1)

Ska artikel 254 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, jämförd med artikel 19.2 i fördraget om Europeiska unionen, enligt vilken ledamöterna av Europeiska unionens tribunal ska utses bland personer ”vars oavhängighet inte kan ifrågasättas och som uppfyller nödvändiga villkor för utövande av höga domarämbeten”, tolkas så, att Europeiska unionens medlemsstater ska utse en kandidat till ämbetet som ledamot av Europeiska unionens tribunal uteslutande på grundval av dennes yrkesskicklighet?

2)

Är en nationell praxis – såsom den som är omtvistad i förevarande mål, enligt vilken regeringen i en medlemsstat som är ansvarig för att föreslå en kandidat för utnämning till ämbetet som domare vid Europeiska unionens tribunal, för att säkerställa transparens i valet av en viss kandidat, tillsätter en grupp av oberoende experter för att bedöma kandidaterna, vilka efter att ha intervjuat alla kandidater upprättar en lista med rangordning av kandidaterna på grundval av tydliga och objektiva urvalskriterier som fastställts på förhand och i enlighet med de villkor som meddelats på förhand och för regeringen föreslår den kandidat som har rangordnats högst på grundval av sin yrkesmässiga förmåga och kompetens, men regeringen föreslår en annan kandidat än den som står överst på rangordningslistan för utnämning till domare i Europeiska unionen – förenlig med kravet på att domarens oavhängighet inte ska kunna ifrågasättas och med de övriga krav som ställs på en domare i enlighet med artikel 254 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, jämförd med artikel 19.2 i fördraget om Europeiska unionen, med hänsyn till att en domare som kan ha utsetts på ett rättsstridigt sätt kan påverka de avgöranden som fattas av Europeiska unionens tribunal?