8.8.2022   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 303/21


Överklagande ingett den 8 juni 2022 av Air France SA av den dom som tribunalen (fjärde avdelningen i utökad sammansättning) meddelade den 30 mars 2022 i mål T-338/17, Air France mot Europeiska kommissionen

(Mål C-369/22 P)

(2022/C 303/27)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Klagande: Air France SA (ombud: advokaterna A. Wachsmann och M. Blayney)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

i första hand,

ogiltigförklara den överklagade domen i dess helhet,

följaktligen ogiltigförklara Europeiska kommissionens beslut nr C(2017) 1742 final av den 17 mars 2017 om ett förfarande enligt artikel 101 FEUF och artikel 53 i EES-avtalet (ärende AT.39258 – luftfrakt) i den mån det avser Air France SA och de skäl som ligger till grund för beslutet, i den mån detta beslut påför Air France SA en bot,

i andra hand, sätta ned den bot om 182 920 000 euro som gemensamt och solidariskt påfördes Air France-KLM och Air France SA enligt artikel 261 FEUF, samt enligt artikel 3b i Europeiska kommissionens beslut nr C(2017) 1742 final av den 17 mars 2017 om ett förfarande enligt artikel 101 FEUF och artikel 53 i EES-avtalet (ärende AT.39258 – luftfrakt), och

under alla omständigheter förplikta Europeiska kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna, inbegripet de kostnader Air France SA haft vid tribunalen.

Grunder och huvudargument

Överklagandet grundas i första hand på talan om ogiltigförklaring och i andra hand på två ändringsgrunder.

I första hand gör Air France SA gällande, som en första, grund, att tribunalen inte gjort en riktig bedömning av kommissionens behörighet att tillämpa artikel 101 FEUF på inkommande tjänster (inbound), det vill säga från ett tredjeland till EES. Air France SA gör gällande att analysen av de kvalificerade effekterna bygger på felaktig rättstillämpning och att tribunalen åsidosatt sin motiveringsskyldighet.

I andra hand gör Air France SA gällande, som en andra grund, att tribunalen åsidosatt sin motiveringsskyldighet och likabehandlingsprincipen med avseende på tillämpligt regelverk.

I tredje och sista hand gör Air France SA gällande att tribunalen gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning genom att tillämpa en omvänd bevisbörda vid fastslåendet av att Air France oavbrutet varit delaktig i överträdelsen mellan den 7 december 1999 och den 14 februari 2006.