(1)

I enlighet med förfarandet i artikel 19 andra stycket i direktiv 2000/13/EG anmälde de tyska myndigheterna den 1 mars 2004 till kommissionen ett utkast till förordning om ändring av bestämmelserna om högsta tillåtna resthalter i syfte att införa särskilda bestämmelser om obligatorisk märkning av frukt, grönsaker och potatis som efter skörden har behandlats med växtskyddsmedel för att förbättra hållbarheten.

(2)

Enligt den nya artikel 3a som lagts till genom ovannämnda utkast till förordning skall märkningen av frukter, grönsaker eller potatis som behandlats efter skörd innehålla ”behandlats efter skörd med …” följt av ämnets namn.

(3)

Kommissionen har samrått med de övriga medlemsstaterna inom Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa i enlighet med bestämmelserna i artikel 19 andra stycket i direktiv 2000/13/EG.

(4)

EU-lagstiftningen innehåller redan vissa bestämmelser som skyddar konsumenterna mot sådana ämnen. De måste vara tillåtna enligt rådets direktiv 91/414/EEG av den 15 juli 1991 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (2), och resthalterna får inte vara högre än vad som anges i rådets direktiv 90/642/EEG av den 27 november 1990 om fastställande av gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i och på produkter av vegetabiliskt ursprung inklusive frukt och grönsaker (3).

(5)

I vissa fall kan det dessutom vara till nytta för konsumenterna att via märkning få information om att frukter och grönsaker behandlats efter skörden så att de kan välja mellan behandlade och icke-behandlade produkter, eller vidta försiktighetsåtgärder som att tvätta eller skala produkterna. Denna typ av bestämmelse finns redan för citrusfrukter genom kommissionens förordning (EG) nr 1799/2001 (4), bl.a. genom metoden för beräkning av högsta tillåtna resthalter, där man tar hänsyn till att dessa frukter normalt sett äts utan skal.

(6)

Om en sådan bestämmelse tillämpas ensidigt och genomgående av Tyskland för alla frukter och grönsaker kommer den dock oundvikligen att snedvrida handeln inom EU på ett oproportionerligt sätt. Det skulle bli obligatoriskt för producenter och näringsidkare i de andra medlemsstaterna att se till att alla grönsaker och all frukt och potatis som importeras till Tyskland förses med särskild märkning, och de skulle bli tvungna att redan från produktionsstarten vidta åtgärder beroende på produktens bestämmelseort.

(7)

I artikel 18.2 i direktiv 2000/13/EG finns en uttömmande förteckning över de fall då icke-harmoniserade nationella bestämmelser som reglerar märkning av och presentationssätt för bestämda livsmedel eller livsmedel i allmänhet kan accepteras. Sådana bestämmelser kan endast tillåtas om de syftar till att skydda folkhälsan, förebygga oredlighet eller skydda industriell och kommersiell äganderätt, ange registrerade ursprungsbeteckningar eller förebygga illojal konkurrens.

(8)

De tyska myndigheterna har inte lagt fram några handlingar som visar att utkastet till förordning är nödvändigt för att uppnå någon av de målsättningar som förtecknas i ovannämnda artikel 18, eller att det hinder som härmed skapas är proportionerligt. De nämner endast målsättningen att informera konsumenterna om behandling efter skörd.

(9)

När det är önskvärt att informera konsumenterna om behandling efter skörd, såsom Tyskland planerar, bör man i stället utarbeta gemenskapsbestämmelser om märkning. Detta gäller t.ex. ortofenylfenol och natriumortofenylfenol, eftersom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/114/EG (5) förskriver att de inte längre skall omfattas av lagstiftningen om tillsatser när bestämmelserna om märkning av livsmedel som behandlats med dessa ämnen blir tillämpliga enligt gemenskapslagstiftningen om högsta tillåtna resthalter av bekämpningsmedel.

(10)

Kommissionen kommer att fortsätta diskussionerna med medlemsstaterna om eventuell ytterligare utökning av märkning för att ange behandling efter skörd.

(11)

Därför bör inga nationella initiativ tas på detta område.

(12)

Kommissionen har därför i enlighet med artikel 19 tredje stycket i direktiv 2000/13/EG motsatt sig åtgärden.

(13)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.