Talan väckt den 2 september 2022 – Frankrike mot Gemensamma resolutionsnämnden

(Mål T-540/22)

(2022/C 398/43)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Republiken Frankrike (ombud: T. Stehelin, J.-L. Carré och E. Timmermans)

Svarande: Gemensamma resolutionsnämnden

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara beslut 3/2021 som meddelats av den gemensamma resolutionsnämndens överklagandepanel den 8 juni 2022, och

—	förplikta Gemensamma resolutionsnämnden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden åberopar tre grunder till stöd för sin talan mot beslut 3/2021 som meddelats av den gemensamma resolutionsnämndens överklagandepanel den 8 juni 2022, genom vilket överklagandepanelen fastställde nämndens beslut att inte medge den berörda bankkoncernen det undantag från minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder som tillämpas på individuell basis.

Första grunden: överklagandepanelen ansåg felaktigt, i det angripna beslutet, att Gemensamma resolutionsnämnden korrekt hade tolkat och tillämpat artikel 12h i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014 av den 15 juli 2014 om fastställande av enhetliga regler och ett enhetligt förfarande för resolution av kreditinstitut och vissa värdepappersföretag inom ramen för en gemensam resolutionsmekanism och en gemensam resolutionsfond och om ändring av förordning (EU) nr 1093/2010 (EUT L 255, 2014, s. 1) och att nämnden höll sig inom gränserna för sitt utrymme för skönsmässig bedömning.

2.	Andra grunden: överklagandepanelen ansåg felaktigt, i det angripna beslutet, att Gemensamma resolutionsnämnden inte hade åsidosatt rättssäkerhetsprincipen.

3.	Tredje grunden: överklagandepanelen ansåg felaktigt, i det angripna beslutet, att Gemensamma resolutionsnämnden hade uppfyllt motiveringsskyldigheten enligt artikel 296 FEUF.