Överklagande ingett den 20 september 2024 av VT av den dom som tribunalen (fjärde avdelningen) meddelade den 10 juli 2024, i mål T-216/23, VT mot kommissionen

(Mål C-622/24 P)

(C/2025/243)

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Klagande: VT (ombud: M. Velardo, avvocata)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—	upphäva den dom som tribunalen meddelade den 10 juli 2024 i mål T-216/23, VT mot kommissionen,

—	bifalla talan i första och andra instans, och

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna i båda instanserna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sitt överklagande har klaganden åberopat två grunder.

Som första grund har klaganden gjort gällande att tribunalen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning genom att inte slå fast att principen om likabehandling av sökandena i ett uttagningsprov hade åsidosatts.

Tribunalen gjorde en felaktig bedömning när den fann att den omständigheten, att sökandena själva kunde välja när delproven skulle göras om, utan att det först verifierades om de påstådda tekniska svårigheterna verkligen förelåg, inte utgjorde ett åsidosättande av ovannämnda princip, och att upprepningen av de skriftliga proven, vid olika tidpunkter och endast för vissa sökande, inte påverkade de objektiva villkoren för utvärdering av sökandena.

Tribunalen fann i huvudsak att de sökande som hade gjort samma skriftliga prov en, två eller till och med tre gånger kunde behandlas på samma sätt, utan någon kontroll av de tekniska svårigheter som hade uppstått under det första provet.

Eftersom de åtgärder som uttagningskommittén vidtog och som tribunalen ansåg vara lagenliga hade en betydande och oundviklig inverkan på genomförandet av proven, har även proportionalitetsprincipen åsidosatts.

Genom den andra grunden har klaganden gjort gällande att tribunalen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning vid tillämpningen av bestämmelserna om tolkningen av meddelandet om uttagningsprov.

Tribunalen blandade ihop utvärderingskriterierna för de olika kategorierna (lönegraderna AD7 och AD9), i strid med bestämmelserna i meddelandet om uttagningsprov där det tydligt angavs att förmågan att leda ett arbetslag endast skulle bedömas för sökande i lönegrad AD9, medan ledningsförmågan skulle bedömas för samtliga sökande, oavsett om de deltog i lönegrad AD7 eller i lönegrad AD9.

Tribunalen gjorde sig således skyldig till felaktig rättstillämpning vid tolkningen av de bestämmelser som rör meddelanden om uttagningsprov och som kräver att meddelandets ordalydelse iakttas strikt, vilket även syftar till att skydda sökandenas berättigade förväntningar.