Begäran om förhandsavgörande framställd av Veszprémi Törvényszék (Ungern) den 29 juli 2024 – Nitrogénművek Vegyipari Zrt. mot Nemzeti Adó- és Vámhivatal Fellebbviteli Igazgatósága

(Mål C-519/24)

(C/2024/6408)

Rättegångsspråk: ungerska

Hänskjutande domstol

Veszprémi Törvényszék

Parter i det nationella målet

Klagande: Nitrogénművek Vegyipari Zrt.

Motpart: Nemzeti Adó- és Vámhivatal Fellebbviteli Igazgatósága

Tolkningsfrågor

Ska – eller får – målen för och bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (1) av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (nedan kallat utsläppshandelsdirektivet), särskilt, men inte uteslutande, artiklarna 1, 10 och 11 samt skälen 5, 7 och 20 i detta direktiv, tolkas så, att de utgör hinder för en nationell åtgärd (ett regeringsdekret) som

—	för utsläpp till följd av användning av utsläppsrätter innebär beskattning i efterhand (uttag av en skatt),

—	för utsläpp till följd av användning av gratis utsläppsrätter innebär beskattning i efterhand (uttag av en skatt),

—	för utsläpp till följd av användning av gratis utsläppsrätter innebär beskattning i efterhand (uttag av en skatt) som får till följd att de gratis utsläppsrätterna fråntas sitt värde och sin kompensatoriska verkan,

—	för utsläpp till följd av användning av gratis utsläppsrätter innebär beskattning i efterhand (uttag av en skatt), vilket leder till att verksamhetsutövare avskräcks från att minska sina utsläpp, förbättra sin miljöeffektivitet eller investera i mer miljövänlig teknik,

—

för utsläpp till följd av användning av gratis utsläppsrätter innebär beskattning i efterhand (uttag av en skatt), vars syfte inte har något samband med miljöskydd eller med EU:s system för handel med utsläppsrätter och dess mål, eftersom syftet med och den enda grunden för att inrätta denna skatt tvärtom är att hantera följderna av väpnade konflikter och humanitära katastrofer i närheten av Ungern?

Ska – eller får – mot bakgrund av diskrimineringsförbudet i artiklarna 18, 49 och 56 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat FEUF), artikel 21 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan) och artikel 14 i konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, undertecknad i Rom den 4 november 1950 (nedan kallad Europakonventionen) begreppet ”verksamhetsutövare” i artikel 3 f i utsläppshandelsdirektivet tolkas så, att det utgör hinder för en nationell åtgärd (ett regeringsdekret) som på ett omotiverat och godtyckligt sätt och utan något tvingande skäl av allmänintresse innebär att en viss kategori av sådana verksamhetsutövare diskrimineras i förhållande till verksamhetsutövare som inte omfattas av dess tillämpningsområde?

Ska – eller får – artiklarna 18, 49 och 56 FEUF tolkas så, att de utgör hinder för en nationell åtgärd (ett regeringsdekret) varigenom utövandet av dessa friheter inskränks och som

—	på ett omotiverat och godtyckligt sätt och utan något tvingande skäl av allmänintresse innebär att en viss kategori av verksamhetsutövare i den mening som avses i artikel 3 f i utsläppshandelsdirektivet diskrimineras, genom att dessa underkastas andra (mer betungande) regler,

—	fastställer en personkrets på ett godtyckligt sätt och utan grund i tvingande skäl av allmänintresse, och på ett sätt som inte är lämpligt för att uppnå målen för det bemyndigande genom vilket åtgärden antogs, och

—	införs på ett plötsligt och oförutsägbart sätt, med endast tre dagar mellan offentliggörandet och ikraftträdandet, samtidigt som skyldigheter därigenom åläggs i efterhand med retroaktiv verkan avseende händelser som inträffat innan det trädde i kraft?

Ska – eller får – det skydd för äganderätten som garanteras i artikel 17 i stadgan och artikel 1 i det första tilläggsprotokollet till Europakonventionen tolkas så, att det utgör hinder för en nationell åtgärd (ett regeringsdekret) som är av konfiskatorisk art och som inom en nära framtid helt berövar de verksamhetsutövare som omfattas av dess tillämpningsområde deras vinster, vilket utgör ett oproportionerligt och oacceptabelt ingrepp?

(1) EUT L 275, 2003, s. 32.