Kommissionens beslut

av den 2 september 2003

om att en koncentration är förenlig med den gemensamma marknaden och EES-avtalets funktion

(Ärende COMP/M.3083 - GE/Instrumentarium)

[delgivet med nr K(2003) 3156]

(Endast den engelska texten är giltig)

(Text av betydelse för EES)

(2004/322/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 57 i detta,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 4064/89 av den 21 december 1989 om kontroll av företagskoncentrationer(1), senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 1310/97(2), särskilt artikel 8.2 i denna,

med beaktande av kommissionens beslut av den 3 april 2003 om att inleda ett förfarande i detta ärende,

med beaktande av yttrandet från Rådgivande kommittén för koncentrationer(3),

med beaktande av förhörsombudets slutrapport i detta ärende(4), och

av följande skäl:

(1) Den 28 februari 2003 inkom till kommissionen en anmälan om en planerad koncentration enligt artikel 4 i förordning (EEG) nr 4064/89 ("koncentrationsförordningen"), genom vilken det amerikanska företaget General Electric Company (nedan kallat "GE") avser att förvärva ensam kontroll över det finländska företaget Instrumentarium (nedan kallat "Instrumentarium"), genom ett offentligt anbud som tillkännagavs den 18 december 2002.

(2) Efter prövning av anmälan konstaterade kommissionen den 3 april 2003 att den anmälda transaktionen omfattas av koncentrationsförordningen och att den ger anledning till allvarliga tvivel beträffande dess förenlighet med den gemensamma marknaden och EES-avtalet. Kommissionen har därför inlett ett förfarande enligt artikel 6.1 c i koncentrationsförordningen.

(3) På grund av att GE inte hade lämnat ett fullständigt svar på en begäran om upplysningar av den 7 april 2003, beträffande bland annat anbudsgivningen och andra uppgifter som behövdes för att bedöma GE:s ställning i konkurrensen på marknaden för patientmonitorer, mammografiapparater och C-bågar, fattade kommissionen den 28 april 2003 ett beslut enligt artikel 11.5 i koncentrationsförordningen. GE hade uppmanats att lämna dessa upplysningar senast den 14 april 2003. GE lämnade upplysningarna den 15 maj 2003. Därför förlängdes de tidsfrister som anges i artikel 10.1 och 10.3 i koncentrationsförordningen med sammanlagt 18 dagar i enlighet med artikel 9 i kommissionens förordning (EG) nr 447/98 av den 1 mars 1998 om anmälningar, tidsfrister och förhör enligt rådets förordning (EEG) nr 4064/89(5) om kontroll av företagskoncentrationer.

(4) Efter en fördjupad undersökning av ärendet anser kommissionen att även om den anmälda transaktionen i sig riskerar att leda till en dominerande ställning som skulle innebära en allvarlig begränsning av den effektiva konkurrensen i en väsentlig del av den gemensamma marknaden, är de åtaganden som den anmälande parten gjort ägnade att undanröja tvivlen på koncentrationens förenlighet med den gemensamma marknaden.

(5) Rådgivande kommittén för koncentrationer diskuterade den 12 augusti 2003 utkastet till detta beslut.

I. PARTERNA

(6) GE är ett diversifierat företag med verksamhet inom tillverkningsindustri, teknik och tjänster, inklusive medicinska system. GE Medical Systems är specialiserat på diagnostisk avbildningsteknik inom medicinen, bl.a. patientmonitorer, och tillhörande tjänster och hälsovårdsprodukter.

(7) Instrumentarium är verksamt inom utveckling, tillverkning och försäljning av medicinsk utrustning och teknik på anestesi- och intensivvårdsområdena, inklusive patientmonitorer och anestesiapparater, framför allt under varumärkena Datex-Ohmeda, Spacelabs Medical och Ziehm.

II. TRANSAKTIONEN OCH KONCENTRATIONEN

(8) Den planerade transaktionen innebär att GE förvärvar ensam kontroll över Instrumentarium. Enligt ett Business Combination Agreement som de två parterna undertecknade den 18 december 2002, sker förvärvet genom ett frivilligt offentligt anbud från en nybildad finsk företagsenhet som är ett helägt dotterföretag till GE.

(9) Mot bakgrund av ovanstående utgör det planerade förvärvet, genom vilket GE får ensam kontroll över Instrumentarium, en koncentration i den mening som avses i artikel 3.1 b i koncentrationsförordningen.

III. GEMENSKAPSDIMENSION

(10) De berörda företagen har tillsammans en total global omsättning på mer än 5 miljarder euro (GE 141023 miljoner euro och Instrumentarium 1163,8 miljoner euro år 2001)(6). GE och Instrumentarium har vardera en omsättning i gemenskapen som överstiger 250 miljoner euro (GE [...](7) euro och Instrumentarium [...]* euro år 2001), men de har inte mer än två tredjedelar av sin sammanlagda omsättning i gemenskapen i en och samma medlemsstat. Den anmälda åtgärden har därför en gemenskapsdimension i den mening som avses i artikel 1.2 i koncentrationsförordningen.

IV. BEDÖMNING AV DEN ANMÄLDA KONCENTRATIONEN UR KONKURRENSHÄNSEENDE

DE RELEVANTA MARKNADERNA

A. DE RELEVANTA PRODUKTMARKNADERNA

(11) Den planerade koncentrationen gäller området för medicinsk utrustning. De viktigaste segment av denna marknad som berörs av den anmälda transaktionen är patientmonitorer, rörliga C-bågar och mammografiapparater.

1. Patientmonitorer

Allmän beskrivning av produkterna

(12) Patientmonitorer är apparater som mäter fysiologiska parametrar som återspeglar patientens hälsotillstånd. Mätningarna görs då patienten är under behandling eller håller på att återhämta sig. Sensorer fästa på patienten avläser olika parametrar (elektriska, mekaniska och kemiska händelser), som omvandlas till elektriska signaler och avbildas på en skärm (eller i utskrift). parametrarna är värden på vitala funktioner, som sträcker sig från mycket grundläggande (dvs. temperatur) till mycket avancerade (exempelvis ett elektroencefalogram). Patientmonitorer kan samtidigt mäta ett antal av dessa funktioner och de används tillsammans med annan medicinsk utrustning, i synnerhet respiratorer, anestesiapparater och i en del fall kliniska informationssystem.

(13) Patientmonitorer säljs antingen konfigurerade eller i modulform. I konfigurerade monitorer är de parametrar som skall mätas fastställda en gång för alla i tillverkningsprocessen. Modulära monitorer har en bildskärm och en centralenhet med en processor och ett antal kortplatser där moduler för att mäta olika parametrar kan införas.

Distinktion mellan olika typer av monitorer

(14) Den anmälande parten hävdar att patientmonitorer används på olika vårdområden i ett sjukhus och att de parametrar som skall mätas på varje enskilt vårdområde avgör vilka egenskaper monitorerna skall ha. Parternas marknadsandelar, liksom inköpsprocesserna, skiljer sig från område till område, priserna varierar och det är svårt att bygga upp ett rykte som trovärdig leverantör.

(15) Den anmälande parten föreslår därför en uppdelning på tre olika marknader: i) perioperativa monitorer ("PO"), ii) intensivvårdsmonitorer ("CC") och iii) monitorer för allmänna avdelningar ("GW").

(16) PO-monitorer används främst på det perioperativa området, dvs. i operationssalar ("OR"), förlossningsrum och uppvakningsrum (postanestesiavdelningar, "PACU"). Denna typ av monitorer kan kopplas till anestesiappararater vid operationer under allmän narkos, då de in- och utandade gaserna måste övervakas kontinuerligt för att garantera en tillräcklig narkosnivå och en framgångsrik återhämtning. PO-monitorer innehåller vanligtvis särskilda moduler för att mäta parametrar som inte används i CC, t.ex. respiratoriska gaser (O2, CO2, N2O), narkosgaser (i förening med anestesiapparater), BIS (en parameter som mäter effekterna av narkosen på patienten) eller den neuromuskulära överföringen (för att mäta patientens reaktioner på nervstimulans och regional blockad). Beroende på operationens komplexitet finns även andra funktioner som behöver övervakas. Till skillnad från CC-monitorer kopplas PO-monitorer än så länge sällan samman i nätverk med andra vårdområden i sjukhusen.

(17) CC-monitorer används på de områden i sjukhus där det behövs en hög nivå på patientövervakningen, som intensivvårdsavdelningar ("ICU"), neonatala intensivvårdsavdelningar ("NICU"), hjärtvårdsavdelningar ("CCU") och akutavdelningar ("ER"). Denna typ av monitor mäter i allmänhet ett stort antal parametrar som även mäts av PO-monitorer, som EKG (elektrokardiogram), SpO2 (hemoglobinets syremättnadsnivå), NIBP (icke-invasivt blodtryck), IBP (invasivt blodtryck), temperatur, CO2 eller hjärtverksamhet, men inte effekterna av narkos på patienter. CC-monitorer är ofta sammankopplade i nätverk med anknytning till en centralstation där data kan bearbetas eller lagras och där patientens vitala funktioner kan övervakas på distans.

(18) GW-monitorer är mindre komplicerade än PO- och CC-monitorer, och mäter endast grundläggande parametrar som NIBP, SpO2, temperatur och EKG. Denna typ av monitorer används för subakuta verksamheter, exempelvis vid allmänmedicinska och kirurgiska avdelningar och inom obstetrik. GW-monitorer är konfigurerade snarare än modulära och kan kopplas till en centralstation eller användas som fristående enheter. Alla patienter på allmänna avdelningar behöver inte övervakas. Följaktligen flyttas monitorer från den ena sjuksängen till den andra allt efter patienternas övervakningsbehov. Därför måste det vara fysiskt enkelt att flytta rumt dem.

(19) Marknadsundersökningen bekräftar den uppdelning av marknaden för patientmonitorer som den anmälande parten föreslagit. Argumenten till stöd för denna marknadsdefinition finns både på efterfråge- och utbudssidan. eftersom marknaden för GW-monitorer inte påverkas (Instrumentarium har ingen verksamhet på denna marknad), inriktas analysen enbart på marknaderna för PO- och CC-monitorer.

i) Faktorer på efterfrågesidan

(20) För det första är de tekniska kraven så olika att även om PO-monitorer ibland kan användas på området för CC-monitorer, så kan de i de allra flesta fall inte ersätta sådana. Dessa tekniska krav gäller inte endast de särskilda typer av parametrar som skall mätas på respektive vårdområde, utan även förmågan att fungera i nätverk och andra, fysiska egenskaper(8).

(21) Beträffande substituerbarheten mellan PO- och CC-monitorer, visar undersökningen att de olika typerna av monitorer, pga. de ursprungliga specifikationer och parametrar som behövs vid inköpstillfället, enbart används på sitt avsedda område(9).

(22) Som den anmälande parten framhållit bekräftas dessutom dessa skillnader med avseende på tekniska krav av de prisskillnader som kan noteras mellan de tre marknadssegmenten(10).

(23) Även inköpsbesluten skiljer sig mellan de olika segmenten. marknadsundersökningen visar att beslutet om tekniska specifikationer i fråga om PO-monitorer vanligtvis fattas av narkosläkaren, medan läkarna på de relevanta avdelningarna (dvs. ICU, NICU och CCU) har stort inflytande på beslut rörande CC-monitorer(11). När det gäller inköp av utrustning organiserar dessutom sjukhusen eller de offentliga myndigheter som har ansvar för sjukhusens upphandling vanligtvis skilda anbudsförfaranden för varje vårdområde, med särskilda krav i varje enskilt fall(12).

(24) Det är även allmän praxis i branschen (enligt studier som gjorts av oberoende konsulter och tillverkarna själva) att dela upp den allmänna marknaden för patientmonitorer utifrån respektive berörda vårdområden.

(25) Det finns även betydande skillnader i fråga om den programvara som används. Programvaran definierar de inställningar i monitorerna (larm, algoritmiska beräkningar och rapportformat) som är direkt knutna till monitorns avsedda användning, dvs. till vårdområdet. Det faktum att patienter vanligtvis befinner sig i operationssalen endast under några timmar, medan de är kvar i dagar eller till och med veckor inom intensivvården, leder till olika mjukvarukonfigurationer och olika behov med avseende på tidsschemat för rapportutskrifter.

ii) Faktorer på utbudssidan

(26) Den anmälande parten hävdar att det ur tillverknings- och kostnadssynpunkt är lätt att skifta produktionen från en typ av monitor till en annan. Monitorer för olika vårdområden kan tillverkas på samma produktionsplattformar. Vidare är tillverkarna av monitorer i första hand sammansättningsföretag, som köper in en stor del av sina insatsvaror från oberoende tillverkare av komponenter. samarbete med oberoende företag kan därför öka denna flexibilitet i produktionen(13).

(27) Alla leverantörer producerar dock modeller som kan konstrueras specifikt för PO- eller CC-området. En del aktörer, däribland de största leverantörerna, har större delen av sin verksamhet på vissa vårdområden (exempelvis hade Instrumentarium, före förvärvet av Spacelabs, endast en marginell andel av marknaden för CC-monitorer och, liksom Siemens, ingen andel alls av marknaden för GW-monitorer, medan GE och Philips är verksamma i alla tre segment)(14). Detta gäller särskilt små leverantörer, som i allmänhet inriktar sig mera på CC-områden, där de tekniska hindren för att komma in på marknaden generellt sett är lägre än på det perioperativa området.

(28) Marknadsundersökningen visar även att monitorleverantörernas FoU-satsningar inriktas på de särskilda tillämpningarna av deras produkter och skiljer sig väsentligt från varandra beroende på om deras produkter är konstruerade för de perioperativa områdena eller intensivvården. I detta avseende har de olika leverantörerna uppgett att de senaste innovationstrenderna för perioperativa monitorer respektive intensivvårdsmonitorer skiljer sig från varandra. Bland de viktigaste tekniska utvecklingstendenserna, som gäller särskilt det perioperativa området, nämner leverantörerna bland annat införande av programvara som är särskilt anpassad till operationssalar, nätverksuppkopplade monitorer i operationssalar, integrerad narkosjournalföring och specifik ergonomi. Även i fråga om parametrarna framhåller leverantörerna att det finns viktiga utvecklingstendenser, som varierar med den berörda marknaden. exempelvis handlar de senaste innovationerna för PO-monitorer om sofistikerade elektroencefalogram och mätningar av neuromuskulär aktivitet för att bedöma effekterna av narkos. För CC-monitorer har den tekniska utvecklingen inriktats bland annat på att införa icke-invasiva parametrar som mäter hjärtverksamhet och blodtryck. Alla dessa omständigheter tyder på att det, utgående från kostnaderna för FoU och den tid det tar att utveckla nya produkter som är anpassade till det vårdområde där de skall användas, finns betydande tekniska hinder för att göra om CC-monitorer till PO-monitorer och tvärtom.

(29) Parternas och deras konkurrenters marknadsandelar på respektive vårdområde skiljer sig också betydligt från varandra, vilket stödjer samma uppdelning av marknaden. Om PO- och CC-monitorer skulle anses tillhöra samma relevanta produktmarknad, kunde man förvänta sig liknande marknadsandelar i alla segment, vilket inte är fallet.

(30) Dessa fakta visar tydligt på svårigheterna med att flytta från ett segment till ett annat. I detta sammanhang bekräftar den anmälande parten(15) att "Kostnaderna för att övergå från ett vårdområde till ett annat bestäms i första hand av kostnaderna och tidsåtgången för att utveckla en lämplig produkt och, än viktigare, att bygga upp ett anseende som en tillförlitlig leverantör på ett visst vårdområde." Marknadsundersökningen visar också att anseendet är en nyckelfaktor då beslut fattas om att eventuellt byta leverantör(16). Följaktligen är det osannolikt att ett företag som inte finns på någon av dessa marknader skall kunna skapa trovärdighet för sig själv som leverantör av dessa tjänster, åtminstone på kort sikt. svårigheterna att byta leverantör talar för att de tre definierade vårdområdena utgör skilda produktmarknader.

(31) Slutsatsen av ovanstående är att PO-, CC- och GW-monitorer utgör separata relevanta produktmarknader.

2. Anestesiapparater

(32) Anestesiapparater används för att förse patienterna med anestesigaser och syre under operationer, ge konstgjord andning vid behov och övervaka patienten under hela narkosförloppet.

(33) I ärende COMP/M.2861-Siemens/Drägerwerk/JV(17) drog kommissionen slutsatsen att alla anestesiapparater utgör en relevant produktmarknad. De viktigaste argumenten för denna slutsats var den höga graden av produktdifferentiering och de särskilda krav som apparaterna måste uppfylla. I kommissionens undersökning av marknaden har det inte framkommit några nya omständigheter som skulle innebära att denna slutsats inte längre är giltig.

3. Kliniska informationssystem (CIS)

(34) Enligt den anmälande parten är det brukligt att dela in IT-lösningar för medicinsk utrustning i sjukhusinformationssystem (HIS), kliniska informationssystem (CIS) och kommunikationssystem för bildarkiv (PACS). CIS används för att automatisera patientjournaler, avläsa medicinska värden och hantera annan klinisk information. Parterna har överlappande verksamheter på CIS-området. GE är genom sina produkter Centricity Critical Care och Centricity Perioperative verksamt inom intensivvård och på det perioperativa området. Instrumentarium har verksamhet på samma vårdområden genom sina produkter Deio och Clinisoft. GE är även verksamt på HIS- och PACS-områdena. På efterfrågesidan visar det sig att sjukhus som behöver en CIS-produkt för automatisk journalföring, elektronisk överföring av data mellan olika apparater och automatiska patientjournaler inte kan använda sig av ersättningsprodukter. Likaledes har CIS, i ett utbudsperspektiv, särskilda egenskaper som skiljer dem från andra typer av programvara, framför allt deras förmåga att överföra elektroniska medicinska data i realtid på vårdplatsen. följaktligen anser kommissionen, med avseende på detta beslut, och med beaktande av att det fortfarande är en tillväxtmarknad, att det finns starka belägg för att CIS utgör en separat produktmarknad.

4. Rörliga C-bågar

Allmän beskrivning av produkten

(35) C-bågar är rörliga fluoroskopröntgenapparater som används i sjukhus och kliniker för att erhålla kontinuerliga bilder i realtid vid diagnoser och kirurgiska och andra ingrepp. Till skillnad från vanlig röntgenfotografering som ger en statisk röntgenstråle eller en röntgenbild, ger fluoroskopi en dynamisk röntgenstråle eller en röntgenfilm, som används för att avbilda flödet av kontrastmedel i olika kroppsdelar och organ.

(36) En C-båge är ett metallstycke gjutet i form av bokstaven "C" med ett röntgenrör i ena ändan och en bildförstärkare i den andra. Bildförstärkaren förbättrar den bild som röntgenstrålen ger, som annars inte skulle vara klart synlig för ett mänskligt öga.(18).

(37) C-bågar kan vara antingen stora C-bågesystem monterade i taket ("fasta C-bågesystem"), som är en permanent del av ett rum för radiologi och fluoroskopi i ett sjukhus, eller rörliga C-bågar, som är monterade på en hjulförsedd anordning som gör det möjligt att föra apparaten till patienten vid operationer och medicinska behandlingar(19). Rörliga C-bågar används både i operationssalar och utanför de perioperativa avdelningarna, i hjärtvårds- och intensivvårdsavdelningar. enligt den anmälande parten(20) står fasta fluoroskopisystem för mer än 80 % och rörliga C-bågar för mindre än 20 % av marknaden för fluoroskopröntgenapparater. Det tas för givet att priset på ett fast system kan vara betydligt högre än priset på en rörlig C-båge. Den anmälande parten anser att även om fasta system ur teknisk synvinkel kunde erbjuda ett alternativ till vissa, framför allt avancerade C-bågar och i viss mån utöva ett konkurrenstryck på rörliga system, är det inte nödvändigt att avgöra om C-bågar ingår i en större marknad för fluoroskopröntgenapparater, eftersom en snävare definition av marknaden för rörliga C-bågar inte ger anledning till några farhågor för konkurrensen. Både GE och Instrumentarium tillverkar rörliga C-bågar, men Instrumentarium tillverkar inte fasta C-bågesystem.

(38) Den anmälande parten uppger även att de flesta rörliga C-bågar på marknaden är kompletta C-bågar, men att det även finns mini-C-bågar. även dessa erbjuder röntgengenomlysning i realtid, men användningen av mini-C-bågar är begränsad till ortopediska behandlingar av extremiteter, dvs. armar och ben. Marknaden för mini-C-bågar är betydligt mindre än marknaden för kompletta C-bågar. Enligt en rapport från branschkonsulten Frost & Sullivan, US Fluoroscopy and Mobile C-båges Markets(21), uppgick den europeiska marknaden för kompletta C-bågar under år 2001 till 941 levererade enheter till ett värde av 63 miljoner US-dollar, medan marknaden för mini-C-bågar omfattade leveranser av 49 enheter till ett värde av 3 miljoner dollar(22). Den europeiska marknaden för mini-C-bågar motsvarar omkring 10 % av marknaden i Förenta staterna(23). Både GE och Instrumentarium tillverkar kompletta C-bågar; Instrumentarium tillverkar dock inga mini-C-bågar.

Möjlig distinktion mellan olika typer av rörliga C-bågar

(39) Den anmälande parten hävdar att även om alla kompletta C-bågar erbjuder samma grundläggande funktion, dvs. bilder i realtid av den kroppsdel som skall undersökas, kan en distinktion göras mellan olika rörliga C-bågar utgående från de medicinska tillämpningar som de är avsedda för med deras olika grader av komplexitet, de tekniska egenskaper som kräver och priserna på C-bågarna.

(40) I enlighet med detta föreslår den anmälande parten att marknaden för rörliga C-bågar delas in på följande sätt: i) C-bågar för enkla tillämpningar, ii) C-bågar för vaskulära tillämpningar och iii) C-bågar för hjärttillämpningar. den anmälande parten anser emellertid att transaktionen oberoende av hur marknaden definieras - som en enda marknad för alla kompletta rörliga C-bågar eller uppdelad enligt tillämpning - inte medför några problem för konkurrensen. Båda parterna är verksamma på marknaderna för C-bågar för enkla respektive vaskulära tillämpningar, men endast GE tillverkar C-bågar för hjärttillämpningar.

(41) De medicinska tillämpningar där alla kompletta C-bågar, inklusive C-bågar av enklare typ, kan användas är bl.a. alla ortopediska undersökningar (lemmar, höfter och ryggrad), allmän fluoroskopi (kateterplacering, gastrointestinala behandlingar, urologi, litotripsi), smärtbehandling, laparoskopi (bukavbildning), endoskopi, öron-, näs- och halsbehandlingar, införande av hjärtstimulatorer och talpatologi. tillämpningarna för enklare typer av C-bågar ("enkla C-bågar") utgörs väsentligen av ortopediska tillämpningar och enklare kirurgiska ingrepp.

(42) C-bågar som hör till kategorin mellan enkla och avancerade ("vaskulära C-bågar") används dessutom för grundläggande minimalt invasiva och diagnostiska behandlingar (som gäller blodkärl), bl.a. flebografi, arteriografi och lymfografi.

(43) Avancerade C-bågar ("hjärt-C-bågar") består av utrustning, som förutom de funktioner som även enkla och vaskulära C-bågar har, dessutom i de flesta fall(24) även kan användas för avancerade vaskulära behandlingar och vaskulär kirurgi, som koronarkärlsangiografi, insättning av abdominala aneurysmstenter samt neurokirurgi och neurovaskulära undersökningar.

(44) Den uppdelning av marknaden som beskrivs ovan bekräftas i stort sett av kommissionens marknadsundersökning(25). En del aktörer på marknaden(26) anser dock att en definition av marknaden baserad på C-bågarnas olika tillämpningar inte är ändamålsenlig. De föreslår, exempelvis, en distinktion mellan avancerade och enkla rörliga C-bågar, eller alternativt en enda marknad för alla typer av rörliga C-bågar. Kommissionen har dock kommit fram till att bedömningen inte skulle förändras på något väsentligt sätt om en annan uppdelning eller en bredare marknad för rörliga C-bågar antogs. De argument som den anmälande parten lagt fram till stöd för en ytterligare uppdelning av marknaden för rörliga C-bågar, som till stor del bekräftas av marknadsundersökningen, granskas dock mer ingående nedan.

i) Faktorer på efterfrågesidan

(45) Med avseende på tekniska skillnader har enkla C-bågar, som säljs i ett antal av omkring 500 enheter per år i EES, enligt den anmälande parten, normalt en låg effekt (1,4-5 kW(27)), ett stationärt anodröntgenrör, enkla bildegenskaper, minimal kapacitet för bearbetning och lagring av bilder och begränsad kapacitet för återgivning av bilder. Det hävdas att enkla C-bågar har begränsad användning vid vaskulära behandlingar pga. att de har otillräcklig effekt för att erbjuda röntgengenomlysning under hela den tid behandlingen tar. Priset på en enkel C-båge ligger normalt under 65000 euro(28). I detta segment tillverkar GE modellerna OEC 7700 och Instrumentarium modellerna Ziehm Compact och Ziehm 8000 (f.d. Exposcop 8000 Compact och Exposcop 8000)(29).

(46) Vaskulära C-bågar i mellankategorin, som också, enligt den anmälande parten, säljs i ett antal på omkring 500 enheter per år i EES, har också lägre effekt (1,3-5 kW(30)) än C-bågar för hjärttillämpningar. Normalt har de ett stationärt anodröntgenrör. Detta anses begränsa användningen av vaskulära C-bågar till enklare vaskulära behandlingar (som ortopediska och gastrointestinala undersökningar), vilket begränsar deras potentiella marknadsandel. Priset på en vaskulär C-båge varierar mellan 60000 och 100000 euro(31). GE tillverkar modellen OEC Flexiview 8800 och Instrumentarium modellerna Ziehm Vision, Ziehm Vista Vascular och Ziehm Vista Endo (f.d. Exposcop 8000 Endo)(32).

(47) Den anmälande parten anger att avancerade hjärt-C-bågar, med en försäljning på uppskattningsvis 300 enheter per år i EES, är utrustade med ett roterande anodröntgenrör som förbättrar apparatens prestanda, hög effekt (5-20 kW(33)), bildbearbetning i högupplösning och förmåga att lagra bilder digitalt. Den roterande anoden möjliggör en kontinuerlig bildåtergivning under en hjärtbehandling. Priset på hjärt-C-bågar uppges variera mellan 80000 och 200000 euro(34). GE tillverkar modellerna OEC 9800 som kan uppgraderas för hjärtfunktioner. [...]*(35).

(48) Beträffande substituerbarheten mellan de olika typerna av C-bågar, ger marknadsundersökningen(36) belägg för att det, ur sjukhusens synvinkel, finns skillnader mellan de olika typerna, fast det ur teknisk och medicinsk synvinkel inte alltid finns någon klar skiljelinje eftersom produktgrupperna i viss mån överlappar varandra. Kommissionen noterar även att priset på apparaten och det tekniska understöd som leverantören måste ge varierar med C-bågeens komplexitet(37).

(49) Det bör även noteras att det, för det första, trots de tekniska skillnaderna mellan de föreslagna segmenten, finns möjlighet till en enkelriktad substitution genom användning av tekniskt mer avancerade C-bågar (hjärt-C-bågar och vaskulära C-bågar) för behandlingar för vilka enkla C-bågar skulle vara tillräckliga. De tillfrågade sjukhusen anser dock inte att denna faktor påverkar valet av rörlig C-båge, pga. andra relevanta faktorer, som prisskillnaden(38). För det andra är det, enligt en del aktörer på marknaden, möjligt att uppgradera en enkel C-båge till en vaskulär C-båge och en vaskulär C-båge till en hjärt-C-båge. En sådan uppgradering skulle bl.a. innebära installation av den programvara som behövs. Kostnaden för att uppgradera en enkel C-båge till en vaskulär C-båge uppskattades i allmänhet till 10000-20000 euro, medan motsvarande kostnad för uppgradering av en vaskulär C-båge till en hjärt-C-båge uppskattades vara betydligt större. Det senare fallet skulle även krävs förbättringar av andra egenskaper hos C-bågeen(39).

(50) I sina rapporter om marknaderna för fluoroskopi och C-bågar gör Frost & Sullivan ingen ytterligare uppdelning av marknaden, men gör en distinktion mellan rörliga kompletta C-bågar och mini-C-bågar, och noterar i allmänhet beträffande mindre leverantörer av C-bågar på den europeiska marknaden att dessa i huvudsak erbjuder C-bågar för flera ändamål i stället för C-bågar för särskilda tillämpningar, som vaskulär kirurgi(40). Kommissionens marknadsundersökning visar att de mindre leverantörerna, pga. sina begränsade resurser för FoU, tillverkning och marknadsföring av hela sortimentet av C-bågar, i allmänhet inriktar sig på antingen enkla C-bågar eller vaskulära C-bågar och hjärt-C-bågar(41).

ii) Faktorer på utbudssidan

(51) Den anmälande parten hävdar att det på utbudssidan på marknaden finns trovärdiga medtävlare, som Philips och Siemens, som erbjuder ett omfattande produktsortiment och stor geografisk täckning, utöver andra konkurrenter som framgångsrikt konkurrerar med de större aktörerna på valda produktområden och geografiska områden. Man hävdar också att det inte finns några betydande hinder för att öka produktion, distribution och kundservice och att alla leverantörer av C-bågar lätt kan svara på en ökning av efterfrågan. Att öka produktionen kräver inköp av mer material och anställning av mer personal. Den anmälande parten hävdar att även om patent är vanliga i branschen, har ingen av konkurrenterna en unik teknik, och att de köper in en stor del av sina insatsvaror från andra företag, som tillverkar komponenter.

(52) Marknadsundersökningen bekräftar att alla de stora aktörerna på marknaden (GE, Instrumentarium, Siemens och Philips), förutom Instrumentarium, har en stark ställning i alla de tre föreslagna marknadssegmenten för rörliga C-bågar(42). På EES-nivå är GE klart marknadsledande på hjärt-C-bågar och enkla C-bågar, medan Siemens är ledande på vaskulära C-bågar. Parternas och deras konkurrenters marknadsandelar varierar från segment till segment, vilket anses vara ett tecken på att marknaden är segmenterad. Om enkla C-bågar, vaskulära C-bågar och C-bågar för hjärttillämpningar skulle tillhöra en enda övergripande marknad, skulle man inte förvänta sig sådana variationer av marknadsandelarna i de olika segmenten. I tabellen nedan visas olikheterna med avseende på marknadsandelar i olika segment (2002).

Tabell 1

Marknadsandelar (värde) i EES 2002

>Plats för tabell>

Källa: den anmälande parten.

(53) Vidare anser kommissionen att de tekniska skillnaderna beroende på komplexiteten i de medicinska behandlingarna och de nödvändiga serviceförpliktelserna gör det ganska svårt att gå in i marknadssegmentet för hjärt-C-bågar. [...]*

(54) Det synes därför, på grundval av en övergripande bedömning av de uppgifter som ges i marknadsundersökningen, som om konkurrensförhållandena är tillräckligt avvikande för att dra slutsatsen att dessa tre segment av rörliga C-bågar utgör skilda relevanta produktmarknader. Frågan om den exakta definitionen av produktmarknaden kan dock lämnas öppen, eftersom den anmälda koncentrationen, även om en annan uppdelning av marknaden för C-bågar eller en bredare marknad som omfattar alla rörliga C-bågar skulle vara korrekt, inte skulle skapa eller förstärka någon dominerande ställning som skulle leda till att den effektiva konkurrensen inom den gemensamma marknaden eller en väsentlig del av den påtagligt skulle hämmas.

5. Mammografiapparater

Allmän beskrivning av produkten

(55) Mammografiapparater är en speciell typ av röntgenavbildningsapparatur som uteslutande används för medicinsk undersökning av kvinnors bröst: röntgenstrålar ger en bild av den interna bröstvävnaden för att upptäcka elakartade svulster. Apparaten kan användas både i massundersökningar, dvs. för att på ett tidigt stadium upptäcka elakartade svulster, och vid diagnostik och behandling. Masskampanjer för att undersöka bröst syftar till att på ett tidigt stadium upptäcka eventuella elakartade svulster hos en stor del av den kvinnliga befolkningen.

(56) Den bild av bröstet som röntgenstrålen ger kan lagras som en film i en röntgenstrålekassett eller i digital form och visas på en digital mottagare (platta) med hjälp av en dator. Denna faktor särskiljer de två typerna av mammografiapparater: analog respektive digital mammografi.

(57) Enligt en rapport från Frost & Sullivan om världsmarknaden för röntgenstrålemammografi(43) 2001, omfattade den europeiska marknaden för analog mammografi 1277 levererade enheter till ett värde av 106,8 miljoner dollar, medan marknaden för digital mammografi omfattade 27 levererade enheter till ett värde av 10,4 miljoner dollar.

Distinktion mellan analog och digital mammografi

(58) Den analoga tekniken har funnits på marknaden under några decennier och är den mest etablerade tekniken. Den digitala tekniken introducerades nyligen på marknaden och förväntas växa snabbt under de närmaste åren då nya egenskaper tillkommer hos digitala detektorer, som högre spatial upplösning (mindre pixelstorlek), bättre kontrastupplösning, lägre röntgenstråledoser och 3D-avbildning.

(59) Båda parterna är verksamma på marknaden för analoga mammografiapparater, men endast GE tillverkar i dagsläget digitala mammografiapparater. Instrumentarium tillverkar idag inte helt digitala mammografiapparater [...]*.

(60) Den anmälande parten hävdar att det finns faktorer, som den betydande prisskillnaden mellan analog och digital apparatur, som pekar på skilda produktmarknader för de två olika kategorierna av mammografiapparater. De anser ändå att frågan om definitionen av den relevanta marknaden bör lämnas öppen, eftersom marknaden håller på att omvandlas.

(61) Marknadsundersökningen bekräftar att det finns betydande prisskillnader mellan analoga och digitala mammografiapparater: medelpriset för en analog mammografiapparat är omkring 50000 euro och för en digital apparat omkring 300000 euro. För närvarande är endast en liten del av den totala försäljningen av mammografiapparater i EES digitala apparater. I överensstämmelse med dessa siffror, uppgav majoriteten av de kunder som svarat på frågorna i kommissionens marknadsundersökning(44) att de inte skulle övergå från analoga till digitala mammografiapparater om priset på analoga apparater varaktigt skulle stiga med 5-10 %.

(62) Vidare finns det betydande skillnader mellan de två typerna av mammografiapparater med avseende på teknisk prestanda (bildkvalitet och -lagring). Digitala mammografiapparater anses ge en bättre kontrastupplösning och ha andra bildegenskaper som förbättrar förmågan att upptäcka cancer på ett tidigt stadium och minskar antalet misstag (s.k. falska positiva). Andra förbättringar som den digitala tekniken erbjuder är lägre stråldoser och den allmänna funktionalitet som denna teknik erbjuder, som digital överföring och lagring av bilder. Dessutom räknar man med att den digitala tekniken kommer att främja nya tillämpningar, som 3 Dimension (tomosyntes) eller kombinationer med ultraljud(45).

(63) Den anmälande parten hävdar att digital mammografi är effektivare än analog genom att den uppfångar upp till 20 % mer av de utsända röntgenstrålarna och att den ökar produktiviteten, dvs. antalet undersökningar per dag, med uppskattningsvis 40-50 %(46). Kommissionen noterar dock att det råder en viss osäkerhet beträffande bildskärpan hos digitala mammografiapparater och storleken på det röntgenbestrålade området jämfört med analoga apparater. Digitala mammografiapparater har ännu inte godtagits i de nationella bröstundersökningsprogrammen i en del EES-länder, eftersom massundersökningar kräver en både exakt och effektiv apparatur med avseende på antalet undersökta patienter per tidsenhet. Det är dock endast en tidsfråga innan dessa tekniska begränsningar eliminerats.

(64) Även om analoga och digitala mammografiapparater har en del gemensamma egenskaper och kan tillverkas i samma produktionslinje, finns det inte en tillräcklig grad av substituerbarhet på utbudssidan mellan dessa två segment. Det finns betydande skillnader mellan dessa två typer av apparater. För att utveckla digital mammografiapparatur krävs att tillverkaren gör betydande investeringar(47) i forskning och utveckling för att lösa problem som är specifika för digital apparatur, nämligen omvandlingen av röntgenstrålesignalerna till digitala signaler med avseende på bildupplösningen och -hastigheten. Detta kräver innovationer inom tekniken för en heltäckande strålningsdetektor liksom för digital bearbetning av bilden för att visualisera små strukturer inne i tät bröstvävnad. Som resultat av denna utveckling inom digital mammografi har GE mer än [...]* patent(48) på området. Som ett hybridalternativ till analoga och digitala apparater har en del företag(49) utvecklat teknik för att uppgradera analoga apparater så att de ger digitala bilder.

(65) Alla dessa faktorer tyder på att analog och digital mammografi utgör två skilda produktmarknader.

B. DE RELEVANTA GEOGRAFISKA MARKNADERNA

(66) Den anmälande parten anser att faktorer som ett gemensamt regelverk för ett brett sortiment av medicintekniska produkter(50), en betydande grad av substituerbarhet i utbudet, en centralt organiserad produktion, låga transportkostnader och frånvaro av oöverstigliga hinder för att upprätta ett försäljningsnät och komma in på marknaden pekar på att de geografiska marknaderna för patientmonitorer, C-bågar och mammografiapparater i allt högre grad omfattar hela EES.

(67) Kommissionens marknadsundersökning visar dock att marknaderna för patientmonitorer, C-bågar och mammografiapparater är nationella.

1. Patientmonitorer

(68) Eftersom marknaden för GW-monitorer inte berörs (endast GE är verksamt på denna marknad), gäller analysen av den relevanta geografiska marknaden endast marknaderna för PO- och CC-monitorer.

Närvaro i de enskilda medlemsstaterna

(69) De ledande monitortillverkarnas marknadsandelar skiljer sig mellan de olika medlemsstaterna, särskilt i fråga om perioperativa monitorer.

(70) Exempelvis redovisar GE ingen försäljning av sådana produkter i länder som [...]*, [...]*, och [...]*, medan företaget finns på marknaderna i grannländer (Spanien [10-20]* %, Danmark [10-20]* % och Tyskland [0-10]* %). Likaså har Instrumentarium, fast företaget finns på alla marknader, högre marknadsandelar i Spanien ([60-70]* %) än i Frankrike ([40-50]* %) eller Portugal ([30-40]* %). Detsamma gäller andra tillverkare. Siemens har en marknadsandel på endast [5-10 %]* i Förenade kungariket, men [20-25 %]* i Irland, och endast [5-10 %]* i Spanien jämfört med [50-55 %]* i Portugal. Philips i sin tur har en marknadsandel på [20-25 %]* i Frankrike, men endast [5-10 %]* i Spanien och förenade kungariket.

(71) Dessa skiljaktiga marknadsstrukturer, till och med i angränsande länder, tyder på att konkurrensförhållandena skiljer sig åt i hög grad mellan de olika medlemsstaterna. Framför allt finns det ingenting som tyder på att någon grupp av medlemsstater kunde ses som en separat geografisk marknad. Dessa skillnader med avseende på marknadsandelar i olika medlemsstater förekommer även i liknande skala på marknaden för CC-monitorer.

Prisskillnader i medlemsstaterna

(72) Den anmälande parten hävdar att skillnaderna mellan dess katalogpriser beror på olika rabattsystem i de olika länderna: om katalogpriserna i en medlemsstat är relativt höga, kompenseras detta av större rabatter.

(73) Kommissionen har dock funnit att transaktionspriserna skiljer sig från varandra. En analys av de uppgifter som den anmälande parten lämnat(51) visar att de olika rabatter som ges i olika länder inte utjämnar prisskillnaderna. Tabellen nedan, där GE:s katalogpriser och genomsnittliga rabatter i några medlemsstater sammanfattas, visar att det finns länder med liknande katalogpriser men olika genomsnittsrabatter, vilket betyder att de slutliga försäljningspriserna är olika. exempelvis är katalogpriset på DASH 2000 i [...]* högre än i [...]*, samtidigt som den genomsnittliga rabatten är lägre, vilket leder till ett högre slutpris. Samma mönster går igen för andra produkter och länder, vilket stödjer slutsatsen att de slutliga försäljningspriserna faktiskt varierar mellan olika medlemsstater.

Tabell 2

>Plats för tabell>

Källa: den anmälande parten. (*) Solar 8000.

(74) Dessa skillnader med avseende på de slutliga kundpriserna bekräftas även av oberoende studier(52), där man beräknat medelpriserna för patientmonitorsystem med flera parametrar och för alla varumärken i Europa. Resultaten visar på väsentliga prisskillnader, från 16 % till 32 %, mellan länder som Frankrike eller Spanien och Förenade kungariket.

Försäljning och kundservice

(75) Som påpekades ovan i avsnittet om produktmarknaden, är sådana aspekter som kundservice, underhåll och utbildning nyckelfaktorer då det slutliga inköpsbeslutet skall fattas. Den anmälande parten har också framhållit hur viktiga dessa frågor är och menar att en lokal försäljningsorganisation, inbegripet tillhandahållande av kundservice, krävs för att ett företag skall kunna konkurrera effektivt i ett land. Detta behov av kundservice bekräftas av kommissionens marknadsundersökning, som visar att, förutom tekniska egenskaper och kvalitet, sådana faktorer som kundservice, kontinuerligt underhåll, utbildning och förmåga att tillhandahålla underhåll och service under produktens hela livscykel hör till dem som beaktas mest av kunderna då de fattar sina slutliga inköpsbeslut(53).

(76) Dessutom är de flesta mindre konkurrenterna på området för intensivvårdsmonitorer inte verksamma i alla medlemsstater, vilket är ett tydligt tecken på att det är svårt att inrätta ett tillförlitligt kundservicenät, till och med genom oberoende företag. De stora leverantörerna är däremot verksamma på åtminstone alla stora marknader(54). Dessa företags försäljningsstrukturer kan dock variera beroende på land. exempelvis säljer Instrumentarium direkt till slutkunderna i länder som [...]*, medan företaget säljer på nationell bas genom återförsäljare i angränsande länder. I detta avseende har kommissionen inte funnit någonting som tyder på att någon grupp av medlemsstater kunde utgöra en separat geografisk marknad.

(77) Mot bakgrund av ovanstående drar kommissionen slutsatsen att varje medlemsstat är en separat relevant geografisk marknad.

2. Anestesiapparater

(78) I ärende COMP/M.2861-Siemens/Drägerwerk/JV kom kommissionen fram till att de geografiska marknaderna för anestesiapparater är nationella. De viktigaste argumenten till stöd för denna uppfattning var att parterna hade mycket olika marknadsandelar i de enskilda EES-länderna och att de hade olika konkurrenter i dem, att de flesta konkurrenterna var verksamma i endast en eller två medlemsstater, att en lokal försäljnings- och servicestruktur var av avgörande betydelse för framgång på marknaden och att anestesiapparater såldes främst genom anbudsförfaranden, där kundernas preferenser spelade en viktig roll för det slutliga inköpsbeslutet.

3. Kliniska informationssystem (CIS)

(79) Som förklarades ovan är CIS i första hand IT-lösningar som används som tillsatser till medicinsk utrustning för att utöka dess prestanda. CIS är komplicerade IT-system som måste installeras av experter. Det kan ta upp till 18 månader att installera systemet som skräddarsys för sjukhusets behov. Installatören erbjuder även sjukhusets personal utbildning i systemet. Under sådana förhållanden är det mycket viktigt att det finns ett specialiserat nät för försäljning, installation, underhåll och service som fungerar på nationell bas. Samma argument som talar för en nationell definition av marknaderna för PO- och CC-monitorer är också här giltiga med avseende på den relevanta geografiska marknaden för CIS. Det kan särskilt noteras att CIS på nationell nivå säljs genom samma försäljningskanaler som patientmonitorer, och att marknadsandelarna varierar mellan olika EES-länder.

4. Rörliga C-bågar

Närvaro i de enskilda medlemsstaterna

(80) Enligt de uppgifter som den anmälande parten lämnat, varierar parternas och deras konkurrenters marknadsandelar i hög grad mellan olika medlemsstater(55).

(81) På marknaden för exempelvis enkla C-bågar har Instrumentarium, enligt uppgifter för 2002, en stark ställning på marknaderna i Finland ([50-60]* %), Danmark ([30-40]* %), Tyskland ([30-40]* %) och Belgien ([30-40]* %), medan dess marknadsandelar i en del andra medlemsstater är mycket mindre. I exempelvis Italien ([10-20]* %), Norge ([10-20]* %) och Frankrike ([0-10]* %) har företaget en mycket svagare ställning och i en del medlemsstater hade det år 2002 ingen försäljning alls ([...]*). Sådana skillnader i marknadsandelar har även de främsta konkurrenterna på marknaderna för både enkla och vaskulära C-bågar. I några medlemsstater, framför allt Italien, Portugal, Spanien och Grekland, finns det dessutom ett antal mindre konkurrenter(56). I tabellen nedan visas en del av dessa skillnader för parterna och deras främsta konkurrenter.

Tabell 3

Enkla C-bågar: marknadsandelar 2002

>Plats för tabell>

Källa: den anmälande parten.

Tabell 4

Vaskulära C-bågar: marknadsandelar 2002

>Plats för tabell>

Källa: den anmälande parten.

Prisskillnader i medlemsstaterna

(82) Undersökningen visar på betydande prisskillnader mellan medlemsstaterna, vilket tyder på att marknaderna är nationella. De prisuppgifter som ges i skäl 83 har lämnats av GE och är genomsnittliga nettopriser per land på direktförsäljning 2002 av en grundmodell av GE:s rörliga C-bågar.

(83) Exempelvis varierar priset på GE:s produkt [...]*, från [...]* euro i Tyskland till [...]* euro i Norge (en prisskillnad på [15-20]* %). Om man ser på [...]*(57) i grundutförande, i t.ex. Tyskland, har produkten ett pris på [...]* euro jämfört med [...]* euro i Italien och [...]* euro i Norge (prisskillnad på upp till [25-30]* %). Likaså kan man påvisa betydande prisskillnader för [...]*, från [...]* euro i Tyskland till [...]* euro i Italien och [...]* euro i Norge (prisskillnad på upp till [40-45]* %)(58).

Försäljning och kundservice

(84) Beträffande vaskulära och enkla C-bågar bekräftar marknadsundersökningen att kundservice, underhåll och utbildning är viktiga faktorer för det slutliga inköpsbeslutet. I uppgifter från tredje part betonas att en leverantör för att uppfattas som tillförlitlig måste ha en lokal försäljningsverksamhet, som inbegriper kundservice, i det berörda landet(59).

(85) Förutom tekniska krav och kvalitet, anses kundservice, kontinuerligt underhåll, utbildning och förmåga att tillhandahålla underhåll och service under produktens hela livscykel vara viktiga faktorer då det slutliga inköpsbeslutet fattas. beträffande utbildning av personal, visar marknadsundersökningen att utbildning anses vara en viktig faktor, och att den utbildningsnivå som begärs varierar. Den anmälande parten medger att i t.ex. Sverige krävs en avancerad utbildning av sjukhusens egna tekniker(60).

(86) Resultaten av marknadsundersökningen visar att servicekostnaderna uppskattas uppgå till upp till 10 % av slutpriset på produkten; skillnaderna mellan medlemsstaterna är dock betydande(61). Servicen står följaktligen för en icke obetydlig del av leverantörens intäkter. I Italien, där kostnaderna för kunderna för service av GE:s C-bågar tycks vara de högsta (upp till [10-20]* % av det ursprungliga produktpriset per år), står GE själv för servicen för [40-60]* % av de C-bågar företaget säljer. Även Instrumentariums interna dokument visar att servicen utgör uppskattningsvis [10-20]* % av dess försäljning av apparater för diagnostisk avbildning och utpekar [...]* som målmarknader för företagets nya strategi för servicekontrakt(62). GE säljer direkt till slutkunder i alla EES-länder, medan Instrumentarium använder sig av återförsäljare i [...]*.

(87) I detta beslut utgör därför varje medlemsstat en separat relevant geografisk marknad.

5. Mammografiapparater

Närvaro i de enskilda medlemsstaterna

(88) Av kommissionens marknadsundersökning framgår att marknaderna för mammografiapparater är nationella, eftersom flera av de faktorer som allmänt anses vara indikatorer på en nationell dimension av en geografisk marknad föreligger.

(89) Enligt de uppgifter som den anmälande parten lämnat(63) och de beräkningar av marknadsandelar som kommissionen gjort, skiljer sig GE:s och Instrumentariums respektive relativa ställning på marknaden avsevärt mellan olika medlemsstater. Även marknadsandelarna för de andra ledande, multinationella konkurrenterna, som Siemens, Philips, Planmed och Hologic/Lorad, varierar mellan medlemsstaterna.

(90) Exempelvis hade GE 2002 en marknadsandel på mer än [40-50]* % i Belgien, Tyskland, Grekland och Portugal, men endast [10-20]* % i Nederländerna. På motsvarande sätt hade Instrumentarium en marknadsandel på mer än [40-50]* % i Finland och Norge, [10-20]* % i Italien, men endast [0-10]* % i Tyskland. Vidare hade GE ingen försäljning alls i Danmark, Finland, Sverige och Norge, medan Instrumentarium antingen inte fanns på marknaden eller hade marknadsandelar på mindre än [0-10]* % i Österrike, Tyskland, Irland och Portugal.

(91) På liknande sätt varierar parternas konkurrenters närvaro betydligt från en medlemsstat till en annan. Fast Siemens i allmänhet finns i hela EES, om än med varierande marknadsandelar i de enskilda länderna, verkar alla de andra konkurrenterna, som Planmed, Hologic, Philips, Giotto och Metaltronica, endast i ett fåtal medlemsländer.

Prisskillnader i enskilda medlemsstater

(92) Kommissionens marknadsundersökning visar att privata och offentliga kunders inköp beslutas på lokal nivå och att tillverkarna kan ta ut olika priser på nationell nivå.

(93) GE har nationella prislistor för sina produkter, som visar väsentliga prisskillnader mellan olika medlemsstater(64): katalogpriserna är exempelvis betydligt högre i [...]* än i [...]*, [...]* och [...]*. i Spanien är de till och med ännu lägre. Instrumentarium har under de senaste åren haft prislistor som gäller i hela EES, men ger sina återförsäljare olika stora rabatter i olika länder. Dessa rabatter varierar från [...]* % till nästan [...]* %(65).

Regionala eller nationella försäljningsnät

(94) Parternas respektive försäljningsstrategi varierar också från land till land. GE och Instrumentarium säljer i vissa länder direkt till slutkunderna, medan de i andra anlitar återförsäljare. Exempelvis säljer Instrumentarium [90-100]* % av sina mammografiapparater genom återförsäljare(66) i [...]*, men [...]* (endast [20-30]* % av försäljningen genom återförsäljare), [...]* och [...]* ([80-90]* % genom återförsäljare), [...]* och [...]*. Dessa återförsäljare är självständiga företag med verksamhet i en viss medlemsstat eller i en region i en medlemsstat. Detta understryker de lokala egenskaperna hos marknaderna för mammografiapparater.

(95) GE sålde tidigare genom återförsäljare endast i [...]*. 2001 slutade företaget att sälja genom sina återförsäljare i [...]* och förvärvade i början av 2003 sin återförsäljare i Irland. För närvarande säljer GE följaktligen sina mammografiapparater till slutkunderna genom sitt eget försäljningsnät.

Försäljning och kundservice

(96) Kommissionens marknadsundersökning visar att relationerna mellan leverantörer och kunder främst byggs på nationell grund. En framgångsrik försäljning och storleken av tillverkarens marknadsandel på marknaden för mammografiapparater i ett visst land beror till avgörande del på försäljningsinsatserna och att det finns personal för kundservice tillgänglig som är redo att utan dröjsmål bistå sjukhus och privatpraktiserande läkare. Tillverkarna tillhandahåller i allmänhet utbildning och underhåll, som vanligtvis ingår i köpet av apparaterna(67).

(97) Då beslut skall tas om inköp på sjukhus eller i privata organisationer respektive om de upphandlingskrav som skall ställas är kännedomen om tillverkaren och dennes anseende av stor betydelse för sjukhusets beslutsfattare. Beslutet om inköp tas i de flesta medlemsstater av sjukhusförvaltningens ekonomiavdelning eller i privata organisationer efter samråd med den medicinska personal som är förtrogna med apparaturen, dvs. radiologerna. De krav som läkarna ställer och deras behov med avseende på produktens tekniska egenskaper och prioriterade tillämpningar är avgörande faktorer då beslut om inköp fattas. Därför presenterar tillverkarna sin apparatur på mässor och läkarkongresser och söker kundkontakt med läkarna.

(98) Resultaten av undersökningen bekräftar att kunderna kräver assistans och fackkunskaper av leverantörens försäljnings- och servicepersonal. Kunderna anser det vara mycket viktigt att tillverkaren kan tillhandahålla kundservice och kontinuerligt underhåll under apparatens hela livscykel. De tjänster som en lokal försäljningsorganisation kan erbjuda är särskilt viktiga för köpare av mammografiapparater, med tanke på det antal privatpraktiserande läkare och privata kliniker med verksamhet på lokal nivå som finns bland köparna av sådana apparater.

(99) Vidare är varken GE eller Instrumentarium, liksom andra konkurrenter, närvarande på marknaderna i alla medlemsstater. Detta tyder på att det kan vara svårt att få tillgång till ett tillförlitligt kundservicenät, till och med genom oberoende företag. exempelvis har GE ingen verksamhet i [...]*, [...]*, [...]* och [...]*, och Instrumentarium ingen i [...]* och [...]*.

Slutsats

(100) Mot bakgrund av ovan beskrivna faktorer, som stöds av kommissionens marknadsundersökning, drar kommissionen slutsatsen att de geografiska marknaderna för mammografiapparater är nationella.

C. KONCENTRATIONENS FÖRENLIGHET MED DEN GEMENSAMMA MARKNADEN

A. Horisontella effekter

1. Patientmonitorer

1.1 Perioperativa patientmonitorer

Marknadens allmänna egenskaper

(101) I oberoende studier(68), som den anmälande parten tillhandahållit, framhålls att marknaden för perioperativa patientmonitorer i de olika europeiska länderna under de senaste åren genomgått många förändringar. Marknaden har blivit en stabil och mogen marknad(69), där prisstrategier, tekniska innovationer och konsolidering blivit avgörande faktorer.

(102) Perioperativa patientmonitorer är differentierade produkter. De produkter som de olika leverantörerna erbjuder har olika svaga och starka punkter, beroende på kundernas preferenser. Detta gäller även då sjukhusen anskaffar dessa produkter genom anbudsinfordringar. Deras preferenser beträffande produkten kommer till uttryck genom detaljerade tekniska krav, vilket begränsar det antal produkter som kan komma i fråga. Kommissionens förfrågningar visar att narkosläkaren, som är den primära brukaren av denna apparatur, i de flesta länder spelar en viktig roll då perioperativa patientmonitorer skall väljas.

(103) Trots att de i allmänhet vill ha lägre priser, spelar de tekniska krav som sjukhusen ställer en avgörande roll för inköpsbesluten. Därför beviljar sjukhus upphandlingskontrakt genom ett förfarande som grundar sig på det "ekonomiskt fördelaktigaste" alternativet, som innebär att de kan välja produkter enligt kvalitet och prestanda, i stället för enbart på grundval av "lägsta pris". Dessutom har de tekniska krav som kunderna ställer blivit allt mer komplexa och krävande för tillverkarna. På det perioperativa området har inte endast monitorer med flera parametrar blivit standard, utan tillverkarna har även försett sina monitorer med nya funktioner och egenskaper som svar på sjukhusens och särskilt narkosläkarnas behov av sofistikerade mätningar(70). Bland de senaste innovationerna finns nya parametrar för att mäta narkosens djup och dess effekter på hjärnan, vilka blir allt viktigare för användarna(71). En annan viktig beståndsdel i dessa produkter är datorteknik, som genom uppgradering eller utveckling av ny programvara som är särskilt anpassad till operationssalar, förbättrar kvaliteten på anestesijournalen.

(104) Slutligen har marknaden genomgått en period av omfattande konsolidering. Enligt Frost & Sullivan ("F& S"), "kontrolleras större delen av marknaden av ett fåtal aktörer och de andra aktörerna håller på att dra sig ur marknaden och koncentrera sina resurser på landsbasis eller till och med inrikta sig på andra marknader"(72). På en mer generell nivå noterar F& S att den europeiska marknaden för anestesiapparater och respiratorer (inklusive marknaden för perioperativa patientmonitorer) är en mogen marknad, där till och med en liten ökning av marknadsandelen kan ha stor betydelse(73).

Marknadsandelar

(105) Enligt de uppgifter som den anmälande parten lämnat i sitt formulär CO, skulle koncentrationen på marknaden för perioperativa monitorer resultera i de marknadsandelar som visas i tabellen nedan.

Tabell 5

Perioperativa patientmonitorer

>Plats för tabell>

Källa: den anmälande parten.

(106) Den anmälande parten uppskattar således att de samgående parterna 2002 tillsammans hade en marknadsandel i EES på [40-50]* %, jämfört med [40-50]* % år 2000 och [40-50]* % år 2001, samtidigt som marginella konkurrenter hade en väsentlig del av marknaden ([10-20]* %, men [30-40]* % och än mer på vissa nationella marknader).

(107) Den anmälande parten uppger(74) att man, pga. bristen på tillförlitliga, offentligt tillgängliga uppgifter, baserat dessa beräkningar av marknadsandelar på egna uppskattningar efter att ha konsulterat två källor: de samgående företagens respektive försäljning av patientmonitorer och den försäljningsstatistik som lagts fram av European Co-ordination Committee of the Radiological Electromedical Industry ("COCIR"), en grupp av fem företag som tillverkar medicinsk utrustning (Instrumentarium, Dräger, GE, Philips och Siemens). Den anmälande parten anser dock att COCIR med uppskattningsvis [30-40]* % underskattar de mindre konkurrenternas försäljning på den perioperativa marknaden. Uppskattningarna har justerats i enlighet med detta och i en del länder har ytterligare justeringar gjorts för att ta hänsyn till nationella skillnader.

(108) I motsats till den anmälande partens uppfattning att marginella tillverkare står för omkring [20-30]* % av marknaden i EES (och för [30-40]* % på en del stora nationella marknader), visar oberoende marknadsundersökningar(75) på väsentligt mindre marknadsandelar för små konkurrenter och följaktligen större marknadsandelar för parterna.

(109) Eftersom parternas uppskattningar skiljer sig från dem som gjorts av oberoende marknadsundersökningar, har kommissionen gjort egna beräkningar av marknadsandelarna på grundval av de uppgifter om försäljningen av perioperativa monitorer som parterna lämnat under undersökningen och av företag som parterna nämnt som konkurrenter på den relevanta marknaden(76). Kommissionen har även bett parterna och deras konkurrenter att lämna uppgifter om fördelningen av deras försäljning mellan direkt försäljning till slutkunder och försäljning till återförsäljare, samt en uppskattning av dessa återförsäljares vinstmarginaler. Dessa uppgifter har använts för att beräkna alla marknadsaktörers försäljning av perioperativa monitorer till slutanvändare(77).

(110) På vissa nationella marknader leder koncentrationen till betydande ökningar av marknadsandelarna. I tabellen nedan visas läget för åren 2000, 2001 och 2002.

Tabell 6

Perioperativa monitorer: Kommissionens undersökningsresultat**

>Plats för tabell>

Källa: kommissionens undersökning.

Tabell 7

>Plats för tabell>

Källa: Kommissionens undersökning.

Tabell 8

>Plats för tabell>

Källa: Kommissionens undersökning.

(111) Parternas uppskattningar av sina marknadsandelar i formulär CO ger således väsentligt lägre värden än dem som författarna till oberoende studier av den europeiska marknaden kommit fram till och som kommissionen känner till, liksom de värden som framkommit i kommissionens egen undersökning.

(112) Sammanslagningen skulle följaktligen förena två av de fyra största leverantörerna av perioperativa patientmonitorer i EES. På EES-nivå skulle det sammanslagna företaget bli den ledande leverantören av perioperativa patientmonitorer med endast två kvarblivande konkurrenter av betydelse, Philips och Siemens.

(113) Den anmälande parten hävdar(78) att parternas marknadsställning, även om man antar kommissionens uppskattningar, inte leder till någon dominerande ställning, eftersom överlappningen är mycket liten, då GE har omkring [5-10]* % av hela EES-marknaden, en mindre andel än vad Philips och Siemens har. Vidare har Instrumentarium i samband med marknadsundersökningen ifrågasatt kommissionens provisoriska uppskattning av storleken av hela marknaden för perioperativa patientmonitorer genom att anföra att den inte överensstämmer med de uppskattningar som gjorts i offentligt tillgängliga, oberoende studier. Kommissionens uppskattningar motsägs dock inte av F& S:s prognoser(79).

(114) Kommissionens undersökning visar faktiskt att parternas marknadsställning på nationell nivå i ett antal länder där GE 2002 ([...]*(80)) inte hade någon verksamhet eller endast försäljning av mindre betydelse leder till en minimal överlappning.

(115) Men parternas förenade marknadsandelar skulle ligga omkring 50 % med en överlappning på åtminstone mer än 5 % i vissa länder. På nationell nivå skulle sammanslagningen leda till betydande marknadsandelar(81) i särskilt Frankrike ([...]*), Tyskland ([...]*), Spanien ([...]*), Sverige ([...]*) och Förenade kungariket ([...]*)(82).

(116) Åtminstone i länder där andelarna överstiger 50 % (Frankrike, Spanien, Sverige och Förenade kungariket) kan de förenade marknadsandelarna i sig själva vara tecken på en dominerande ställning, särskilt med tanke på att det sammanslagna företaget skulle vara dubbelt så stort som dess främsta konkurrenter, Philips och Siemens. I Tyskland tyder det sammanslagna företagets förenade marknadsandelar på en dominerande ställning såtillvida som de skulle överstiga 40 % och vara klart större än de två främsta konkurrenternas, Siemens och Philips, andelar.

(117) Den anmälande parten anser att undanröjandet av Instrumentarium som ett oberoende företag, trots dessa förenade andelar, av följande skäl inte skulle leda till att en dominerande ställning skapades på dessa marknader(83):

a) Marknaden är en anbudsmarknad som präglas av intensiv konkurrens och där GE inte hör till de ledande aktörerna på det perioperativa området och inte är en nära konkurrent till Instrumentarium.

b) Både de ledande konkurrenterna och mindre aktörer skulle kväva varje hypotetiskt försök av det sammanslagna företaget att höja priserna.

c) Sjukhusen, som måste anses vara mäktiga kunder, kommer fortsättningsvis att utöva ett starkt konkurrenstryck.

Inköpsprocesser

(118) De flesta inköp av perioperativa patientmonitorer i Frankrike, Tyskland, Spanien, Sverige och Förenade kungariket sker genom anbudsförfaranden. I dessa länder hör en stor del av sjukhusen till den offentliga sektorn(84), för vilken det finns regler om offentlig upphandling. Som framgår av uppgifter om anbudsgivningar som den anmälande parten och dess konkurrenter lämnat, är det även vanligt att privata kliniker organiserar anbudsförfaranden. den anmälande parten uppskattar således att, beroende på medlemsstat, 60 %-100 % av försäljningen sker genom anbudsförfaranden(85).

(119) Beslutet om att genomföra ett anbudsförfarande för patientmonitorer tas i allmänhet på följande sätt, enligt kundernas redogörelser: I inköpsbeslutet deltar normalt de kliniker som arbetar i den medicinska avdelning där monitorerna skall användas. I större eller mindre utsträckning deltar även sjukhusets biomedicinska tekniker, som har ansvar för underhållet av apparaturen, och den administrativa personal som ansvarar för sjukhusets ekonomiska förvaltning. Behovet av ny utrustning ligger bakom inköpet av ny materiel. Beträffande perioperativa patientmonitorer bekräftar kundundersökningen att behovet främst kommer till uttryck genom narkosläkarna, som är huvudanvändare av denna utrustning, särskilt i operationssalarna. De har därför huvudansvaret för att formulera de tekniska krav som monitorerna skall uppfylla. beroende på vilket land det är fråga om, fattas inköpsbeslutet sedan av sjukhusdirektören(86), av en ekonomisk kommitté(87) eller av en grupp av medicinska specialister(88), men i alla fall efter samråd de läkare och den medicinska personal som behöver utrustningen.

(120) Eftersom sjukhusen vid sina val sätter produktens kvalitet och tekniska egenskaper främst, går upphandlingen i allmänhet inte till den som erbjuder det lägsta priset, utan till den leverantör som bäst motsvarar det enskilda sjukhusets krav ur både teknisk och ekonomisk synvinkel. Som påpekades i skäl 103 beviljas upphandlingskontrakt på grundval av principen om det "ekonomiskt fördelaktigaste erbjudandet", i stället för principen "lägsta pris".

(121) Kvalitetskraven förs oftast fram av narkosläkare genom detaljerade tekniska specifikationer, som följaktligen begränsar antalet produkter enligt deras preferenser. leverantörerna svarar på den officiella anbudsinfordran genom att lämna anbud, och sjukhusen väljer sedan den leverantör som bäst svarar mot deras behov på basis av olika kumulativa kriterier. Enligt marknadsundersökningen är följande kriterier - med vissa variationer mellan olika länder - viktigast vid valet av monitor(89): produktens kvalitet och tekniska egenskaper, priset, den tekniska servicen (utbildning och underhåll under produktens hela livscykel) och leverantörens förmåga till innovationer och utveckling av nya produkter. Omvänt spelar tillverkarens förmåga att även leverera anestesiapparater en mycket begränsad roll för det slutliga beslutet(90).

Faktisk konkurrens

(122) I detta fall påverkar den omständigheten att inköpen i medlemsstaterna vanligtvis görs genom ett anbudsförfarande inte i grunden betydelsen av marknadsandelar som ett avgörande tecken på det sammanslagna företagets inflytande på marknaden. Marknadsundersökningen visar att i var och en av de berörda medlemsstaterna är det genomsnittliga värdet av de kontrakt som ges genom anbudsförfarande relativt litet och det årliga antalet infordringar av anbud på perioperativa monitorer ganska stort(91). Dessutom är spelar kundanpassning en relativt begränsad roll på denna marknad, eftersom redan de tekniska kraven i anbudsinfordran avgör om en viss leverantör kommer att lämna ett bud eller inte. Slutligen sker under tiden 2000-2002 inga betydande förändringar av storleken på marknaden för perioperativa monitorer i särskilt Frankrike, Tyskland, Spanien, Förenade kungariket och Sverige, liksom inte heller av de främsta konkurrenternas marknadsandelar(92).

(123) Vidare skiljer sig marknaden för perioperativa monitorer inte väsentligt från en normal differentierad produktmarknad. Även om produkterna köps genom ett anbudsförfarande, kommer kundernas preferenser fram i de tekniska kraven i anbudsinfordran, som i sin tur bestämmer vilka budgivare som kan komma i fråga. Kunderna har individuella preferenser för särskilda apparater och skulle endast överväga att byta till en annan modell om det skedde en mer eller mindre betydande prishöjning (i förhållande till konkurrenterna). Den relativt högra graden av substituerbarhet mellan produkterna, till och med på en och samma relevanta produktmarknad, är därför en viktig konkurrensparameter på dessa marknader och har stort inflytande på leverantörernas marknadsinflytande. Uppgifter om marknadsandelar är därför viktig information, eftersom de återspeglar de faktiska inköpsbeslut som kunderna fattat under ett visst år.

(124) Följaktligen delar inte kommissionen åsikten att marknadsandelar är betydelselösa på denna särskilda marknad.

(125) För att avgöra om de samgående parternas marknadsandelar över- eller underskattar deras inflytande på marknaden, har kommissionen fortsatt med en fördjupad analys av konkurrensens karaktär på denna anbudsmarknad. För det första har, med tanke på att konkurrensen vid dessa anbudsförfaranden bestäms av hur många och vilka konkurrenter som deltar, kommissionen undersökt hur ofta de olika aktörerna på marknaden ställts mot varandra. För det andra har graden av substituerbarhet analyserats ytterligare ur både kvalitativ och kvantitativ synvinkel, eftersom konkurrensen på en differentierad produktmarknad är intensivare då konkurrenterna erbjuder nära substitut. Slutligen har kommissionen, på grundval av tillgängliga data, försökt avgöra de eventuella priseffekterna av den planerade transaktionen.

GE:s ställning på den perioperativa marknaden

(126) Den anmälande parten hävdar att GE inte hör till de ledande aktörerna på det perioperativa området, och följaktligen inte kommer att märkbart påverka Instrumentariums nuvarande ställning(93). Enligt den anmälande parten är GE och Instrumentarium således inte nära konkurrenter på marknaden för perioperativa monitorer(94). Uppgifter om marknadsandelar överskattar därför - hävdar man - transaktionens effekter på konkurrensen.

(127) Den anmälande parten stödjer sig bl.a. på det produktsortiment som GE erbjuder och dess positionering på marknaden med inriktning främst på intensivvårdsområdet. den anmälande parten medger dock att GE erbjuder flera typer av monitorer för användning på det perioperativa området (Solar 9500, Solar 8000M och DASH-modellserien(95)), och att de alla har vissa fördelar jämfört med konkurrenternas produkter. GE:s utbud omfattar följaktligen en rad olika monitorer, från enkla till avancerade, med parametrar och funktioner som är särskilt anpassade till denna marknad. GE nämns till och med av flera marknadsaktörer som ledande inom forskning och utveckling på området för perioperativa monitorer(96). Att GE är en stark aktör på intensivvårdsområdet utesluter följaktligen inte att företaget är en av de fyra ledande leverantörerna av perioperativa monitorer.

(128) Det anseende som GE:s monitorer på det perioperativa området åtnjuter bekräftas dessutom av oberoende studier. exempelvis framhåller T for G, på tal om den image som parternas produkter har på marknaden, att "GE- Marquette uppfattas positivt på anestesiområdet"(97). Frost & Sullivan hänför också GE till den näst bästa klassen av konkurrenter vid sidan av Philips och Siemens, medan Instrumentarium hänförs till den bästa klassen(98).

(129) De sjukhus som ingick i kommissionens marknadsundersökning anser i allmänhet att GE, Instrumentarium, Siemens och Philips alla erbjuder perioperativa patientmonitorer av jämförbar kvalitet. I alla dessa länder anser de svarande att GE:s monitorer är av hög kvalitet i operationssalar, i en del medlemsstater med det högsta genomsnittliga betyget med avseende på tekniska egenskaper(99). I genomsnitt rankas alla de fyra ledande leverantörerna på samma höga nivå i de olika berörda länderna.

(130) Dessa omständigheter motsäger den anmälande partens antagande att GE, ur kvalitativ synvinkel, inte bör anses vara en ledande aktör eller nära konkurrent till Instrumentarium.

Kommissionens statistiska analys

(131) För att bedöma intensiteten i konkurrensen mellan de samgående parterna har kommissionen genomfört en serie statistiska analyser av de uppgifter från anbudsförfaranden som Instrumentarium, GE, Dräger, Philips och Siemens lämnat. De uppgifter som Siemens lämnat kunde inte användas för denna typ av analys. Anbudsgivarna i 3355 anbudsförfaranden i hela EES under de fem senaste åren har identifierats. För analysen nedan ansåg kommissionen att det urval av anbudsförfaranden som vunnits av GE (direkt eller genom Dräger), Instrumentarium eller Philips är representativt.

(132) Kommissionen analyserade först hur ofta de samgående parterna ställts mot varandra vid de 3355 anbudsförfarandena. Med tanke på att leverantörerna väljer de anbudsförfaranden i vilka de deltar, så att ett företag inte lämnar anbud om det inte har någon chans att vinna, ju oftare två företag ställs mot varandra i ett visst land i förhållande till andra potentiella budgivare, desto mer sannolikt är det att deras produkter kan anses vara nära substitut - åtminstone ur säljarnas synvinkel. Dessutom betingas leverantörens deltagande i ett anbudsförfarande av de tekniska krav som sjukhuset ställer och som begränsar det antal konkurrenter som potentiellt kan vinna med sitt anbud.

(133) Det visar sig att de samgående parterna på EES-nivå mött varandra i [50-60]* % av de undersökta fallen. I [20-30]* % av fallen hade de vidare ingen konkurrent och endast en enda i [20-30]* % av fallen. beträffande de konkurrenter som parterna ställts emot, framgår det att i [30-40]* % av fallen mötte de samgående parterna, oberoende av hur många konkurrenter som deltog, varken Philips eller Siemens, utan endast olika marginella aktörer. Detta tyder på att sammanslagningen kan leda till att antalet betydande aktörer minskar från två till en i ett av tre anbudsförfaranden.

(134) Det konkurrenstryck som de samgående parterna utövat på varandra framgår även av de uppgifter om anbudsförfaranden(100) som Philips lämnat: Philips vann [70-80]* % av de anbudsförfaranden som varken GE eller Instrumentarium deltog i, [60-70]* % av dem som endast Instrumentarium deltog i, [50-60]* % av dem som endast GE deltog i och endast [30-40]* % av dem som både GE och Instrumentarium deltog i. Det verkar därför som om Instrumentarium lägger lägre bud när GE deltar. Dessutom lägger Philips lägre bud när både Instrumentarium och GE deltar. De samgående parterna utövar därför tillsammans ett starkare konkurrenstryck på Philips.

(135) På nationell nivå finns det stora skillnader, beroende på land.

(136) Vad gäller den tyska marknaden, tyder resultaten på att GE stått för det klart starkaste konkurrenstrycket på Instrumentarium. De båda företagen mötte varandra i [70-80]* % av alla de 432 anbudsförfaranden som beaktats. Dessa siffror kan överskatta(101) den andel av anbudsförfaranden där de båda parterna ställdes mot varandra i Tyskland, eftersom de uppgifter om anbudsförfaranden som lämnats av Siemens inte kunnat användas i denna analys. Och Tyskland är den nationella marknad där Siemens har sin största försäljning. Siffrorna ovan står ändå i skarp kontrast till dem som gäller Philips och Siemens: Philips deltog i anbudsförfaranden mot Instrumentarium endast i [10-20]* % av fallen och Siemens i [20-30]* % av fallen.

(137) Vidare visar den statistiska analysen av anbudsuppgifterna att de samgående parterna i [40-50]* % av de anbudsförfaranden där de båda deltar inte möter någon annan konkurrent(102), och endast en enda konkurrent i ytterligare [30-40]* % av dessa anbudsförfaranden. Det innebär att de samgående parterna möter en enda eller ingen konkurrent i [70-80]* % av de anbudsförfaranden där de möter varandra. Dessutom visar det sig att i [80-90]* % av fallen är denna extra konkurrent varken Siemens eller Philips, utan en marginell aktör. Dessa siffror tyder, pga. effekten av tekniska krav på konkurrenternas deltagande i anbudsförfaranden, på att sammanslagningen sannolikt minskar antalet aktörer av betydelse från två till en i de flesta anbudsförfaranden där de samgående parterna tidigare konkurrerade med varandra.

(138) Siffrorna tyder även på att GE i Spanien är den främsta källan till verklig konkurrens för Instrumentarium. De möter varandra i [60-70]* % av anbudsförfarandena (av totalt 542 anbudsförfaranden). Siemens förblir dock en nära konkurrent ([60-70]* %) men i färre fall än GE och alla de tre företagen konkurrerar endast i [40-50]* % av fallen. Philips däremot konkurrerar rätt sällan med Instrumentarium ([30-40]* %). För övrigt möter de samgående parterna ingen eller endast en extra konkurrent i [60-70]* % av de anbudsförfaranden där de möter varandra. Bland dessa anbudsförfaranden möter de samgående parterna i [20-30]* % av fallen varken Siemens eller Philips.

(139) I Frankrike tycks GE vara det företag som utövar det klart starkaste konkurrenstrycket på Instrumentarium. GE konkurrerade med Instrumentarium i [70-80]* % av alla de 1122 anbudsförfaranden som analyserats. Siemens däremot mötte Instrumentarium endast i varannan anbudsinfordran ([50-60]* %) och Philips i färre än en anbudsinfordran av [...]* ([10-20]* %). Endast mycket sällan möttes alla fyra konkurrenter ([0-10]* %).

(140) I de andra länderna visar siffrorna att GE och Instrumentarium möttes endast då och då. I exempelvis Förenade kungariket ställdes GE mot Instrumentarium i [20-30]* % av totalt [...]* anbudsförfaranden, medan Philips konkurrerade med Instrumentarium i nästan varannan anbudsinfordran ([40-50]* %). Ändå mötte GE och Instrumentarium i de anbudsförfaranden där de ställdes mot varandra i [60-70]* % av fallen ingen annan konkurrent och endast en extra konkurrent i ytterligare [20-30]* % av anbudsförfarandena. Detta betyder att en eller ingen konkurrent möter de samgående parterna i [80-90]* % av de anbudsförfaranden där de ställs mot varandra.

(141) Bilden är liknande i Belgien (båda parterna konkurrerade med varandra i [10-20]* % av [...]* anbudsförfaranden) liksom i Finland (de möttes i [0-10]* % av [...]* anbudsförfaranden). I andra EES-länder var antalet användbara anbudsförfaranden för litet för att någon tillförlitlig slutsats skulle kunna dras. I exempelvis Sverige tyder resultaten på att GE konkurrerade med Instrumentarium något oftare ([40-50]* %) än med Philips ([30-40]* %) eller Siemens ([30-40]* %). För denna analys hade kommissionen dock tillgång till all nödvändig information om endast 19 anbudsförfaranden i Sverige under de fem senaste åren. statistiskt signifikanta resultat kan därför endast i begränsad utsträckning utvinnas ur dessa uppgifter.

Den anmälande partens analys av vinnande och förlorande bud

(142) Ridyard, Bishop & Baker ("RBB") har för den anmälande partens räkning lagt fram en analys av uppgifter om vinnande och förlorande anbud för att underbygga påståendet att GE:s och Instrumentariums marknadsandelar inte korrekt återspeglar utan i själva verket överskattar effekterna på konkurrensen av den anmälda transaktionen. den anmälande parten menar att "om GE utövar ett starkare konkurrenstryck på Instrumentariums beteende än andra leverantörer på den relevanta marknaden, skulle man förvänta sig att GE skulle ha kommit på andra plats i ett stort antal av de anbudsförfaranden som Instrumentarium vunnit och vice versa"(103).

(143) RBB:s studie av vinnande och förlorande bud grundar sig på [2000-2500]* infordringar av anbud på perioperativa monitorer 1998-2003 i EES(104) som Instrumentarium vunnit(105). I studien identifieras de anbudsgivare som kommit på andra plats i alla anbudsförfaranden som de samgående parterna haft uppgifter om och som Instrumentarium vunnit. Det företag som kommit på andra plats antas vara Instrumentariums närmaste konkurrent.

(144) Trots att den anmälande parten främst förlitar sig på denna studie för att hävda att GE inte var Instrumentariums närmaste konkurrent, visar dessa uppgifter att GE under åren 1998-2003 var det företag som oftast kom på andra plats efter Instrumentarium i anbudsförfaranden för perioperativa monitorer i Europa. Enligt de uppgifter som parterna lämnat kom anbud med GE:s perioperativa monitorer på andra plats i [30-40]* % av alla anbudsförfaranden, på EES-nivå, som Instrumentarium vann, antingen då de såldes genom Dräger, som då återförsäljare med ensamrätt för GE ([700-800]*) eller då GE deltog direkt i anbudsförfarandet ([100-200]*). Philips anbud noteras på andra plats i [30-40]* % av alla anbudsförfaranden, och Siemens i [10-20]* %. Andra konkurrenter står för [10-20]* % av anbuden på andra plats, inklusive Datascope med [0-10]* %.

(145) I tre länder är GE med stor marginal det företag som oftast kom på andra plats efter Instrumentarium: [...]*, [...]* och [...]*(106). GE:s monitorer kom på andra plats mindre ofta än Siemens eller Philips i alla andra länder: Siemens är på andra plats i [...]*(107), [...]* och [...]*(108), medan Philips är på andra plats i [...]*, [...]* och i [...]*.

(146) Av de [300-400]* anbudsförfaranden som genomförts i Frankrike och som parterna haft relevanta uppgifter om, kom GE:s monitorer på andra plats efter Instrumentariums i [50-60]* % av fallen, antingen då de såldes genom Dräger ([100-200]* anbudsförfaranden) eller då GE deltog direkt i anbudsförfarandena ([0-100]*). Philips kom på andra plats i [...]* anbudsförfaranden, dvs. i [10-20]* % av fallen, medan Siemens och Datascope kom på andra plats i [...]* respektive [...]* fall. I de [300-400]* anbudsförfaranden som genomfördes i Tyskland, kom GE:s monitorer på andra plats efter Instrumentariums i [70-80]* % av fallen, antingen då de såldes genom Dräger ([...]*) eller då GE deltog direkt i anbudsförfarandena ([...]*), före Siemens ([...]* - [10-20]* % av fallen) och Philips ([...]* - [10-20]* %). I Spanien ([400-500]* datauppgifter) kom GE på andra plats i [60-70]* % av fallen, antingen genom Dräger ([200-300]*) eller direkt ([0-100]*), dvs. betydligt oftare än Philips ([20-30]* %) och Siemens ([10-20]* %).

(147) Detta skulle tyda på att GE, åtminstone i Frankrike, Tyskland och Spanien, är den närmaste konkurrenten till Instrumentarium. Uppgifterna styrker antagandet att det sammanslagna företaget, förutom en stor marknadsandel på dessa marknader, skulle kunna höja priserna rejält för en stor del av sina kunder utan att utmanas av sina konkurrenter. I ett sådant läge skulle övertagandet av den närmaste konkurrenten leda till en betydande minskning av konkurrensen, eftersom det sammanslagna företaget i alla nya anbudsförfaranden skulle ha möjlighet att höja sina priser i medvetande om att en missnöjd kund sannolikt skulle köpa dess alternativa produktserie.

(148) Den anmälande parten anser dock att andra faktorer visar att GE i själva verket inte var Instrumentariums närmaste konkurrent.

(149) För det första(109) visar, enligt den anmälande parten, frånvaron av en systematisk korrelation i substitutionsmönstren i de olika länderna att det inte finns någon egenskap hos de produkter som parterna erbjuder som i sig skulle utesluta konkurrenternas produkter. Kommissionen noterar dock att om varumärkespreferenserna skiftar mellan länderna, återspeglar detta endast de olika konkurrensförhållanden som fortfarande råder i alla medlemsstater. Att Dräger inte kom på andra plats i vissa länder förklaras dessutom av det faktum att företaget hade endast en begränsad närvaro i de berörda medlemsstaterna. Faktum är att i de länder där Dräger, enligt parternas uppgifter, inte kom på andra plats (Belgien, Finland), visar det sig att företaget deltog i mycket begränsad utsträckning i anbudsförfarandena.

(150) För det andra(110) hävdar den anmälande parten att det konkurrenstryck som Dräger/GE utövar är överskattat, eftersom Dräger under denna period även aktivt marknadsförde monitorer från andra leverantörer (t.ex. Philips), trots företagets allians med GE. Kommissionen noterar dock att det inte finns något belägg för att Dräger aktivt sålde monitorer från andra tillverkare under perioden i fråga då företaget hade ett avtal med GE om ensamrätt som återförsäljare. Som svar på en fråga från kommissionen beträffande detta, kunde den anmälande parten nämna endast två anbudsförfaranden där man antog att Dräger aktivt hade marknadsfört monitorer från andra tillverkare(111). Uppgifter om anbud som lämnats av Dräger visar att dess försäljning av monitorer från konkurrenterna varit ytterligt begränsad. Och slutligen, även om man antog att Dräger någon gång hade lämnat anbud med produkter från andra företag, skulle dessa anbud inte väsentligt påverka den tendens som kan utläsas ur parternas uppgifter, eftersom Philips och Siemens endast i begränsad utsträckning ansågs vara de närmaste medtävlarna.

Alliansen GE-Dräger

(151) Den anmälande parten anser(112) även att den relativa framgång som GE/Dräger hade under tiden för alliansen berodde på Drägers etablerade anestesiprodukter, dess goda relationer till narkosläkare och dess distributionsinfrastruktur, och inte på styrkan i GE:s utbud av perioperativa monitorer.

(152) GE ingick en allians med Dräger i mars 1999, enligt vilken Dräger sålde GE:s monitorer för det perioperativa området med ensamrätt i alla EES-länder. Denna allians omvandlades sedan till ett distributionsavtal utan ensamrätt under perioden februari-maj 2002, varefter Dräger tillkännagav sitt nya samriskavtal med Siemens.

(153) Inom ramen för undersökningen har den anmälande parten till kommissionen lämnat interna dokument rörande dess affärsmässiga relationer till Dräger under perioden 1999-2002. Den allmänna bild som ges i GE:s interna dokument är att motivet för detta avtal var att ge GE tillgång till Drägers distributionsnät och dess goda relationer till narkosläkare. Detta förklaras av att GE hade gått in på marknaden 1998 genom köpet av Marquette och behövde få tillgång till den perioperativa marknaden genom ett etablerat distributionsnät. I GE:s interna dokument sägs t.ex. att det fanns två motiv för alliansen: "det ena var distributionen, det andra var att tillförsäkra företaget en närmare relation till narkosläkare"(113).

(154) Kommissionen medger att Drägers närvaro på marknaden i det föregående ledet i produktionen av anestesiapparater, kan ha haft en positiv effekt på GE:s försäljning av perioperativa monitorer.

(155) Men de interna dokumenten visar alls inte att GE inte hade några starka produkter för det perioperativa området, utan att Drägers ställning tack vare GE:s produkter uppenbart kunde stärkas genom denna allians. I ett internt dokument från 1999(114) sägs det exempelvis, bland annat, att Dräger skulle få [...]* och att [...]*. Detta visar alltså att Dräger i konkurrensen med Datex-Ohmeda på motsvarande sätt kunde dra fördel av GE:s utbud av patientmonitorer på marknaden för anestesiapparater.

(156) I undersökningen har kommissionen försökt att, i de länder där GE/Dräger kom på andra plats efter Instrumentarium, avgöra av vilka anledningar Drägers kunder köpt perioperativa monitorer. De svarande utgör endast ett mycket litet urval och resultaten ter sig, beroende på land, motsägelsefulla. I Tyskland uppgav den stora majoriteten av de svarande att de köpt monitorer från GE pga. dessa monitorers egenskaper och inte för att de såldes av deras leverantör av anestesiapparater. I Spanien tenderade de svarande däremot att lägga mer vikt vid det faktum att monitorerna såldes av Dräger, medan resultaten från Frankrike inte var entydiga.

(157) I allmänhet tycks dock kundundersökningen motsäga GE:s uppfattning att dess ställning som det företag som oftast kommer på andra plats på det perioperativa området endast beror på Drägers ställning på marknaden för anestesiapparater. Faktum är att den stora majoriteten av kunderna väljer monitorer av ett särskilt märke därför att de motsvarar deras tekniska krav. De är även i hög grad beroende av att leverantören har tillgång till ett bra distributionsnät som kan erbjuda kontinuerligt underhåll och kundservice. Dessutom rankar kunderna GE:s monitorer bland de produkter som har den högsta kvaliteten, tillsammans med monitorer från Instrumentarium, Philips och Siemens. Däremot visar det sig att leverantörens förmåga att även tillhandahålla anestesiapparater inte är någon viktig faktor. Kommissionens undersökning visar även att kunderna, då de köper nya perioperativa monitorer, främst motiveras av monitorleverantörens meritlista och teknik, oberoende av om de byter från en leverantör till en annan eller inte.

(158) Mot bakgrund av ovanstående finns det skäl att anta att GE:s ställning på det perioperativa området i jämförelse med andra konkurrenter, då företagen ställs mot Instrumentarium i anbudsförfaranden, även bör tillskrivas kvaliteten hos dess monitorer och effektiviteten i dess distributionsnät genom Dräger, i stället för enbart det faktum att Dräger har ett produktutbud även på marknaderna för anestesiapparater och respiratorer. Detta bekräftas även av GE:s ursprungliga ståndpunkt i sin anmälan(115), beträffande företagets förhållande till Dräger, nämligen att framgången för en konkurrents produkt på marknaden beror på hur effektiv dess försäljningspersonal är, liksom på dess storlek.

(159) Den anmälande parten hävdar att GE endast kom på andra plats i länder där Dräger hade en stark ställning på marknaden för anestesiapparater och för det mesta i anbudsförfaranden där monitorer köptes tillsammans med anestesiapparater. Ändå lägger parterna fram uppgifter som, för vissa länder, inte visar på någon korrelation mellan Drägers marknadsandelar på anestesiområdet och antalet anbudsförfaranden där GE kom på andra plats efter Instrumentarium. I exempelvis [...]* uppger den anmälande parten att GE aldrig kom på andra plats efter Instrumentarium trots att Dräger hade en andel på [20-30]* % av marknaden för anestesiapparater. Likaså medger den anmälande parten att GE aldrig kom på andra plats efter Instrumentarium i [...]*, och endast i [0-10]* % av anbudsförfarandena i [...]*, trots att Drägers marknadsandelar uppgår till [20-30]* % respektive [30-40]* % i dessa länder.

(160) Beträffande argumentet att GE oftast kom på andra plats efter Instrumentarium då Dräger lämnade anbud på enbart monitor, grundar sig studien på [100-200]* anbudsförfaranden i Frankrike och [100-200]* i Spanien som vunnits av Instrumentarium(116). Den anmälande parten hävdar att av de [0-100]* projekt i Frankrike där Dräger kom på andra plats gällde [70-80]* % infordringar av anbud på utrustningspaket, medan [20-30]* % enbart gällde monitorer. Kommissionen noterar att studien grundar sig på uppgifter från endast en mindre del av alla anbudsförfaranden i Frankrike där Instrumentarium framgick som vinnare ([300-400]*) och GE/Dräger kom på andra plats ([200-300]*). Dessutom erkänner den anmälande parten själv att även om man beaktar det begränsade urvalet av anbudsförfaranden, kvarstår GE/Dräger på andra plats efter Instrumentarium före alla andra konkurrenter (GE/Dräger [...]*; Siemens [...]*; Philips [...]*)(117). I Spanien uppger den anmälande parten att Dräger endast kom på andra plats i anbudsförfaranden som gällde utrustningspaket, men grundar sig endast på [100-200]* av de [400-500]* anbudsförfaranden som tidigare identifierats.

(161) Parterna har även ombetts att lämna uppgifter om anbudsförfaranden som gällt enbart monitorer respektive utrustningspaket i Tyskland. De har lämnat uppgifter om [0-100]* anbudsförfaranden som Instrumentarium vunnit(118). Dräger kom på andra plats efter Instrumentarium inte endast då det gällde utrustningspaket ([...]* av [...]*, dvs. [80-90]* %), utan även i [60-70]* % av de anbudsförfaranden som gällde enbart monitorer och som Instrumentarium vann ([...]* av [...]*).

(162) Slutligen hävdar den anmälande parten att GE:s ställning på marknaden, efter uppsägningen av alliansen med Dräger i februari 2002, hade försvagats betydligt, medan Drägers ställning inom det perioperativa segmentet inte hade försämrats(119). Den anmälande parten hänvisar till det faktum att GE:s försäljning av perioperativa monitorer minskade 2002 och att företaget mellan oktober 2002 och mars 2003 sällan valdes på andra plats efter Instrumentarium.

(163) Kommissionen noterar att den relativa minskningen av GE:s marknadsandelar under 2002 kan hänföras till en situation där leverantörens relationer till sin återförsäljare försämras, snarare än till Drägers verksamhet som sådan. Den anmälande parten medger att alla leverantörer på marknaden för perioperativa monitorer behöver en engagerad distributions- och försäljningskår(120) och att GE:s relationer till Dräger hade försämrats från och med februari 2002. Av ett internt dokument framgår att GE själv uppfattade dessa minskade marknadsandelar som enbart en "övergång"(121).

(164) På grund av företagets storlek och finansiella resurser, är GE utan tvivel i stånd att bygga upp ett distributionsnät och en engagerad försäljningskår på den perioperativa marknaden. Dessutom har GE, med tanke på företagets ställning på marknaden för monitorer för intensivvård och dess närvaro på närliggande marknader för medicinsk utrustning, som kliniska informationssystem, ett starkt incitament att upprätthålla och utöka sin verksamhet på marknaden för perioperativa monitorer för att kunna erbjuda kunderna ett fullständigt produktsortiment. Slutligen lyckades GE, även under denna övergångsperiod då företaget måste bygga upp ett nytt distributionsnät, under år 2002 bevara en betydande marknadsandel, särskilt i [...]*, där företaget fortfarande är nummer [...]*, i [...]*, [...]*, [...]* och [...]*, och fortsätta att delta i anbudsförfaranden. På så sätt utövade GE ett betydande konkurrenstryck på andra större budgivare, som Instrumentarium. i [...]* lyckades GE till och med öka sin marknadsandel trots att företaget inte haft någon distribution där under de föregående åren.

(165) Därför anser kommissionen att den tillfälliga minskningen av GE:s försäljning inte återspeglar det konkurrenstryck som GE utövade på Instrumentarium före sammanslagningen och sannolikt skulle utöva om sammanslagningen inte skulle komma till stånd. Följaktligen återspeglar i synnerhet marknadsandelarna för 2002 endast delvis GE:s faktiska närvaro på marknaden. Resultatet blir att de genomsnittliga marknadsandelarna under åren 2000, 2001 och 2002 bättre återspeglar de samgående parternas sannolika ställning på marknaderna i de fem länder som är berörda (Frankrike, Tyskland, Förenade kungariket, Spanien och Sverige).

Sammanslagningens priseffekter

(166) För att bättre kunna bedöma transaktionens effekter har kommissionen gjort en serie ekonometriska analyser och granskat ekonometriska studier som lagts fram av tredje part och av parterna.

(167) Kommissionen har gjort en egen analys av de sannolika priseffekterna av sammanslagningen, på grundval av de anbudsuppgifter som insamlats från parterna och de främsta konkurrenterna. Syftet var att bestämma vilken effekt Instrumentariums deltagande har på de priser som GE/Dräger tar ut av sina kunder och vice versa. Kommissionen har även analyserat uppgifter från Philips och Siemens för att bestämma priseffekterna av GE:s och Instrumentariums gemensamma närvaro på marknaden.

(168) Det datamaterial som analysen grundar sig på består av elektroniska filer som vardera parten i sammanslagningen samt konkurrenterna (Philips och Siemens) lagt fram och en uppsättning pappersfakturor och anbudsdokument från parterna. Utgående från de tillgängliga uppgifterna har kommissionen försökt mäta de sannolika priseffekterna av sammanslagningen av GE och Instrumentarium med hjälp av olika ekonometriska modeller, främst multipla linjära regressionsanalyser.

(169) Priseffekten mäts via effekten av de rabatter som de olika konkurrenterna erbjuder för att beakta att de individuella projekten skiljer sig mycket från varandra med avseende på tekniska krav, utrustningspaket och tillbehör, vilket innebär att de faktiska transaktionspriserna inte kan jämföras direkt mellan olika upphandlingar.

(170) Ett antal problem tillstötte då uppgifterna i fakturor i pappersform skulle jämföras med anbudsuppgifter som inlämnats i elektronisk form. Dessa problem hindrade kommissionen i många fall från att beräkna den procentuella rabatten på katalogpriset. Därför kunde kommissionen inte använda sig av de uppgifter som gällde Instrumentarium.

Den sannolika priseffekten i Frankrike

(171) Kommissionen har insamlat uppgifter från anbud som lämnats av GE ensamt och av Dräger. De flesta användbara uppgifterna härrör från anbudsförfaranden som organiserats i Frankrike.

(172) Analysen av de anbudsuppgifter(122) som lämnats av Dräger tyder på att Instrumentariums deltagande i anbudsförfaranden faktiskt påverkar Drägers priser: den genomsnittliga rabatt som Dräger erbjöd då Instrumentarium deltog i anbudsförfarandet var [35-45]* %, jämfört med [25-35]* % då Instrumentarium inte deltog. Denna skillnad är statistiskt signifikant med en konfidens på 99 %.

(173) Genom linjära regressionsanalyser av flera parametrar(123) framgick det av kommissionens ekonometriska analys att Drägers rabatt är [5-10]* %-[5-10]* % större då Instrumentarium deltar i anbudsförfarandet. Detta ger en genomsnittlig effekt av Drägers rabatt på [5-10]* %. Resultaten är statistiskt signifikanta med en konfidens på 99 %. De ger empiriskt belägg för att Instrumentarium påverkar Drägers prissättning i Frankrike(124).

(174) Vad gäller de anbudsuppgifter som GE lämnat, visar en analys av de rabatter som GE erbjuder att de i genomsnitt ligger i intervallet [20-30]* %, då GE ställs enbart mot Siemens, [30-40]* % då Philips är enda motparten och [40-50]* % då Instrumentarium är det. Beträffande Dräger gjorde kommissionen regressionsanalyser för att utröna Instrumentariums eventuella inflytande på GE:s rabatter. På grund av karaktären av det datamaterial som rör GE, skiljer sig den ekonometriska modell som kommissionen använt något från den som tillämpades på uppgifterna om Drägers rabatter. Resultaten av uppskattningen visar att GE:s rabatter i genomsnitt är [10-20]* % större då Instrumentarium ensamt deltar än då Instrumentarium inte deltar. Detta resultat är statistiskt signifikant med en sannolikhet på 99 %. Kommissionen noterar dock att dessa ekonometriska resultat bygger på ett litet antal observationer(125).

(175) Analysen av data för Frankrike visar att Drägers (då företaget säljer GE:s monitorer) och GE:s rabatter är större då Instrumentarium deltar i ett anbudsförfarande. Dessutom tycks kommissionens ekonometriska analys ge ytterligare belägg för att Instrumentarium begränsar försäljningen av GE:s monitorer. Detta ger ytterligare stöd åt antagandet i samband med de samgående parternas stora förenade marknadsandelar.

Den sannolika priseffekten på EES-nivå

Philips anbudsuppgifter

(176) Philips har lagt fram en ekonometrisk analys av sina anbudsuppgifter i syfte att visa att de samgående parterna är nära konkurrenter och att sammanslagningen skulle leda till prisökningar.

(177) Den 10 juni 2003 lämnade NERA Economic Consulting ("NERA") på Philips vägnar in en ekonometrisk studie med syfte att bestämma de möjliga effekterna av sammanslagningen på priserna på marknaderna för patientmonitorer på det perioperativa området och inom intensivvården. Studien bygger på Philips egna data baserade på uppgifter från de anbudsförfaranden i vilka Philips deltog under åren 1999-2001 i flera EES-länder, närmare bestämt Belgien, Finland, Frankrike, Tyskland, Italien, Nederländerna, Spanien, Förenade kungariket, Portugal och Sverige. Datamaterialet innehåller uppgifter från de flesta länder där de samgående parterna har starka positioner, förutom Danmark, Irland och Grekland, för vilka inga uppgifter finns tillgängliga. I databasen anges, enligt Philips, för varje anbudsförfarande, vilka leverantörer som deltagit, vilken leverantör som vann, värdet av de bud som Philips lämnat och den tillhörande rabatt i jämförelse med katalogpriserna som Philips erbjudit.

(178) I studien behandlas den rabattnivå som Philips erbjudit som en indikator på prisnivån. NERA anser att en direkt jämförelse av priser inte är möjlig, eftersom varje produkt som ingår i anbudet har olika egenskaper.

(179) Genom justering av andra relevanta faktorer försöker man i studien visa i vilken utsträckning den rabatt som Philips erbjuder påverkas av att vissa konkurrenter deltar, och mer specifikt om GE:s och Instrumentariums samtidiga deltagande påverkar den slutliga rabatt som Philips erbjuder för att vinna en upphandling. Bland de förklarande variablerna finns dummyvariabler för länder för att justera den eventuella skillnaden i rabatter från ett land till ett annat, det totala värdet av upphandlingen (logaritmiskt) och en uppsättning dummyvariabler för konkurrenter.

(180) Den ekonometriska skattningen visar att Philips rabatter är [5-10]* procentenheter lägre då GE deltar, men inte Instrumentarium, och [5-10]* procentenheter lägre då Instrumentarium deltar, men inte GE, jämfört med situationer då båda de samgående parterna deltar i anbudsförfarandet(126). Dessa lägre rabatter motsvarar prisökningar på [15-20]* % respektive [5-10]* %, baserat på Philips genomsnittliga rabatter(127). Resultaten grundar sig på anbudsförfaranden i vilka Philips deltagit, oberoende av om företaget vann upphandlingen eller inte. De mäter följaktligen den sannolika effekten av sammanslagningen på Philips prissättning.

(181) För att bedöma effekten på de faktiska marknadspriserna, bad kommissionen NERA att göra samma analys av enbart Philips vinnande bud(128). I detta fall finns det fortfarande en skillnad mellan den rabatt som Philips erbjuder då GE deltar, men inte Instrumentarium, jämfört med en situation där båda de samgående parterna deltar i anbudsförfarandet. Det syns dock inte längre någon statistiskt signifikant skillnad i rabatterna då Instrumentarium deltar, men inte GE, jämfört med då båda parterna deltar.

(182) Det framgår följaktligen av den analys som Philips lagt fram att Instrumentarium utövar ett konkurrenstryck på Philips genom att tvinga detta företag att väsentligt öka sin rabatt. Om man inriktar sig vinst- och förlustuppgifterna visar det sig att Philips erbjuder större rabatt då de två samgående parterna deltar i ett anbudsförfarande jämfört med en situation då endast en av parterna deltar. Detta tyder på att Philips, till följd av sammanslagningen, sannolikt skulle erbjuda lägre rabatter och därför vara utsatt för ett mindre konkurrenstryck vid anbudsgivning.

(183) Kommissionens ekonometriska analys av Philips anbudsdata gav liknande resultat som Philips egna, och bekräftar följaktligen dessa. Även om dessa resultat gäller den genomsnittliga priseffekten av sammanslagningen på EES-nivå, kan man förvänta sig att denna effekt skulle vara starkare i de länder där parterna har en stor gemensam marknadsandel, dvs. Frankrike, Spanien, Förenade kungariket, Tyskland och Sverige.

Siemens anbudsuppgifter

(184) Kommissionen har gjort en separat ekonometrisk analys av de anbudsuppgifter som Siemens lämnat. Liksom i fråga om uppgifterna från Instrumentarium, finns inga tillgängliga uppgifter om katalogpriser eller rabatter. Dessutom gick det inte att skilja vinnande anbud från förlorande. Utgående från den avvikelse från genomsnittspriserna som beskrivs ovan, syftar analysen till att mäta effekten av GE:s och Instrumentariums samtidiga deltagande på det pris som Siemens erbjudit i upphandlingar som företaget antingen vunnit eller förlorat. Resultaten tyder på att de samgående parternas samtidiga deltagande i genomsnitt har en betydande effekt på Siemens prissättning. Kommissionen förhåller sig dock försiktigt till dessa resultat, pga. den bristande kvaliteten i de ursprungliga uppgifterna.

GE:s ekonometriska studie

(185) RBB har på den anmälande partens vägnar lagt fram en ekonometrisk studie(129) av Instrumentariums anbudsuppgifter. Av samma skäl som anges ovan beträffande NERA:s studie, används i RBB:s ekonometriska modell den procentuella rabatten på katalogpriserna som relevant variabel, inte rabatten på det slutliga transaktionspriset. I studien dras slutsatsen att GE/Drägers deltagande i de anbudsförfaranden som Instrumentarium vunnit inte påverkat den slutliga rabatt som Instrumentarium erbjudit. Dessutom tyder de ekonometriska resultaten på att Philips står för det största konkurrenstrycket på Instrumentarium. Det finns dock flera obesvarade frågor rörande den empiriska metod som RBB använt, vilket väsentligt bidrar till att ifrågasätta giltigheten av de resultat som RBB lagt fram.

(186) I den ekonometriska studien används uppgifter från fyra länder, nämligen Italien, Tyskland, Spanien och Förenade kungariket. I en tidigare analys av vinnande och förlorande bud som RBB lagt fram fanns dock en mängd datauppgifter rörande Frankrike. Det är oklart varför dessa datauppgifter inte tagits med i den ekonometriska studien. Slutligen tycks de uppgifter om Instrumentariums rabatter som RBB använder grunda sig på hågkomster hos företagets direktörer i respektive land. Eftersom kommissionen inte objektivt kan verifiera validiteten i dessa uppgifter, kan den inte lita på resultaten av den ekonometriska studie som RBB lagt fram.

Marginella aktörer och potentiell konkurrens

(187) Den anmälande parten hävdar att mindre konkurrenter på den perioperativa marknaden kan förhindra de samgående parterna från att efter transaktionen ensidigt höja priserna.

Faktisk närvaro på marknaden

(188) I sitt formulär CO(130) nämner GE flera företag som sägs vara verksamma på den perioperativa marknaden: Criticare, Datascope, Fukuda-Denshi, Invivo, Nihon Kohden och Welch Allyn Protocol. I samband med undersökningen har den anmälande parten även nämnt Tyco-Nellcor, Kontron, Huntleigh och Schiller. Enligt den anmälande partens uppskattning har dessa företag tillsammans en marknadsandel på [10-20]* % av försäljningen i hela EES och mer än [30-40]* % i Frankrike och Tyskland.

(189) Dessa siffror är klart högre än de olika uppskattningar som gjorts i oberoende studier och de som kommissionen kommit fram till i sina försök att rekonstruera statistiken utgående från uppgifter om konkurrenternas försäljning från och med år 2000. Enligt kommissionens undersökning hade de mindre tillverkarna en samlad marknadsandel i EES på nära [0-10]* % och stod 2002 för mindre än [0-10]* % av försäljningen i alla länder, utom i Italien ([0-10]* %).

(190) Enligt den anmälande parten är Datascope en seriös konkurrent. Den anmälande parten anser att dess marknadsandel är i stort sett jämförbar med GE:s(131). Men trots att Datascope är det starkaste företaget bland de mindre konkurrenterna, kan dess ställning inte jämföras med GE:s. För det första är Datascope på det perioperativa området fortfarande inriktat på enkla apparater(132). I motsats till GE och de tre andra ledande leverantörerna kan Datascope därför inte erbjuda hela skalan av monitorer, från enkla till avancerade. För det andra visar uppgifter från anbudsförfaranden som den anmälande parten lagt fram att detta företag i realiteten inte utövar det konkurrenstryck som den anmälande parten hävdar. I den analys av vinnande och förlorande anbud som den anmälande parten lämnat till kommissionen utpekas Datascope som den närmaste konkurrenten i endast [0-10]* % av upphandlingarna på det perioperativa området som Instrumentarium vunnit i EES(133).

(191) Kommissionen har även, utgående från de anbudsuppgifter som lämnats under undersökningen, granskat de uppgifter om Datascopes deltagande som Instrumentarium lagt fram. I samband med de [1500-2000]* anbudsförfaranden i Frankrike rörande perioperativa monitorer som Instrumentarium uppger att man deltagit i under åren 1998-2002, nämns Datascope endast [50-100]* gånger som ett av de deltagande företagen och endast [0-50]* gånger som det företag som kom på andra plats. I samband med [500-1000]* anbudsförfaranden i Tyskland 1998-2002 nämns Datascope endast [0-50]* gånger som ett av de deltagande företagen (och samtidigt som den närmaste konkurrenten). I samband med de [1000-1500]* anbudsförfaranden i förenade kungariket som Instrumentarium uppger att man deltagit i under åren 1998-2002, nämns Datascope [100-150]* gånger som ett av de deltagande företagen. Och slutligen i de [200-250]* anbudsförfaranden i Spanien som Instrumentarium uppger att man deltagit i under åren 1998-2002, nämns inte Datascope överhuvudtaget.

(192) För de anbudsförfaranden som GE rapporterat om, finns det endast beträffande Frankrike tillförlitliga uppgifter om andra budgivare. I samband med [1000-1500]* anbudsförfaranden på den franska marknaden 1998-2002 som GE rapporterat om nämns Datascope endast [0-50]* gånger som ett av de deltagande företagen och endast [...]* gånger som den närmaste konkurrenten. Andra företag, som i formulär CO uppges vara seriösa konkurrenter, nämns överhuvudtaget inte eller bara en enda gång (Welch Allyn, Nihon Kohden).

(193) Att de små tillverkarna inte deltar i upphandlingar av perioperativa monitorer bekräftas även av kundundersökningen. sjukhusen ombads att särskilt specificera de olika leverantörernas starka och svaga punkter, inbegripet de små konkurrenter som den anmälande parten nämnt. De skulle även ange de företag som hade lämnat anbud i de senaste upphandlingarna av patientmonitorer för det perioperativa området eller intensivvård. Marginella aktörer som GE nämnt som seriösa konkurrenter förekom i anbudsförfaranden som rapporterats av kunderna endast i ett fåtal fall som deltagare, som medtagna i slutomgången och som slutligt valda.

(194) Att de marginella aktörerna saknas bland deltagarna i slutomgången i de flesta anbudsförfaranden för perioperativa monitorer förklaras, förutom av det erbjudna priset, av att kunderna anser att de tekniska egenskaperna och kvaliteten, liksom leverantörens förmåga att tillhandahålla kundservice och kontinuerligt underhåll under produktens hela livscykel, är de viktigaste faktorerna då de väljer perioperativa patientmonitorer. Följaktligen föredrar kunderna välrenommerade leverantörer, som kan uppfylla deras krav på teknik och kvalitet, och leverantörer med ett etablerat distributionsnät. Då kunderna köper nya monitorer antingen av sin traditionella eller av en ny leverantör prioriterar de dessutom uppenbart leverantörer och teknik med en gedigen meritlista(134).

Hinder för inträde och expansion på marknaden

(195) Den anmälande parten hävdar även att det inte finns några betydande hinder för inträde och expansion på marknaden för patientmonitorer, vare sig i fråga om kapacitetsbegränsningar eller FoU eller på distributionsnivå(135), som skulle hindra andra företag, bl.a. mindre leverantörer, från att utöva ett verkligt konkurrenstryck.

(196) Marknaden för perioperativa monitorer är en differentierad produktmarknad. Av marknadsundersökningen framgår att de fyra stora tillverkarnas utbud i hög grad skiljer ut dem från de mindre konkurrenterna. kapacitetsfrågor är av mindre betydelse för tillverkarnas prissättning.

(197) Däremot är, som visas av marknadsundersökningen och oberoende studier(136), innovationer på området för patientmonitorer en viktig konkurrensparameter. Kommissionens undersökning visar även att leverantörens förmåga att utveckla nya produkter är en viktig faktor, ur kundens synvinkel, vid inköp av monitorer. Som de viktigaste nya innovativa områdena betraktar marknadsaktörerna i allmänhet utveckling av nya parametrar (särskilt för att mäta narkosdjup), utveckling av ny programvara särskilt anpassad till operationssalen samt produktsortimentet. Ytterligare viktiga innovationer förväntas under de närmaste åren inom bl.a. övervakning av narkosdjup och datorteknik.

(198) Den anmälande parten hävdar emellertid att många komponenter i patientmonitorer köps från OEM (Original Equipment Manufacturers) utan ensamrätt till produkten i fråga och att ingen av monitortillverkarna har ensamrätt till oberoende leverantörer. Ändå har flera aktörer på marknaden uttryckt sin oro i detta avseende och framhållit att det är nästan omöjligt för små leverantörer att få tillgång till teknik som utvecklas av innovativa OEM-företag därför att dessa ingår allianser med de stora leverantörerna.

(199) Vidare framgår det av marknadsundersökningen att utvecklingen av en perioperativ monitor tar två till fem år och förutom många interna och regleringsmässiga åtgärder kräver finansiella resurser. I rankningen av de olika aktörerna på det perioperativa området framträder GE och Instrumentarium, tillsammans med Siemens och Philips, som de mest innovativa leverantörerna, medan de små konkurrenterna inte nämns. Under dessa förhållanden verkar det osannolikt att små konkurrenter skulle kunna komma in på eller expandera, eller ha tillräcklig storlek och bredd, på marknaden för perioperativa monitorer för att utöva ett betydande konkurrenstryck på det sammanslagna företaget.

(200) Vad gäller Siemens och Philips skulle den tid det tar att utveckla nya produkter oundvikligen göra det svårt och kostsamt för dem att på medellång sikt lägga om sina produktserier för att svara på en prishöjning från det sammanslagna företagets sida.

(201) Beträffande betydelsen av kundservice och kundstöd, visar marknadsundersökningen att kunderna då de köper perioperativa patientmonitorer lägger vikt vid leverantörens förmåga att tillhandahålla underhåll och service under produktens hela livscykel, dvs. under en tid av sju till tio år. Följaktligen måste leverantören inte endast ha ett gott anseende och en bra meritlista, utan även ha tillgång till ett väl fungerande distributionsnät. På denna punkt medger den anmälande parten att "de främsta aktörerna på området för patientmonitorer har väl etablerade försäljnings- och distributionsnät i hela Europa"(137). Det har inte visats, eller påståtts, att detsamma gäller de små konkurrenterna.

(202) Frånvaron av små företag och den strategiska fördel som de stora företagen har i detta avseende har faktiskt bekräftats i oberoende studier, t.ex. i T for G:s studie. I denna studie sägs att "alla stora aktörer på marknaderna för patientmonitorer, respiratorer och anestesiapparater är närvarande på de stora marknaderna. De större företagen deltar direkt på alla marknader: Agilent, Dräger, GE-Marquette och Siemens. Exempelvis Datex verkar i vissa länder genom mycket starka återförsäljare. Resultatmässigt kan dessa återförsäljare anses vara direkt närvarande. Små företag är inte närvarande i alla länder"(138).

(203) Mot bakgrund av ovanstående, anser kommissionen att det sammanslagna företaget, i motsats till vad den anmälande parten hävdar, inte skulle möta något betydande konkurrenstryck från andra företag på marknaden för perioperativa monitor i de medlemsstater där det sammanslagna företaget redan från början kommer att ha en stark ställning.

Brist på utjämnande inflytande från kundernas sida

(204) Den anmälande parten menar att det sammanslagna företaget fortfarande kommer att ställas inför starka köpare som försöker få de mest konkurrenskraftiga erbjudanden som finns tillgängliga. Den anmälande parten baserar sin argumentation på följande faktorer: i) Även om de tekniska kraven är viktiga, kan de nästan alltid uppfyllas av flera leverantörer; men inför allt snävare sjukhusbudgeter, som normalt är fastslagna i god tid före upphandlingen, måste leverantörerna erbjuda konkurrenskraftiga priser. ii) Sjukhusen kan skjuta upp sina inköp om de inte erbjuds en bättre teknik och/eller lägre pris, eftersom uppgraderingar alltid finns att få. iii) Köparna kan byta till produkter från konkurrerande leverantörer utan att ådra sig orimliga byteskostnader(139).

(205) Kommissionens undersökning bekräftar inte den anmälande partens påståenden.

(206) För det första är, som den anmälande parten medger, tekniska krav viktiga då sjukhusen fattar beslut om inköp. Det stora flertalet av de svarande i varje land har bekräftat att förslaget att köpa perioperativa monitorer, inbegripet fastställande av de krav som patientmonitorerna skall uppfylla, ställs av narkosläkare, ibland i samråd med biomedicinska tekniker. Narkosläkarnas avgörande inflytande på beslutet att köpa en viss typ av patientmonitorer understryks ytterligare av att kvalitet, prestanda (dvs. att produkten uppfyller de krav som ställs) och service, enligt kundundersökningen, är de viktigaste faktorerna då sjukhusen fattar sina slutliga inköpsbeslut. Denna rangordning av prioriteterna i inköpsbeslutet bekräftas av oberoende studier, t.ex. T for G:s: "Prestanda och kvalitet är de viktigaste kriterierna, följda av service och produktens hållbarhet. Priset är uppenbarligen av mindre vikt"(140).

(207) Interna dokument som den anmälande parten lagt fram visar också att leverantörerna är medvetna om att inflytande på narkosläkarna då kraven för anbudsförfarandet skall fastställas kan vara avgörande för att vinna en upphandling. Exempelvis sägs i ett av GE:s interna dokument att [...]*(141). Dessa olika omständigheter utgör ett starkt belägg för att leverantörens förmåga att uppfylla de tekniska kraven fortfarande är den viktigaste faktorn för sjukhusen då de besluter att köpa ett visst monitormärke, medan de priser som leverantörerna erbjuder i praktiken är av sekundär betydelse.

(208) För det andra visar kommissionens undersökning, som förklarades ovan, och i motsats till vad den anmälande parten hävdar, att endast de stora leverantörerna i allmänhet kan uppfylla de tekniska krav som sjukhusen ställer. Detta begränsar betydligt det antal leverantörer som sjukhusen tar med till slutomgången i anbudsförfarandet. I praktiken har köparna därför begränsade valmöjligheter då de köper perioperativa monitorer, eftersom sjukhusen i de allra flesta fall tar med endast (en del av) de fyra ledande leverantörerna till slutomgången av anbudsförfarandet. Dessutom kan, då väl ett anbudsförfarande organiserats för att tillgodose sjukhusets behov, det slutliga köpet i praktiken inte skjutas upp för en längre tid, och konkurrensen börjar då anbudsförfarandet inletts.

(209) För det tredje är kundstocken mycket fragmenterad. Varje enskild upphandling står för en mycket liten del av en leverantörs omsättning. Uppgifter från anbudsförfaranden som lämnats av Instrumentarium visar sålunda att av [7000-8000]* anbudsförfaranden i EES gällde [80-90]* % ett värde på mindre än 100000 euro. I t.ex. Frankrike uppgick denna andel under åren 1998-2002 till [90-100]* %. Samma proportioner kan noteras i de andra relevanta länderna(142). De enskilda sjukhusens ringa vikt i en leverantörs totala försäljning understryks ytterligare av att anbudsförfaranden, pga. monitorernas livscykel, organiseras med långa mellanrum. Anbudsuppgifter från t.ex. Instrumentarium visar att [70-80]* % av de franska sjukhusen under åren 1998-2002 organiserade endast ett anbudsförfarande i vilket Instrumentarium deltog.

(210) Därför har kommissionen uppfattningen att det sammanslagna företagets kunder på den relevanta marknaden inte kommer att kunna utöva något betydande utjämnande inflytande.

Slutsats

(211) Mot bakgrund av ovanstående drar kommissionen slutsatsen att den planerade transaktionen skulle skapa en dominerande ställning som allvarligt skulle begränsa konkurrensen i fem länder: Spanien, Förenade kungariket, Sverige, Frankrike och Tyskland.

(212) I Spanien skulle sammanslagningen leda till en förening av det överlägset marknadsledande företaget (Instrumentarium, [50-60]* %) med tvåan på marknaden (GE, [20-30]* %) och förse det sammanslagna företaget med en marknadsandel som legat på [80-90]* % i genomsnitt under de tre senaste åren. Den näst största av de återstående aktörerna, Siemens, har en marknadsandel på [0-10]* %. För övrigt är GE det företag som utövar det största konkurrenstrycket på Instrumentarium: GE har konkurrerat med Instrumentarium i [60-70]* % av alla anbudsförfaranden och noteras på andra plats i [60-70]* % av de anbudsförfaranden som Instrumentarium vann. Slutligen har de samgående parterna inte haft någon eller endast en annan konkurrent i [60-70]* % av de anbudsförfaranden där de stått emot varandra.

(213) I Förenade kungariket skulle det sammanslagna företaget, på basis av parternas genomsnittliga marknadsandelar under de tre senaste åren, få en marknadsandel på [80-90]* %, medan Philips skulle ha [0-10]* % och Siemens mindre än [0-10]* % av marknaden. Sammanslagningen skulle bli än skadligare då de samgående parterna i [60-70]* % av de anbudsförfaranden där GE och Instrumentarium konkurrerat med varandra inte haft någon konkurrent och i [80-90]* % av dem ingen eller endast en annan konkurrent.

(214) På den svenska marknaden har de samgående parterna under de tre senaste åren haft en förenad marknadsandel på i genomsnitt så mycket som [70-80]* %. Med tanke på Instrumentariums stora marknadsandel ([60-70]* %) skulle tillägget av GE:s marknadsandel på [0-10]* % sannolikt få en betydande effekt på marknaden. Uppgifter från anbudsförfaranden motsäger inte det starka vittnesbörd som parternas förenade marknadsandelar ger om det nya företagets betydande marknadsinflytande.

(215) I Tyskland skulle koncentrationen innebära att det sammanslagna företaget skulle bli den överlägsna marknadsledaren, med en marknadsandel motsvarande parternas sammanlagda andelar på i genomsnitt [50-60]* % under de tre senaste åren. Den näst största aktören, Siemens, har betydande marknadsandelar ([0-10]* %). Analysen av tidigare anbudsförfaranden visar dock att GE, trots att företaget är en mindre aktör, utövar ett mycket starkare konkurrenstryck på Instrumentarium än Siemens eller, i ännu större utsträckning, än Philips. Vad gäller deltagande i upphandlingar, bjöd GE mot Instrumentarium i [50-60]* %-[70-80]* % av alla anbudsförfaranden, medan Siemens konkurrerade med Instrumentarium i endast [20-30]* % av fallen och Philips i [10-20]* %. Och i de flesta anbudsförfaranden i vilka GE och Instrumentarium konkurrerade ställdes de inte mot någon annan konkurrent ([40-50]* %) eller endast en marginell aktör ([30-40]* %). Beträffande dem som kom på andra plats anges i den studie som den anmälande parten lagt fram att GE kom på andra plats i [30-40]* % av de anbudsförfaranden som Instrumentarium vann, jämfört med [30-40]* % för Philips och [10-20]* % för Siemens.

(216) I Frankrike slutligen har de samgående parterna under de tre senaste åren haft stora marknadsandelar ([50-60]* %) med en betydande överlappning ([0-10]* %). Följande aktör, Philips, hade en hälften mindre marknadsandel ([20-30]* %) än parterna och mötte dem mycket sällan i anbudsförfaranden ([10-20]* %), medan GE konkurrerar med Instrumentarium i [70-80]* % av alla anbudsförfaranden. GE och Instrumentarium tycks följaktligen utöva det starkaste konkurrenstrycket på varandra. Detta styrks även av den ekonometriska analysen av GE:s och Drägers rabatter. Analysen visar att GE eller dess återförsäljare, Dräger, erbjöd priser som i genomsnitt var [5-10]* %-[15-20]* % lägre då Instrumentarium deltog.

(217) Därför drar kommissionen slutsatsen att sammanslagningen i de ovan nämnda medlemsstaterna inte endast leder till att det bildas ett nytt företag med stora marknadsandelar, utan även till undanröjande av det betydande konkurrenstryck som de två samgående företagen utövat på varandra före transaktionen. Sammanslagningen skulle leda till att det nya företaget i dessa fem länder i stor utsträckning skulle kunna agera oberoende av sina konkurrenter och i slutändan av kunderna, vilket skulle innebära betydande prishöjningar för kunderna.

(218) Av alla ovannämnda skäl drar kommissionen slutsatsen att den anmälda koncentrationen är oförenlig med den gemensamma marknaden och EES-avtalets funktion, eftersom den skulle skapa en dominerande ställning på marknaden för perioperativa patientmonitorer i Frankrike, Tyskland, Spanien, Sverige och Förenade kungariket, som medför att den effektiva konkurrensen påtagligt skulle hämmas i den mening som avses i artikel 2.3 i koncentrationsförordningen.

1.2 Monitorer för intensivvård

(219) Enligt de uppgifter som den anmälande parten lämnat i formulär CO, skulle koncentrationen på marknaden för monitorer för intensivvård resultera i de marknadsandelar som visas i tabellen nedan.

Tabell 9

Patientmonitorer för intensivvård

>Plats för tabell>

Källa: Den anmälande parten.

(220) I tabellen nedan visas hur marknadsandelarna skulle fördelas enligt kommissionens undersökning(143):

Tabell 10

>Plats för tabell>

Källa: Kommissionens marknadsundersökning.

(221) Parternas marknadsandelar i EES skulle uppgå till [25-30]* %, mindre än Philips ([30-35]* %) och ungefär i höjd med Siemens ([20-25]* %). GE/Instrumentarium kommer att bli en av de tre stora marknadsaktörerna vid sidan av Siemens och Philips. På nationell nivå skulle sammanslagningen leda till betydande överlappningar i några länder (Österrike, Finland, Grekland, Förenade kungariket, Irland, Italien och Nederländerna).

(222) Till skillnad från den perioperativa marknaden har andra tillverkare större marknadsandelar på marknaden för intensivvårdsmonitorer. Som marknadsundersökningen visar beror detta på att behovet av tekniskt avancerade parametrar på många områden inom intensivvården är mindre än på det perioperativa området. De små och medelstora företagens, inklusive Datascopes, sammanlagda marknadsandelar är därför av större betydelse. Många kunder är dock ovetande om en stor del av dessa marginella aktörer, som ses som andra klassens tillverkare. De flesta kunder anser dem inte vara trovärdiga konkurrenter till GE, Instrumentarium, Siemens eller Philips.

(223) Eftersom inköp av intensivvårdsmonitorer för det mesta sker genom anbudsförfarande, för vilka de tekniska kraven vanligtvis formuleras av läkare i den relevanta medicinska avdelningen, har kommissionen ytterligare undersökt det faktiska konkurrenstryck som vardera av de samgående företagen utövar på marknaden och den sannolika effekten av sammanslagningen på priserna.

Graden av substituerbarhet

(224) Analysen av konkurrensförhållandena på denna anbudsmarknad bekräftar även att Instrumentariums och GE:s produkter inte kan anses vara nära substitut.

(225) Kommissionen har gjort samma typ av statistisk analys som beskrivs i avsnittet om perioperativa patientmonitorer. Denna analys visar att, bland de 2727 anbudsförfaranden som identifierats i EES och för vilka alla nödvändiga uppgifter finns tillgängliga, ställdes Instrumentarium mot GE i [20-30]* % av fallen, medan företaget mötte Philips i [30-40]* % av fallen och Siemens i [20-30]* %. Alltså måste Instrumentarium konkurrera oftare mot Philips än mot GE. Och i de anbudsförfaranden som båda parterna deltog i, mötte de två eller flera extra konkurrenter i [70-80]* % av dessa fall, och antingen Philips eller Siemens eller båda dessa i [80-90]* % av fallen. I de flesta anbudsförfaranden där parterna möttes ställdes de följaktligen inför ett betydande antal konkurrenter.

(226) Den anmälande parten har gjort en statistisk studie(144) för att fastställa hur ofta GE och Instrumentarium var vinnare respektive kom på andra plats. I anbudsförfaranden under de senaste fem åren som GE vunnit, kom Instrumentarium på andra plats i endast [10-20]* % av fallen(145) ([200-300]* anbudsförfaranden) på EES-nivå, långt efter Philips ([60-70]* %). På ländernivå är fördelningen likartad, förutom i Nederländerna där Instrumentarium kom på andra plats efter GE i [70-80]* % av fallen. Detta resultat baserar sig dock på endast fyra anbudsförfaranden och är därför inte statistiskt signifikant.

Priseffekter

(227) Men även om Instrumentariums och GE:s produkter inte tycks vara nära substitut, kan de genom sin prissättning utöva prispress på varandra. För att bedöma denna möjliga effekt, har kommissionen gjort samma typ av prisanalys som beskrivs i avsnittet om perioperativa patientmonitorer. Analysen grundar sig på de anbudsuppgifter som den anmälande parten och de främsta konkurrenterna lämnat(146).

(228) I motsats till vad som framkom i analysen av perioperativa patientmonitorer, har ingen statistiskt signifikant priseffekt kunnat påvisas vid analysen av Philips samt Instrumentariums och GE:s anbudsuppgifter.

Slutsats

(229) Sammanslagningen kommer att stärka parternas ställning på intensivvårdsmarknaden. GE/Instrumentarium kommer att bli en av de tre stora marknadsaktörerna vid sidan av Siemens och Philips. Men utgående från de ovan nämnda marknadsandelarna och den statistiska analysen av anbudsuppgifterna drar kommissionen slutsatsen att parternas kombinerade ställning på marknaden inte skulle skapa någon dominerande ställning som skulle leda till att den effektiva konkurrensen påtagligt skulle hämmas.

2. Rörliga C-bågar

Marknadsandelar

(230) Parternas verksamheter överlappar varandra horisontellt i ett antal medlemsstater på områdena i) vaskulära C-bågar och ii) enkla C-bågar. På området för C-bågar för hjärttillämpningar finns ingen överlappning, eftersom endast GE, och inte Instrumentarium, är verksamt på denna marknad.

(231) Enligt den anmälande parten skulle transaktionen resultera i de marknadsandelar (värde) på marknaderna för vaskulära och enkla C-bågar som anges i tabellen nedan(147). I den nedersta raden anges den totala marknadens storlek i miljoner euro i respektive land.

Tabell 11

Vaskulära C-bågar - nationella marknader (värde)

>Plats för tabell>

Källa: Den anmälande parten.

Tabell 12

Enkla C-bågar - nationella marknader (värde)

>Plats för tabell>

Källa: Den anmälande parten.

(232) Kommissionens marknadsundersökning ger resultat som i stort sett överensstämmer med de uppgifter om marknadsandelar som den anmälande parten lagt fram, särskilt beträffande de relativa försäljningsuppgifterna för fyra största aktörerna, GE, Instrumentarium, Siemens och Philips.

(233) På marknaden för vaskulära C-bågar förekommer stora marknadsandelar särskilt i Österrike ([...]* %), Belgien ([...]* %), Tyskland ([...]* %), Frankrike ([...]* %) och Italien ([...]* %).

(234) På marknaden för enkla C-bågar kommer det sammanslagna företaget att få stora marknadsandelar med överlappande verksamheter i t.ex. Belgien ([...]* %), Danmark ([...]* %), Tyskland ([...]* %), Finland ([...]* %), Frankrike ([...]* %) och Spanien ([...]* %).

(235) Parternas genomsnittliga marknadsandelar i hela EES uppgår, enligt deras egna uppgifter, till [40-50]* % för vaskulära C-bågar och [40-50]* % för enkla C-bågar.

(236) Medan marknadsandelarna på de större marknaderna varit rätt stabila under åren 2000-2002, svänger de kraftigt i de mindre medlemsstaterna, där det ibland säljs endast en handfull apparater per år och enskilda order kan leda till stora förändringar av marknadsandelarna. exempelvis hade GE/Instrumentarium 2002 en förenad marknadsandel på [80-90]* % i Österrike, medan den 2000 varit endast [3040]* %. I Belgien hade parterna 2002 en andel på [50-60]* % efter att ha haft [10-20]* % ett år tidigare. Liknande fluktuationer kan noteras på marknaderna för enkla C-bågar.

(237) Merparten av de svarande i marknadsundersökningen uppgav att priserna på C-bågar hade varit stabila eller sjunkande under de fem senaste åren.

(238) Kapacitetsbegränsningar tycks spela en relativt liten roll för tillverkarnas beslut om priser och kvantiteter.

(239) Tabellerna över marknadsandelar visar vidare att fyra aktörer, GE, Instrumentarium (Ziehm), Siemens och Philips, har betydande marknadsandelar i en rad EES-länder. Dessutom tillverkar GE, Siemens och Philips ett brett sortiment av medicinsk utrustning och de har alla goda distributionsmöjligheter i hela EES (och även globalt). Instrumentarium har likaså en stark ställning på flera marknader för medicinsk utrustning, även om dess produktportfölj är något mer begränsad.

(240) För övrigt visar kommissionens marknadsundersökning även att kunderna anser att C-bågar är en jämförelsevis mindre differentierad produktkategori än annan medicinsk apparatur, framför allt anestesiapparater och patientmonitorer. Även om ett funktionsfel i en C-båge kan få allvarliga följder, leder det normalt inte till omedelbart livshotande situationer (som exempelvis fel i anestesiapparater eller intensivvårdsrespiratorer). Dessutom kan de potentiella kunderna på förhand observera en C-båges viktigaste kvalitets- och prestandaegenskaper (som bildkvalitet eller -behandling), medan dessa i andra typer av utrustning är "inbäddade" i leverantörens meritlista och anseende. (Anestesiapparater är även här det främsta exemplet på den senare produktkategorin.) Det är alltså relativt sett lättare att byta mellan de stora leverantörerna av C-bågar.

(241) Ett antal nischaktörer, Sias, Eurocolumbus, Apelem, Metaltronica och andra, har anspråkslösa marknadsandelar, främst i Italien. De är i allmänhet okända för kunder utanför deras hemländer och räknas till nedre delen av marknaden. De flesta kunder anser dem inte vara trovärdiga konkurrenter till GE, Instrumentarium, Siemens eller Philips.

(242) Däremot anser de sjukhus som ingår i kommissionens marknadsundersökning i allmänhet att GE, Instrumentarium, Siemens och Philips alla erbjuder vaskulära och enkla C-bågar av jämförbar kvalitet och att de alla skulle vara ett gott alternativ som reaktion på till och med en relativt liten prishöjning. Efter sammanslagningen kommer det följaktligen att finnas tre konkurrenter med ett omfattande sortiment av medicinsk utrustning och goda distributionsmöjligheter på alla de nationella marknader där parternas verksamheter på områdena för vaskulära och enkla C-bågar överlappar varandra.

Graden av substituerbarhet

(243) Den anmälande parten har lagt fram en analys av uppgifter om vinnande och förlorande anbud för att underbygga sitt påstående att GE/Instrumentariums marknadsandelar inte korrekt återspeglar, utan i själva verket överskattar effekterna på konkurrensen av den anmälda transaktionen. Eftersom studien omfattar endast ett begränsat antal datauppgifter, gäller den anmälande partens analys anbudsförfaranden för alla typer av rörliga C-bågar under perioden 1998-2003. I analysen identifieras det antal gånger som Instrumentarium, i motsats till andra konkurrenter, valdes på andra plats i anbudsförfaranden som GE(148) vunnit. Endast för Tyskland görs samma analys av anbudsförfaranden som Instrumentarium(149) vunnit.

(244) Bland de anbudsförfaranden på EES-nivå som GE vunnit, rapporteras Siemens på andra plats i [40-50]* % av alla fall, följt av Philips ([30-40]* %) och Instrumentarium ([0-10]* %). Övriga konkurrenter, bl.a. SIAS, Eurocolumbus och Gilardoni, står för [0-10]* %. De förekommer i större utsträckning endast i Italien, förutom Finland ([...]* 1998-2003) och Spanien ([...]*). Enligt dessa uppgifter kommer Instrumentarium på andra plats betydligt mer sällan än både Siemens och Philips. Det gäller alla länder, utom [...]*, där Instrumentarium är [...]* tillsammans med Philips(150). Företaget förekommer på andra plats mindre ofta än vad man kunde förvänta om alla leverantörers produkter var lika nära substitut(151).

(245) Bland de anbudsförfarandes som Instrumentarium vunnit (enbart i Tyskland), kom Philips på andra plats i [50-60]* % av fallen, följt av Siemens ([20-30]* %) och GE ([10-20]* %). Inga andra företag har varit på andra plats i detta land. Också här visar det sig att GE förekommer på andra plats mindre ofta än vad man kunde förvänta om alla leverantörers produkter var lika nära substitut.

(246) Följaktligen tyder de anbudsuppgifter som den anmälande parten lagt fram på att marknadsandelarna i detta fall överskattar effekterna av GE:s och Instrumentariums förenade marknadsinflytande före sammanslagningen.

Priseffekter

(247) Beträffande patientmonitorer har kommissionen gjort en egen analys av ett mer omfattande datamaterial med anbudsuppgifter som insamlats från parterna och deras främsta konkurrenter(152). Syftet var att bestämma effekten av att både GE och Instrumentarium deltagit på priserna i tidigare anbudsförfaranden, och vidare att bedöma den priseffekt som ett undanröjande av Instrumentarium som oberoende konkurrent skulle få.

(248) Resultatet av denna utvidgade empiriska bedömning var att Instrumentariums deltagande som en oberoende budgivare i anbudsförfaranden och antalet budgivare inte tycks ha haft något systematiskt inflytande på storleken av den rabatt som GE erbjudit i sina anbud. Inte i någon av de modeller som kommissionen tillämpat var koefficienten för den dummyvariabel som representerade Instrumentariums deltagande i anbudsförfarandet statistiskt signifikant. Detta resultat står sig oberoende av hur rabatten eller dess proxyvariabel beräknas eller om de viktigaste europeiska marknaderna beaktas kollektivt eller individuellt (där datamaterialet medger detta) eller om endast vinnande anbud eller alla anbud (både vinnande och förlorande) beaktas.

Slutsats

(249) Den anmälda transaktionen kommer att leda till att parterna gemensamt får relativt stora andelar av marknaderna för vaskulära och enkla C-bågar i flera medlemsstater. På båda dessa marknader kvarstår ändå efter transaktionen tre trovärdiga konkurrenter, som alla har ett brett sortiment av medicinska produkter med ledande positioner på åtminstone en del marknader och goda distributionsmöjligheter i alla EES-länder. I detta fall begränsas betydelsen av marknadsandelar som indikator på marknadsinflytande av att dessa andelar är mycket volatila, särskilt i de mindre medlemsstaterna, av att parternas produkter, som framgår av analysen av vinnande och förlorande anbud, är ganska avlägsna substitut och av den låga graden av differentiering mellan de ledande leverantörernas produktsortiment. Slutligen visar kommissionens ekonometriska analys av anbudsuppgifter inte på några priseffekter då GE och Instrumentarium båda deltar i anbudsförfaranden för C-bågar.

(250) Analysen ger samma resultat om man utgår från en bredare produktmarknad, omfattande alla typer av rörliga C-bågar.

(251) Mot bakgrund av dessa omständigheter drar kommissionen slutsatsen att föreningen av parternas respektive ställning på marknaden inte skulle skapa någon dominerande ställning som skulle leda till att den effektiva konkurrensen på marknaden för rörliga C-bågar påtagligt skulle hämmas.

3. Mammografiapparater

A. Analog mammografi

(252) Både GE och Instrumentarium har verksamhet på området för analog mammografi. Den planerade transaktionen kommer därför att leda till horisontella överlappningar. Transaktionen kommer att göra GE/Instrumentarium till marknadsledare för analoga mammografiapparater i EES och i nästan alla enskilda medlemsstater.

Marknadens allmänna egenskaper

(253) Marknadsundersökningen visar att marknaden för analoga mammografiapparater har blivit en mogen marknad.

(254) På producentsidan understryks både i marknadsundersökningen(153) och i oberoende studier som lagts fram den anmälande parten(154) att den analoga tekniken är en mogen teknik ("tekniken har nått sina gränser") och att innovationer begränsas till främst sådana egenskaper som bildkvaliteten.

(255) Tillverkarna av analoga mammografiapparater är i första hand sammansättningsföretag i och med att de köper in en stor del av sina insatsvaror (omkring [70-80]* %) från oberoende tillverkare av komponenter. konkurrensen på denna marknad betingas främst av investeringar i anseende, kvalitet och de tjänster som kan erbjudas tillsammans med produkterna, samt av priserna.

(256) Efterfrågesidan kännetecknas av att den totala försäljningen av analoga mammografiapparater är sjunkande, både i fråga om antalet enheter och i värde, och huvuddelen av efterfrågan består av ersättning av föråldrad utrustning.

(257) Man räknar med att denna sjunkande tendens i efterfrågan på analoga mammografiapparater accentueras i framtiden genom övergången till digitala apparater. Enligt marknadsundersökningen planerar ett betydande antal kunder att under de kommande tre åren uppgradera sina apparater från analoga till digitala eller köpa in en helt digital utrustning. Alla tillverkare bekräftar denna övergång till digital apparatur(155): år 2004 förväntas digitala apparater stå för 40 % av intäkterna på mammografiområdet, en siffra som växer till 60 % år 2006(156).

Marknadsandelar

(258) På samma sätt som för monitorer och C-bågar uppger den anmälande parten i sin anmälan att beräkningarna av marknadsandelar pga. bristen på tillförlitliga offentligt tillgängliga källor baseras på parternas egna uppskattningar på basis av deras respektive försäljning och försäljningsstatistik från European Coordination Committee of the Radiological Electromedical Industry ("COCIR"), en grupp av fem företag som tillverkar medicinsk utrustning (Instrumentarium, Dräger, GE, Philips och Siemens)(157). Den anmälande parten anser att denna beräkning överskattar parternas ställning pga. att det är svårt att fastställa hur mycket de mindre konkurrenterna säljer genom oberoende återförsäljare.

(259) Därför har kommissionen gjort egna beräkningar av marknadsandelarna på basis av dess begäran om upplysningar om försäljningen av mammografiapparater av de samgående parterna och deras konkurrenter på den relevanta marknaden.

(260) Utgående från svaren på denna begäran om upplysningar uppskattar kommissionen att koncentrationen leder till en kombinerad andel av marknaden för analog mammografi i EES på [35-40]* %. Den främsta konkurrenten, Siemens, har [20-25]* % av marknaden. Av de andra aktörerna står Planmed för omkring [10-15]* %, medan Hologic/Lorad, Giotto och Metaltronica har mindre än [1015]* %.

(261) Enligt de uppgifter som insamlats, skulle transaktionen på nationell nivå resultera i de marknadsandelar (värde) på mammografiområdet som anges i tabellen nedan(158). I den nedersta raden anges den totala marknadens storlek i miljoner euro i respektive land.

Tabell 13

Analog mammografi - nationella marknadsandelar 2002

>Plats för tabell>

Källa: Kommissionens undersökning.

Tabell 14

Analog mammografi - nationella marknadsandelar 2001

>Plats för tabell>

Källa: Kommissionens undersökning.

Tabell 15

Analog mammografi - nationella marknadsandelar 2000

>Plats för tabell>

Källa: Kommissionens undersökning.

(262) Kommissionen anser att marknadsandelarna utgör en första approximation för att bestämma de olika konkurrenternas relativa ställning på marknaden ur kundernas synvinkel. Uppgifter om marknadsandelar är viktig information, eftersom de återspeglar de faktiska inköpsbeslut som kunderna fattat under ett visst år.

(263) Sammanslagningen skulle leda till betydande överlappningar på flera nationella marknader med förenade marknadsandelar 2002 på mer än 40 % i Belgien, Frankrike, Tyskland, Grekland, Italien, Portugal och Spanien. Endast i Grekland kommer parterna att få en marknadsandel på mer än 50 % och en betydande överlappning (mer än 5 %) (tillsammans [...]* %), medan de i Portugal kommer att få en marknadsandel på [70-75]* %, men med minimal överlappning (GE [65-70]* %, Instrumentarium [0-5]* %).

(264) Om man tar i betraktande utvecklingen av GE/Instrumentariums förenade marknadsandelar, finner man att de minskar både på EES-nivå ([35-40]* % 2002, ner från [50-55]* % 2001 och [45-50]* % 2000) och i alla de länder där sammanslagningen leder till betydande överlappningar. I exempelvis Frankrike minskade parternas förenade marknadsandel från [50-55]* % år 2000 till [50-55]* % 2001 och [40-45]* % 2002, medan minskningen i Italien var från [55-60]* % år 2000 till [50-55]* % 2001 och [4550]* % 2002.

(265) I Grekland och Portugal, där parternas marknadsandelar överstiger 50 %, minskade dessa andelar 2002. I Portugal minskade marknadsandelarna från [80-85]* % år 2001 till [70-75]* % 2002 och i Grekland från [60-65]* % år 2001 till [50-55]* % 2002.

(266) Dessutom kvarstår ett antal trovärdiga konkurrenter i alla länder med betydande överlappningar. Förutom Siemens, som kommer att vara nummer två på nästan alla marknader, kommer Planmed, Hologic/Lorad, Philips, Giotto och Metaltronica att förbli trovärdiga konkurrenter i flera av dessa länder. Exempelvis har Hologic/Lorad en betydande marknadsandel i Belgien och finns även på marknaderna i Frankrike, Grekland och Spanien, medan Planmed har en betydande marknadsandel i Frankrike och finns på marknaderna i Italien och Portugal. Giotto och Metaltronica slutligen är av betydelse på marknaden i Italien.

Privata/offentliga kunder och inköpsprocessen

(267) Marknadsundersökningen visar att efterfrågan på mammografiapparater i stor utsträckning kommer från privata organisationer, vilket skiljer den från efterfrågan på patientmonitorer och C-bågar. Enligt GE:s försäljningsstatistik har nästan [50-70]* %(159) av dess kunder under de fem senaste åren varit privata organisationer. Samma fördelning återkommer i Instrumentariums försäljning(160).

(268) Fördelningen av efterfrågan på offentliga och privata organisationer varierar mellan medlemsstaterna beroende bl.a. på förekomsten av nationella program för massundersökningar och nationella bestämmelser om privatpraktiserande läkares rätt att delta. Exempelvis utgör privata inköp nästan [80-90]* % av marknaden i Frankrike, medan [70-80]* % av mammografiapparaterna i Italien köps av offentliga sjukhus(161).

(269) För privata inköp behövs inget anbudsförfarande i motsats till vad som gäller för offentliga organisationer, som vanligtvis köper utrustning genom anbudsinfordringar. Även om en del privatpraktiserande läkare kan tillämpa anbudsförfaranden, sker de flesta inköpen på basis av offerter från lokala agenter eller leverantörernas lokala återförsäljare.

(270) Även för offentliga organisationer som är skyldiga att utlysa anbudsförfaranden för att köpa dyrbar utrustning som mammografiapparater krävs att leverantören eller dennes återförsäljare är närvarande på det lokala planet. Av marknadsundersökningen framgår att valet av en viss leverantör grundar sig på principen om det "ekonomiskt fördelaktigaste" anbudet snarare än "lägsta pris": priset är en viktig faktor vid sidan av tekniska egenskaper, kvalitet, kundservice och underhåll av mammografiapparaterna. Då de potentiella leverantörerna svarat på anbudsinfordran måste de därför eventuellt demonstrera egenskaperna hos den utrustning som erbjuds för radiologen, som är den relevanta beslutsfattaren i inköpsprocessen(162).

(271) Den anmälande parten hävdar även att marknaden för mammografiapparater är en anbudsmarknad, där marknadsandelar inte kan likställas med marknadsinflytande. Dessutom har den anmälande parten lagt fram en analys av uppgifter om vinnande och förlorande anbud för att underbygga sitt påstående att GE/Instrumentariums marknadsandelar inte korrekt återspeglar, utan i själva verket överskattar effekterna på konkurrensen av den anmälda transaktionen.

(272) Marknaden för mammografiapparater skiljer sig inte väsentligt från en normal differentierad produktmarknad. Då produkterna köps genom ett anbudsförfarande, kommer kundernas preferenser fram i de tekniska kraven i anbudsinfordran, som i sin tur bestämmer vilka budgivare som kan komma i fråga. Kunderna har individuella preferenser för särskild apparatur och skulle endast överväga att byta till en annan modell om det skedde en mer eller mindre betydande prishöjning (i förhållande till konkurrenterna). Den relativt högra graden av substituerbarhet mellan produkterna, till och med på en och samma relevanta produktmarknad, är därför en viktig konkurrensparameter på dessa marknader och har stort inflytande på leverantörernas marknadsinflytande. Uppgifter om marknadsandelar är därför viktig information, eftersom marknadsandelarna återspeglar de faktiska inköpsbeslut som kunderna fattat under ett visst år.

Graden av substituerbarhet

(273) På samma sätt som för patientmonitorer och C-bågar, har den anmälande parten gjort en statistisk analys för att bedöma graden av substituerbarhet mellan de samgående parternas produkter, i vilken man som proxyvariabel använt antalet gånger Instrumentarium, i jämförelse med andra konkurrenter, noterats på andra plats i anbudsförfaranden som GE(163) vunnit.

(274) Siemens är den konkurrent som oftast kommit på andra plats efter GE, både på EES-nivå och i varje enskilt land. På EES-nivå kom Siemens på andra plats i [50-60]* % av anbudsförfarandena, Philips i [0-10]* % och Instrumentarium, Planmed och Hologic/Lorad i [0-10]* %. Dessa resultat bör dock tas med en viss reservation, eftersom fördelningen av anbudsförfarandena mellan olika länder inte motsvarar de nationella marknadernas respektive relativa storlek.

(275) På nationell nivå är Siemens det företag som oftast förekommer på andra plats, i [40-50]* % (Frankrike) till [80-90]* % (Belgien) av fallen. Instrumentarium å andra sidan noteras på andra plats i frekvenser som varierar från [0-10]* % (Italien) till [30-40]* % (Spanien) av fallen. det bör noteras att Instrumentarium i en del länder inte på långt när tycks vara den konkurrent som utövar det största konkurrenstrycket på GE. Detta gäller exempelvis Frankrike (Siemens [40-50]* %, Planmed [10-20]* %, Philips [0-10]* %, Instrumentarium [0-10]* %), Tyskland (Siemens [70-80]* %, Philips [10-20 %]*, Instrumentarium [0-10]* %) och Förenade kungariket (Siemens [80-90]* %, Hologic/Lorad [0-10]* %, Instrumentarium [0-10]* %).

(276) Därför visar den analys som lagts fram av den anmälande parten att Siemens utövar ett starkare konkurrenstryck på GE än Instrumentarium. Detta gäller även andra konkurrenter på nationell nivå.

Priseffekter

(277) Kommissionen har gjort en egen analys av de sannolika priseffekterna av sammanslagningen, på grundval av ett omfattande material av anbudsuppgifter som insamlats från parterna och de främsta konkurrenterna(164). Syftet var att bestämma effekten av att både GE och Instrumentarium deltagit på priserna i tidigare anbudsförfaranden, och vidare att bedöma den priseffekt som ett undanröjande av Instrumentarium som oberoende konkurrent skulle få.

(278) Resultatet av denna empiriska bedömning är att Instrumentariums deltagande som en oberoende budgivare i anbudsförfaranden och antalet budgivare inte tycks ha haft något systematiskt inflytande på storleken av den rabatt som GE erbjudit i sina anbud. Inte i någon av de modeller som kommissionen tillämpat var koefficienten för den dummyvariabel som representerade Instrumentariums deltagande i anbudsförfarandet statistiskt signifikant. Detta resultat står sig oberoende av hur rabatten eller dess proxyvariabel beräknas eller om de viktigaste europeiska marknaderna beaktas kollektivt eller individuellt (där datamaterialet medger detta) eller om endast vinnande anbud eller alla anbud (både vinnande och förlorande) beaktas.

Slutsats

(279) Mot bakgrund av alla ovan nämnda omständigheter, marknadens allmänna egenskaper, marknadsandelarna och den ekonomiska analysen, anser kommissionen att transaktionen inte skapar eller förstärker någon dominerande ställning på marknaden för mammografiapparater som skulle leda till att den effektiva konkurrensen inom den gemensamma marknaden eller en väsentlig del av den påtagligt skulle hämmas.

B. Digital mammografi

Tillväxtmarknader - potentiell konkurrens

(280) Efterfrågan på digital apparatur förväntas växa, eftersom digital mammografi i allmänhet anses erbjuda bättre kontrastupplösning och andra bildegenskaper, som kommer att ge bättre möjligheter att upptäcka cancer på ett tidigt stadium och minska antalet misstag i detektionsprocessen (s.k. falska positiva). Man räknar med att denna marknad 2004 kommer att stå för 40 % av de totala intäkterna av försäljning av mammografiapparater, och 2006 vara uppe i 60 %. Denna tillväxt väntas även gynnas av andra fördelar som den digitala tekniken erbjuder, som lägre stråldoser och andra funktioner som i allmänhet hör samman med digital teknik, exempelvis ändamålsenlig programvara för användarna och digital överföring och lagring av bilder. Man räknar dessutom med att den digitala tekniken kommer att föra med sig nya tillämpningar, som 3D (tomosyntes) och kombinationer med ultraljud. Alla dessa faktorer kommer att införa nya element i konkurrenssituationen.

(281) Inom digital mammografi är GE det ledande företaget, som var först med att introducera digital apparatur för tre år sedan. den anmälande parten medger att den har [...]*, men [...]*(165). Då det inte finns några överlappningar mellan parterna, skulle effekterna av koncentrationen på denna marknad uppkomma genom minskningen av den potentiella konkurrensen, eftersom Instrumentarium har planer på att gå in på denna marknad.

(282) Marknadsundersökningen visar att alla nuvarande leverantörer av analoga mammografiapparater håller på att gå in på den digitala marknaden(166). Siemens, Hologic/Lorad och Fischer säljer redan digital apparatur, medan Planmed, Giotto och Metaltronica börjat marknadsföra sina digitala tillämpningar. Alla dessa företag har redan investerat stort i FoU på det digitala området för att få fram en jämförbar eller bättre produkt än GE:s. Även nya konkurrenter, som Sectra och Kodak, förväntas komma in på marknaden.

(283) Allmänt sett har inträdet på denna marknad gynnats av företag som erbjuder digitala tillämpningar som kan mäta sig med dem som GE använder, särskilt detektorplattor. Faktum är att många tillverkare köper digitala detektorer från oberoende företag, som Anrad, eller av konkurrenter, som Hologic/Lorad. I detta sammanhang måste man även beakta att andra delar inom radiografin är fullt digitaliserade och att många FoU-områden är gemensamma för hela den radiologiska sektorn.

(284) Slutligen visar marknadsundersökningen att Instrumentarium i allmänhet inte anses vara GE:s viktigaste och effektivaste konkurrent om man beaktar FoU-investeringar och resultat på det digitala området(167). I Instrumentariums strategiska plan för 2002 sägs det att [...]*(168).

Slutsats

(285) Mot bakgrund av ovanstående drar kommissionen slutsatsen att det även efter GE:s förvärv av Instrumentarium finns ett tillräckligt antal aktuella och potentiella konkurrenter som kan konkurrera med GE på det digitala området. Att många företag nu håller på att gå in på marknaden för digital mammografi gör det mindre sannolikt att sammanslagningen av GE och Instrumentarium i betydande utsträckning skulle minska den nuvarande eller potentiella konkurrensen på denna marknad eller hämma den innovativa utvecklingen på det digitala området.

(286) Mot bakgrund av dessa faktorer anser kommissionen att förvärvet av Instrumentarium inte skapar eller förstärker någon dominerande ställning på marknaden för digital mammografi som skulle leda till att den effektiva konkurrensen inom den gemensamma marknaden eller en väsentlig del av den påtagligt skulle hämmas.

B. Vertikala effekter - allvarliga tvivel pga. utestängning på marknaderna för patientmonitorer och kliniska informationssystem

1. Inledning

(287) Förutom de horisontella effekter på marknaden för perioperativa monitorer som påvisats ovan, har kommissionen även funnit skäl till allvarliga tvivel på att koncentrationen, i den form den ursprungligen anmäldes, är förenlig med den gemensamma marknaden, eftersom den sannolikt skulle få betydande vertikala effekter på marknaderna för anestesiapparater, perioperativa monitorer och intensivvårdsmonitorer samt kliniska informationssystem (CIS). De vertikala effekterna av koncentrationen skulle i första hand härröra från Instrumentariums betydande inflytande på marknaderna för de föregående leden i produktionen av anestesiapparater och det tekniska gränssnittet (nödvändigheten att mekaniskt integrera de olika apparaterna och/eller att överföra data elektroniskt) mellan anestesiapparater, perioperativa monitorer och intensivvårdsmonitorer och CIS (områden där det sammanslagna företaget skulle vara verksamt). Sådana farhågor beträffande de vertikala effekterna fann kommissionen nyligen även i sitt beslut enligt artikel 8.2 i ärendet Siemens/Dräger(169), som har likheter med det aktuella ärendet.

(288) Kommissionen uttryckte farhågor för att det sammanslagna företaget skulle kunna hindra konkurrerande tillverkare av patientmonitorer, anestesiapparater och CIS att få effektiv tillgång till det sammanslagna företagets anestesiapparater, patientmonitorer och CIS. Koncentrationen skulle på så sätt kunna få avstängningseffekter som resulterar i högre priser och minskade valmöjligheter för sjukhusen.

(289) Det bör dock omedelbart noteras att parterna, efter att de genom beslutet enligt artikel 6.1 c som inledde ett förfarande i detta ärende tagit del av kommissionens allvarliga tvivel, erbjöd sig att göra ett åtagande för att skingra kommissionens allvarliga tvivel beträffande de ovannämnda vertikala effekterna. Åtagandet lämnades formellt den 11 juni 2002 medan den fördjupade undersökningen pågick. åtagandet tycktes ägnat att undanröja de allvarliga tvivlen beträffande de vertikala effekterna och därför gjordes ett marknadstest för att bedöma dess genomförbarhet och effektivitet. Det förbättrades ytterligare av den anmälande parten som lämnade in en reviderad version den 4 juli 2003. Denna nya version ingick även i den reviderade uppsättning åtaganden som lämnades in den 24 juli 2003. Mot bakgrund av de positiva resultaten av marknadstestet och bedömningen av det, drog kommissionen slutsatsen att åtagandet var tillräckligt för att undanröja de allvarliga tvivlen beträffande de vertikala effekterna i detta ärende. följaktligen framfördes inga invändningar med avseende på dessa vertikala effekter.

2. Backgrundsinformation

(290) Det sammanslagna företagets förmåga att utestänga konkurrenter skulle i första hand grunda sig på i) dess betydande inflytande på marknaden för anestesiapparater, och ii) det tekniska gränssnittet mellan anestesiapparater, monitorer och CIS, som kräver samarbete mellan tillverkare av anestesiapparater, tillverkare av patientmonitorer och leverantörer av CIS.

i) Instrumentariums marknadsinflytande i de föregående leden i produktionen av anestesiapparater

(291) Anestesiapparater är, liksom annan utrustning för intensivvård, mycket differentierade produkter, för vilka narkosläkarnas preferenser spelar en nyckelroll då en klinik skall välja anestesiutrustning. Som kommissionen fann i beslutet i ärendet Siemens/Dräger(170), föredrar kunderna i regel en viss sorts utrustning och skulle kunna tänka sig att byta till en konkurrerande produkt endast vid en ganska stor prishöjning jämfört med konkurrensen. Med tanke på att produkten i fråga är differentierad och att kapacitetsbegränsningar spelar en mindre roll för leverantörernas beslut om priser och volymer, är marknadsandelarna en bra utgångspunkt för att bestämma konkurrenternas respektive relativa ställning på marknaden ur kundernas synvinkel(171).

(292) För att bedöma Instrumentariums och dess medtävlares inflytande på marknaden för anestesiapparater, har kommissionen först granskat de olika leverantörernas marknadsandelar och sedan andra faktorer, som hinder för inträde på marknaden, kostnader för att byta leverantör, de ifrågavarande produkternas differentiering och kundernas preferenser. De resultat kommissionen kom fram till baserar sig på uppgifter från parterna, oberoende studier och resultaten av marknadsundersökningen. Kommissionen har även beaktat sina rön från beslutet om Siemens/Dräger där en liknande analys gjordes.

(293) Det är allmänt känt att marknaden för anestesiapparater är mycket koncentrerad både på EES-nivå och nationell nivå. Instrumentarium (Datex Ohmeda), Dräger och, i mycket mindre utsträckning, Siemens är de enda leverantörer med betydande verksamhet i hela EES. I en oberoende studie som gjorts av Frost & Sullivan(172) (F& S Anaesthesia Report 2001) jämställs Instrumentarium och Dräger med uppskattade marknadsandelar i EES på 38 % respektive 39 %. Vid sidan av de två ledande leverantörerna finns det även ett antal leverantörer, som Blease, Dameca, Penlon, Samed, Siare, Taema och Temel ("övriga"), som har marknadsandelar i endast några få medlemsstater. På europeisk nivå har de största av dessa nischleverantörer marknadsandelar på 3 % eller mindre, enligt Frost & Sullivans uppskattningar.

(294) Andelarna av marknaden för anestesiapparater i EES och enskilda EES-länder, enligt parterna i deras anmälan, framgår av tabellen nedan.

Tabell 16

Anestesiapparater - nationella marknadsandelar

>Plats för tabell>

Källa: Parterna.

(295) Som tillägg till uppgifterna ovan som parterna lagt fram och som, vilket bör noteras, åtminstone på EES-nivå inte tycks motsäga Frost & Sullivans resultat, har kommissionen rekonstruerat marknadsandelarna på grundval av uppgifter som framkommit i dess marknadsundersökningt(173). Tabellen nedan grundar sig på uppgifter som lämnats av parterna, Siemens och Dräger om deras egen respektive försäljning. de övriga konkurrenternas marknadsandelar grundar sig på de uppgifter som parterna lämnat i sin anmälan(174).

Tabell 17

>Plats för tabell>

Källa: kommissionens resultat och uppgifter som lämnats av parterna.

(296) Tabellerna ovan visar att Instrumentarium är en av de två marknadsledarna inom anestesiapparatur med en marknadsandel i EES, enligt de uppgifter som parterna lämnat, på minst [...]* % (30-40 % enligt kommissionens rekonstruktion) (försäljning på [...]* euro), medan Dräger har en marknadsandel i EES på [...]* % (30-40 % enligt kommissionens rekonstruktion]* (försäljning på [...]*). Nästan [...]* av Drägers försäljning hänför sig till Tyskland, företagets hemmamarknad. Om försäljningen i Tyskland räknas bort har Instrumentarium, enligt parternas uppgifter, en marknadsandel på [...]* % (30-40 % enligt kommissionens rekonstruktion) och Dräger endast [...]* % (30-40 % enligt kommissionens rekonstruktion) på EES-nivå en försäljning på [...]* miljoner respektive [...]* euro. enligt tabellerna ovan har Instrumentarium på nationell nivå försäljningsnivåer på marknaden för anestesiapparater som tyder på en dominerande ställning i ett antal medlemsstater där företaget har stora marknadsandelar, som Belgien, Irland, Sverige (över 50 %), Spanien, Nederländerna och Förenade kungariket (över 40 %).

(297) De marknadsandelar som anges ovan bör ses i ljuset av andra relevanta faktorer, som höga hinder för inträde på marknaden (som kräver betydande, icke-återvinningsbara kostnader, inklusive ett välutvecklat distributions- och servicenät, och nära affärsmässiga förbindelser med sjukhus och investeringar i FoU(175)), kundernas starka preferenser för tillverkare med en god meritlista och väletablerade produkter, produktens differentierade karaktär och dess livsavgörande betydelse för patienten, vilket ökar läkarnas ovilja att byta leverantör av apparaturen, och Instrumentariums välkända varumärke och kvaliteten på företagets anestesiapparater(176).

(298) Mot bakgrund av uppgifterna ovan tycks Instrumentarium ha ett betydande inflytande på sin kundbas i hela EES. De stora marknadsandelarna och marknadens egenskaper (hög koncentration, stora hinder för inträde, differentierade produkter och starka kundpreferenser) bekräftar de allvarliga farhågorna för att Instrumentarium har ett betydande inflytande på de nationella marknaderna i åtminstone följande länder: Belgien, Irland, Sverige (över 50 % och med betydligt mindre konkurrenter) och Förenade kungariket (uppskattningsvis [40-50]* % och med betydligt mindre konkurrenter).

ii) Kompatibilitet mellan anestesiapparater, monitorer och CIS

(299) Anestesiapparater och perioperativa monitorer används i samma område i sjukhuset, det perioperativa området. Som parterna säger i anmälan: "då patienten är sövd är det av säkerhetsskäl nödvändigt att övervaka dennes vitala funktioner. Denna övervakning sker med hjälp av en perioperativ patientmonitor"(177). Detta gör anestesiapparater och perioperativa monitorer till komplementära produkter, eftersom båda behövs för att operera en patient. Detsamma gäller CIS, som, även om de inte är nödvändiga, också används i ett antal sjukhus i EES i förening med både anestesiapparater och perioperativa monitorer och intensivvårdsmonitorer. På grund av den samtidiga användningen i samma avdelning i sjukhuset, finns det affärsmässiga kopplingar i marknadsföringen av dessa produkter till sjukhusen. Marknadsundersökningen visar att narkosläkarna spelar en viktig roll för att påverka eller till och med besluta om inköp av både anestesiapparater och perioperativa monitorer och, i mer begränsad utsträckning, intensivvårdsmonitorer.

(300) Förutom den komplementära användningen av de två produkterna finns det även en teknisk, vertikal koppling eller ett gränssnitt mellan anestesiapparater och monitorer. Trots att båda behövs då en patient opereras, kan de två produkterna användas fullständigt separat, i den meningen att anestesiapparaten förser patienten med gaser och visar gastillförseln på en anestesiskärm, medan patientmonitorn är kopplad till patienten genom sensorer och visar dennes vitala funktioner på monitorskärmen. I praktiken är dock, som framgår i marknadsundersökningen, de två apparaterna normalt sammankopplade, genom antingen en mekanisk (i det stora flertalet fall) eller en elektronisk koppling eller på båda sätt. marknadsundersökningen visar också att en leverantör av utrustning, t.ex. anestesiapparater, är tvungen till samarbete för att oberoende leverantörer av annan utrustning, som patientmonitorer eller CIS kan integrera dessa mekaniskt eller elektroniskt med anestesiapparaten.

Mekanisk integration

(301) Mekanisk integration, som vanligtvis används i sjukhus i EES, kräver att monitorn är mekaniskt förenad med anestesiapparaten genom att den ställs ovanpå denna (med klämmor och kardborrband eller monteringsfästen) eller monteras på anestesiapparaten med hjälp av en rörlig "sidoarm". Det sistnämnda arrangemanget blir allt vanligare pga. förkärleken för flata skärmar som monteras på detta sätt(178). Många olika mekaniska kombinationer är möjliga beroende på narkosläkarens behov. parternas patientmonitorer och patientmonitorer från andra företag är mekaniskt integrerade med Instrumentariums eller andra leverantörers anestesiapparater.

(302) Anledningen till att man vill ha en mekanisk integration formuleras tydligt i en inlaga från tredje part där det förklaras att "eftersom utrymmet i operationssalen är begränsat och narkosläkarna måste ha kontinuerlig tillgång till patientmonitorn och anestesiapparaten, måste monitorn vara säkert fastsatt på anestesiapparaten på ett sätt och på en plats - 'konfiguration' - som är fullt förenlig med narkosläkarens krav på sin arbetsplats"(179). I Frost & Sullivans Anaesthesia Report (2001) dras också slutsatsen att "marknaden är på väg mot en högre nivå av integrering och datorisering, vilket betyder en högre grad av integrering av olika typer av utrustning"(180). Dokument som lagts fram av tredje part visar att det finns en tydlig efterfrågan på lösningar med mekanisk integrering från sjukhusens sida. Detta omvittnas även av förekomsten av specialiserade leverantörer av monteringslösningar, som den ledande amerikanska leverantören av monteringslösningar, GCX.

(303) Trots att parterna påstår att mekanisk integrering är en enkel sak, visar dokument från tredje part och parternas egna interna dokument att sammankoppling av apparater genom mekaniska gränssnitt är en mer komplicerad uppgift som kräver samarbete mellan respektive leverantörer av anestesiapparater, monitorer och monteringslösningar(181). Olika konfigurationer av monitorer och anestesiapparater testas och valideras enligt internationella standarder. I sina svar på kommissionens begäran om upplysningar räknar båda parterna upp relevanta standarder(182), t.ex. IEC 601-1. Även om sådana standarder inte är obligatoriska, anses de tillhöra "bästa praxis" och leverantörerna följer dem pga. ökande medvetenhet bland och efterfrågan från kunderna. av upplysningar som lämnats av parterna, oberoende leverantörer av monitorer och leverantörer av monteringslösningar framgår att test verkligen genomförs rutinmässigt och leverantörerna försäkrar att en viss konfiguration är säker innan den förs ut på marknaden till kunderna. GE medger att det finns ett behov av samarbete genom att säga att "den mekaniska integrationen underlättas genom att använda standardiserade underlägg för patientmonitorer som är fysiskt fastsatta på anestesiapparaten. Konstruktionen är resultatet av ett samarbete mellan GE, företaget som tillverkar anestesiapparaten och en tillverkare av monteringssystem för patientmonitorer"(183). En tredje part hävdar att "Utvecklingsprocessen kräver tillgång till detaljerade produktspecifikationer och annan information som endast kan fås från tillverkarna av både monitorn och de apparater som skall kopplas samman"(184). Instrumentarium har också lämnat upplysningar som visar att samarbete mellan leverantörerna av apparaterna är nödvändigt för att få till stånd en effektiv, validerad mekanisk integration. Instrumentarium hävdar att företaget deltagit i sådant samarbete tidigare(185).

Elektronisk integration

(304) Förutom mekanisk integration används i en del sjukhus elektronisk integrering av anestesiapparaten och monitorn. Elektronisk integration innebär överföring av data mellan anestesiapparaten och monitorn eller inmatning av dessa data i CIS(186), eller till och med en fullständig integrering av anestesiapparaten, patientmonitorn och eventuellt CIS i en enda apparat (som Instrumentariums ADU).

(305) Elektronisk integrering av anestesiapparater och monitorer eller av dessa apparater med CIS tycks erbjuda sjukhusen en rad betydande kliniska och administrativa fördelar. Data som genereras av anestesiapparaten kan återges direkt och i realtid(187) inte bara på anestesiapparatens utan även på monitorns skärm. I marknadsundersökningen visade det sig(188) att de sjukhus som använde elektronisk integration sätter värde på möjligheten att återge data som genereras av anestesiapparaten och monitorn på en enda skärm eftersom detta gör att läkaren mer effektivt kan tillgodose patientens behov. Samtidigt krävs inget ytterligare arbete för att föra kliniska journaler över patienterna, eftersom data genereras automatiskt.

(306) Trots att parterna hävdar att den elektroniska integrationen har begränsad användning i EES, har kommissionen funnit att ett stort antal av de sjukhus som svarat på dess marknadsundersökning faktiskt elektroniskt kopplat samman sina anestesiapparater och monitorer. Ytterligare ett antal sjukhus svarade att de planerade att under de kommande två-tre åren ta i bruk CIS som elektroniska gränssnitt. Av detta skäl erbjuder de ledande monitorleverantörerna redan apparater som är förberedda för elektronisk integration. Instrumentariums elektroniskt integrerade ADU-apparat står för uppskattningsvis 25 % av företagets totala årliga försäljning av anestesiapparater(189). En oberoende leverantör av monitorer har hävdat att [20-25]* % av de monitorer företaget sålde 2001 innehöll gränssnittsmoduler. I GE:s brev av den 4 april 2003 till alla dess kunder med anledning av tillkännagivandet av budet på Instrumentarium framkommer företagets föresats att erbjuda elektronisk integration.

(307) Som parterna medger kräver elektronisk integration samarbete mellan leverantörerna av monitorer respektive anestesiapparater, eftersom tillverkaren av patientmonitorerna måste känna till prestandakrav, protokoll och annan teknisk information för att kunna skapa ett gränssnitt. parterna hävdar dock att Instrumentarium (och andra tillverkare av anestesiapparater) har en "öppen arkitektur" i sin tillverkning, som gör det möjligt för andra monitortillverkare att snabbt och billigt utveckla den programvara som behövs för att anestesiapparaten och monitorn skall kunna kopplas samman elektroniskt. T.ex. finns Instrumentariums tekniska specifikationer offentligt tillgängliga i dess servicemanualer för apparaterna och på internet(190).

(308) På grund av att gränssnitten är företagsspecifika, tycks samarbete mellan de olika leverantörerna vara en nödvändighet för en sömlös överföring av elektroniska data mellan anestesiapparat och monitor. Oberoende leverantörer av patientmonitorer har lagt fram dokumentation som visar att försök att framställa elektroniska gränssnitt inte alltid mötts med fungerande samarbete från leverantörerna av anestesiapparater(191). Ett antal sjukhus som svarat på kommissionens marknadsundersökning uppgav att de tidigare haft problem med sammankopplingen av olika apparater och menade att de behövde hjälp från leverantörerna för att få till stånd ett sömlöst elektroniskt gränssnitt(192). GE medger behovet av samarbete genom att säga att "att utveckla, verifiera och validera tolkprogram för protokollet kräver i allmänhet samarbete mellan GE och säljaren av apparaten. Utvecklingsprocessen går till på följande sätt: På basis av ett informellt partnerskap med säljaren av anestesiapparaten, tillhandahåller denne protokoll, handböcker och tekniskt bistånd och lånar vanligtvis ut utrustning (eller tillåter att utrustningen används i säljarens lokaler) för att utveckla programvara för gränssnittet. Tillverkaren av monitorn definierar kraven, skriver programvaran och utför sedan datamappningen, och verifierar och validerar denna"(193). Som svar på en direkt fråga från kommissionen om oberoende leverantörers förmåga att skapa gränssnitt utan att samarbeta med leverantören av anestesiapparaten, medgav också Instrumentarium att detta inte var möjligt(194). Det bör även noteras att en effektiv elektronisk integration kräver anpassning till de relevanta gränssnitten då leverantören av anestesiapparaten uppgraderar eller ändrar apparatens protokoll och prestandakrav.

Kopplingar mellan perioperativa monitor och intensivvårdsmonitorer och standardisering av CIS

(309) Standardiseringen(nödvändigheten att använda apparater av samma märke på alla områden i sjukhuset), den ökande användningen av CIS och i allmänhet elektronisk sammankoppling av apparater aktualiserar frågan om gränssnitt inte endast på det perioperativa området, utan även inom intensivvården. I marknadsundersökningen nämnde ett antal kunder några fördelar av standardiseringen, som flyttbarhet, inget behov av att ta bort kablar, utbildning av personal, reservdelar och kompatibilitet med annan utrustning. Även uppgifter från tredje part bekräftar att det finns en tendens till standardisering. Fördelarna med standardiseringen har understrukits av European Society of Anaesthesiologists: "I många sjukhus runt om i Europa ser vi en växande önskan om standardisering av utrustning för patientmonitorer på alla intensivvårdsområden, eftersom detta ger sjukhusen fördelar med avseende på utbildning, standardisering av kablar och tillbehör, kontinuitet i patientjournaler och underhåll av utrustningen"(195).

(310) Även om parterna hävdar att fördelarna av standardisering uppvägs av nackdelen av att vara beroende av enda leverantör(196), medger de dock att dessa fördelar existerar, bl.a. beträffande "underhåll, egen kunskap om systemet, systemdrifttid, utbildning, reservdelar, leverantören en partner och tillhandahållare av lösningar, lätt att förbättra hela systemets prestanda"(197). Dessutom medger båda parterna att det finns en önskan om och en utveckling mot att skapa en digital sjukhusmiljö där olika apparater kan kopplas samman sömlöst och effektivt och CIS användas på det perioperativa området och inom intensivvården. I GE:s interna dokument som lämnats som bilaga till anmälan talas om fördelarna av elektronisk sammankoppling i hela operationssalen för att skapa en "digital cockpit för operationssalen" genom att tillhandahålla "integration av apparater, konvergens av information: monitor till anestesiapparat, IT-system och -utrustning, operationssal och företag". GE talar även om en tendens till "fastare integration med monitorer [och anestesiapparater]*" och "integration med CIS i nästa steg"(198).

Slutsats om sammankoppling av relevanta apparater

(311) Ovanstående motiverar slutsatsen att det tycks finnas ett ständigt växande behov av att mekaniskt och elektroniskt koppla samman anestesiapparater och monitorer, med varandra och med CIS(199). Det är också motiverat att dra slutsatsen att ett fortsatt samarbete mellan leverantörer av anestesiapparater och oberoende leverantörer av patientmonitorer eller CIS tycks vara nödvändigt för att göra det möjligt för dessa oberoende leverantörer att mekaniskt och/eller elektroniskt integrera sina produkter med Instrumentariums anestesiapparater och på så sätt möta sina kunders växande behov av kompatibilitet. Att integrera apparatur som anestesiapparater och monitorer med CIS tycks vara ett eftersträvansvärt mål för sjukhusen i EES, och i ljuset av denna integration krävs en sådan sömlös sammankoppling av apparater för att skapa effektiva digitaliserade miljöer på det perioperativa området och inom intensivvården i sjukhusen.

3. Allvarliga farhågor för sammanslagningens utestängningseffekter

(312) Ovanstående omständigheter har gett kommissionen allvarliga tvivel på att koncentrationen är förenlig med den gemensamma marknaden, eftersom det sammanslagna företaget skulle få möjlighet att utestänga sina medtävlare. Detta följer av det sammanslagna företagets stora inflytande på marknaderna för anestesiapparater och behovet av samarbete mellan tillverkare av anestesiapparater respektive patientmonitorer eller leverantörer av CIS(200), som förklarades ovan.

(313) Om Instrumentarium så önskar kan företaget helt enkelt säga nej till samarbete eller, mer troligt, på mer subtila sätt(201) försvaga samarbetet och på så sätt göra det svårt för oberoende tillverkare av anestesiapparater eller monitorer eller leverantörer av CIS att koppla samman sina apparater till det sammanslagna företagets, vilket skulle öka deras kostnader.

(314) Då förfarandet inleddes uttryckte kommissionen även allvarliga tvivel beträffande koncentrationens förenlighet med den gemensamma marknaden med motiveringen att sammanslagningen kunde förändra eller förstärka det sammanslagna företagets incitament att använda sig av sin förmåga att utestänga konkurrenter, trots att parterna hävdat att sammanslagningen inte skulle leda till några förändringar vare sig på marknaden för anestesiapparater eller på den för patientmonitorer i jämförelse med de incitament som Instrumentarium (som redan är ett vertikalt integrerat företag) hade före sammanslagningen.

(315) Fast parterna påstår att sådana incitament kan uteslutas pga. den begränsade graden av integration av de olika apparaterna, tycks mekanisk kompatibilitet för anestesiapparater och monitorer vara ett relevant krav hos ett betydande antal sjukhus, pga. det begränsade utrymmet i operationssalarna, ergonomiska behov och krav på säkerhet för patienterna. Också elektronisk kompatibilitet, som ännu inte är så allmän i EES, tillämpas av ett betydande antal kunder, och ännu fler säger att de har planer på att under de närmaste två till tre åren elektroniskt sammankoppla sin apparatur.

(316) Dessutom bör det noteras att det sammanslagna företaget skulle få ett betydande inflytande på marknaden för anestesiapparater, som GE/Instrumentarium kunde utnyttja, enligt beskrivningen ovan, för att gynna sin egen verksamhet inom monitorer för det perioperativa området och för intensivvården och inom CIS. Det sammanslagna företagets totala ställning på marknaderna för produkter för det perioperativa området och intensivvården skulle vara starkare än den som Instrumentarium ensam hade före sammanslagningen(202). På området för patientmonitorer (sammanlagd försäljning av monitorer för det perioperativa området och intensivvården) skulle det sammanslagna företaget vara ledande med en marknadsandel på [30-35]* %. På marknaderna för monitorer för intensivvård skulle det sammanslagna företagets andel [...]* från [10-15]* % till [25-30]* % på EES-nivå(203), och överstiga [30-35]* % i åtta EES-länder (Österrike, Finland, Förenade kungariket, Grekland, Irland, Nederländerna, Spanien, Sverige och Norge). Inom CIS skulle det sammanslagna företaget kunna kombinera sina olika lösningar och erbjuda kunder på det perioperativa området och inom intensivvården ledande CIS-lösningar(204).

(317) Beträffande det sammanslagna företagets möjliga strategi, bör det noteras att det verkar som om Instrumentarium, till och med före sammanslagningen, försökte följa en strategi som innebar att företaget skulle "använda sin ställning som världsledande på anestesimarkanden som hävstång för att bli världsledande även på den närliggande marknaden för system och utrustning för intensivvården"(205). Instrumentarium tycks dock, före sammanslagningen, ha haft vissa nackdelar, som skulle begränsa möjligheterna till en framgångsrik utestängningsstrategi och som lett till att man accepterat en linje med en "öppen" arkitektur(206), åtminstone vad beträffar den tekniska kompatibiliteten. Instrumentarium har haft ett relevant smalt sortiment av produkter för intensivvårdsområdet(207). Sjukhusen (särskilt de som vill standardisera sina monitorer och CIS på det perioperativa området och inom intensivvården) har därför haft ett starkare incitament att insistera på en policy där man blandar och passar ihop utrustning för att kunna välja den monitor de föredrar och använda den tillsammans med sitt val av anestesiapparat. Därför har Instrumentarium endast i begränsad utsträckning kunnat utnyttja sitt marknadsinflytande för att driva en policy med en stängd arkitektur eller öka sin försäljning av monitorer för intensivvård och av CIS. Instrumentariums affärsstrateger har insett dessa problem(208). Som framgår av interna dokument var ett av GE:s affärsmässiga motiv för förvärvet av Instrumentarium att utnyttja de samgående parternas starka, komplementära positioner på det perioperativa området och inom intensivvården.

(318) Mot bakgrund av ovanstående och särskilt det sammanslagna företagets styrka på marknaden för anestesiapparater och de tendenser till integrering av apparater och standardisering som påvisats ovan, gav kommissionen uttryck för allvarliga tvivel på att koncentrationen var förenlig med den gemensamma marknaden, eftersom det framgått att det sammanslagna företaget genom att stänga arkitekturen för sina apparater skulle ha förmåga och möjligtvis incitament att bedriva en utestängningsstrategi inom hela spektret av perioperativ vård och intensivvård: företaget skulle kunna använda sin starka ställning på marknaden för anestesiapparater för att utestänga medtävlare och dominera eller stärka sin dominerande ställning på marknaderna för anestesiapparater, perioperativa monitorer, monitorer för intensivvård och CIS.

(319) Efter kommissionens beslut enligt artikel 6.1 c hävdade parterna att de allvarliga tvivel som beskrivs ovan inte skulle besannas pga. ett antal faktorer(209) (som i viss utsträckning diskuterats ovan) och särskilt pga. att det sammanslagna företaget inte hade några incitament(210) att bedriva en utestängningsstrategi, eftersom sammankoppling av apparater inte är någon prioriterad fråga vid de flesta försäljningar av patientmonitorer då sådan sammankoppling inte är allmänt förekommande i EES. Dessutom hade Instrumentarium bedrivit en policy med öppen arkitektur och sammanslagningen skulle inte förändra konkurrensförhållandena vare sig på marknaden för anestesiapparater eller på den för perioperativa monitorer. Slutligen skulle en utestängningsstrategi inte vara affärsmässigt motiverad eller framgångsrik, eftersom kunderna skulle motsätta sig en sådan genom att vända sig till konkurrenterna, som skulle kunna fylla deras behov och ta till liknande motstrategier.

(320) På grund av de allvarliga tvivlen på att transaktionen, med tanke på de möjligheter till utestängning som påvisats i beslutet enligt artikel 6.1 c, är förenlig med den gemensamma marknaden, har den anmälande parten gjort ett åtagande för att skingra dessa tvivel. Åtagandet tycktes ägnat att undanröja de allvarliga tvivlen beträffande de vertikala effekterna och därför gjordes ett marknadstest för att bedöma dess genomförbarhet och effektivitet. Det förbättrades ytterligare av den anmälande parten som lämnade in en reviderad version den 4 juli 2003. Denna nya version ingick även i den reviderade uppsättning åtaganden som lämnades in den 24 juli 2003. Mot bakgrund av de positiva resultaten av marknadstestet och bedömningen av det, drog kommissionen slutsatsen att åtagandet var tillräckligt för att undanröja de allvarliga tvivlen beträffande de vertikala effekterna i detta ärende. Till följd av detta framfördes inga invändningar rörande de ovannämnda vertikala aspekterna.

V. ÅTAGANDEN

1. HORISONTELLA ÅTAGANDEN

(321) För att undanröja de ovannämnda tvivlen beträffande den horisontella konkurrensen på marknaden för perioperativa monitorer har GE lagt fram ett paket med åtaganden. Dessa åtaganden är bifogade detta beslut i bilaga I.

1.1 ÅTAGANDEN SOM LÄMNATS TILL KOMMISSIONEN

(322) För marknaden för perioperativa monitorer lade den anmälande parten den 24 juli 2003 fram ett paket med korrigerande åtgärder, som baserar sig på avyttring av Spacelabs (en avdelning inom Instrumentarium) i förening med en serie OEM-leveransavtal (Instrumentariums anestesiapparater, Instrumentarium/Datex-Ohmedas perioperativa monitor Cardiocap5 och Instrumentariums nyaste gasmodulmodell) i syfte att göra den affärsverksamhet som skall avyttras till en effektivare aktör i konkurrensen och mer lockande för potentiella köpare.

(323) Paketet av åtaganden kan sammanfattas enligt följande:

a) Avyttrad verksamhet

(324) Avyttring av alla tillgångar, materiella och immateriella (inklusive företagsägd know-how) och alla verksamheter som hör till Spacelabs, en avdelning inom Instrumentarium, som förvärvades av och införlivades i Instrumentarium i juli 2002 och som förvaltats tillsammans med och genom Datex-Ohmeda Inc., ett helägt dotterföretag till Instrumentarium. Den affärsverksamhet inom Spacelabs som skall avyttras omfattar (bl.a.) Datex-Ohmedas Spacelabs Medicals tillverkning, distribution och forskning och utveckling på det medicinska området och försäljningskanaler för patientmonitorer med flera parametrar och tillhörande utrustning och tjänster. Den affärsverksamhet som skall avyttras beskrivs i detalj i tabell 1 i bilagan om åtagandena och tillägg till denna.

b) OEM-leveransavtal

(325) Som nämndes ovan omfattar de åtaganden som GE gjort tre OEM-leveransavtal i syfte att göra Spacelabs mer konkurrenskraftigt på den relevanta marknaden och på så sätt göra det möjligt för köparen av Spacelabs att delta som starkare konkurrent i anbudsförfaranden som gäller både monitorer och annan utrustning som ingår i perioperativa "monitorsystem".

OEM-leveransavtalet för anestesiapparater

(326) GE åtar sig att på OEM-basis till köparen av Spacelabs leverera anestesiapparater och tillhörande material, tillbehör och startpaket, utan ensamrätt, för återförsäljning till slutkunder till vilka köparen levererar perioperativa monitorer för försäljning, och för att göra det möjligt för köparen att lämna anbud på och sälja kombinationer av perioperativa monitorer och anestesiapparater.

(327) OEM-leveransavtalet skall vara i kraft under fem år och göra det möjligt för köparen av Spacelabs att tillhandahålla de relevanta produkterna på det territorium som omfattar EES och alla blivande medlemsstater i EU (alla anslutningsländer). I avtalet föreskrivs dessutom att uppgraderade versioner av och efterföljare till de nuvarande produkterna skall tillhandahållas på samma villkor. produkterna skall prissättas på i stort sett samma villkor som de som erbjuds GE:s återförsäljare. Avtalet omfattar även leveranser av reservdelar under tio år efter det att avtalet utlöpt och tillhandahållande, på begäran av köparen, av underhålls- och reparationstjänster på förmånliga villkor. Detta leveransavtal beskrivs i detalj i tabell 2 i bilagan om åtagandena.

OEM-leveransavtalet för monitorer av modellen Cardiocap5 och gasmonitorer

(328) GE åtar sig att till köparen med ensamrätt leverera perioperativa monitorer av modellen Cardiocap5 (inklusive gasmonitorer) och tillhörande material, tillbehör, ledningar och kablar. Avtalet skall vara i kraft under tio år och göra det möjligt för köparen av Spacelabs att tillhandahålla de relevanta produkterna på det territorium som omfattar EES och alla blivande medlemsstater i EU (alla anslutningsländer). I avtalet föreskrivs dessutom att uppgraderade versioner av och efterföljare till de nuvarande produkterna skall tillhandahållas på samma villkor. Produkterna skall prissättas enligt principen "kostnad plus vinst" (cost plus), dvs. priset skall grunda sig på GE:s direkta produktionskostnader och kostnader för försäljning, immateriella äganderätter och garantier plus en marginal på [20-30]* %. Avtalet omfattar även leveranser av reservdelar under tio år efter det att avtalet utlöpt och tillhandahållande, på begäran av köparen, av underhålls- och reparationstjänster på förmånliga villkor. Detta avtal beskrivs i detalj i tabell 3 i bilagan om åtagandena.

OEM-leveransavtalet för gasmoduler

(329) GE åtar sig att till köparen av Spacelabs leverera Datex-Ohmedas gasmodul. avtalet skall vara i kraft under tio år och göra det möjligt för köparen av Spacelabs att tillhandahålla de relevanta produkterna på global nivå. I avtalet föreskrivs dessutom att uppgraderade versioner av och efterföljare till de nuvarande produkterna skall tillhandahållas på samma villkor. Produkterna skall tillhandahållas till priser som är minst lika förmånliga som de som erbjuds andra oberoende företag, alternativt på basis av samma kostnad plus vinst-princip som skall tillämpas på försäljningen av Cardiocap5 Avtalet omfattar även leveranser av reservdelar under tio år och tillhandahållande, på begäran av köparen, av underhålls- och reparationstjänster på förmånliga villkor. Detta OEM-leveransavtal beskrivs i detalj i tabell 4 i bilagan om åtagandena.

c) Instrumentariums åtagande

(330) Det bör även nämnas att Instrumentarium, utöver de åtaganden som GE gjort, den 17 juli 2003 gjorde ett åtagande ("Instrumentariums åtagande"), som återges i bilaga III till detta beslut. Syftet med Instrumentariums åtagande är att säkerställa fullständigt uppfyllande av bestämmelserna i avsnitt C och D i texten om åtagandena, som den lagts fram av GE, redan före den dag för ikraftträdande(211) då dessa åtaganden blir bindande för GE. I praktiken är det viktigaste med Instrumentariums åtagande att det ser till att den avyttrade affärsverksamheten förblir livskraftig och konkurrenskraftig och att skyldigheterna till särskiljande och öronmärkning är uppfyllda under tiden innan GE fått effektiv kontroll över Instrumentarium. Kommissionen noterar Instrumentariums åtagande. Det är dock inget villkor för godkännande.

1.2 BEDÖMNING AV DEN ANMÄLDA KONCENTRATIONEN EFTER ÅTAGANDENA

(331) I samband med marknadstestet av de föreslagna åtagandena kontaktade kommissionen uppskattningsvis 200 oberoende parter, inklusive större sjukhus i alla medlemsstater, parternas främsta konkurrenter och tilltänkta köpare av den avyttrade verksamheten. Många av dem som svarade lade fram konkreta och substantiella förslag till ändringar av det paket som den anmälande parten föreslagit i syfte att förbättra åtagandena som helhet och göra den avyttrade verksamheten till en mer livsduglig konkurrent. de viktigaste förslagen gällde varaktigheten och den geografiska omfattningen av OEM-leveransavtalen, behovet av att i god tid få tillgång till uppgraderade versioner av och efterföljare till programvara, bestämmelserna om tillhandahållande av reservdelar och villkoren för prissättningen.

(332) I det slutliga paketet av åtaganden, som lämnades den 24 juli 2003 och som beskrivs ovan, ingår huvuddelen av de förslag och kommentarer som gjordes av tredje part inom ramen för marknadstestet. I sin slutliga form beaktar således åtagandena de farhågor som uttryckts av tredje part beträffande nödvändigheten att se till att den avyttrade affärsverksamheten blir så livsduglig och konkurrenskraftig som möjligt.

(333) Åtagandet rörande den avyttrade affärsverksamheten innebär överföring av alla tillgångar och verksamheter som hör till Spacelabs. Detta företag hade 2002 sammanlagda försäljningsintäkter på omkring 180 miljoner euro.

(334) I fråga om produkter kommer avyttringen av Spacelab bl.a. att omfatta företagets plattform för patientmonitorer, kallad Ultraview Care Network. Monitorerna i Ultraview Care Network-plattformen utgör en mängd olika modeller(212), särskilt, vilket bekräftats av oberoende studier(213), två avancerade monitorer som är likvärdiga GE:s avancerade monitorer (Solars 9500 och 8000). Ultraview 1700 är Spacelabs mest avancerade patientmonitor och särskilt lämpad för användning på avancerade perioperativa områden.

(335) Spacelabs UCN-system omfattar även olika moduler som kan uppfylla särskilda monitorbehov, bl.a. på det perioperativa området (t.ex. Bispectral Index Module och kapnograf- och EEG-övervakningsmoduler). Det finns även möjligheter att blanda och passa ihop skärmstorlekar och -typer (CRT eller flat skärm) och nätverk (fristående, sammankopplade med kabel eller trådlösa). Klinikerna kan på så sätt skräddarsy monitorövervakningen för patienternas särskilda preferenser och behov. Spacelabs Ultraview Care Network stödjer även sömlös datafångst och gränssnitt för tillgång till longitudinella journaler vid användningsplatsen, inbegripet vård i sjukhus, i kliniker eller på läkarmottagningar och i hemmet. Spacelabs kan följaktligen erbjuda lösningar för nätverk och sammankoppling av utrustning som är anpassade till marknadens behov. I detta perspektiv kan Spacelabs mest avancerade monitor t.ex. erbjuda tillgång till kliniska informationssystem på vårdplatsen genom olika system (Dynamic Network Access eller Windows Dynamic Network Access) så att klinikerna kan avläsa och kontrollera informationssystem som är inkopplade på nätet. Slutligen ingår i Spacelabs utbud lösningar för informationssystem som förväntas att inom en nära framtid bli nödvändiga för många sjukhus. Man har exempelvis konstruerat ett kliniskt informationssystem för hela det perioperativa området (Caremaster Plus OR Chart) som narkosgivare kan använda för att hantera preoperativa, operativa och postoperativa data för den perioperativa patientjournalen. Detta kliniska informationssystem kan tillgås genom Spacelabs mest avancerade monitor. Slutligen kommer Spacelabs under 2003 att lansera nästa generation av nätverksinfrastruktur genom sin Intesys Clinical Database, med möjlighet till ännu öppnare kommunikation i nätverk och hantering genom webbtjänster för att kunna ta del av information vid fjärrterminaler.

(336) I fråga om produktutbud och övervakningsfunktioner på det perioperativa områder erbjuder Spacelabs följaktligen tekniska lösningar som påminner om GE:s före sammanslagningen. Kommissionen noterar att avyttringen av Spacelabs även omfattar företagets immateriella äganderätter och dess nuvarande avtal med andra företag rörande tekniklicenser, av vilka en del är särskilt relevanta för integrering av moduler som används på det perioperativa området (t.ex. avtal med Aspect Medical Systems om BIS-modulen och licensavtal om Nellcors patent på kodning av oxymetriska pulsgivare).

(337) Beträffande möjligheten för köparen av Spacelabs att få tillgång till en effektiv försäljningsorganisation och FoU, noterar kommissionen att avyttringen, tillsammans med kravet att köparen skall ha bl.a. de finansiella resurser och den påvisade know-how som behövs för att utveckla affärsverksamheten, även omfattar Spacelabs distributions- och FoU-verksamhet samt försäljningskanaler för patientmonitorer med flera parametrar, som idag sköts av Datex-Ohmedas Spacelabs Medical Manufacturing. Förutom överföringen av nyckelpersonal skulle avyttringen av Spacelabs affärsverksamhet även omfatta skapande av försäljningsteam, motsvarande storleken av försäljningen av perioperativa monitorer i de olika EU-länderna, om köparen inte har någon distributionskapacitet i respektive berört land. För att garantera att den berörda försäljningspersonalen har tillräcklig marknadserfarenhet och därmed kan förväntas ha effektiva förbindelser med narkosläkare, skulle avyttringen dessutom inkludera försäljningspersonal i Spacelabs som idag är anställda av Instrumentarium eller dess närstående företag.

(338) Beträffande Spacelabs närvaro på marknaden, syftar åtagandena till att avyttringen, tillsammans med de andra åtaganden som GE gjort, gör det möjligt för köparen av affärsverksamheten att vara en konkurrenskraftig aktör med en storlek, närvaro och styrka på marknaden för perioperativa monitorer liknande GE:s före sammanslagningen.

(339) Medan Spacelabs egen installerade bas av perioperativa monitorer i Europa år 2000 rapporterades vara av samma storleksklass som GE:s ([5-10]* %, jämfört med [5-10]* % för GE)(214), med en marknadsandel som då uppskattades till [5-10]* %, följdes införlivandet av Spacelabs i Instrumentarium 2002 av en liten nedgång i dess försäljning av perioperativa monitorer. För att fullständigt återställa och förstärka Spacelabs konkurrenskraft på detta område, innehåller paketet av åtaganden därför ett åtagande av GE att med ensamrätt till köparen av den avyttrade affärsverksamheten leverera Datex-Ohmedas c5/gasmonitor. Denna monitor, som anses vara likvärdig med UV 1500, erbjuds för att garantera att den avyttrade affärsverksamhets egen försäljning - dvs. utan att beakta köparens eventuella försäljning av perioperativa monitorer - i största möjliga utsträckning skall motsvara GE:s egen försäljning av perioperativa monitorer före sammanslagningen, särskilt på de marknader där transaktionen skulle leda till att en dominerande ställning skapas.

(340) I detta avseende noterar kommissionen att försäljningen i EES av perioperativa monitorer av modellen Cardiocap5 under år 2000 var större än GE:s totala direktförsäljning av perioperativa monitorer, och motsvarade ett värde på [10-15]* miljoner euro, jämfört med [5-10]* miljoner euro för GE:s direktförsäljning. I de medlemsstater där kommissionen påvisat problem beträffande konkurrensförhållandena kommer kombinationen av Spacelabs egna monitorer och de perioperativa monitorerna Cardiocap5 att eliminera eller kraftigt minska den överlappning som sammanslagningen leder till. Den sammanlagda direktförsäljningen av dessa monitorer skulle 2002 i Frankrike och Tyskland ha motsvarat en marknadsandel på [5-10]* % respektive [5-10]* %, jämfört med [5-10]* % och [5-10]* % för GE före sammanslagningen. I andra länder skulle de motsvarande marknadsandelarna, enligt siffrorna för 2002, vara ännu mycket större. I Spanien skulle försäljningen av perioperativa monitorer från Spacelabs och av modellen Cardiocap5 motsvara en marknadsandel på [15-20]* %, jämfört med [10-15]* % för GE. I Förenade kungariket skulle denna försäljning motsvara en marknadsandel på [15-20]* %, jämfört med [5-10]* % för GE. Och i Sverige slutligen, där GE:s marknadsandel 2002 var mellan [5-10]* % och [5-10]* %, skulle överlappningen minska betydligt, till endast [0-5]* %. Med tanke på varaktigheten (10 år), omfattningen (EES plus alla anslutningsländer) och ensamrätten av leverensavtalet för Cardiocap5, anser kommissionen att köparen kommer att vara i stånd att varaktigt bevara en betydande ställning på marknaden och samtidigt utveckla sin egen tillverkning av monitorer. I detta avseende noterar kommissionen dessutom att den perioperativa monitorn Cardiocap5 faktiskt är en av Instrumentariums bästsäljande produkter i EES-länderna.

(341) Förutom att undanröja de överlappningar som sammanslagningen leder till, syftar de åtaganden som den anmälande parten gjort till att se till att köparen verkligen blir i stånd att även kvalitetsmässigt utöva ett effektivt konkurrenstryck på de samgående parterna genom att erbjuda produkter av jämförbar kvalitet. I detta avseende anser kommissionen att den ensamrätt som anges i åtagandet om försäljning av perioperativa monitorer av modellen Cardiocap5, eller eventuella efterföljare eller uppgraderade versioner, kommer att se till att köparens utbud direkt kan uppfattas som nära substitut till Instrumentariums patientmonitorer.

(342) Samtidigt kommer köparen under en lång tid (tio år) att ha tillgång till Instrumentariums välkända gasmoduler till ett förmånligt pris. Kommissionen anser att åtagandet beträffande gasmodulen och uppgraderade eller efterföljande versioner av denna, kommer att göra det möjligt för köparen att vidareutveckla Spacelabs egna monitorer genom att inkorporera Instrumentariums avancerade teknik på området för gasmonitorer, en omständighet som är avgörande för en effektiv och framgångsrik närvaro på det perioperativa området. Det bör även understrykas att GE före sammanslagningen inte hade tillgång till dessa gasmoduler. Spacelabs kommer alltså tack vare detta åtagande att på denna punkt ha en mer gynnsam position än GE hade före sammanslagningen.

(343) Slutligen anser kommissionen att köparen av Spacelabs, tack vare åtagandet om leveranser på förmånliga villkor av anestesiapparater och tillhörande material, på samma sätt som det sammanslagna företaget kommer att kunna delta effektivt och framgångsrikt i anbudsförfaranden som gäller utrustningspaket, dvs. som omfattar kombinationer av perioperativa monitorer och anestesiapparater, till konkurrenskraftiga priser. Liksom i fallet med gasmoduler måste det även här understrykas att GE före sammanslagningen inte hade tillgång till anestesiapparater på de villkor som anges i OEM-leveransavtalet. vidare kommer Spacelabs att kunna erbjuda ett fullständigt sortiment av patientmonitorer, inte endast för det perioperativa området, utan även för intensivvården, där företaget redan idag har en betydande närvaro.

Slutsats om åtagandena beträffande perioperativa monitorer

(344) Kommissionen anser att åtagandena kan anses vara tillräckliga för att undanröja de konkurrensproblem som kommissionen påvisat beträffande transaktionens förenlighet med den gemensamma marknaden. I det slutliga paket av åtaganden som den anmälande parten erbjuder ingår en mycket stor del av kommentarerna och reaktionerna från tredje part. Framför allt kommer dessa åtaganden att lösa de problem för konkurrensen som kommissionen påvisat genom att undanröja överlappningen mellan de samgående parterna på marknaden för perioperativa monitorer och genom att göra konkurrensförhållandena likvärdiga med dem som rådde före sammanslagningen.

(345) Kommissionen vill ändå understryka att köparens identitet, som skall godkännas av kommissionen, kommer att vara avgörande för att garantera att åtagandena får de emotsedda resultaten. Med tanke på hur den relevanta marknaden fungerar kommer "beprövad know-how" (som att vara verksam på marknaden för utrustning och produkter för perioperativ vård eller intensivvård) att vara en särskilt viktig faktor.

(346) De åtaganden som beskrivs ovan (att den affärsverksamhet som skall uppges avyttras på rätt sätt och att OEM-leveransavtalen uppfylls fullständigt) är villkor för detta beslut, eftersom den strukturella förändringen på den relevanta marknaden endast kan uppnås om åtagandena uppfylls till fullo (med förbehåll för eventuella ändringar i enlighet med klausulen om översyn i bilagan) De övriga åtagandena är ålägganden (med förbehåll för eventuella ändringar i enlighet med klausulen om översyn i bilagan), eftersom de gäller de genomförandeåtgärder som krävs för att uppnå den strukturella förändring som eftersträvas.

2. VERTIKALT ÅTAGANDE (OM GRÄNSSNITT)

(347) Efter det att kommissionen meddelat om sina allvarliga tvivel i beslutet enligt artikel 6.1 c om att inleda ett förfarande i detta ärende och medan den fördjupade undersökningen pågick gjorde den anmälande parten genom en skrivelse av den 11 juni 2003 åtaganden ("Ursprungligt åtagande beträffande gränssnitt") enligt artiklarna 8.2 och 10.2 i koncentrationsförordningen för att undanröja kommissionens allvarliga tvivel beträffande kompatibiliteten mellan anestesiapparater, patientmonitorer och CIS.

(348) Detta åtagande tycktes i princip undanröja kommissionens allvarliga tvivel beträffande de vertikala problemen. Därför gjordes ett marknadstest av åtagandet för att avgöra om det var genomförbart och verkningsfullt. Efter kommentarer från marknadsaktörer reviderade den anmälande parten den 4 juli 2003 åtagandet. Ytterligare några ändringar gjordes efter marknadstester av det "horisontella åtagandet". Den slutliga versionen av åtagandet beträffande gränssnitt lades därför fram den 24 juli 2003 ("åtagandet beträffande gränssnitt") och återges i bilaga II till detta beslut.

MARKNADSTESTET AV DET URSPRUNGLIGA ÅTAGANDET BETRÄFFANDE GRÄNSSNITT

(349) Resultaten av marknadstestet av det ursprungliga åtagandet beträffande gränssnitt var till största delen positiva(215). Flertalet av de sjukhus som besvarade kommissionens frågeformulär var nöjda med åtagandet och ansåg att det var tillräckligt för att undanröja de problem beträffande den vertikala konkurrensen som beskrevs ovan. Några svarande hade dock vissa betänkligheter, som gällde ett antal bestämmelser som de ansåg kunde förbättras för att se till att åtagandet skulle bli genomförbart och verkningsfullt.

(350) Framför allt menade en del svarande att åläggandet att ha öppna gränssnitt så som det formuleras i det ursprungliga åtagandet beträffande gränssnitt inte var tillräckligt omfattande, eftersom det uteslöt tvåvägskommunikation av data (till och från det sammanslagna företagets apparater) och föreskrev om öppna gränssnitt hos det sammanslagna företagets patientmonitorer endast med avseende på deras förbindelser med CIS från andra företag och inte med anestesiapparater från sådana företag, dvs. åtagandet omfattade inte öppna gränssnitt för CIS. definitionen av "öppna gränssnitt" i klausul 3 i det ursprungliga åtagandet beträffande gränssnitt ansågs av en del svarande vara för vag (hänvisning endast till "praxis i branschen") och ineffektiv, eftersom den inte innehöll något specificerat riktmärke. Detta åtagande kunde inte garantera att ingen diskriminering skulle förekomma mellan apparater från oberoende företag och det sammanslagna företagets apparater. Därför skulle det sammanslagna företaget fortfarande kunna försvaga kompatibiliteten för apparater från oberoende företag. bestämmelserna om åläggandet att tillhandahålla information om gränssnitt "utan otillbörliga dröjsmål" och "från och med utvecklingen av produkten" ansågs också vara tämligen vaga. Informationen bör tillhandahållas i enlighet med principen om icke-diskriminering så snart som den är tillräckligt fullständig för att oberoende företag skall kunna skapa ett öppet gränssnitt på ett så tidigt stadium att oberoende leverantörer kan göra sina apparater kompatibla i god tid för att kunna konkurrera effektivt med nya produkter som det sammanslagna företaget lanserar. I marknadstestet framkom även vissa praktiska problem i samband med åläggandena beträffande information och samarbete om certifiering i det ursprungliga åtagandet beträffande gränssnitt. Det ansågs att åtagandet måste innehålla mer precisa förfaranden och framför allt att konfidentiell information från andra företag inte får äventyras i samarbetet med det sammanslagna företaget. Slutligen framhölls att kommissionen bör se till att åtagandet uppfylls genom att låta en förvaltare noga övervaka att det genomförs.

BEDÖMNING AV KONCENTRATIONEN EFTER ÅTAGANDET BETRÄFFANDE GRÄNSSNITT

(351) De positiva resultaten av marknadstestet, de ytterligare förbättringar som den anmälande parten gjort och kommissionens bedömning att åtagandet beträffande gränssnitt är genomförbart och verkningsfullt leder till slutsatsen att åtagandet beträffande gränssnitt på ett lämpligt sätt kommer att skingra de ovan nämnda allvarliga tvivlen beträffande de vertikala, kompatibilitetsrelaterade problemen. Därför framfördes inga invändningar beträffande den förändrade koncentrationens förenlighet med den gemensamma marknaden vad gäller de ovan nämnda vertikala problemen.

(352) Åtagandet beträffande gränssnitt syftar till att garantera att de relevanta apparaterna är elektroniskt och mekaniskt kompatibla med varandra. Enligt åtagandet beträffande gränssnitt åtar sig GE/Instrumentarium att i befintliga och framtida behandlingsapparater (anestesiapparater och respiratorer), patientmonitorer (på det perioperativa området och inom intensivvården) och CIS ha "öppna" gränssnitt genom att tillhandahålla skäliga, säkra, sömlösa och effektiva gränssnittsalternativ i enlighet med praxis inom branschen, accepterade industristandarder och relevanta rättsbestämmelser. Åtagandet förhindrar inte GE/Instrumentarium att tillverka apparater (som Instrumentariums ADU), som är efterfrågade av ett antal sjukhus i EES, förutsatt att gränssnitten i dessa apparater är öppna för att möjliggöra sammankoppling med relevanta apparater från andra företag. Enligt åtagandet, som beaktar kommentarer från tredje part under marknadstestet, bör öppna gränssnitt följa principen om icke-diskriminering genom att ge apparater från andra företag lika effektiva alternativ som GE/Instrumentariums egna apparater har, naturligtvis med undantag för situationer där en apparat från ett annat företag har egenskaper (t.ex. kvalitetsmässigt icke motsvarande GE/Instrumentariums egna apparater) som omöjliggör sådana likvärdiga, öppna gränssnitt. GE/Instrumentarium skall i sina produktbeskrivningar eller på sin webbplats ange att dess apparater har öppna gränssnitt. På så sätt skall kunderna inte behöva vara osäkra på om de kan fortsätta att "blanda och passa ihop" apparater från GE/Instrumentarium med andra tillverkares.

(353) Vidare åläggs GE/Instrumentarium att förse oberoende leverantörer med information om gränssnitt och data, inbegripet t.ex. kommunikationsprotokoll och andra specifikationer, som nödvändiga tekniska klarlägganden, som behövs för att oberoende leverantörer skall kunna utveckla öppna gränssnitt. Behövlig information om gränssnitt efter ändringar, uppgraderingar eller introduktioner av nya apparater skall ges automatiskt, utan att några särskilda förfrågningar skall behöva göras. Informationen skall ges utan diskriminering, gratis eller till självkostnad och utan onödiga dröjsmål. Information om uppgraderingar och nya apparater skall ges tillräckligt tidigt, med beaktande av principen om icke-diskriminering och i syfte att ge oberoende leverantörer möjlighet att utveckla konkurrerande gränssnitt lika snabbt som GE/Instrumentarium. GE/Instrumentarium skall därför tillhandahålla den information som behövs omedelbart då den är så fullständig att oberoende leverantörer kan utveckla gränssnitt och i alla händelser senast i produktutvecklingsfasen. Specificerade ålägganden har inkluderats för att garantera att oberoende leverantörer skall få denna information, eller ett tillräckligt motiverat svar med förklaring till varför informationen inte finns tillgänglig, inom tjugo arbetsdagar efter det att begäran gjordes. Efter att ha tagit del av kommentarer från ett oberoende företag där det betonas att tidig tillgång till information är av avgörande betydelse, anser kommissionen att åtagandet är tillräckligt för att garantera detta. Kommissionen anser att åtagandena ger tillräckliga garantier för att konkurrenterna skall få denna information i god tid. Dessutom bidrar även de relativt långa produktcyklerna för behandlingsapparater och patientmonitorer och anbudsförfarandenas varaktighet till att eliminera eventuella utestängningseffekter.

(354) För att ytterligare säkerställa att åtagandet blir verkningsfullt, har GE/Instrumentarium åtagit sig att tillhandahålla tekniskt bistånd och rådgivning för att oberoende leverantörer skall kunna använda sig av informationen om gränssnitt. Kontaktpunkter skall meddelas i GE/Instrumentariums dokumentation eller på dess webbplats. Dessutom ingår i åtagandet särskilda ålägganden beträffande samarbete och utlåning av behövlig utrustning för att genomföra kompatibilitetstest och certifieringar. Oberoende leverantörer kan på så sätt göra de test (som IEC 601-testet av mekanisk integration) som krävs för att få certifikat som de anser sig behöva. bestämmelser om konfidentialitet ingår för att garantera att information från andra företag som personal från GE/Instrumentarium får ta del av i samband med åtagandet inte används av det sammanslagna företaget för andra ändamål. Vidare har GE accepterat ett åläggande att till rimliga och icke-diskriminerande marknadspriser förse oberoende leverantörer med de fysiska komponenter och apparater som krävs för att de skall kunna utveckla gränssnitt eller demonstrera sina apparaters kompatibilitet för kunder eller vid branschmässor.

(355) Slutligen innehåller åtagandet bestämmelser för att tillse att det uppfylls. GE är skyldigt att på begäran rapportera till kommissionen. Kommissionen kommer även att kunna övervaka att åtagandet uppfylls genom att utse en oberoende förvaltare. Denne kommer att utses då GE förvärvar kontrollen över Instrumentarium. Förvaltaren kommer att till sin hjälp ha en oberoende sakkunnig med kunskaper om den relevanta branschen. Dessutom skall det finnas ett förfarande för att snabbt avgöra tvister (enligt bilagan till åtagandet beträffande gränssnitt) så att oberoende leverantörer skall kunna få snabba och effektiva avgöranden av oberoende skiljemän. En viktig punkt i detta sammanhang är att kommissionen skall ha kontroll över förfarandet genom att skiljemännen när så behövs skall begära och följa kommissionens tolkning av åtagandena.

SLUTSATS - ÅTAGANDET BETRÄFFANDE GRÄNSSNITT UNDANRÖJER KOMMISSIONENS ALLVARLIGA TVIVEL BETRÄFFANDE DE VERTIKALA PROBLEMEN

(356) Förutom och utöver de horisontella åtaganden som minskar det sammanslagna företagets inflytande på marknaderna för monitorer på det perioperativa området och inom intensivvården, undanröjer åtagandet beträffande gränssnitt allvarliga tvivel beträffande utestängningseffekter genom att se till att det fortsättningsvis kommer att vara möjligt att koppla samman patientmonitorer, anestesiapparater och CIS från oberoende tillverkare med det sammanslagna företagets apparater och CIS. Det sammanslagna företaget är skyldigt att tillhandahålla säkra, sömlösa och effektiva gränssnittsalternativ, att utan diskriminering lämna information om gränssnitt och att samarbeta med oberoende leverantörer då en konfiguration måste certifieras. Förfarandena för övarvakning och lösning av tvister som ingår i åtagandet garanterar att det sammanslagna företaget uppfyller åtagandena genom att ge både kommissionen och andra företag tillräcklig behörighet för övervakning och genomdrivande av dessa åtaganden.

(357) Mot bakgrund av ovanstående anser kommissionen att åtagandena förhindrar det sammanslagna företaget att tillämpa en utestängningsstrategi. Sjukhusen i EES gynnas genom att de kan fortsätta att blanda och passa ihop apparater och komponenter från de leverantörer som de föredrar på basis av produkternas förtjänster. Detta bekräftas av en mängd uttalat positiva svar från kunder i marknadstestet av åtagandet.

(358) Därför kan kommissionen dra slutsatsen att, förutsatt att det åtagande beträffande gränssnitt som parterna gjort uppfylls fullständigt, de allvarliga tvivel beträffande kompatibilitetsproblemen som påvisats blir undanröja och att koncentrationen, efter åtagandet beträffande gränssnitt, kan förklaras vara förenlig med den gemensamma marknaden.

VI. VILLKOR OCH ÅLÄGGANDEN

(359) Enligt artikel 8.2 andra stycket första meningen i koncentrationsförordningen kan kommissionen förena sitt beslut med villkor och ålägganden i syfte att säkerställa att de berörda företagen fullgör sina åtaganden som de har gjort gentemot kommissionen när det gäller att göra koncentrationen förenlig med den gemensamma marknaden.

(360) Om ett villkor inte uppfylls, är kommissionens beslut att förklara en koncentration förenlig med den gemensamma marknaden ogiltigt. Om de berörda företagen bryter mot ett åläggande kan kommissionen i enlighet med artikel 8.5 b i koncentrationsförordningen återkalla beslutet. Dessutom kan kommissionen fastställa böter enligt artiklarna 14.2 a och 15.2 a i koncentrationsförordningen.

(361) Kommissionen ställer som villkor för sitt beslut, mot bakgrund av den grundläggande distinktion som beskrivs ovan, att följande åtaganden uppfylls i sin helhet:

a) De åtaganden som anges i punkterna 1-6, 15, 16, 17 och 20 i bilaga I (åtagandet beträffande Spacelabs).

b) Hela åtagandet beträffande gränssnitt och dess bilaga beträffande kompatibilitetsproblem, som bifogas som bilaga II till detta beslut, förutom bestämmelserna i klausulerna 8 och 9 om hur rapporteringen skall gå till och hur förvaltaren skall utses.

(362) Mot bakgrund av den grundläggande distinktion som beskrivs ovan förutsätter kommissionens beslut att GE fullständigt uppfyller de åtaganden som görs i punkterna 7-14, 18, 19 och 21-42 i bilaga I (åtagandet beträffande Spacelabs) och bestämmelserna om rapporteringsskyldigheter och utseende av en förvaltare som anges i klausulerna 8 och 9 i bilaga II (åtagandet beträffande gränssnitt).

VII. SLUTSATS

(363) Kommissionen drar slutsatsen att de åtaganden som den anmälande parten gjort är tillräckliga för att undanröja de farhågor beträffande konkurrensen som denna koncentration ger anledning till. I enlighet med detta har kommissionen, förutsatt att de åtaganden som den anmälande parten gjort uppfylls fullständigt, beslutat att inte invända mot den anmälda transaktionen och att förklara den förenlig med den gemensamma marknaden och EES-avtalets funktion. Detta beslut har fattats enligt artikel 8.2 i koncentrationsförordningen och artikel 57 i EES-avtalet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den anmälda transaktionen, genom vilken General Electric Company förvärvar ensam kontroll över Instrumentarium OYJ, enligt vad som avses i artikel 3.1 b i förordning (EEG) nr 4064/89, förklaras härmed, med de förändringar som anges i bilaga I och II till detta beslut, vara förenlig med den gemensamma marknaden och EES-avtalets funktion.

Artikel 2

Artikel 1 gäller under förutsättning att de villkor som anges i punkterna 1-6, 15, 16, 17 och 20 i åtagandet beträffande Spacelabs i bilaga I till detta beslut och hela åtagandet beträffande gränssnitt, inklusive dess bilaga, som anges i bilaga II till detta beslut, förutom klausulerna 8 och 9 i åtagandet beträffande gränssnitt, som skall gälla som ålägganden enligt artikel 3, uppfylls helt.

Artikel 3

Artikel 1 gäller under förutsättning att de ålägganden, som anges i punkterna 7-14, 18, 19 och 21-42 i åtagandet beträffande Spacelabs i bilaga I till detta beslut, och klausulerna 8 och 9 i åtagandet beträffande gränssnitt i bilaga II till detta beslut, uppfylls helt.

Artikel 4

Detta beslut riktar sig till

General Electric Company 3135 Easton Turnpike Fairfield Connecticut 06431 Förenta Staterna

Utfärdat i Bryssel den 2 september 2003.

På kommissionens vägnar

Mario Monti

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 395, 30.12.1989, s. 1. Rättad version i EGT L 257, 21.9.1990, s. 13.

(2) EGT L 180, 9.7.1997, s. 1.

(3) EUT C 92, 16.4.2004.

(4) EUT C 92, 16.4.2004.

(5) EGT L 61, 2.3.1998, s. 1.

(6) Omsättningen är beräknad enligt artikel 5.1 i koncentrationsförordningen och kommissionens tillkännagivande om beräkning av omsättning (EGT C 66, 23.31998, s. 25). De uppgifter som gäller omsättningen före den 1 januari 1999 har beräknats på grundval av de genomsnittliga växelkurserna för ecu och omvandlats till euro i förhållandet 1:1.

(7) Konfidentiella uppgifter har utelämnats i denna text och ersatts av hakparenteser.

(8) Formulär CO, s. 40, 41 och 42.

(9) Kunderna i de olika länderna tillfrågades om de någon gång använde perioperativa monitorer inom intensivvård och tvärtom. Det stora flertalet av dem som svarade uppgav att de inte gjorde detta (Frankrike 81 %, Spanien 86 %, Förenade kungariket 62 %, Sverige 69 %, Italien 58 %).

(10) Formulär CO, s. 43.

(11) För de fem större marknaderna på nationell nivå visar marknadsundersökningen att förslaget att köpa in en viss typ av monitorer då det rör sig om PO-monitorer i de flesta fall framförs av narkosläkaren (Frankrike 95 %, Tyskland 97 %, Italien 94 %, Spanien 100 % och Förenade kungariket 72 %) och endast i några fall av andra medicinska avdelningar, medan inflytandet i fråga om CC-monitorer utövas av den relevanta medicinska avdelningen.

(12) Andelen anbudsförfaranden som gällt enbart antingen PO- eller CC-monitorer var, enligt marknadsundersökningen med avseende på det sista anbudsförfarande som de svarande organiserat, i Frankrike 65 %, Tyskland 69 %, Italien 73 %, Spanien 70 % respektive Förenade kungariket 67 %.

(13) Formulär CO, s. 47.

(14) Formulär CO, s. 44.

(15) Formulär CO, s. 43.

(16) Resultaten av marknadsundersökningen (frågeformulär som den 7 maj 2003 sändes till köpare av patientmonitorer, frågorna 19 och 21) visar att exempelvis för PO-monitorer är de viktigaste skälen till att inte byta leverantör följande: I Frankrike och Spanien den nuvarande leverantörens meritlista och tekniska kvalitetsnivå, i Förenade kungariket meritlistan och önskan att undvika överflyttningskostnader och i Tyskland önskan att ha PO- och CC-monitorer av samma märke. De viktigaste faktorerna bakom byte av leverantör är följande: I Frankrike och Spanien den nya leverantörens meritlista och bättre teknik, i förenade kungariket bättre teknik, möjligheterna till sammankoppling av monitorer och meritlistan och i Tyskland bättre teknik och elektronisk kompatibilitet.

(17) EGT L 311, 14.12.2002, s. 12.

(18) Frost & Sullivan, US Fluoroscopy and Mobile C-båges Markets 2002, 2-1, 2-2.

(19) Formulär CO, s. 62, fotnot 77.

(20) Formulär CO, s. 62, fotnot 78.

(21) Frost & Sullivan, US Fluoroscopy and Mobile C-båges Markets 2002, kapitel 6, World Mobile C-båge Market, 6-1.

(22) Frost & Sullivan, US Fluoroscopy and Mobile C-båges Markets 2002, kapitel 6, World Mobile C-båge Market, 6-2.

(23) Frost & Sullivan, US Fluoroscopy and Mobile C-båges Markets 2002, kapitel 6, World Mobile C-båge Market, 6-1.

(24) Användning av C-bågear för hjärttillämpningar är förbjuden i nationell lag i Frankrike och Tyskland.

(25) Svar på kommissionens skrivelse till sjukhus (köpare av rörliga C-bågear) enligt artikel 11 av den 11 mars 2003.

(26) Svar på kommissionens skrivelse till konkurrenter enligt artikel 11 av den 11 mars 2003.

(27) Bilaga 6.8 till formulär CO.

(28) Bilaga 6.8 till formulär CO.

(29) Formulär CO, s. 64.

(30) Bilaga 6.8 till formulär CO.

(31) Bilaga 6.8 till formulär CO.

(32) Formulär CO, s. 64.

(33) Bilaga 6.8 till formulär CO.

(34) Bilaga 6.8 till formulär CO.

(35) Formulär CO, s. 63.

(36) Svar på kommissionens skrivelse av den 11 mars 2003 enligt artikel 11 till sjukhus (köpare av rörliga C-bågear).

(37) Bilaga 6.16 till formulär CO.

(38) Svar på kommissionens skrivelse av den 11 mars 2003 enligt artikel 11 till sjukhus (köpare av rörliga C-bågear).

(39) Svar på kommissionens skrivelse av den 11 mars 2003 enligt artikel 11 till sjukhus (köpare av rörliga C-bågear).

(40) Frost & Sullivan, US Fluoroscopy and Mobile C-båges Markets 2002, kapitel 6, World Mobile C-båge Market (2002), 6-1.

(41) Svar på kommissionens skrivelse till konkurrenter enligt artikel 11 av den 11 mars 2003.

(42) Svar på kommissionens skrivelse till konkurrenter enligt artikel 11 av den 8 maj 2003.

(43) Frost & Sullivan, World X-Ray Mammography Market, 2001, kapitel 3.

(44) Svar på frågeformulär till kunder av den 11 mars 2003.

(45) Konkurrenternas svar på kommissionens frågeformulär om FoU inom mammografi av den 28 maj 2003.

(46) Formulär CO, s. 93.

(47) Enligt to Frost & Sullivan har GE under tio år spenderat mer än 100 miljoner dollar, Siemens 50 miljoner och Fischer Imaging nästan 30 miljoner.

(48) Philips svar på kommissionens frågeformulär om FoU inom mammografi av den 28 maj 2003, s. 3.

(49) T.ex. Instrumentarium, Siemens och Philips.

(50) Direktiv 93/42/EG om medicintekniska produkter av den 14 juni 1993.

(51) Bilaga 6.16 till formulär CO.

(52) Frost & Sullivans rapport European Anaesthesia and Respiratory Equipment, 2001 (3981-56), s. 5-18, 6-17, 7-17, 8-17, 9-17, 10-15 och 11-17.

(53) I marknadsundersökningen bads kunderna i de olika länderna att gradera 20 olika faktorer av betydelse vid valet av leverantör av patientmonitorer. I Tyskland och Spanien var leverantörens förmåga att tillhandahålla underhåll och kundservice under produktens hela livscykel den näst viktigaste faktorn för de svarande. I Frankrike och Förenade kungariket angavs denna faktor som den tredje och i Sverige som den fjärde viktigaste.

(54) Se även T for G, 2000, 3.3. s. 131.

(55) Bilaga 6.9 till formulär CO. Uppgifterna om de totala storlekarna baserar sig på parternas uppskattningar som bygger på offentligt tillgängliga uppgifter som sammanställts av COCIR. Företag som inte lämnar uppgifter till COCIR är bl.a. GMM, SIMAD, Sia, Eurocolumbus, Technix, Metaltronica, Gilardoni, och Villa, som främst är verksamma i Italien, Grekland, Spanien och Portugal. COCIR tillhandahåller information om försäljningen av C-bågear i Belgien, Frankrike, Italien, Tyskland, Nederländerna, Förenade kungariket, Spanien och Sverige. Parterna har inga uppgifter från COCIR om Finland, Norge, Irland, Grekland, Portugal, Danmark och Österrike.

(56) Frost & Sullivan, US Fluoroscopy and Mobile C-båges Markets, kapitel 6 World Mobil C-båge Market (2002), 6-1 anser att dessa är "mindre, lokala företag på den del av marknaden som anses vara sammansättare och inte tillverkare av kompletta C-bågear. De köper upp delar som röntgenrör och bildförstärkare av andra tillverkare och sätter samman en generell rörlig C-båge till skillnad från en användarspecifik C-båge som används för ett särskilt ändamål, som vaskulär kirurgi."

(57) [...]*.

(58) Bilaga 6.16 till formulär CO. GE:s genomsnittliga nettopris 2002 för de enklaste produktkonfigurationerna.

(59) I de flesta svaren från sjukhusen på fråga 6 i kommissionens skrivelse enligt artikel 11 av den 23-27 maj 2003 lades störst vikt vid sådana faktorer som kontinuerligt underhåll, lokalt kundstöd och kundservice, förutom tekniska krav, kvalitet och pris.

(60) Bilaga 6.16 till formulär CO, s. 9.

(61) Svar på kommissionens skrivelse av den 11 mars 2003 enligt artikel 11 till sjukhus (köpare av rörliga C-bågear). Se även bilaga 6.13 till formulär CO.

(62) Instrumentarium, Diagnostic Imaging - Strategic plan 2002.

(63) Bilaga 6.11 till formulär CO.

(64) Se GE:s svar på fråga 9 i skrivelsen enligt artikel 11 av den 8 maj 2003.

(65) Se Instrumentariums svar på fråga 4 i kommissionens frågeformulär av den 16 maj 2003.

(66) Se Instrumentariums svar på fråga 1 i skrivelsen enligt artikel 11 av den 8 maj 2003.

(67) I marknadsundersökningen bads offentliga och privata kunder att bedöma betydelsen av 20 olika faktorer då de väljer leverantör av mammografiapparater (frågeformulär enligt artikel 11). De faktorer som sattes främst på alla nationella marknader var följande: tekniska krav, kvalitet, kontinuerligt underhåll, underhåll och service under produktens hela livscykel, kundservice, pris och utbildning.

(68) Frost & Sullivan (F& S), European Anaesthesia and Respiratory Equipment Markets Report, 2001, 3981-56. T for G, Market Report: Monitors and Ventilators (december 2000).

(69) T for G, s. 10, F& S, 2001, s. 4-47.

(70) F& S, s. 4-41, T for G, s. 31.

(71) S även T for G, s. 16.

(72) F& S, s. 4-50.

(73) F& S, s. 3-4: "Den europeiska marknaden för anestesiapparater och respiratorer genomgår en period av stark konsolidering. Mindre aktörer drar sig ur marknaden och koncentrerar sina resurser på andra sektorer inom hälsovården. F& S har även noterat en tendens till utförsäljningar av tillgångar, dvs. en del företag inriktar sig på ett visst land. Slutligen har det förekommit mycket samarbete och byggande av allianser mellan företag. Huvudfrågan är att avgöra vilka företag som kommer att dra fördel av denna situation. På en mogen marknad kan till och med en liten ökning av marknadsandelen vara av stor vikt, vilket betyder att konsolideringen av marknaden innebär en stor utmaning för alla marknadsaktörer."

(74) Bilaga 6.5 till formulär CO.

(75) Se t.ex. Frost & Sullivan 2001, European Anaesthesia and Respiratory Equipment Markets Report, ("F& S 2001") och T for G, Market Report: Monitors and Ventilators, (december 2000).

(76) De små aktörer som i formulär CO (s. 44) sägs vara verksamma på marknaden för perioperativa monitorer är Criticare Medical Systems, Datascope, Fukuda-Denshi, Huntleigh, Invivo, Nihon Kohden och Welch Allyn Protocol. I samband med undersökningen uppmanades parterna att, med avseende på de oredovisade marknadsandelarna, lämna en fullständig lista över sina konkurrenter.

(77) I de fall då företagen inte lämnat de begärda uppgifterna om fördelningen mellan direkt och indirekt försäljning, har den genomsnittliga vinstmarginal som parterna uppgett (såsom varande normal i branschen) lagts till företagens omsättning. Denna metod har använts för att inte överskatta marknadsandelarna för parterna i koncentrationen.

(78) Svar på beslutet enligt 6.1.c, s. 3.

(79) Se F& S:s rapport (2001), s. 4-44.

(80) I [...]* motsvarade GE:s marknadsandel 2002 en försäljning på [...]* euro och, 2000 och 2001, [...]*. Det följer att uppgifterna om marknadsandelarna för 2002 i sig själva inte är tillräckligt tillförlitliga.

(81) Marknadsandelar 2002.

(82) Kommissionen noterar att om marknadsandelarna skulle beräknas på grundval av det viktade medelvärdet under de tre senaste åren, skulle det nya företaget ha följande marknadsandelar: Frankrike [55-60]* %, Tyskland [50-60]* %, Spanien [80-85]* %, Förenade kungariket [80-85]* % och Sverige [75-80]* %.

(83) Formulär CO, s. 54.

(84) Formulär CO, bilaga 6.1. Denna andel varierar från 40 % i Frankrike, 45 % i Spanien och 50 % i Tyskland till 80 % i Förenade kungariket och Sverige.

(85) Formulär CO, bilaga 6.1. 60 % i Spanien och Tyskland, 70 % i Frankrike, 80 % i Förenade kungariket och Sverige.

(86) Detta är fallet i Förenade kungariket, Tyskland och Spanien (se kundundersökningen och även T for G, avsnitt 3.2, s. 4-7).

(87) Detta är fallet i Frankrike (se kundundersökningen och även T for G, avsnitt 3.2, s. 6).

(88) Detta är, enligt kundundersökningen, oftast fallet i Sverige.

(89) I Frankrike var, enligt kundundersökningen, kvalitet, tekniska egenskaper och kundservice de viktigaste faktorerna före priset. I Tyskland nämns även leverantörens långsiktiga utsikter och förmåga till innovationer som viktiga faktorer, före priset. I Spanien lägger kunderna vikt vid kvalitet och tekniska egenskaper samt vid kundservice, utbildning och kompabilitet med befintliga monitorer. I Förenade kungariket nämndes leverantörens förmåga att tillhandahålla utbildning som den främsta faktorn, strax före kvalitet, kundservice och tekniska egenskaper. I Sverige var de faktorer som nämndes först kundservice, kvalitet och utbildning.

(90) Detta nämndes i alla länder som en av de minst viktigaste faktorerna, tillsammans med kravet på lokal tillverkning.

(91) Uppgifter från anbudsförfaranden som lämnats av Instrumentarium visar att [80-90]* % av [...]* anbudsförfaranden i EES gällde ett värde på mindre än 100000 euro. I t.ex. Frankrike uppgick denna andel under åren 1998-2002 till [90-100]* %. I Spanien nämner Instrumentarium [...]* anbudsförfaranden som företaget deltog i under åren 1998-2002. Av [...]* anbudsförfaranden som Instrumentarium vann, gällde [...]* ett värde på mindre än 100000 euro. Samma fördelning kan observeras i Tyskland ([...]* vunna anbudsförfaranden, av vilka [...]* gällde ett värde på mindre än 100000 euro) och Förenade kungariket ([...]* vunna anbudsförfaranden, av vilka [...]* gällde ett värde på mindre än 100000 euro).

(92) [...]*.

(93) Formulär CO, s. 54.

(94) Formulär CO, s. 51.

(95) Formulär CO, s. 52.

(96) Se svar på kommissionens skrivelse enligt artikel 11 till konkurrenter om FoU av den 28 maj 2003.

(97) T for G, s. 26.

(98) F & S 3981-56, s. 4-49.

(99) Detta gäller exempelvis i Frankrike. I Sverige kommer GE och Instrumentarium på första plats, före Philips och Siemens. I Förenade kungariket kommer Instrumentarium på första plats, före Philips, GE och Siemens. I Spanien rankade kunderna Instrumentarium på första plats, före GE, Siemens och Philips. I Tyskland är Instrumentarium etta, före GE, Philips och Siemens som ligger på samma plats.

(100) 551 av Philips anbudsuppgifter kunde användas i denna analys.

(101) Med vissa antaganden är det möjligt att bedöma i vilken mån analysen överskattar hur ofta parterna ställts emot varandra i Tyskland. Det är rimligt att anta att GE och Instrumentarium stod mot varandra i anbudsförfaranden som vanns av Siemens ungefär lika ofta som i sådana som vanns av Philips, dvs. [20-30]* % av fallen, enligt en undersökning som Philips lämnade den 8aj 2003. Eftersom Siemens marknadsandel (dvs. värdet av vunna anbudsförfaranden) ligger i intervallet [30-40]* %, kan man sluta sig till att GE och Instrumentarium möttes i [70-80]* % av fallen i [70-80]* % av anbudsförfarandena (som vanns av Instrumentarium, GE eller Philips) och i [20-30]* % av fallen i [30-40]* % av de återstående anbudsförfarandena (som Siemens vann). Detta ger en extrapolerad frekvens av möten på [50-60]* %. Det betyder att Instrumentarium möter GE betydligt oftare än Siemens ([20-30]* %) eller Philips ([10-20]* %).

(102) Av de 432 anbudsförfaranden i Tyskland från vilka det finns uppgifter om budgivarna, deltog parterna samtidigt i [300-350]* anbudsförfaranden. Bland dessa var parterna de enda budgivaren i [100-150]* anbudsförfaranden, ställdes mot en enda annan konkurrent i [100-150]* anbudsförfaranden, av vilka [50-100]* gällde en marginell aktör (dvs. alla andra aktörer utom Siemens, Philips och parterna).

(103) RBB:s undersökning, s. 3.

(104) Underlaget från Österrike och Norge omfattar mindre än tio uppgifter.

(105) Dataunderlaget omfattar mer än tio observationer för följande länder: Belgien ([200-300]*), Finland ([200-300]*), Frankrike ([300-400]*), Tyskland ([300-400]*), Grekland ([0-100]*), Italien ([100-200]*), Nederländerna ([0-100]*), Spanien ([400-500]*) och Förenade kungariket ([300-400]*).

(106) GE/Dräger identifieras även som företaget på andra plats i [50-60]* % av fallen i Norge, men på grundval av nio uppgifter.

(107) Det finns dock endast [0-10]* observationer från Portugal.

(108) Siemens identifieras dock av försäljningspersonalen som varande på andra plats i [...]* av [100-200]* anbudsförfaranden.

(109) RBB:s undersökning, s. 10.

(110) RBB:s undersökning, s. 10.

(111) Svar på förfrågan enligt artikel 11 av den 10 juni 2003, s. 2.

(112) RBB:s undersökning, s. 10.

(113) Se e-post av den 25 september 2001 (från P. van Ryzin till K. King).

(114) GE:s interna dokument, [...]*.

(115) Formulär CO, s. 47.

(116) RBB:s undersökning, s. 14.

(117) Se s. 14-15 i RBB:s undersökning.

(118) Svar på begäran enligt artikel 11 av den 10 juni 2003.

(119) RBB:s undersökning, s. 16.

(120) Formulär CO, s. 47.

(121) [...]*

(122) [50-100]* anbudsförfaranden som Dräger vann, under åren 2000-2002 i Frankrike.

(123) På grund av de begränsade uppgifterna, medtogs flera variabler i modellen för att förklara variationerna i Drägers rabatter. Exempelvis är värdet av det slutliga anbudet en av dessa variabler. Stora rabatter kan förknippas med ett högre anbudsvärde. Likaså kan en del kunder få större rabatt antingen pga. att de organiserar många anbudsförfaranden eller att det sammanlagda värdet av deras anbudsförfaranden är viktigt. Att andra större budgivare deltar kan också påverka storleken av de rabatter som Dräger erbjuder. I de [50-100]* identifierade anbudsförfaranden som Dräger vann deltog Instrumentarium och Siemens, men inte Philips. Det är intressant att notera att då Siemens deltar lämnar även Instrumentarium alltid anbud. Omvänt gäller att då Instrumentarium deltar i ett anbudsförfarande, finns Siemens inte alltid med som konkurrent. Följaktligen lät vi effekten av Instrumentarium variera med Siemens deltagande. [5-10]* % och [5-10]* % gäller variationerna i Drägers rabatter pga. Instrumentariums deltagande tillsammans med Siemens respektive Instrumentarium ensamt.

(124) Drägers genomsnittliga rabatt då Instrumentarium deltar ligger omkring [30-40]* %. Utgående från detta skulle en minskning på [5-10]* % (respektive [5-10]* %) av Drägers rabatter efter det att Instrumentarium försvunnit från marknaden leda till en prisökning på [5-10]* % (respektive [15-20]* %) i de anbudsförfaranden som Instrumentarium deltog i.

(125) [50-100]* anbudsförfaranden som GE vann, under åren 1998-2002 i Frankrike.

(126) Resultaten är statistiskt signifikanta.

(127) Philips genomsnittliga rabatt på perioperativa monitorer ligger på omkring [30-40]* %, enligt den undersökning som Philips lämnade in den 8 maj 2003.

(128) Se bilaga 3 i Philips undersökning av den 10 juni 2003, kolumn a).

(129) RBB-Studie "A Preliminary Critique of NERA's Econometric Analysis of the Perioperative Monitoring Market" vom 24. Juni 2003.

(130) Formulär CO, s. 44.

(131) Formulär CO, s. 50.

(132) Se T for G, Positioning and tactics, 3.3.2, s. 130.

(133) RBB:s undersökning, s. 9.

(134) Varumärkespreferens nämns också som den näst viktigaste faktorn, men följdriktigt nog endast av kunder som inte bytt leverantör.

(135) Formulär CO, s. 47.

(136) Se t.ex. F& S 2001, s. 4-49 och 4-50, där man bland konkurrensfaktorer nämner "vinnande av en konkurrensfördel genom tekniska innovationer" och där det sägs att "prisstrategin och graden av teknisk innovation kommer alltid att vara avgörande frågor som spelar en nyckelroll på denna marknad".

(137) Formulär CO, s. 47.

(138) T for G, s. 131. T for G påpekar dessutom, med avseende på de stora företagen, att "de har nationella utbildnings- och upplysningscentrer i alla länder".

(139) Formulär CO, s. 45.

(140) T for G, s. 25.

(141) GE/Dräger-alliansen, protokoll från sammanträde den 12 maj 2000.

(142) I Spanien nämner Instrumentarium [1500-2000]* anbudsförfaranden som företaget deltog i under åren 1998-2002. Av [500-1000]* anbudsförfaranden som Instrumentarium vann, gällde [500-1000]* ett värde på mindre än 100000 euro. Samma fördelning kan observeras i Tyskland ([1000-1500]* vunna anbudsförfaranden, av vilka [500-1000]* gällde ett värde på mindre än 100000 euro) och Förenade kungariket ([1500-2000]* vunna anbudsförfaranden, av vilka [1000-1500]* gällde ett värde på mindre än 100000 euro).

(143) Samma metod som beskrivits för perioperativa monitorer har använts för monitorer för intensivvård.

(144) RBB:s undersökning, s. 20 f.

(145) RBB:s undersökning, tabell 8, s. 20.

(146) Siemens och Philips. Det visade sig dock att Siemens datamaterial inte kunde användas i analysen pga. dess bristfälliga kvalitet.

(147) De volymmässiga marknadsandelarna skiljer sig inte väsentligt.

(148) De uppgifter om GE som parterna lagt fram innehåller [400-500]* datauppgifter från anbudsförfaranden i hela EES under åren 1998-2003 som GE vunnit. Fördelningen av datauppgifterna på olika länder tycks inte grunda sig på någonting annat än tillgänglighet. Från vartdera av följande länder ingår mer än 15 datauppgifter: Belgien ([50-100]*), Frankrike ([50-100]*), Tyskland ([50-100]*), Italien ([50-100]*), Spanien ([0-50]*) och Förenade kungariket ([50-100]*).

(149) Datauppgifterna om anbudsförfarandes som Instrumentarium vunnit innehåller [0-100]* uppgifter från åren 1998-2002, alla från Tyskland. Parterna hävdar att de, eftersom Instrumentarium främst säljer genom oberoende återförsäljare, inte kunnat få tag på korrekta anbudsuppgifter från fler EU-länder för att ta med i sin analys.

(150) Det finns dock endast [0-10]* observationer från Portugal.

(151) Parternas slutsats av denna analys tycks vara mer långtgående: GE:s och Instrumentariums produkter skulle behöva vara närmaste substitut för att sammanslagningen skulle skada konkurrensen. [...]*. Kommissionen är inte överens om denna analys.

(152) Dvs. Siemens och Philips. Det visade sig dock att Philips datamaterial inte kunde användas i analysen pga. dess bristfälliga kvalitet.

(153) Konkurrenternas svar av den 28 maj 2003 på kommissionens frågor om FoU inom mammografi.

(154) Frost & Sullivan, World X-Ray Mammography Market, 2001, kapitel 3.

(155) Konkurrenternas svar av den 28 maj 2003 på kommissionens frågor om FoU inom mammografi.

(156) Frost & Sullivan, World X-Ray Mammography Market, 2001, kapitel 4.

(157) Bilaga 6.11 till Formulär CO.

(158) De volymmässiga marknadsandelarna skiljer sig inte väsentligt.

(159) Av GE:s budgivningar för vilka en distinktion gjorts mellan privata och offentliga, var omkring [1500-2000]* privata och [500-1000]* offentliga (av ett totalt antal registrerade budgivningar på [2500-3000]*).

(160) Av de budgivningar från Instrumentarium för vilka distinktionen mellan privata och offentliga gjorts, var [100-150]* privata och [0-50]* offentliga (av ett totalt antal budgivningar på [300-400]* som kommissionen hade uppgifter om).

(161) [...]*

(162) I frågeformulären uppmanades kunderna att ange vem som föreslår inköp och det visade sig att detta beslut i alla länder oftast fattas av radiologen (90 % i Frankrike, 95 % i Spanien, 72 % i Italien).

(163) Parterna har lyckats sammanställa de uppgifter som krävs för denna typ av analys för [600-700]* anbudsförfaranden under åren 1998-2003. Det finns mer än 15 observationer från alla länder (t.ex. Frankrike [300-400]*, Italien [100-200]*, Tyskland [0-100]*, Förenade kungariket [0-100]*, Spanien [0-100]*), utom Irland ([0-15]*).

(164) Dvs. Siemens och Philips. Det visade sig dock att Philips datamaterial inte kunde användas i analysen pga. dess bristfälliga kvalitet.

(165) [...]*

(166) Konkurrenternas svar av den 28 maj 2003 på kommissionens frågor om FoU inom mammografi.

(167) Konkurrenternas svar av den 28 maj 2003 på kommissionens frågor om FoU inom mammografi.

(168) Instrumentarium Diagnostic Imaging - Strategic plan 2002.

(169) Se ärende COMP/M.2861 - Siemens/Drägerwerk/JV (ännu inte offentliggjort), skäl 149.

(170) Skäl 125 i beslutet i ärende COMP/M.2861- Siemens/Drägerwerk/JV.

(171) Skäl 72-74 i beslutet i ärende COMP/M.2861 - Siemens/Drägerwerk/JV.

(172) Frost & Sullivan, European Anaesthesia and Respiratory Equipment Markets Report, 2001, (F& S Anaesthesia Report 2001).

(173) En liknande rekonstruktion gjordes i förfarandet Siemens/Dräger (se beslutet i ärende Siemens/Dräger, skäl 116). På grund av det inte gick att få uppgifter från alla aktörer på marknaden, blev rekonstruktionen av marknadsandelarna i beslutet i ärendet Siemens/Dräger ofullständig (för detaljer, se skäl 116 i beslutet i ärendet Siemens/Dräger). Därför gjordes i samband med det föreliggande ärendet en ny rekonstruktion av marknadsandelarna. Det bör dock ändå noteras att Instrumentarium, enligt uppgifterna i beslutet i ärendet Siemens/Dräger, framstår som det ledande företaget i åtminstone Irland, Sverige och Förenade kungariket. Dräger befanns sannolikt vara dominerande i följande EES-länder (se skäl 153): Danmark, Tyskland, Finland, Frankrike, Nederländerna och Norge.

(174) Flera mindre konkurrenter kunde inte ge exakta uppgifter om sin försäljning på nationell nivå.

(175) Exempelvis satsade Instrumentarium 2001 66,6 miljoner euro på forskning och utveckling, vilket motsvarar 7 % av nettoförsäljningen av utrustning för anestesi- och intensivvårdssektorerna (se Instrumentariums årsrapport 2001, s. 19). I F& S:s Anaesthesia Report (2001) sägs att "marknaden är ganska koncentrerad" och att det är "svårt för nya aktörer att komma in på marknaden", s. 4-13.

(176) Den överväldigande majoriteten av dem som besvarat kommissionens frågeformulär (om anestesisektorn) betecknade Datex-Ohmedas tekniska egenskaper och kvalitet som "höga" ("high"). Instrumentariums ledarskap inom anestesiapparatur framför dess mindre konkurrenter framgår även av företagets egna interna dokument. I Instrumentariums årsrapport för 2001 sägs att "med en försäljning på 714 miljoner euro blev det under året klart att vi nu är den största leverantören i världen av utrustning och lösningar för anestesi- och intensivvårdsområdena. Denna ställning är mycket gynnsam för oss genom att den gör det möjligt för oss att utnyttja skalfördelar på många områden, och på så sätt kan vi ta noggrant kalkylerade risker för att utveckla nya affärsområden." Instrumentariums ledarskap är av sådan klass att det är "det enda företaget i världen som kan erbjuda ett brett sortiment av anestesiapparater för olika tillämpningar". Se Instrumentariums årsrapport (2001), s. 4 och 8.

(177) Formulär CO, s. 121.

(178) Instrumentariums svar av den 9 april 2003 på fråga 14 i förfrågan enligt artikel 11: "nya monitorer har en inbyggd flat skärm och LCD-skärmar, som gör att det går att montera monitortillbehör på en sidoarm".

(179) Inlaga från tredje part av den 24 mars 2003, s. 2.

(180) Frost & Sullivan, Anaesthesia Report (2001), s. 4-31.

(181) Ett antal konkurrenter har hävdat att den fullständiga utvecklingen av en korrekt testad konfiguration tar lång tid, uppskattningsvis sex månader och i en del fall betydligt längre. (Svar från tredje part av den 24 april 2003, 14 maj 2003, 30 april 2003 och särskilt svar från tredje part på fråga 4 i skrivelse enligt artikel 11 av den 11 april 2003.) Ett oberoende företag sade att den minsta mängd information och stöd som behövdes för att åstadkomma en mekanisk integrering var "Uppgift om den största vikt som hjulen kan bära, uppgifter om ledningskanaler, om sådana finns, och den största vikt de tål, läge för fastsättningspunkter för montering av hårdvara och deras avsedda användning, uppgifter om möjliga platser för att anbringa monteringslösningar för patientmonitorerna, uppgifter om alla tänkbara uppställningar, inklusive alla delar som behövs för att genomföra test enligt IEC och UL, kontaktperson för tekniska frågor".

(182) Bl.a. följande standarder: EN 740: 1998 och EN 12218: 1998 + A1: 2002 (harmoniserade standarder för medicinsk utrustning enligt rådets direktiv 93/42/EEG), EN 740: 1998 (europeisk standard för anestesiarbetsstationer).

(183) GE:s svar på kommissionens begäran om upplysningar enligt artikel 11 av den 9 april 2003, s. 4.

(184) Se inlaga från tredje part av den 24 mars 2003, s. 2.

(185) I sitt svar av den 18 juni 2003 diskuterar Instrumentarium sitt samarbete med leverantörer av monitorer respektive monteringslösningar: "det är viktigt att notera att den senaste apparaten från Datex-Ohmeda, S/5 Avance, som skulle finnas på marknaden i slutet av juni 2003, är försedd med färdiga monteringslösningar för monitorer från Philips, Siemens, GE, Spacelabs och Datex-Ohmeda, som utvecklats och testats av GCX. Detta tack vare Instrumentariums proaktiva samarbete med GCX för att utveckla monteringsfästena. [...]*". Instrumentarium samarbetade med oberoende leverantörer av monteringslösningar innan produkten lanserades.

(186) Anestesiapparater och monitorer kan kopplas samman elektroniskt med hjälp av små gränssnittsapparater som de andra apparaterna kopplas till. Alla tillverkare har sina egna lösningar (t.ex. GE:s "Octicomm" eller Philips "VueLink"). Det kan vara nödvändigt att använda sådana fysiska komponenter för att skapa ett gränssnitt mellan en anestesiapparat och en patientmonitor.

(187) Överföring av data i "realtid" betyder att de data som genereras av anestesiapparaten återges på patientmonitorns skärm sida vid sida med fysiologiska data som mäts av patientmonitorn. Detta gör det lättare för läkaren att tillgodogöra sig information om patientens aktuella tillstånd vid varje tidpunkt och anpassa vården därefter.

(188) Ett betydande antal svarande angav specifika fördelar av den elektroniska integrationen. Svaren på kommissionens frågeformulär till kunderna visar att ett mycket stort antal av de svarande uppgav att de främsta fördelarna av denna elektroniska integration var det förmånliga i att återge alla data på en enda skärm och att kunna framställa automatiska patientjournaler.

(189) [25-30]* % av försäljningen år 2000 och [20-25]* % år 2002.

(190) Se Instrumentariums svar på fråga 28 i kommissionens begäran om upplysningar enligt artikel 11 av den 9 april 2003.

(191) Svar från tredje part på fråga 15 i begäran om upplysningar enligt artikel 11 av den 11 april 2003 med information om problem med elektronisk kompatibilitet.

(192) Kunderna tillfrågades om de hade haft svårigheter med den elektroniska sammankopplingen och om det var lätt att elektroniskt koppla samman en monitor och en anestesiapparat utan hjälp från leverantören. Många av de kunder som besvarade denna fråga uppgav att de hade haft svårigheter och att det inte var lätt att klara sammankopplingen utan hjälp från leverantören.

(193) GE:s svar på kommissionens begäran om upplysningar enligt artikel 11 av den 9 april 2003, s. 6.

(194) Se Instrumentariums svar på fråga 29 i kommissionens begäran om upplysningar enligt artikel 11 av den 9 april 2003 där Instrumentarium säger att [...]*. [...]*.

(195) Professor [...]*, med ansvar för kontakter till industrin, European Society of Anaesthesiologists, citerad i ett svar från oberoende företag på fråga 17 i begäran om upplysningar enligt artikel 11 av den 11 april 2003.

(196) Marknadsundersökningen visade också att ett betydande antal kunder satte värde på möjligheten att "blanda och passa ihop".

(197) Se bilaga 17 till GE:s svar på begäran enligt artikel 11 av den 9 april 2003, presentationen System Selling Go.

(198) Se bilaga 5.4 till anmälan, GE:s framställning av motivet för Instrumentariumaffären.

(199) En stor andel av de svarande i kommissionens marknadsundersökning uppger att de har planer på att koppla samman sina anestesiapparater och monitorer med CIS.

(200) Som noterades ovan, förnekar parterna inte att det behövs samarbete för att åstadkomma en effektiv och sömlös mekanisk och elektronisk integration, och inte heller att en leverantör av anestesiapparater skulle kunna förvägra eller försvaga det nödvändiga samarbetet.

(201) Det finns många sätt som GE/Instrumentarium kunde försöka använda för att utestänga konkurrenter. Vägran att samarbeta eller skapande av en "stängd" arkitektur skulle vara extrema åtgärder, som direkt skulle göra det omöjligt för oberoende tillverkare av monitorer att sälja sina apparater till kunder som använder Instrumentariums anestesiapparater. Enligt inlagor från tredje part kunde man använda flera olika mer subtila och svårupptäckta metoder, t.ex. ofta återkommande ändringar och uppgraderingar, som medför ett ständigt behov av samarbete, som det sammanslagna företaget kunde fördröja eller förvägra, manipulering av specifikationerna för att optimera prestanda då GE/Instrumentariums monitorer används i stället för en annan tillverkares, användning av mer specifika protokoll, sämre kvalitet på kopplingen till CIS, återkommande ändringar programvaran som leder till kompatibilitetsproblem för konkurrerande monitorer, manipulering av apparaternas monteringsfästen för att försämra konkurrentprodukternas mekaniska integration, vägran att låna ut utrustning eller att samarbeta för att testa utrustningen för validering enligt internationella standarder, och fördröjt samarbete för att hindra konkurrerande tillverkare att i god tid kunna visa upp sina produkter vid viktiga internationella branschmässor. Av interna dokument från andra företag och parterna framgår att det tidigare förekommit vissa samarbetsproblem rörande kompatibiliteten.

(202) I dokumenten i bilaga 5.4 till anmälan förklarar GE att ett av de främsta motiven bakom Instrumentariumaffären var att kombinera Instrumentariums och GE:s respektive starka punkter på det perioperativa området och inom intensivvården: Att fullfölja GE:s IT-engagemang för att skapa en förstklassig klinisk miljö på vårdplatsen och en motsvarande utbyggnad av parameterbasen och de centrala kompetensområdena: "utvidga verksamheten på det perioperativa området (Datex-Ohmeda: global ledare)", "väsentligt utöka utbudet inom perinatal vård", "skapa en betydligt starkare ställning och plattform för tillväxt i Europa", "expandera utbudet inom icke-invasiv kardiologi", "skapa ytterligare byggstenar för konvergens av apparater och IT-system".

(203) [20-25]* % efter den horisontella avyttring som den anmälande parten erbjuder.

(204) GE är genom sina produkter Centricity Critical Care och Centricity Perioperative verksamt inom intensivvård och på det perioperativa området. De andra stora leverantörerna av CIS för den medicinska sektorn vid sidan av parterna är Siemens och Philips. Instrumentarium har verksamhet på samma vårdområden genom sina produkter Deio och Clinisoft. Den anmälande parten har inte lämnat uppgifter om marknadsandelar inom CIS med hänvisning till att det är fråga om en fragmenterad och växande marknad i vardande. I sin anmälan hävdar den anmälande parten även att dess marknadsandel skulle understiga [25-30]* %. I senare svar hävdar båda parterna att deras marknadsandel skulle vara minimal och att det på denna embryonala marknad inte är meningsfullt att beräkna marknadsandelar. Enligt uppgifter som kommissionen under sin undersökning insamlade från de ledande aktörerna på marknaden skulle GE/Instrumentarium i fråga om försäljningen 2001 och 2002 vara större än Philips och Siemens, och i fråga om den installerade basen vara något mindre än Philips men mycket större än Siemens. På sin webbplats talar GE dessutom om sitt "ledarskap" inom CIS: "Med mer än 700 kliniska informationssystem på global nivå, innebär GE Medical Systems Information Technologies beprövade ledarskap att vi kan erbjuda högtutvecklade system för alla era tillämpningar inom perinatal vård och intensivvård." Också Instrumentarium hävdar att dess CIS-produkt "Deio är världsledande inom informationshantering på det perioperativa området och inom intensivvård genom lösningar som gör att hälsovårdspersonalen kan erbjuda bättre vårdkvalitet samtidigt som resurser sparas" (se www.deio.com).

(205) Denna föresats formulerades inte enbart på Instrumentariums webbplats och i marknadsföringskonsulternas strategidokument, utan även i Instrumentariums årsrapport för 2001.

(206) I sitt svar av den 18 juni 2003 säger Instrumentarium att företaget "konsekvent stött öppna gränssnitt för anestesiapparater och monitorer. I denna anda har företagets sedan länge etablerade policy varit att offentliggöra och stödja gränssnitt till sina apparater och monitorer."

(207) I sitt svar av den 18 juni 2003 förklarar Instrumentarium att man hade vissa begränsningar med avseende på sitt produktsortiment, parameterkunnande och nätverksförmåga, som innebar att man inte kunde bedriva en standardiseringsstrategi som avvek från de ledande aktörernas, dvs. GE:s, Philips och Siemens: [...]*

(208) I interna presentationer som lagts fram som svar på frågeformuläret enligt artikel 11 av den 9 april 2003 säger Instrumentarium att [...]* (se bild 4 i presentationen ICU outside US strategy plan av den 18 augusti 1999). I sitt svar av den 18 juni 2003 förklarar Instrumentarium att [...]*.

(209) Se anmälan, s. 122 f, och parternas skrivelse av den 28 april 2003 med kommentarer till beslutet enligt artikel 6.1 c där de redan förklarade sig villiga att göra ett åtagande för att skingra de allvarliga tvivlen rörande utestängningsmöjligheten. Se även dokumentet från parternas ekonomiska rådgivare, RBB, av den 19 juni 2003.

(210) Parterna förnekar att Instrumentarium har något inflytande på marknaden för anestesiapparater. Detta argument diskuterades ovan i avsnittet om Instrumentariums inflytande på marknaderna för anestesiapparater i vissa länder där dess marknadsandel är större än 50 %. Parterna förnekar inte att en leverantör av anestesiapparater skulle kunna "stänga" arkitekturen i sina apparater eller försämra kompatibiliteten och på så sätt förhindra eller försvåra försäljningen av konkurrerande patientmonitorer eller CIS-produkter som måste ha ett gränssnitt, mekaniskt eller elektroniskt, till anestesiapparater.

(211) Enligt definitionen i texten om åtagandena: "Dagen för ikraftträdande: den dag för avslutning av transaktionen som anges i det Business Combination Agreement av den 18 december 2002 mellan GE och Instrumentarium genom vilket GE förvärvar ensam kontroll över Instrumentarium."

(212) Ultraview 1030, 1050, 1500, 1600 och 1700.

(213) Se T for G, avsnitt 3.1 Products and Markets, s. 6.

(214) T for G, avsnitt 3.3.1, Market Shares Monitors Europe, s. 6.

(215) Frågeformulär skickades till uppskattningsvis 200 sjukhus, som hade deltagit i kommissionens fördjupade undersökning, och till konkurrenter till parterna på marknaderna för patientmonitorer, anestesiapparater och CIS. Ett betydande antal svar kom från både konkurrenter och kunder. Sammantaget fördelade sig konkurrenterna ganska jämt i frågan om det föreslagna åtagandet kommer att få de emotsedda effekterna. Majoriteten av kunderna var övertygade om att åtagandet skulle undanröja de problem beträffande den vertikala konkurrensen som kommissionen påvisat. En minoritet uttryckte dock vissa farhågor, medan andra inte svarade eller lämnade oklara svar.

BILAGA I

Den fullständiga ursprungliga texten av de villkor och skyldigheter som det hänvisas till i artiklarna 1, 2 och 3 finns tillgänglig på kommissionens webbplats http://europa.eu.int/comm/ competition/index_en.html

BILAGA II

Den fullständiga ursprungliga texten av de villkor och skyldigheter som det hänvisas till i artiklarna 1, 2 och 3 finns tillgänglig på kommissionens webbplats http://europa.eu.int/comm/ competition/index_en.html