21.12.1999   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 327/7


RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 2702/1999

av den 14 december 1999

om informations- och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter i tredje land

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 37 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (1),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (2),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (3), och

av följande skäl:

1.

I enlighet med gällande lagstiftning kan gemenskapen genomföra säljfrämjande åtgärder i tredje land för ett begränsat antal jordbruksprodukter. Resultaten av dessa åtgärder har hittills varit mycket uppmuntrande.

2.

Med hänsyn till de erfarenheter som gjorts och framtidsutsikterna för utvecklingen på marknaden både inom och utanför gemenskapen och de nya ramarna för internationell handel bör det utvecklas en övergripande och konsekvent politik för informations- och säljfrämjande åtgärder när det gäller marknaderna i tredje land.

3.

En sådan politik kan med fördel komplettera och förstärka de åtgärder som medlemsstaterna genomför, bland annat genom att främja bilden av gemenskapens produkter på den internationella marknaden, särskilt när det gäller kvalitet och livsmedelssäkerhet. Sådana åtgärder kommer att hjälpa till att öppna nya avsättningsmöjligheter och därmed troligtvis även att leda till att ytterligare nationella eller privata initiativ kommer till stånd.

4.

Urvalskriterierna för de berörda produkterna och marknaderna bör bestämmas. De produkter som åtnjuter exportbidrag bör dock inte uteslutas ur systemet.

5.

Som allmän regel bör gemenskapen endast delvis finansiera sådana åtgärder så att de organisationer som lämnar förslag och de berörda medlemsstaterna får bära sin del av ansvaret. I undantagsfall kan det dock visa sig lämpligt att inte kräva delfinansiering av den berörda medlemsstaten.

6.

Det bör fastställas att Europeiska gemenskapernas kommission, genom lämpliga förfaranden, skall överlämna genomförandet av åtgärderna till organ som har den uppbyggnad och kompetens som behövs.

7.

Med hänsyn till de erfarenheter och de resultat som internationella rådet för olivolja uppnått i sin säljfrämjande verksamhet bör det likaså fastställas att kommissionen även fortsättningsvis kan överlämna åt detta råd att genomföra de åtgärder som faller inom dess behörighetsområde. Det bör även finnas möjlighet att vända sig till liknande internationella organisationer för andra produkter.

8.

För att kontrollera både att programmen genomförs på ett korrekt sätt och vilken inverkan åtgärderna har bör kommissionen och medlemsstaterna införa en effektiv övervakning av åtgärderna och det bör dessutom föreskrivas att resultaten skall utvärderas av ett oberoende organ.

9.

Förordningarna nr 136/66/EEG (4), (EEG) nr 1308/70 (5) och (EG) nr 2275/96 (6) bör därför ändras.

10.

De åtgärder som krävs för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (7), och det är därför lämpligt att dessa åtgärder antas i enlighet med förvaltningsförfarandet i artikel 4 i nämnda beslut. De berörda förvaltningskommittéerna bör därvid vidta åtgärder gemensamt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   Gemenskapen kan helt eller delvis finansiera informations- och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter och livsmedel i tredje land.

2.   De åtgärder som avses i punkt 1 får inte vara inriktade på varumärken eller favorisera produkter från en viss medlemsstat.

Artikel 2

De åtgärder som avses i artikel 1 är följande:

a)

PR, marknadsföring och reklam, som särskilt betonar fördelarna med gemenskapsprodukterna när det gäller kvalitet, hygien, livsmedelssäkerhet, näringsmässiga aspekter, märkning, djurens välbefinnande och miljöhänsyn.

b)

Deltagande i stora internationella arrangemang, varumässor och utställningar, särskilt med gemenskapens utställningsmontrar.

c)

Åtgärder för att informera om gemenskapens system med skyddad ursprungsbeteckning (PDO), skyddad geografisk beteckning (PGI) och garanterad traditionell specialitet (GTS) samt ekologisk produktion.

d)

Åtgärder för att informera om gemenskapens system med kvalitetsvin fso för bordsvin och spritdrycker med geografisk beteckning.

e)

Nya marknadsundersökningar som är nödvändiga för att utöka avsättningsmöjligheterna.

f)

Affärsresor på hög nivå.

g)

Utvärderingsstudier av resultaten av de säljfrämjande åtgärderna och informationsåtgärderna.

Artikel 3

De produkter som kan omfattas av de åtgärder som avses i artikel 1 är främst följande:

a)

Produkter som är avsedda för direkt konsumtion eller för bearbetning och för vilka det finns gynnsamma exportmöjligheter eller nya avsättningsmöjligheter i tredje land, särskilt utan att det beviljas bidrag.

b)

Typiska produkter eller kvalitetsprodukter med ett högt mervärde.

Artikel 4

Vid valet av tredje land i vilket de åtgärder som avses i artikel 1 kommer att genomföras skall hänsyn tas till marknaderna i länder med faktisk eller potentiell efterfrågan.

Artikel 5

1.   Vartannat år skall kommissionen, enligt förfarandet i artikel 11, fastställa en förteckning över de produkter och marknader som avses i artikel 3 respektive 4.

Om det behövs kan denna förteckning emellertid ändras under mellanperioden.

2.   Innan den förteckning som avses i punkt 1 fastställs kan kommissionen samråda med den ständiga gruppen för främjande av jordbruksprodukter inom Rådgivande kommittén för hälso- och kvalitetsfrågor inom jordbrukssektorn.

Artikel 6

När det fattas beslut om åtgärder inom sektorn för olivolja och bordsoliver får gemenskapen genomföra dessa via det internationella rådet för olivolja.

Gemenskapen får även för andra produkter vända sig till internationella organisationer som ställer liknande garantier.

Artikel 7

1.   För att genomföra de åtgärder som avses i artikel 2 a, 2 b, 2 d och 2 e, och om inte annat följer av artikel 6, skall det eller de fackorgan eller den eller de branschorganisationer som representerar den eller de berörda sektorerna utarbeta informations- och säljfrämjande program om högst tre år samt föreslå vilket organ som skall ansvara för att programmen genomförs.

Utan att detta påverkar bestämmelserna i artikel 9.3 andra stycket och när den eller de berörda medlemsstaterna har gett sitt samtycke till det eller de aktuella programmen samt till det eller de organ som föreslagits för genomförandet, skall den eller de berörda medlemsstaterna åta sig att delta i finansieringen av dessa program och lägga fram dem för kommissionen. Kommissionen skall godkänna programmen liksom organen för genomförandet, i enlighet med förfarandet i artikel 11, och ge företräde åt program från organisationer som omfattar flera medlemsstater.

Innan programmen godkänns kan kommissionen samråda med den ständiga gruppen för främjande av jordbruksprodukter inom Rådgivande kommittén för hälso- och kvalitetsfrågor inom jordbrukssektorn.

2.   När det gäller de åtgärder

a)

som avses i artikel 2 c och 2 f, samt vid tillämpning av artikel 9.1 andra stycket, åtgärder som avses i 2 b och 2 e, eller

b)

som genomförs via en internationell organisation enligt artikel 6,

skall kommissionen fatta beslut om dessa efter att ha underrättat förvaltningskommittén för den berörda sektorn eller, i förekommande fall, den föreskrivande kommitté som avses i förordningarna (EEG) nr 2092/91 (8), (EEG) nr 2081/92 (9) respektive (EEG) nr 2082/92 (10).

Innan kommissionen fattar sitt beslut kan den samråda med den ständiga grupp för främjande av jordbruksprodukter som avses i punkt 1 tredje stycket.

Artikel 8

1.   Kommissionen skall, genom en öppen eller selektiv anbudsinfordran, välja ut

den eller de eventuella tekniska medhjälpare som behövs för att utvärdera de föreslagna programmen, inklusive organen för genomförandet,

den eller de organ som skall ansvara för genomförandet av de åtgärder som avses i artikel 2 c och 2 f, samt, vid tillämpning av artikel 9.1 andra stycket, artikel 2 b och 2 e,

det eller de organ som skall ansvara för utvärderingen av de genomförda åtgärderna.

2.   Det eller de organ som ansvarar för genomförandet av de åtgärder som avses i artikel 7.1 och artikel 8.1 skall ha sakkunskap om de berörda produkterna och de avsedda marknaderna samt de medel som krävs för att säkerställa att åtgärderna genomförs på det mest effektiva sättet med hänsyn till de berörda programmens europeiska dimension.

3.   En övervakningsgrupp bestående av företrädare från kommissionen, de berörda medlemsstaterna och de organisationer som lämnar förslag skall övervaka att åtgärderna genomförs på ett korrekt sätt.

4.   De berörda medlemsstaterna skall ansvara för kontrollen av andra åtgärder än de som avses i punkt 1 andra strecksatsen samt av de utbetalningar som hänför sig till dessa åtgärder.

Artikel 9

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 4 skall gemenskapen

a)

till fullo finansiera de åtgärder som avses i artikel 2 c, 2 f och 2 g,

b)

delvis finansiera de andra informations- och säljfrämjande åtgärder som avses i artikel 2.

I särskilda fall kan gemenskapen emellertid till fullo finansiera de åtgärder som avses i artikel 2 b och 2 e.

2.   Gemenskapens finansiella stöd till de åtgärder som avses i punkt 1 b får inte överstiga 50 % av de faktiska kostnaderna för åtgärderna. För säljfrämjande åtgärder som pågår under minst två år skall det finansiella stödet vara gradvis avtagande och ligga på mellan 60 % och 40 % av de faktiska kostnaderna för åtgärderna.

3.   De berörda medlemsstaterna skall delta i finansieringen av de åtgärder som avses i punkt 2 med 20 % av deras faktiska kostnader och resten av finansieringen skall täckas av de organisationer som lämnar in förslag. Finansieringen från medlemsstaterna och/eller fackorganen eller branschorganisationerna får även härröra från skatteliknande intäkter.

I väl motiverade fall och under förutsättning att det berörda programmet är av klart intresse för gemenskapen, får det dock, i enlighet med förfarandet i artikel 11, beslutas att den organisation som lämnar in förslag skall täcka hela den finansiering som inte bekostas av gemenskapen.

4.   Vid tillämpningen av artikel 6 skall gemenskapen, efter det att programmet godkänts, betala ett lämpligt bidrag till den berörda internationella organisationen.

Artikel 10

Utgifterna i samband med gemenskapens finansiering av de åtgärder som avses i artikel 1 skall anses vara intervention i den mening som avses i artikel 1.2 e i rådets förordning (EG) nr 1258/1999 av den 17 maj 1999 om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken (11).

Artikel 11

De åtgärder som krävs för att genomföra denna förordning skall antas i enlighet med förvaltningsförfarandet i artikel 12.2.

Artikel 12

1.   Kommissionen skall biträdas av den förvaltningskommitté för oljor och fetter som inrättas genom artikel 37 i förordning nr 136/66/EEG och av de förvaltningskommittéer som inrättas genom motsvarande artiklar i andra förordningar som rör den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna (nedan kallade kommitté).

2.   När det hänvisas till denna punkt skall bestämmelserna i artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.

Den tid som anges i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG skall vara en månad.

Artikel 13

Kommissionen skall före den 31 december 2003 lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av denna förordning, vid behov åtföljd av lämpliga förslag.

Artikel 14

1.   I artikel 11.1 i förordning nr 136/66/EEG skall ”eller i tredje land” utgå.

2.   I artikel 2.2 första strecksatsen i förordning (EEG) nr 1308/70 skall ”och på andra ställen” utgå.

3.   I artikel 2.1 i förordning (EG) nr 2275/96 skall ”och utanför” utgå.

Artikel 15

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2000.

Den skall tillämpas till och med den 31 december 2004.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 14 december 1999.

På rådets vägnar

K. HEMILÄ

Ordförande


(1)  EGT C 32, 6.2.1999, s. 12.

(2)  EGT C 219, 30.7.1999.

(3)  EGT C 169, 16.6.1999, s. 8.

(4)  Rådets förordning nr 136/66/EEG av den 22 september 1966 om den gemensamma organisationen av marknaden för oljor och fetter (EGT L 172, 30.9.1966, s. 3025). Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1638/98 (EGT L 210, 28.7.1998, s. 32).

(5)  Rådets förordning (EEG) nr 1308/70 av den 29 juni 1970 om den gemensamma organisationen av marknaden för lin och hampa (EGT L 146, 4.7.1970, s. 1 ). Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 3290/94 (EGT L 349, 31.12.1994, s. 105).

(6)  Rådets förordning (EG) nr 2275/96 av den 22 november 1996 om särskilda åtgärder inom sektorn för levande växter och blomsterprodukter (EGT L 308, 29.11.1996, s. 7). EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(7)  EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(8)  Rådets förordning (EEG) nr 2092/91 av den 24 juni 1991 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel (EGT L 198, 22.7.1991, s. 1). Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1804/1999 (EGT L 262, 8.10.1999, s. 23).

(9)  Rådets förordning (EEG) nr 2081/92 av den 14 juli 1992 om skydd för geografiska och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EGT L 208, 24.7.1992, s. 1). Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1068/97 (EGT L 156, 13.6.1997, s. 10).

(10)  Rådets förordning (EEG) nr 2082/92 av den 14 juli 1992 om särartsskydd för jordbruksprodukter och livsmedel (EGT L 208, 24.7.1992, s. 9). Förordningen senast ändrad genom 1994 års anslutningsakt.

(11)  EGT L 160, 26.6.1999, s. 103.