alla människor har rätt till lika behandling, oavsett kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Europeiska året skall bidra till att öka medvetenheten hos utsatta befolkningsgrupper om deras rättigheter och om EU-lagstiftningen om icke‐diskriminering.

b)

Representation – Stimulera till debatt om olika sätt att öka delaktigheten i samhället för grupper som utsätts för diskriminering och bidra till en jämn fördelning mellan kvinnor och män – Europeiska året kommer att uppmuntra till reflektion och diskussion om behovet av att främja större delaktighet för dessa grupper i samhället och i åtgärder som syftar till att bekämpa diskriminering på alla områden och på alla nivåer.

c)

Erkännande – Underlätta och välkomna mångfalden och jämlikheten – Europeiska året kommer att lyfta fram det positiva bidrag som människor, oavsett kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning, kan ge till samhället som helhet, särskilt genom att betona de fördelar som mångfald innebär.

d)

Respekt – Främja ett samhälle präglat av större sammanhållning – Europeiska året kommer att öka medvetenheten om hur viktigt det är att eliminera klichéer, fördomar och våld, främja goda relationer mellan alla grupper i samhället, särskilt bland ungdomar, och främja och sprida de värderingar som ligger till grund för kampen mot diskriminering.

a)

Möten och evenemang.

b)

Informationskampanjer och utbildningskampanjer.

c)

Gemenskapsomfattande eller nationella undersökningar.

a)

Länder med vilka Europeiska unionen undertecknat ett anslutningsfördrag.

b)

De kandidatländer som omfattas av en föranslutningsstrategi enligt de allmänna principer och bestämmelser för deras deltagande i gemenskapsprogram som fastställts i ramavtalet respektive associationsrådens beslut.

c)

De Efta-stater som är parter i EES‐avtalet enligt bestämmelserna i det avtalet.

d)

Länderna på västra Balkan i enlighet med de bestämmelser som skall fastställas med dessa länder enligt ramavtalen om allmänna principer för deras deltagande i gemenskapsprogram.

e)

Partnerländerna i den europeiska grannskapspolitiken, enligt de allmänna principer och bestämmelser för deras deltagande i gemenskapsprogram som fastställts i strategidokumentet från maj 2004 och ländernas handlingsplaner. Allt ekonomiskt stöd från gemenskapen till relevanta åtgärder i dessa partnerländer kommer att omfattas av instrumentet för den europeiska grannskapspolitiken enligt de prioriteringar och förfaranden som fastställts inom ramen för det övergripande samarbetet med dessa länder.