31996R2406

Rådets förordning (EG) nr 2406/96 av den 26 november 1996 om fastställande av gemensamma marknadsnormer för saluföring av vissa fiskeriprodukter

Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 334 , 23/12/1996 s. 0001 - 0015


RÅDETS FÖRORDNING (EG) Nr 2406/96 av den 26 november 1996 om fastställande av gemensamma marknadsnormer för saluföring av vissa fiskeriprodukter

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 3759/92 av den 17 december 1992 om den gemensamma organisationen av marknaden för fiskeri- och vattenbruksprodukter (1), särskilt artikel 2.3 i denna,

med beaktande av kommissionens förslag, och

med beaktande av följande:

Gemensamma marknadsnormer har fastställts dels för vissa fiskarter genom förordning (EEG) nr 103/76 (2), dels för räkor av släktet Crangon genom förordning (EEG) nr 104/76 (3). För att beakta utvecklingen av marknaden och förändringar i handelsbruk måste nya omfattande förändringar göras i dessa förordningar. Följaktligen är det nödvändigt att göra en total översyn av dessa bestämmelser i en enda ny rättsakt, i syfte att säkerställa att de är tydliga och kan tillämpas på ett korrekt sätt. Förordningarna (EEG) nr 103/76 och (EEG) nr 104/76 bör därför ersättas.

Det huvudsakliga målet med de gemensamma marknadsnormerna för fiskeriprodukter är att förbättra produktkvaliteten och därmed att underlätta avsättningen, till gagn för både producenter och konsumenter. Eftersom det handlar om icke beredda produkter som saluförs i färskt eller fryst tillstånd avgörs kvaliteten i hög grad av färskheten, som fastställs genom organoleptisk undersökning på grundval av objektiva kriterier. För att fiskeriproduktpartier skall ha samma färskhetsgrad måste de innehålla produkter av samma art, komma från samma fångstplats och samma fartyg.

Ett begränsat men tillräckligt antal färskhetskategorier bör fastställas på grundval av en skala som fastställs för varje produktgrupp. Eftersom kvalitetsprodukter måste stödjas senast från den 1 januari 2000, är det dock inte lämpligt att tillåta att samtliga färskhetskategorier omfattas av de interventionsmekanismer som införts som en del av systemen inom marknadsorganisationen.

De gemensamma marknadsnormerna syftar också till att fastställa enhetliga handelsegenskaper för produkterna i fråga för hela gemenskapsmarknaden för att förhindra snedvridning av konkurrensen och dessutom att möjliggöra att marknadsorganisationens prissystem tillämpas på samma sätt. I detta syfte bör ett krav vara att fiskeriprodukter graderas på grundval av storlekskategorier som fastställs i förhållande till produkternas vikt eller, i vissa särskilda fall, deras storlek.

De gemensamma marknadsnormerna skall tillämpas när alla berörda produkter som är avsedda som livsmedel, oavsett om de har sitt ursprung i gemenskapen eller kommer från tredje land, säljs för första gången inom gemenskapens territorium. Dessa normer skall tillämpas utan att det påverkar antagna hygienföreskrifter eller regler som fastställts inom ramen för åtgärder för bevarandet av fiskeresurser. Det är särskilt viktigt att erinra om att de biologiska minimistorlekar som eventuellt är i kraft under alla omständigheter har företräde i förhållande till de minimistorlekar som fastställs för fiskeriprodukter genom gemensamma marknadsnormer.

Tillämpningen av gemensamma marknadsnormer på produkter från tredje land innebär att det krävs kompletterande information på förpackningarna. Denna information är dock inte nödvändig om det rör sig om produkter som införs i gemenskapen av fartyg som för tredje lands flagg på samma villkor som för gemenskapsfångster.

Mot bakgrund av rådande praxis i flertalet medlemsstater är det lämpligt att industrin graderar fiskeriprodukter i färskhets- och storlekskategorier. Särskilt i syfte att bedöma färskheten utifrån organoleptiska kriterier bör berörda branschorganisationer utnämna experter för detta ändamål.

För att hålla varandra underrättade bör varje medlemsstat förse de andra medlemsstaterna och kommissionen med en förteckning över berörda experters och branschorganisationers namn och adresser.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

A. Allmänna bestämmelser

Artikel 1

1. I denna förordning fastställs i fråga om vissa fiskeriprodukter de gemensamma marknadsnormer som avses i artikel 2 i förordning (EEG) nr 3759/92, nedan kallad grundförordningen.

2. I den här förordningen avses med

a) saluföring: det första försäljningsutbudet och/eller den första försäljningen som livsmedel på gemenskapens territorium,

b) parti: den mängd fiskeriprodukter av samma art som bearbetats på samma sätt och som eventuellt kommer från samma fångstplats och samma fartyg,

c) fångstplats: den inom fiskerinäringen vanliga beteckningen på den plats där fångsten gjorts,

d) produktform: den form i vilken fisken saluförs, såsom hel, rensad, utan huvud, etc.,

e) synliga parasiter: en parasit eller grupp av parasiter av en storlek, färg eller struktur som klart skiljer sig från fiskvävnad och som kan iakttas utan förstorande optiska hjälpmedel under för det mänskliga ögat goda ljusförhållanden.

3. a) Bestämmelserna i den här förordningen i fråga om färskhetskategorier för fiskeriprodukter skall tillämpas utan att det påverkar kraven i rådets direktiv 91/493/EEG av den 22 juli 1991 om fastställande av hygienkrav för produktionen och marknadsföringen av fiskprodukter (4).

b) Till dess kommissionen antar ett beslut enligt direktiv 91/493/EEG anges kriterierna för fisk som är otjänlig som livsmedel i kategorin för fisk som "inte är tillåten" i bilaga I till den här förordningen.

Artikel 2

1. De produkter som avses i artikel 3, och som har sitt ursprung i gemenskapen eller som kommer från tredje land, får endast saluföras om de uppfyller kraven i denna förordning.

2. Bestämmelserna i denna förordning skall dock inte tillämpas på små produktkvantiteter som av kustfiskaren avsätts direkt till detaljhandlare eller konsumenter.

3. Detaljerade bestämmelser för tillämpningen av denna artikel skall antas enligt förfarandet i artikel 32 i grundförordningen.

Artikel 3

1. Gemensamma marknadsnormer fastställs härigenom för följande produkter:

a) Saltvattenfisk enligt KN-nummer 0302:

- Rödspätta (Pleuronectes platessa).

- Långfenad tonfisk (Thunnus alalunga).

- Blåfenad tonfisk (Thunnus thynnus).

- Fisk av släktet Thunnus eller Parathunnus obesus.

- Sill/strömming av arten Clupea harengus.

- Torsk av arten Gadus morhua.

- Sardiner av arten Sardina pilchardus.

- Kolja (Melanogrammus aeglefinus).

- Gråsej (Pollachius virens).

- Lyrtorsk (Pollachius pollachius).

- Makrill av arten Scomber scombrus.

- Makrill av arten Scomber japonicus.

- Taggmakrill (Trachurus spp.).

- Pigghaj och rödhaj (Squalus acanthias och Scyliorhinus spp.).

- Kungsfisk (Sebastes spp.).

- Vitling (Merlangius merlangus).

- Blåvitling (Micromesistius poutassou eller Gadus poutassou).

- Långa (Molva spp.).

- Ansjovis (Engraulis spp.).

- Kummel av arten Merluccius merluccius.

- Glasvar (Lepidorhombus spp.).

- Havsbraxen (Brama spp.).

- Marulk (Lophius spp.).

- Sandskädda (Limanda Limanda).

- Bergtunga (Microstomus kitt).

- Skäggtorsk och glyskolja (Trisopterus luscus och Trisopterus minutus).

- Oxögonfisk (Boops boops),

- Picarel (Maena smaris).

- Havsål (Conger conger).

- Knotfisk (Trigla spp.)

- Multefisk (Mugil spp.).

- Rocka (Raja spp.).

- Skrubbskädda (Platichthys flesus).

- Tunga (Solea spp.).

- Strumpebandsfisk och dolkfisk (Lepidopus caudatus och Aphanopus carbo).

b) Kräftdjur enligt KN-nummer 0306, antingen levande, färska eller kylda eller ångkokta eller kokta i vatten:

- Hästräka (Crangon crangon) och nordhavsräka (Pandalus borealis).

- Krabba (Cancer pagurus).

- Havskräfta (Nephrops norvegicus).

c) Bläckfisk enligt KN-nummer 0307:

- Tioarmad bläckfisk (Sepia officinalis och Rossia macrosoma).

2. De marknadsnormer som avses i punkt 1 omfattar följande:

a) Färskhetskategori.

b) Storlekskategori.

B. Färskhetskategorier

Artikel 4

1. Färskhetskategori skall fastställas för varje parti på grundval av produkternas färskhet och ett antal ytterligare krav.

Färskhetsgrad skall definieras med hänvisning till särskilda värderingar för olika typer av produkter enligt bilaga I till denna förordning.

2. På grundval av värderingarna som avses i punkt 1 skall de produkter som avses i artikel 3 klassificeras i parti enligt någon av följande färskhetskategorier:

a) Extra, A eller B i fråga om fisk, broskfiskar, bläckfisk och havskräfta.

b) Extra eller A i fråga om räkor.

Levande havskräfta skall dock klassificeras i en kategori benämnd E.

3. Krabba enligt artikel 3 skall inte klassificeras enligt särskilda färskhetsnormer.

Dock får endast hela krabbor saluföras, med undantag av romhonor och krabbor med mjukt skal.

Artikel 5

1. Varje parti måste innehålla produkter av samma färskhetsgrad. Ett litet parti behöver dock inte ha samma färskhet. Om det inte har det skall partiet placeras i den lägsta färskhetskategori som är företrädd i det.

2. Färskhetskategori skall tydligt anges med läsliga och outplånliga bokstäver som är minst 5 cm höga på de etiketter som anbringas på partierna.

Artikel 6

1. Fisk, broskfiskar, bläckfisk och havskräfta enligt artikel 3 placerade som parti i kategori B skall inte vara berättigade, i den mån det gäller partiet, till ekonomisk kompensation som avses i artiklarna 12, 12a, 14 och 15 i grundförordningen.

2. Fisk, broskfiskar, bläckfisk och havskräfta i färskhetskategorin Extra skall vara fri från tryckmärken, skador, fläckar och missfärgningar.

3. Fisk, broskfisk, bläckfisk och havskräfta i färskhetskategori A skall vara fri från fläckar och missfärgningar. En mycket liten andel med lättare tryckmärken och ytliga skador skall tolereras.

4. För fisk, broskfisk, bläckfisk och havskräfta i färskhetskategori B skall en liten andel med allvarligare tryckmärken och ytliga skador tolereras. Fisken skall vara fri från fläckar och missfärgningar.

5. När produkterna klassificeras i färskhetskategorier skall, utan att det påverkar tillämpningen av gällande hygienbestämmelser, även förekomsten av synliga parasiter och deras eventuella negativa inverkan på produktens kvalitet beaktas, dock med hänsyn till typ av produkt och produktform.

6. Detaljerade bestämmelser för tillämpningen till denna artikel skall vid behov antas i enlighet med förfarandet i artikel 32 i grundförordningen.

C. Storlekskategorier

Artikel 7

1. Produkter enligt artikel 3 skall bedömas efter vikt eller antal per kilo. Hästräkor och krabbor skall dock delas in i storlekskategorier på grundval av skalets omfång.

2. De minimistorlekar som fastställs i denna förordning i enlighet med skalan i bilaga II skall tillämpas utan att det påverkar de minimistorlekar, uttryckta i längd, som krävs enligt följande:

- Rådets förordning (EEG) nr 1866/86 av den 12 juni 1986 om fastställande av vissa tekniska åtgärder för bevarande av fiskeresurserna i Östersjön, Bälten och Öresund (5).

- Rådets förordning (EEG) nr 3094/86 av den 7 oktober 1986 om vissa tekniska åtgärder för bevarande av fiskeresurserna (6).

- Rådets förordning (EG) nr 1626/94 av den 27 juni 1994 om vissa tekniska åtgärder för bevarande av fiskeresurserna i Medelhavet (7).

För de behöriga myndigheternas kontroll skall för de arter som omfattas av marknadsnormerna de föreskrivna biologiska minimistorlekarna enligt bilaga II följas.

Artikel 8

1. Partier skall placeras i storlekskategorier enligt den skala som återges i bilaga II.

2. Varje parti måste innehålla produkter av samma storlek. Ett litet parti behöver dock inte vara av samma storlek. Om det inte har det skall partiet placeras i den lägsta kategori som är företrädd i det.

3. Storlekskategori och produktform skall tydligt anges med outplånliga bokstäver som är minst 5 cm höga på de etiketter som anbringas på partierna

Nettovikten i kilo skall klart och tydligt anges på varje parti. I fråga om partier som säljs i standardförpackningar är denna viktuppgift inte nödvändig om den vägning som genomförs före försäljningen visar att förpackningarnas innehåll väl motsvarar det förmodade innehållet uttryckt i kilo.

4. Detaljerade bestämmelser för tillämpningen av denna artikel skall antas enligt förfarandet i artikel 32 i grundförordningen, särskilt vad gäller vägningsmetod och bestämning av den högre eller lägre variation i nettovikt mot den angivna eller förmodade nettovikten som tillåts i fråga om varje parti.

Artikel 9

Pelagisk fisk får klassificeras i andra färskhets- och storlekskategorier enligt ett stickprovsförfarande. Detta system skall säkerställa att färskhet och storlek hos produkterna i partiet är så enhetlig som möjligt.

Detaljerade bestämmelser för tillämpning av denna artikel, särskilt vad gäller bestämning av antalet stickprover som skall tas, vikten eller volymen på fisken inom varje stickprov samt bedömningsmetoder för klassificering och kontroll av vikten på saluförda partier, skall antas enligt förfarandet i artikel 32 i grundförordningen.

Artikel 10

För att säkerställa lokala eller regionala leveranser av kräftdjur och krabba i vissa kustområden inom gemenskapen får undantag från de minimistorlekar som fastställs för dessa produkter i bilaga II antas.

Områdena i fråga skall bestämmas och de motsvarande saluföringsstorlekarna skall antas enligt förfarandet i artikel 32 i grundförordningen.

D. Produkter från tredje land

Artikel 11

1. Utan att det påverkar bestämmelserna i artikel 2.1 får produkter enligt artikel 3 importerade från tredje land endast saluföras om de är presenterade i förpackningar på vilka följande information klart och tydligt framgår:

- Ursprungsland tryckt med romerska bokstäver som är minst 20 millimeter höga.

- Vetenskapligt namn på varan och handelsnamn.

- Produktform.

- Färskhets- och storlekskategori.

- Nettovikt i kilo av produkterna i förpackningen.

- Datum för sortering och avsändningsdatum.

- Leverantörens namn och adress.

2. Produkter som avses i artikel 3, som landats i en gemenskapshamn direkt från fångstplatsen av fartyg som för tredje lands flagg, och som är avsedda att saluföras skall dock omfattas av samma bestämmelser som dem som är tillämpliga på gemenskapsfångster utan att detta påverkar förordning EEG nr 1093/94 (8).

E. Slutbestämmelser

Artikel 12

1. Fiskeriindustrin skall dela in produkterna i färskhetskategorierna Extra, A och B och storlekskategorier i samarbete med experter som för detta syfte utnämnts av berörda branschorganisationer. Medlemsstaterna skall utföra kontroller för att säkerställa att bestämmelserna i denna artikel följs.

2. De behöriga nationella myndigheterna får själva åta sig indelningen om denna inte utförs enligt förfarandet i punkt 1.

Artikel 13

Varje medlemsstat skall förse övriga medlemsstater och kommissionen senast en månad före dagen för denna förordnings ikraftträdande med en förteckning över namn på och adresser till de experter och branschorganisationer som avses i artikel 12. De övriga medlemsstaterna och kommissionen skall informeras om ändringar i denna lista.

Artikel 14

Kommissionen skall före den 31 december 2001 lägga fram en rapport till rådet om resultatet av tillämpningen av artikel 6.1 i den här förordningen samt, vid behov, lämpliga förslag.

Artikel 15

Förordningarna (EEG) nr 103/76 och 104/76 skall härmed upphöra att gälla. Hänvisningar till dessa förordningar skall tolkas som hänvisningar till denna förordning.

Artikel 16

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1997.

2. Utan hinder av vad som sägs i stycke 1 skall bestämmelserna i artikel 6.1 gälla från och med den 1 januari 2000.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 26 november 1996.

På rådets vägnar

E. KENNY

Ordförande

(1) EGT nr L 388, 31.12.1992, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 3318/94 (EGT nr L 350, 31.12.1994, s. 15).

(2) EGT nr L 20, 28.1.1976, s. 29. Förordningen senast ändrad genom förordning (EEG) nr 1935/93. (EGT nr L 176, 20.7.1993, s. 1 ).

(3) EGT nr L 20, 28.1.1976, s. 35. Förordningen senast ändrad genom förordning (EEG) nr 1300/95 (EGT nr L 126, 9.6.1995, s. 3).

(4) EGT nr L 268, 24.9.1991, s. 15. Direktivet senast ändrat genom direktiv 96/23/EG (EGT nr L 125, 23.5.1996, s. 10).

(5) EGT nr L 162, 18.6.1986, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1821/96 (EGT nr L 241, 21.9.1996, s. 8).

(6) EGT nr L 288, 11.10.1986, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 3071/95 av den 22.12.1995 (EGT nr L 329, 30.12.1995, s. 14).

(7) EGT nr L 171, 6.7.1994, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1075/96 (EGT nr L 142, 15.6.1986, s. 1).

(8) EGT nr L 121, 12.5.1994, s. 3.

BILAGA I

FÄRSKHETSVÄRDERINGAR

De värderingar som anges i denna bilaga är tillämpliga på följande produkter eller grupper av produkter, med beaktande av de bedömningskriterier som är specifika för var och en av dem.

A. Vitfisk

Kolja, torsk, gråsej, lyrtorsk, kungsfisk, vitling, långa, kummel, havsbraxen, marulk, skäggtorsk, oxögonfisk, picarel, havsål, knotfisk, multefisk, rödspätta, glasvar, tunga, sandskädda, bergtunga, skrubbskädda, strumpebandsfisk

B. Blåfisk

Långfenad tonfisk, blåfenad tonfisk, bigeye tuna, blåvitling, sill/strömming, sardin, makrill, taggmakrill, ansjovis

C. Broskfisk

Haj, rocka

D. Bläckfisk

Bläckfisk

E. Kräftdjur

1. Räkor2. Havskräfta

A. VITFISK

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

C. BROSKFISKAR

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

E. KRÄFTDJUR

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

(1) Denna kolumn skall endast tillämpas till dess kommissionen antar ett beslut enligt rådets direktiv 91/493/EEG som anger kriterierna för fisk som är otjänlig som livsmedel.

(2) Eller i ett senare stadium av förruttnelse.

(3) Innan rigor mortis inträder är inte färsk fisk fast och elastisk men skall ändå höra till kategori Extra.

(4) Denna kolumn skall endast tillämpas till dess kommissionen antar ett beslut som anger kriterierna för fisk som är otjänlig som livsmedel enligt rådets direktiv 91/493/EEG.

(5) Eller i ett senare stadium av förruttnelse.

BILAGA II

STORLEKSKATEGORIER

>Plats för tabell>