[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 1.2.2008

SEK(2008) 112

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR

Dokument som åtföljerMEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCHEUROPAPARLAMENTETMot ett gemensamt miljöinformationssystem (SEIS) SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN {KOM (2008) 46 slutlig} {SEK(2008) 111}

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR

Dokument som åtföljerMEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCHEUROPAPARLAMENTETMot ett gemensamt miljöinformationssystem (SEIS) SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN

Den här konsekvensanalysen har utarbetats av kommissionens avdelningar tillsammans med kommissionens meddelande Mot ett gemensamt miljöinformationssystem (SEIS)

Den allmänna bakgrunden till meddelandet är att det behövs högkvalitativ information för utarbetandet och genomförandet av miljöpolitiken, i enlighet med principen om bättre lagstiftning. Detta behov ska ses i ljuset av den snabba utvecklingen av informations- och kommunikationsteknik som ger stora möjligheter att förenkla rapporteringssystem och utnyttja tillgängliga data mer effektivt.

Några exempel på specifika problemområden är behovet av att förenkla rapporterings- och övervakningsskyldigheterna ytterligare och reducera den administration som de ger upphov till, liksom brister i fråga om snabbhet, tillgänglighet, tillförlitlighet och relevans för informationen, missade möjligheter när det gäller modernisering av den offentliga sektorn och tillhandahållande av e-förvaltningstjänster inom miljöområdet. Andra exempel är brister i fråga om kapaciteten för att snabbt omvandla data till information av relevans för politiken och för att genomföra integrerade miljöpolitiska strategier på ett effektivt sätt.

Ett antal initiativ som har inletts på europeisk och nationell nivå kommer att bidra till att lösa ovannämnda problem. Trots dessa initiativ kvarstår en stor utmaning i Europa och globalt, nämligen att organisera stora mängder miljödata och miljöinformation som redan samlats in, att när så är önskvärt integrera dessa med existerande data och information från det sociala och ekonomiska området, att göra dessa data tillgängliga tillsammans med verktyg som gör att experter kan utarbeta egna analyser och kommunicera dessa på ett sätt som politiska beslutsfattare och allmänhet enkelt kan förstå och använda som underlag för sina egna handlingar. Medlemsstaterna och EU:s institutioner behöver också ett effektivt och modernt rapporteringssystem för att kunna fullgöra sina lagstadgade skyldigheter enligt miljöpolitik och miljölagstiftning inom EU och internationellt och undvika dubbelarbete, överlappningar, och onödigt arbete.

De allmänna syftena med SEIS är att förbättra tillgången till och kvaliteten på sådan information som krävs för att utforma och genomföra gemenskapens miljölagstiftning, att minska den administrativa bördan för medlemsstaterna och EU:s institutioner och att modernisera rapporteringen. Syftet är också att främja utvecklingen av informationstjänster och –tillämpningar som alla aktörer kan använda och dra nytta av.

De särskilda målen är följande:

1. Att säkra en entydig politisk överenskommelse om ett antal principer som det gemensamma miljöinformationssystemet ska bygga på.

2. Att fortsätta att rationalisera kunskapsbasen genom att utvärdera de existerande rapporteringskraven inom miljölagstiftningen och göra dem mer enhetliga, och samtidigt införa informations- och kommunikationstekniklösningar för elektronisk rapportering.

3. Att utarbeta och genomföra överenskommelser om gemensam tillgång till data och information, vid sidan av en effektiv infrastruktur för informations- och kommunikationsteknik (IKT) för att främja upptäckt, bedömning, tillträde till och gemensam användning av data och information på miljöområdet.

4. Att stärka och om nödvändigt inrätta övervakningsinfrastrukturer och att utarbeta enkäter för insamling och arkivering av ”ändamålsenliga” miljörelaterade data som är kostnadseffektiva och flexibla men som kan upprätthållas på längre sikt.

Vid sidan av nollalternativet (inga åtgärder) har följande fyra alternativ identifierats:

- Alternativ 1: Meddelandet om SEIS, som motsvarar det särskilda målet 1. Huvudsyftet med meddelandet är att tillhandahålla den politiska och begreppsmässiga ram som behövs för att föra de befintliga processerna i en gemensam riktning och främja nya initiativ mot gemensamma mål. I meddelandet förtecknas också de principer som SEIS kommer att bygga på.

- Alternativ 2: Uppdatering av direktivet om standardiserad rapportering, vilket motsvarar det särskilda målet 2, men som åtminstone indirekt också skulle kunna bidra till det särskilda målet 3. Syftet är att göra en kritisk omarbetning av direktivet mot bakgrund av dess brister och den kontinuerliga utvecklingen av de direktiv som tillhör dess tillämpningsområde. En sådan uppdatering kommer att göra det möjligt att beakta nya trender i det miljöpolitiska beslutsfattandet och säkerställa en mer konsekvent och enhetlig ram för rapporteringen.

- Alternativ 3: Att utvidga eller harmonisera den obligatoriska datainsamlingen och arkiveringen enligt gemenskapens rättsliga ramar. Detta alternativ motsvarar det särskilda målet 4 och inbegriper en utvärdering av dagens arbetsmetoder i förhållande till detta särskilda mål och de allmänna syftena med SEIS. Ändringar av den nuvarande lagstiftningen kommer att föreslås vid behov och nya lagstiftningsförslag formuleras för att fylla luckor som identifierats i data och observationsinfrastrukturer.

- Alternativ 4: En ny rättslig ram för SEIS som omfattar efterlevnad och tidigare lagstadgad rapportering, vilket skulle leda till att de särskilda målen 2 och 3 uppnås helt. Den rättsliga ramen skulle innehålla bestämmelser som syftar till att förbättra kvaliteten och tillgängligheten för de data som krävs för att utveckla och bedöma miljöpolitiken inom en logiskt konsekvent ram. Den skulle också göra de tillvägagångssätt för datainsamling, övervakning och rapportering enligt miljölagstiftningen som tillämpas i dag mer enhetliga.

Kostnaderna och nyttan med genomförandet av SEIS kommer att bero på tidsplanen för genomförandet och exakt vilka åtgärder som vidtas för att uppnå detta. Den potentiella nyttan av ett sådant system kan dock väntas bli betydande. Förbättrade mekanismer för insamling, utbyte och användning av data kan förväntas öka utnyttjandet av sådana data avsevärt och samtidigt minska kostnaderna för användarna betydligt. Förbättrad åtkomst och kompatibilitet för datasystemen kommer också att minska behovet av rapporteringskrav och leda till enhetligare datakrav och dataflöden samt till utfasning eller upphävande av föråldrade eller onödiga rapporteringskrav. Andra positiva effekter är bättre lagstiftning, effektivare analyser på EU-nivå, effektivitetsvinster när det gäller fullgörandet av internationella åtaganden och utvärderingsskyldigheter, mer egenmakt åt medborgarna genom den omfattande tillgången till information, ökad tillgång till data för användning av forskare och stärkt profil för EU i olika internationella forum.

På kostnadssidan väntas även relativt blygsamma inledande investeringar i genomförandet av SEIS-visionen, om de utformas rätt, leda till ekonomiska, sociala och miljömässiga vinster som i sin tur kan återinvesteras i den fortsatta utvecklingen av systemet. De olika typer av investeringar som kommer krävas omfattar bland annat stärkta insatser för ett lyckat genomförande av Inspiredirektivet, eventuella organisatoriska förändringar och ändrade affärsmodeller för de institutioner som deltar i insamlingen och bearbetningen av miljörelevanta data, fortsatta eller stärkta insatser av EU:s institutioner och organ för att uppdatera lagstiftningskrav och centrala rapporteringssystem och göra dem mer enhetliga, fortsatta analyser för att klargöra de verkliga data- och informationskraven och utveckla de rättsliga eller finansiella instrument som krävs samt ytterligare investeringar för att ta fram nya data som i dag inte samlas in, men som anses nödvändiga för politiken eller för att harmonisera övervaknings- och datasystem.

En uppdatering av direktivet om standardiserad rapportering kommer att ge omedelbara förenklingsvinster och dessutom bidra till ökad rationalisering inom medlemsstaterna och bättre efterlevnad av SEIS-principerna. Det är framför allt medborgarna som kommer att gagnas av den ökade öppenheten och tillgången till information som utnyttjar informations- och kommunikationsteknikens snabba utveckling maximalt.

Det tycks också finnas goda möjligheter att förbättra kostnadseffektiviteten för de nationella övervakningsinsatserna genom ytterligare harmonisering. Mer allmänt beräknas kostnads-nyttoförhållandet för miljöövervakningen vara mycket gynnsamt, vilket innebär att ytterligare harmonisering eller till och med utvidgning av de nuvarande övervakningsskyldigheterna inte bör uteslutas i det här skedet. Det krävs dock en mer ingående analys, och eventuellt även pilotprojekt med deltagande av medlemsstaterna, innan några konkreta lagstiftningsförslag kan övervägas.

På grundval av analysen ovan kan inte alternativen 1–3 anses motiverade. Det fjärde alternativet att utarbeta en ny rättslig ram som även omfattar närmare föreskrifter, skulle gå längst i att säkerställa att SEIS-målen uppfylls. Detta skulle dock kunna betraktas som överreglering och sakna den flexibilitet som möjliggör en mer spontan anpassning till ändrade politiska prioriteringar och tekniska möjligheter, vilket skulle kunna anses stå i strid med subsidiaritetsprincipen. Ett sådant instrument skulle dock kunna vara mycket effektivt, och därför förtjänar det att utvärderas ytterligare i framtiden.