52007PC0680

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 6.11.2007

KOM(2007) 680 slutlig

2007/0234 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om upphävande av rådets beslut 85/368/EEG om jämförbarhet av yrkesutbildningsmeriter mellan medlemsstaterna inom EG

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

1. BAKGRUND

Detta förslag utgör en del av förenklingsprogrammet inom kommissionens lagstiftnings- och arbetsprogram för 2007, vars mål är en förenkling av lagstiftningen för näringslivet och andra aktörer.

Vid en genomgång av befintlig lagstiftning drog kommissionen slutsatsen att rådets beslut 85/368/EEG av den 16 juli 1985 om jämförbarhet av yrkesutbildningsmeriter mellan medlemsstaterna inom EG är överflödigt, och att det därför bör upphävas.

Målen i rådets beslut 85/368/EEG

Genom rådets beslut 85/368/EEG infördes ett system för jämförbarhet av kvalifikationer inom yrkesutbildning. Beslutet skulle ge arbetstagare möjlighet för bättre att utnyttja sina kvalifikationer för att få tillgång till arbetstillfällen i andra medlemsstater. Detta skulle uppnås med det system som beskrivs i beslutet, med hjälp av sådana definitioner/beskrivningar av krav på praktiskt yrkeskunnande inom angivna yrken som kan användas i hela EU och på så vis ge företag, arbetstagare och offentliga myndigheter de nödvändiga uppgifter om jämförbarheten av kvalifikationer som erhållits i olika medlemsstater

I beslutet uppmanades kommissionen och medlemsstaterna att samarbeta vid utarbetandet av arbetsbeskrivningar för specifika yrken eller yrkesområden och att matcha yrkesutbildningskvalifikationer som är erkända i medlemsstaterna med de antagna jobbeskrivningarna.

Det skulle utarbetas jämförande översikter med följande uppgifter: Sedoc-registret (som används i samband med det europeiska systemet för internationell förmedling av lediga platser och platsansökningar) och nationella klassificeringskoder, yrkesutbildningsnivåer, yrkesbeteckningar i den enskilda medlemsstaten och därtill hörande yrkesmässiga kvalifikationer, organisationer och institutioner med ansvar för yrkesmässig utbildning samt organ med ansvar för utställande eller validering av examensbevis, certifikat eller andra utbildningsbevis. De ömsesidigt erkända arbetsbeskrivningarna och de jämförande översikterna skulle därefter offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning .

I beslutet fanns också ett krav på medlemsstaterna att utse ett koordinationsorgan som skulle samla in och sprida uppgifter om jämförbara yrkesmässiga kvalifikationer; kommissionen skulle i samarbete med dessa organ gå igenom de ömsesidigt erkända arbetsbeskrivningarna och jämförande översikterna av kvalifikationer som uppnåtts genom yrkesutbildning. Medlemsstaterna uppmanades också att vart fjärde år sända in rapporter om genomförandet på nationell nivå av beslutet.

Bristande genomförande av beslutet

I praktiken visade det sig att det system som föreslogs i beslutet var tungarbetat, och det har i bästa fall endast delvis genomförts.

I början inriktade sig kommissionen och medlemsstaterna på yrkesarbetares yrkesutbildningskvalifikationer. Som ett första steg utarbetades 219 kvalifikationer för yrkesutbildning inom 19 sektorer: de 19 sektorer som valdes ut var de där man ansåg det mest troligt att det skulle finnas arbetstagare som skulle flytta till andra länder.

Kommissionen, Cedefop och experter från medlemsstaterna utarbetade förfaranden för fastställande av arbetsbeskrivningar och jämförelser av kvalifikationer Men i en rapport som utarbetats för kommissionen 1990 berördes utförligt svårigheterna i denna process, och det erkändes att arbetet gick mycket långsamt framåt – 1990 hade man endast offentliggjort data om jämförbarhet för kvalifikationer i 5 av de 19 utsedda sektorerna, omfattande 66 yrken. Processen med registrering, beskrivning och jämförelse av kvalifikationer hade visat sig vara långsam och besvärlig. I rapporten från 1990 underströks hur viktigt det var att avsluta arbetet med jämförbarhet av kvalifikationer före det planerade genomförandet av den inre marknaden vid utgången av 1992 I rapporten fanns förslag om att man skulle förenkla förfarandena, öka tempot och fastställa mål om att anta arbetsbeskrivningar inom 14 ytterligare sektorer före utgången av 1992. I praktiken visade detta sig att vara alltför ambitiöst, och målen uppnåddes inte.

Det visade sig också att beslutet var för oflexibelt för att kunna anpassas till ändringar i takt med skiftande behov. Även om det i beslutet hänvisas till behovet av att anpassa sig till nya situationer som uppstår som en följd av den tekniska utvecklingen, måste kommissionen, Cedefop och medlemsstaterna acceptera att det centraliserade tillvägagångssätt som de valt och den konstanta och snabba utvecklingen för kvalifikationer snabbt gjorde de offentliggjorda uppgifterna föråldrade.

I rapporten från 1990 underströks att systemet endast skulle bli effektivt om det användes av medlemsstaterna – i verkligheten fick det arbete som utfördes på europeisk nivå endast få verkningar på nationell nivå och på sektorsnivå.

Som en följd av allt detta övergavs genomförandet av den verksamhet som anges i beslutet ganska snart.

Det här förslaget om upphävande bidrar därför till genomförandet av kommissionens program om förenkling av lagstiftningen för att stärka konkurrenskraften som en del av kommissionens agenda för tillväxt och sysselsättning och för att förbättra den allmänna kvaliteten på gemenskapslagstiftningen.

Dessutom anser kommissionen att beslutet om kvalifikationer för yrkesutbildning har blivit överflödigt som en följd av en rad nyare initiativ från EU eller på mellanstatlig nivå, vilka ska främja större öppenhet och göra det lättare att överföra och validera lärandesresultat.

Den europeiska referensramen för kvalifikationer

Särskilt den europeiska referensramen för kvalifikationer försöker föra vidare det omfattande målet i beslutet från 1985 om att underlätta jämförelse av kvalifikationer och därvid främja arbetstagarnas rörlighet. Kommissionen lade fram ett förslag till etablering av den europeiska referensramen för kvalifikationer i september 2006, KOM(2006) 479, som antogs av Europaparlamentet och rådet i [månad/år].

Den europeiska referensramen för kvalifikationer skiljer sig från beslutet från 1985 när det gäller täckningsområde, då den är en ram för livslångt lärande som omfattar allmän utbildning och vuxenutbildning, högre utbildningar och yrkesutbildningar, (i beslutet från 1985 fokuserades det endast på yrkesutbildningar). Den europeiska referensramen skiljer sig också starkt när det gäller vilket tillvägagångssätt som valts.

Genom rekommendationen inrättas Europeiska referensramen för kvalifikationer som ett referensinstrument för jämförelse av kvalifikationsnivåer i de nationella kvalifikationssystemen samt i de kvalifikationssystem som utarbetas av internationella sektorsorganisationer. Medlemsstaterna rekommenderas att relatera sina nationella system till den europeiska referensramen för kvalifikationer genom att knyta sin kvalifikationsnivå till de motsvarande kvalifikationsnivåerna i den europeiska referensramen och genom att utarbeta en nationell referensram för kvalifikationer där så är lämpligt. Medlemsstaterna rekommenderas vidare att före 2012 se till att deras examensbevis, certifikat och andra utbildningsbevis har en hänvisning till motsvarande nivå inom den europeiska referensramen för kvalifikationer (t.ex. nivå 4).

Den europeiska referensramen för kvalifikationer bygger på ett antal europeiska referensnivåer som beskrivs i form av lärandesresultat , som beskriver vad en inlärare vet, förstår och klarar av att utföra, oberoende av var kvalifikationen har anskaffats. På detta sätt får man en förståelse för kvalifikationer inom varje utbildnings- och yrkesutbildningsområde. Denna användning av läranderesultat för beskrivning av kvalifikationsnivåerna underlättar också valideringen av lärande utanför formella läroanstalter, ett väsentligt inslag i verkligt livslångt lärande.

Den europeiska referensramen för kvalifikationer och rådets beslut 85/368/EEG

I beslutet från 1985 användes ett top-down-angreppssätt som krävde ett intensivt samarbete mellan experter från olika länder för att man hela tiden skulle kunna uppdatera förteckningen, ändra arbetsbeskrivningarna och beskrivningarna av kvalifikationer samt tillfoga nya kvalifikationer vid behov. Det faktum att endast ett begränsat antal yrken och endast en liten del av yrkeskvalifikationerna täcktes in, visar hur ogenomförlig en sådan modell är.

Den europeiska referensramen för kvalifikationer bygger på en frivillig och decentraliserad modell, där gemenskapen fastställer en gemensam referensram, medan detaljerna i besluten överlåts till de kompetenta organen på nationell nivå och på sektorsnivå. De system som fastställts för referensarbetet i medlemsstaterna utgör inte någon orimlig belastning. Medlemsstaterna relaterar sina kvalifikations nivåer till den europeiska referensramen för kvalifikationer, så att varje kvalifikation som ligger inom en bestämd nivå i medlemsstaternas nationella ram eller system kan tilldelas en nivå inom den europeiska referensramen för kvalifikationer. Den europeiska referensramen för kvalifikationer fungerar därmed som ett gemensamt språk för beskrivning och förståelse av kvalifikationer.

De nationella beslut om fastställande av kvalifikationer på en nivå inom den europeiska referensramen för kvalifikationer sänds därefter till den rådgivningsgrupp som säkerställer kvaliteten i processen. . Medlemsstaterna har därmed ett intresse av att genomföra en realistisk första värdering av nivån på sina egna kvalifikationer och att bidra till kvalitetssäkringsprocessen på europeisk nivå.

På så vis tar man genom den europeiska referensramen för kvalifikationer itu med begränsningarna i 1985 års beslut på två nivåer genom att koncentrera sig på att förbättra kvalifikationernas tydlighet och införa ett decentraliserat tillvägagångssätt för samarbete som återspeglar de europeiska kvalifikationernas tilltagande komplexitet.

Andra instrument för främjande av öppenhet och rörlighet

Den europeiska referensramen för kvalifikationer kommer att vara det instrument som bäst genomför de mål och funktioner som inte kunde genomföras med beslutet från 1985, men det finns andra instrument och åtgärder på europeisk nivå som främjar öppenhet och ökar möjligheten att överföra kvalifikationer. Bland dessa kan nämnas Europass, Europeiska systemet för överföring av studiemeriter ( European Credit transfer system – ECTS), rådets slutsatser från 2004 om identifikation och validering av icke-formellt och informellt lärande samt Ploteus-portalen.

Genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 2241/2004/EG av den 15 december 2004 om en enhetlig gemenskapsram för tydlighet i kvalifikationer och meriter (Europass) infördes en rad europeiska instrument som enskilda personer kan använda för att beskriva sina kvalifikationer och färdigheter.

Det befintliga Europeiska systemet för överföring av studiemeriter ( European Credit transfer system – ECTS) och det framväxande Europeiska systemet för överföring av meriter inom yrkesutbildning ( European Credit Transfer System for Vocational Education and Training – ECVET), SEK(2006) 1431, kommer att göra det lättare för individer att kombinera allmän och yrkesinriktad utbildning i olika länder. Båda systemen är stöder direkt enskilda personer som vill föra över kvalifikationer eller delar av kvalifikationer mellan läroanstalter eller länder.

Ett antal gemensamma europeiska principer för identifikation och validering av icke-formellt och informellt lärande antogs av Europeiska rådet 2004 (9600/2004). Dessa principer utgör en grund för att stärka samarbetet inom validering och uppmuntrar kommissionen, medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter att mer systematiskt införa metoder och system för validering.

Ploteus-portalen om möjligheter till lärande (http://ec.europa.eu/ploteus) bidrar till tydligare kvalifikationer genom information om möjligheter till allmän och yrkesinriktad utbildning och till lärande runtom i Europa.

Ömsesidigt erkännande av kvalifikationer när det gäller reglerade yrken säkerställs genom direktiv 2005/36/EG som antogs den 7 september 2005. I detta direktiv konsolideras, uppdateras och förenklas 15 befintliga direktiv som antogs mellan 1975 och 1999, och man fastställer ett system för automatiskt erkännande av kvalifikationer för yrken med harmoniserade utbildningskrav (läkare, sjuksköterskor, barnmorskor, veterinärer, farmaceuter) samt för arkitekter. För övriga reglerade yrken (för närvarande regleras cirka 800 yrken av en eller flera EU-medlemsstater) bygger systemen på ömsesidigt erkännande, dvs. att en person som är kvalificerad att utöva ett yrke i en medlemsstat bör även få tillstånd att utöva detta yrke i en annan medlemsstat.

2. FÖRENLIGHET MED EUROPEISKA UNIONENS POLITIK OCH MÅL PÅ ANDRA OMRÅDEN

Förslaget om att upphäva beslutet överensstämmer med Lissabonagendan och särskilt med strategin för bättre lagstiftning samt behovet av att förenkla lagstiftningen för näringslivet och andra aktörer.

Beslutet från 1985 har inte tillämpats sedan länge. Så långt tillbaka som 1990 underströks i en rapport som utarbetades för kommissionen bristerna i beslutet, och att den i bästa fall endast delvis hade nått de fastlagda målen. Beslutet har endast genomförts delvis och används inte längre på något område.

Kommissionens valmöjligheter

Mot bakgrund av denna situation har kommissionen övervägt tre valmöjligheter för hur den ska kunna gå vidare på detta område. Den första valmöjligheten skulle vara att låta beslutet förbli en del av gemenskapslagstiftningen. Men mot bakgrund av beslutets bristande effektivitet skulle detta stå i strid med kommissionens uttalade mål om en förenkling av lagstiftningen. Eftersom rådet och Europaparlamentet har antagit den europeiska referensramen för kvalifikationer som ska genomföra samma mål som dem i beslutet från 1985, skulle detta teoretiskt sett medföra att överflödig lagstiftning förblev i kraft. Det skulle då finnas två instrument i kraft med liknande mål, men baserade på olika metoder och med en beskrivning av kvalifikationer utifrån motsatta utgångspunkter. Detta skulle skapa en förvirrande situation

Den andra valmöjligheten är att ändra beslutet från 1985. Detta skulle dock metodiskt och praktiskt vara svårt eller till och med omöjligt att genomföra. Som anförs ovan har en stor del av de ingående bidrag som utgör grundvalen för beslutet från 1985 blivit alltmer föråldrade, så att det skulle bli nödvändigt att skriva om beslutet nästan fullständigt, och den ursprungliga texten skulle därmed mista sin mening. En ändring skulle föra över några av de problem och invändningar som nämns i första valmöjligheten ovan, som t.ex. att sända förvirrande signaler till medlemsstaterna.

Den tredje valmöjligheten är att upphäva beslutet och på detta sätt överlåta uppnåendet av de mål som ska nås till den nya den europeiska referensramen för kvalifikationer och de andra mekanismer som omtalas ovan. Ett upphävande överensstämmer med kommissionens allmänna mål om en reduktion av den lagstiftningsmässiga bördan och ett avlägsnande av överflödig lagstiftning och lagstiftning som inte tillämpas (förenklingsprogrammet och kommissionens lagstiftnings- och arbetsprogram för 2007 samt strategin för bättre lagstiftning). Målen i beslutet kan genomföras effektivare med den europeiska referensramen för kvalifikationer, eftersom denna har en enklare struktur, och även som en följd av den ökade tydligheten, det bredare täckningsområdet, och eftersom den europeiska referensramen för kvalifikationer bygger på läranderesultat. Dessutom har det i varje steg av utarbetandet av den europeiska referensramen för kvalifikationer funnits enighet mellan aktörerna Kommissionen har föreslagit detta efter uppmaning från medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter och har samrått med dessa under hela utarbetandeprocessen.

Kommissionen har därför valt den tredje valmöjligheten och föreslår att beslutet från 1985 upphävs.

3. RÄTTSLIGA ASPEKTER

Sammanfattning av den föreslagna åtgärden

Förslaget gäller upphävande av rådets beslut 85/368/EEG om jämförbarhet av yrkesutbildningsmeriter mellan medlemsstaterna inom EG.

Rättslig grund

Enligt artikel 150.4 i fördraget skall gemenskapen understödja och komplettera medlemsstaternas insatser, och enligt punkt 2 i den artikeln särskilt förbättra den grundläggande och fortsatta yrkesutbildningen, underlätta inträde och återinträde på arbetsmarknaden samt utveckla informations- och erfarenhetsutbyte i gemensamma frågor.

Subsidiaritetsprincipen

Subsidiaritetsprincipen gäller, eftersom förslaget avser ett område där gemenskapen inte är ensam behörig.

Medlemsstaterna kan av följande skäl inte i tillräcklig utsträckning själva uppnå målen för förslaget:

– Beslutet måste upphävas på gemenskapsnivå.

Förslaget är därför förenligt med subsidiaritetsprincipen.

Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl:

– Genom förslaget upphävs överflödig lagstiftning.

Val av regleringsform

Föreslagen regleringsform: Europaparlamentets och rådets beslut. Ett beslut är nödvändigt för upphävande av ett befintligt beslut.

4. BUDGETKONSEKVENSER

Förslaget påverkar inte gemenskapens budget.

2007/0234 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om upphävande av rådets beslut 85/368/EEG om jämförbarhet av yrkesutbildningsmeriter mellan medlemsstaterna inom EG

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 150.4,

med beaktande av kommissionens förslag,[1]

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[2],

med beaktande av Regionkommitténs yttrande[3],

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget[4], och

av följande skäl:

(1) I gemenskapens politik för en bättre lagstiftning understryks vikten av att förenkla den nationella lagstiftningen och gemenskapslagstiftningen för att företagens konkurrenskraft skall förbättras och Lissabonmålen uppnås.

(2) Genomförandet av beslut 85/368/EEG[5] har inte varit effektivt när det gäller målet om jämförbarhet av kvalifikationer som uppnåtts genom yrkesutbildning till fördel för arbetstagare som söker sysselsättning i en annan medlemsstat.

(3) Metoderna och den modell som används för beskrivning och jämförelse av kvalifikationer som fastställts i beslut 85/368/EEG avviker från de metoder och den modell som nu används i utbildningssystemen.

(4) Beslut 85/368/EEG har blivit överflödigt efter antagandet av Europaparlamentets och rådets rekommendation av den […] om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande[6].

(5) Beslut 85/368/EEG bör därför upphävas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Direktiv 85/368/EEG ska upphöra att gälla från och med den […].

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning .

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den [...]

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

[1] EUT C […], […], s. […].

[2] EUT C […], […], s. […].

[3] EUT C […], […], s. […].

[4] EUT C […], […], s. […].

[5] EGT L 199, 31.7.1999, s. 56.

[6] EUT […]